Lagrum · SFS 1942:740

rättegångsbalken

2116 avgöranden som anger lagrum i SFS 1942:740, grupperade per kapitel och paragraf. Författningstext: riksdagen.se.

5 § · 11 § · 35 § · 1 kap. 3 a § · 1 kap. 3 b § · 1 kap. 3 d § · 1 kap. 6 § · 2 kap. 2 § · 2 kap. 4 § · 3 kap. 3 § · 4 kap. 3 § · 4 kap. 7 § · 4 kap. 8 § · 4 kap. 13 § · 4 kap. 14 § · 4 kap. 15 § · 5 kap. 8 § · 5 kap. 9 § · 5 kap. 9 b § · 5 kap. 10 § · 6 kap. 1 § · 7 kap. 6 § · 8 kap. 2 § · 8 kap. 3 § · 8 kap. 4 § · 8 kap. 6 § · 8 kap. 7 § · 8 kap. 7 a § · 8 kap. 8 § · 8 kap. 87 § · 9 kap. 1 § · 9 kap. 2 § · 9 kap. 4 § · 9 kap. 5 § · 9 kap. 5 a § · 9 kap. 7 § · 9 kap. 8 § · 9 kap. 10 § · 10 kap. 1 § · 10 kap. 3 § · 10 kap. 4 § · 10 kap. 5 § · 10 kap. 8 § · 10 kap. 9 § · 10 kap. 10 § · 10 kap. 12 § · 10 kap. 14 § · 10 kap. 15 § · 10 kap. 16 § · 10 kap. 17 § · 10 kap. 17 a § · 10 kap. 18 § · 10 kap. 19 § · 10 kap. 20 § · 10 kap. 20 a § · 10 kap. 21 § · 11 kap. 1 § · 11 kap. 2 § · 11 kap. 5 § · 11 kap. 6 § · 12 kap. 2 § · 12 kap. 4 § · 12 kap. 5 § · 12 kap. 9 § · 12 kap. 14 § · 12 kap. 15 § · 12 kap. 18 § · 12 kap. 19 § · 12 kap. 46 § · 13 kap. 1 § · 13 kap. 2 § · 13 kap. 3 § · 13 kap. 4 § · 13 kap. 5 § · 13 kap. 6 § · 13 kap. 7 § · 13 kap. 8 a § · 14 kap. 1 § · 14 kap. 2 § · 14 kap. 3 § · 14 kap. 5 § · 14 kap. 6 § · 14 kap. 7 § · 14 kap. 7 a § · 14 kap. 8 § · 14 kap. 9 § · 14 kap. 10 § · 14 kap. 11 § · 15 kap. 1 § · 15 kap. 2 § · 15 kap. 3 § · 15 kap. 4 § · 15 kap. 5 § · 15 kap. 6 § · 15 kap. 7 § · 15 kap. 8 § · 16 kap. 3 § · 16 kap. 10 a § · 17 kap. 1 § · 17 kap. 2 § · 17 kap. 3 § · 17 kap. 4 § · 17 kap. 5 § · 17 kap. 6 § · 17 kap. 7 § · 17 kap. 9 § · 17 kap. 11 § · 17 kap. 12 § · 17 kap. 13 § · 17 kap. 14 § · 17 kap. 15 § · 18 kap. 1 § · 18 kap. 2 § · 18 kap. 3 § · 18 kap. 3 a § · 18 kap. 4 § · 18 kap. 5 § · 18 kap. 6 § · 18 kap. 7 § · 18 kap. 8 § · 18 kap. 8 a § · 18 kap. 9 § · 18 kap. 11 § · 18 kap. 12 § · 18 kap. 13 § · 18 kap. 14 § · 18 kap. 15 § · 18 kap. 16 § · 19 kap. 1 § · 19 kap. 2 § · 19 kap. 7 § · 20 kap. 2 § · 20 kap. 3 § · 20 kap. 5 § · 20 kap. 8 § · 20 kap. 9 § · 20 kap. 10 § · 21 kap. 1 § · 21 kap. 2 § · 21 kap. 3 § · 21 kap. 3 a § · 21 kap. 4 § · 21 kap. 5 § · 21 kap. 6 § · 21 kap. 7 § · 21 kap. 8 § · 21 kap. 9 § · 21 kap. 10 § · 21 kap. 12 § · 22 kap. 1 § · 22 kap. 2 § · 22 kap. 3 § · 22 kap. 5 § · 22 kap. 6 § · 22 kap. 7 § · 23 kap. 1 § · 23 kap. 4 § · 23 kap. 5 § · 23 kap. 7 § · 23 kap. 8 § · 23 kap. 9 § · 23 kap. 10 § · 23 kap. 12 § · 23 kap. 13 § · 23 kap. 14 § · 24 kap. 1 § · 24 kap. 2 § · 24 kap. 4 § · 24 kap. 4 a § · 24 kap. 5 § · 24 kap. 5 a § · 24 kap. 7 § · 24 kap. 8 § · 24 kap. 13 § · 24 kap. 14 § · 24 kap. 17 § · 24 kap. 18 § · 24 kap. 19 § · 24 kap. 20 § · 24 kap. 21 § · 25 kap. 1 § · 25 kap. 4 § · 26 kap. 1 § · 27 kap. 1 § · 27 kap. 2 § · 27 kap. 2 a § · 27 kap. 4 a § · 27 kap. 5 § · 27 kap. 10 § · 27 kap. 20 § · 27 kap. 20 e § · 28 kap. 1 § · 28 kap. 6 § · 28 kap. 7 § · 28 kap. 8 § · 28 kap. 9 § · 28 kap. 10 a § · 28 kap. 10 d § · 28 kap. 11 § · 28 kap. 12 § · 28 kap. 12 b § · 28 kap. 13 § · 28 kap. 13 a § · 28 kap. 17 § · 29 kap. 2 § · 29 kap. 3 § · 29 kap. 6 § · 30 kap. 1 § · 30 kap. 2 § · 30 kap. 3 § · 30 kap. 4 § · 30 kap. 5 § · 30 kap. 7 § · 30 kap. 9 § · 30 kap. 10 § · 30 kap. 13 § · 31 kap. 1 § · 31 kap. 2 § · 31 kap. 4 § · 31 kap. 8 § · 31 kap. 9 § · 31 kap. 10 § · 31 kap. 11 § · 32 kap. 1 § · 32 kap. 4 § · 32 kap. 5 § · 32 kap. 6 § · 32 kap. 8 § · 33 kap. 1 § · 33 kap. 2 § · 33 kap. 2 a § · 33 kap. 3 § · 33 kap. 3 a § · 33 kap. 5 § · 33 kap. 6 § · 33 kap. 8 § · 33 kap. 9 § · 34 kap. 1 § · 34 kap. 2 § · 35 kap. 1 § · 35 kap. 2 § · 35 kap. 3 § · 35 kap. 4 § · 35 kap. 5 § · 35 kap. 6 § · 35 kap. 7 § · 35 kap. 8 § · 35 kap. 13 § · 35 kap. 14 § · 36 kap. 1 § · 36 kap. 3 § · 36 kap. 4 § · 36 kap. 5 § · 36 kap. 6 § · 36 kap. 7 § · 36 kap. 10 § · 36 kap. 16 § · 36 kap. 17 § · 36 kap. 19 § · 36 kap. 21 § · 36 kap. 24 § · 37 kap. 3 § · 38 kap. 2 § · 38 kap. 4 § · 38 kap. 5 § · 38 kap. 8 § · 39 kap. 5 § · 40 kap. 3 § · 40 kap. 7 § · 40 kap. 8 § · 40 kap. 17 § · 40 kap. 19 § · 41 kap. 1 § · 41 kap. 3 § · 41 kap. 18 § · 42 kap. 2 § · 42 kap. 3 § · 42 kap. 4 § · 42 kap. 5 § · 42 kap. 6 § · 42 kap. 8 § · 42 kap. 11 § · 42 kap. 12 § · 42 kap. 15 a § · 42 kap. 18 § · 42 kap. 20 § · 42 kap. 21 § · 43 kap. 4 § · 43 kap. 14 § · 44 kap. 2 § · 44 kap. 3 § · 44 kap. 4 § · 44 kap. 7 a § · 44 kap. 8 § · 44 kap. 9 § · 44 kap. 10 § · 45 kap. 1 § · 45 kap. 4 § · 45 kap. 5 § · 45 kap. 8 § · 45 kap. 10 a § · 45 kap. 13 § · 45 kap. 14 § · 45 kap. 15 § · 46 kap. 2 § · 46 kap. 4 § · 46 kap. 6 § · 46 kap. 7 § · 46 kap. 15 § · 46 kap. 17 § · 47 kap. 1 § · 47 kap. 3 § · 47 kap. 4 § · 47 kap. 5 § · 48 kap. 2 § · 48 kap. 3 § · 48 kap. 4 § · 48 kap. 13 § · 48 kap. 14 § · 49 kap. 1 § · 49 kap. 2 § · 49 kap. 3 § · 49 kap. 4 § · 49 kap. 5 § · 49 kap. 6 § · 49 kap. 7 § · 49 kap. 8 § · 49 kap. 9 § · 49 kap. 10 § · 49 kap. 12 § · 49 kap. 12 a § · 49 kap. 13 § · 49 kap. 14 § · 49 kap. 14 a § · 49 kap. 15 § · 50 kap. 1 § · 50 kap. 2 § · 50 kap. 3 § · 50 kap. 4 § · 50 kap. 5 § · 50 kap. 7 § · 50 kap. 8 § · 50 kap. 11 § · 50 kap. 12 § · 50 kap. 13 § · 50 kap. 16 § · 50 kap. 17 § · 50 kap. 21 § · 50 kap. 23 § · 50 kap. 25 § · 50 kap. 26 § · 50 kap. 27 § · 50 kap. 28 § · 50 kap. 29 § · 50 kap. 98 § · 51 kap. 1 § · 51 kap. 2 § · 51 kap. 4 § · 51 kap. 5 § · 51 kap. 6 § · 51 kap. 7 § · 51 kap. 8 § · 51 kap. 11 § · 51 kap. 13 § · 51 kap. 16 § · 51 kap. 17 § · 51 kap. 18 § · 51 kap. 19 § · 51 kap. 20 § · 51 kap. 21 § · 51 kap. 22 § · 51 kap. 23 § · 51 kap. 23a § · 51 kap. 23 a § · 51 kap. 24 § · 51 kap. 25 § · 51 kap. 26 § · 51 kap. 27 § · 51 kap. 28 § · 51 kap. 29 § · 51 kap. 30 § · 52 kap. 1 § · 52 kap. 3 § · 52 kap. 5 § · 52 kap. 6 § · 52 kap. 7 § · 52 kap. 10 § · 52 kap. 11 § · 54 kap. 2 § · 54 kap. 3 § · 54 kap. 4 § · 54 kap. 5 § · 54 kap. 6 § · 54 kap. 7 § · 54 kap. 8 § · 54 kap. 9 § · 54 kap. 10 § · 54 kap. 11 § · 54 kap. 11 a § · 54 kap. 12 a § · 54 kap. 15 § · 54 kap. 16 § · 55 kap. 1 § · 55 kap. 3 § · 55 kap. 4 § · 55 kap. 5 § · 55 kap. 6 § · 55 kap. 8 § · 55 kap. 12 § · 55 kap. 12 a § · 55 kap. 13 § · 55 kap. 14 § · 55 kap. 15 § · 56 kap. 1 § · 56 kap. 3 § · 56 kap. 12 § · 56 kap. 13 § · 58 kap. 1 § · 58 kap. 2 § · 58 kap. 3 § · 58 kap. 4 § · 58 kap. 5 § · 58 kap. 6 § · 58 kap. 6 a § · 58 kap. 7 § · 58 kap. 8 § · 58 kap. 10 § · 58 kap. 10 a § · 58 kap. 11 § · 58 kap. 12 § · 58 kap. 13 § · 58 kap. 28 § · 59 kap. 1 § · 59 kap. 2 § · 59 kap. 3 § · 59 kap. 4 § · 59 kap. 4 a § · 59 kap. 5 § · 59 kap. 6 § · 59 kap. 7 § · 59 kap. 8 § · 59 kap. 9 § · 59 kap. 10 § · 101 kap. 17 § · 111 kap. 2 § · övrigt

5 § (1)

PMÖD 2020:15 (2020)
En kärande som återkallat sin talan om hävande av ett företagsnamn och förbud vid vite mot att använda företagsnamnet och vissa andra näringskännetecken, sedan Bolagsverket på motpartens begäran ändrat företagsnamnet, har ansetts vara vinnande i frågan om hävn…

11 § (1)

RH 2017:50 (2017)
Hyresnämndsmål. I tvist mellan en hyresvärd och ett antal hyresgäster angående storleken på hyran begärde fyra hyresgäster, som under hovrättens handläggning förvärvat hyreskontraktet hos hyresvärden genom byte, att få inträda som parter (intervenera) på tidig…

35 § (1)

NJA 2000 s. 325 (2000)
Fråga om uppskattning av ren förmögenhetsskada.

1 kap. 3 a § (3)

RH 2025:1 (2025)
Tingsrätten har avgjort ett tvistemål med en lagfaren domare. Tvisteföremålets värde har uppgått till ett högt belopp men varken målets omfattning eller svårighetsgrad har vid en helhetsbedömning talat för att tingsrätten hade behövt avgöra målet med tre lagfa…
RH 2009:50 (2009)
Tingsrätten har avgjort ett dispositivt tvistemål vid huvudförhandling med en ensam domare, trots att en av parterna motsatt sig det. Hovrätten har funnit att målet inte var av enkel beskaffenhet och att tingsrätten därför inte varit domför. Även fråga om rätt…
RH 1999:54 (1999)
Tingsrätt har vid huvudförhandling i tvistemål bestått av en lagfaren domare. Då parterna inte samtyckt till detta och målet inte kunde anses vara av enkel beskaffenhet, har tingsrätten inte ansetts vara domför. Tingsrättens dom har därför undanröjts och målet…

1 kap. 3 b § (3)

RH 2011:66 (2011)
Fråga i brottmål om tingsrätten varit domför med endast två nämndemän och om förutsättningar förelegat för fortsatt huvudförhandling.
NJA 2009 s. 832 (2009)
Om en brottmålsdom överklagas endast i fråga om enskilt anspråk ska målet i hovrätten, oavsett anspråkets storlek, handläggas som ett ordinärt tvistemål och inte som ett s.k. småmål.
RH 1995:141 (1995)
Vid huvudförhandling i ett mål om grovt narkotikabrott har tingsrätten bestått av en lagfaren domare och tre nämndemän i stället för en lagfaren domare och fem nämndemän. Trots målets och felets art har hovrätten inte undanröjt tingsrättens dom.

1 kap. 3 d § (18)

RH 2025:4 (2025)
Sedan åklagaren ansökt vid tingsrätten om att rätten skulle bestämma en ny påföljd enligt 3 kap. 12 § första stycket 2 och 14 § andra stycket lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen, har tingsrätte…
Högsta domstolen, mål Ö 6426-23 Dom eller beslut (2024)
Vid tillämpningen av undantagsregeln, att ett mål inte ska handläggas som ett förenklat tvistemål om det görs sannolikt att den bakomliggande tvisten rör ett högre värde, ska endast ekonomiska värden beaktas.
NJA 2024 s. 936 «FT till T» (2024)
Vid tillämpningen av undantagsregeln, att ett mål inte ska handläggas som ett förenklat tvistemål om det görs sannolikt att den bakomliggande tvisten rör ett högre värde, ska endast ekonomiska värden beaktas.
NJA 2017 s. 281 «T till FT» (2017)
Fråga om byte av handläggningsform från ordinärt till förenklat tvistemål.
RH 2016:67 (2016)
För att ersättning ska utgå för rättslig rådgivning i ett förenklat tvistemål ska den rättsliga rådgivningen inhämtats externt. En part har därför inte rätt till ersättning när rådgivning lämnats av någon som är anställd av parten. Detsamma gäller för en kommu…
NJA 2012 s. 30 (2012)
Prövningstillstånd i hovrätt. Det har ansetts vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att högre rätt prövar frågan om när ett mål som inledningsvis har handlagts enligt ordinära regler kan överföras till handläggning i förenklad form.
NJA 2010 s. 336 «Gouteras krav» (2010)
Småmålslagen. En tillämpning av undantagsbestämmelsen i 1 kap. 3 d § andra stycket rättegångsbalken kommer inte i fråga om de gemensamma momenten i det anhängiggjorda målet och de andra rättsförhållandena är begränsade liksom om det är ovisst om de andra rätts…
RH 2009:8 (2008)
Sedan tingsrätten lagt upp ett tvistemål till handläggning enligt allmänna regler (T-mål) bestämde tingsrätten - mer än ett år senare - att målet skulle handläggas enligt reglerna i 1 kap. 3 d § rättegångsbalken om förenklade tvistemål (FT-mål). Hovrätten anså…
NJA 2007 s. 579 (2007)
Rättegångskostnader. I ett dispositivt tvistemål om mindre värden (småmål) har kostnad för rättslig rådgivning inte ansetts skäligen påkallad för tillvaratagande av partens rätt, eftersom tvistefrågorna varit okomplicerade och legat inom kärnområdet för parten…
NJA 2006 s. 22 (2006)
Fråga om prövningstillstånd krävts i hovrätt vid överklagande av flera målsägandes enskilda anspråk som handlagts i brottmål.
NJA 1999 s. 709 (1999)
Prövningstillstånd i hovrätt krävs om det vid tingsrätten ursprungligen yrkade beloppet översteg ett basbelopp men talan där inskränkts till ett belopp understigande denna gräns. 49 kap 12 § första stycket rättegångsbalken.
RH 1999:15 (1998)
Fråga om kvittningsinvändning skall beaktas vid beräkningen av det värde som anges i 1 kap. 3 d § tredje stycket rättegångsbalken.
NJA 1996 s. 393 (1996)
Då en målsägandes enskilda anspråk gentemot samma person i anledning av flera brott prövats i en rättegäng tillsammans med åtalet, har värdet av vad som sammanlagt yrkats i TR:n ansetts avgörande för huruvida prövningstillstånd krävs i HovR:n i skadeståndsdele…
RH 1996:1 (1995)
Tingsrätt har av förbiseende tagit upp tvistemål till handläggning enligt allmänna regler, trots att värdet av vad som yrkats uppenbart inte överstigit halva basbeloppet. Tingsrätten har ansetts böra i fortsättningen handlägga målet enligt 1 kap. 3 d § första …
RH 1995:95 (1995)
I bötesmål avgjorde tingsrätten även en fråga om bättre rätt till viss egendom, vars värde uppenbart inte översteg basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Hovrätten har ansett att även det enskilda anspråket omfattades av kravet på prövningstillstånd, t…
NJA 1995 s. 558 (1995)
Avgörande för huruvida prövningstillstånd krävs i HovR:n beträffande enskilt anspråk, som TR:n har prövat i en dom i brottmål, är värdet - i förhållande till basbeloppet - av vad som yrkats i TR:n och inte av tvisteföremålet i HovR:n. 49 kap 12 § 1 st och 13 §…
RH 1995:122 (1995)
Utgången av ett dispositivt tvistemål har ansetts ha synnerlig betydelse för andra föreliggande rättsförhållanden varför allmänna regler tillämpades trots att värdet av vad som yrkades inte översteg ett halvt basbelopp.
NJA 1990 s. 152 (1990)
Fråga om dispositivt tvistemål, i vilket värdet av vad som yrkades uppenbart inte översteg hälften av basbeloppet, borde handläggas enligt allmänna regler med hänsyn till utgångens betydelse för bedömningen av andra föreliggande rättsförhållanden. I kap 3 d § …

1 kap. 6 § (1)

RH 2022:34 (2022)
Vid en huvudförhandling i brottmål vid tingsrätt deltog rättens två juristdomare via videolänk vid två olika tillfällen under en respektive tre huvudförhandlingsdagar. Förfarandet har utgjort ett rättegångsfel enligt 51 kap. 28 § rättegångsbalken. Tingsrättens…

2 kap. 2 § (4)

NJA 2003 s. 531 (2003)
I samband med en i hovrätt väckt talan om enskilt anspråk mot domare i tingsrätt på grund av fel och försummelse i utövningen av tjänsten har käranden ansökt om stämning även mot åklagare och polistjänstemän. Ansökan har i den delen avvisats. (Jfr 2003 s. 263)
NJA 2001 s. 813 (2001)
Fråga om en nämndeman, som åtalats för brott mot tystnadsplikt, har begått brottet i utövningen av uppdraget och om åtalet därför skall väckas omedelbart i hovrätt. 2 kap. 2 § första stycket rättegångsbalken.
RH 2000:27 (2000)
Tingsrätt har dömt en nämndeman för tjänstefel. Tingsrätten har ansetts inte ha varit behörig att som första domstol ta upp målet till prövning.
NJA 1986 s. 257 (1986)
Tillämpning av 3 kap 7 § andra meningen skadeståndslagen i fall då HD ej beviljat prövningstillstånd.

2 kap. 4 § (3)

NJA 2008 s. 1184 (2008)
En lagfaren domare har avträtt från huvudförhandling i brottmål med hänvisning till jäv. Även om domaren varit jävig har detta inte ansetts innebära att rätten inte var domför när förhandlingen inleddes. Bestämmelsen i 2 kap. 4 § rättegångsbalken om fortsatt d…
NJA 1994 s. 545 (1994)
Sådant rättegångsfel som avses i 51 kap 28 § RB har ansetts ha förekommit i HovR:n, när en nämndeman deltagit i fortsatt huvudförhandling endast per telefon. Felet har emellertid med hänsyn till omständigheterna inte kunnat antas ha inverkat på målets utgång, …
NJA 1988 s. 268 (1988)
Vid beslut om avvisning av för sent inkomna besvär över beslut att vägra prövningstillstånd skall HovR bestå av minst tre lagfarna ledamöter.

3 kap. 3 § (1)

NJA 2003 s. 263 (2003)
Fråga om hinder enligt 3 kap 7 § skadeståndslagen (1972:207) mot prövning av skadeståndstalan mot staten. Högsta domstolen har ansetts vara behörig att pröva skadeståndstalan mot staten, när på grund av käromålets utformning skadeståndsgrundande fel eller förs…

4 kap. 3 § (1)

RH 1993:109 (1993)
I ett inslag i radions Västeko har förekommit ett av referenten i ett pågående brottmål gjort uttalande, som gett intryck av att han i viss mån redan tagit ställning till bevisningen i målet. Oavsett vad referenten verkligen uttalat har det ansetts att en såda…

4 kap. 7 § (1)

NJA 1999 s. 725 (1999)
En person har i samband med ett omhändertagande spottat en polisman rakt i ansiktet. För detta har han ålagts ansvar för ofredande enligt 4 kap 7 § brottsbalken. Fråga om polismannen är berättigad till ersättning enligt 1 kap 3 § skadeståndslagen.

4 kap. 8 § (1)

NJA 2017 s. 1029 (2017)
En nämndeman var på grund av ändrad folkbokföringsadress inte behörig att delta i tingsrättens avgörande. Fråga om tingsrättens och hovrättens domar ska undanröjas på grund av domvilla.

4 kap. 13 § (33)

Högsta domstolen, mål Ö 5165-23 Dom eller beslut (2024)
En åklagare som varit förundersökningsledare i ett brottmål har ansetts vara jävig med hänsyn till hennes tidigare arbete på en advokatbyrå där en advokat, såväl under tiden åklagaren arbetade på byrån som senare under brottmålsprocessen, företrätt en av målsä…
NJA 2024 s. 470 «Åklagarjävet» (2024)
En åklagare som varit förundersökningsledare i ett brottmål har ansetts vara jävig med hänsyn till hennes tidigare arbete på en advokatbyrå där en advokat, såväl under tiden åklagaren arbetade på byrån som senare under brottmålsprocessen, företrätt en av målsä…
NJA 2022 s. 905 «Tekniska rådets jäv» (2022)
Ett tekniskt råd har deltagit i ett beslut att inte bevilja prövningstillstånd. Hennes make var anställd inom ett bolag som ingick i samma koncern som ett partsbolag. Det tekniska rådet har med hänsyn till omständigheterna ansetts jävigt att delta i handläggni…
HFD 2020 ref. 16 (2020)
En domare i kammarrätten som fått anställning som sektionschef vid Skatteverkets rättsavdelning har ansetts jävig att delta i det slutliga avgörandet av ett mål som Skatteverket var part i. Domen har undanröjts och målen visats åter till kammarrätten för ny ha…
MÖD 2019:8 (2019)
Jäv ----- Ett tekniskt råd i mark- och miljödomstolen hade i ett avgörande angående bestämmande av andelstal i väg (gemensamhetsanläggning) uttalat sig om den s.k. tonkilometermetodens tillförlitlighet och tillämpbarhet. Det tekniska rådet handlade senare ett …
NJA 2019 s. 327 «Den fortsatta huvudförhandlingen» (2019)
Efter huvudförhandlingen i ett brottmål beslutade rätten att dom skulle meddelas senare och att den tilltalade skulle bli kvar i häkte. Enligt anteckningar som sändes till parterna hade rätten i anslutning till förhandlingen också beslutat dom. Innan domen med…
RH 2017:47 (2017)
Invändning om domarjäv har gjorts i överklagande av tingsrätts beslut om böter för otillbörligt yttrande i rättegångsskrift. Hovrätten har funnit att det i lagens mening inte förelegat jäv när samme domare som varit föremål för ett förment otillbörligt yttrand…
RH 2016:45 (2016)
Under pågående huvudförhandling i ett brottmål tog en i målet tjänstgörande nämndeman kontakt per e-post med en av polisens utredare och uttalade sig berömmande om dennes arbetsinsats i målet. Tingsrätten ansåg att nämndemannen var jävig och beslöt att hon int…
NJA 2014 s. 482 «Adjungerade ledamotens jäv» (2014)
En åklagare, som har varit tjänstledig från Åklagarmyndigheten och tjänstgjort som adjungerad ledamot i hovrätten, har deltagit i avgörandet av ett brottmål. Den adjungerade ledmoten har ansetts jävig att handlägga brottmålet. Resning har inte beviljats då det…
MÖD 2013:19 (2013)
Domarjäv ----- Tekniskt råd deltog i två avgöranden från mark- och miljödomstol som innebar att beslut från en länsstyrelse rörande föreläggande att vid vite återställa stenmurar överprövades. Vid överklagande till Mark- och miljööverdomstolen gjordes jäv gäll…
RH 2011:30 (2011)
Fråga om en domares agerande och uttalande i samband med enskilda förlikningsdiskussioner har varit ägnade att rubba förtroendet för domarens opartiskhet i målet.
HFD 2011 ref. 14 (2011)
En domare har inte ansetts jävig att handlägga ett mål rörande inkomsttaxering och skattetillägg enbart på den grunden att han tidigare prövat frågan om anstånd med att betala den aktuella skatten.
HFD 2011 ref. 15 (2011)
Den omständigheten att en ledamot av kammarrätten objektivt sett varit jävig har inte ansetts utgöra grund för resning.
NJA 2010 s. 274 «Pirate Bay-målet» (2010)
Medlemskap i en juridisk yrkesförening och anställning som rättssakkunnig i Regeringskansliet har inte i sig ansetts medföra jäv för domare, även om målet har anknytning till föreningen eller lagstiftning vid vilken den rättssakkunniga medverkat.
RH 2010:16 (2010)
Målsäganden och den tilltalade i ett brottmål hade tidigare varit parter i ett vårdnadsmål. Två nämndemän som deltagit i avgörandet av det tidigare vårdnadsmålet har, med hänsyn till omständigheterna, ansetts jäviga att delta i avgörandet av brottmålet.
RH 2009:39 (2009)
En domares engagemang på immaterialrättens område, bl.a. genom medlemskap i två föreningar, har inte ansetts medföra att han varit jävig att handlägga ett brottmål där åtal för medhjälp till upphovsrättsintrång skulle prövas. Fråga också om domaren i enlighet …
NJA 2008 s. 893 (2008)
Domare i Miljööverdomstolen som avvisat en ansökan om tillstånd till vattenverksamhet avseende en del av den s.k. Citybanan har inte på grund av uttalanden som gjorts i det beslutet ansetts jäviga att handlägga ett annat mål angående tillstånd till sådan verks…
MÖD 2007:44 (2007)
Jäv ----- Vid handläggning av en ansökan om tillstånd till ett minikraftverk befanns ena partens ombud samtidigt inneha ett förordnande som sakkunnig ledamot vid samma miljödomstol. Motparterna anmälde jäv mot domstolens ledamöter vilket ogillades av domstolen…
RÅ 2005 ref. 1 (2005)
I ett mål, vari huvudfrågan är om lotterilagen står i överensstämmelse med EG-rätten, har Regeringsrätten ogillat en invändning om jäv för en ledamot som var expeditions- och rättschef då en likartad fråga behandlades i en proposition om ändring av en bestämme…
MÖD 2003:107 (2003)
Ansökan om förlängning av arbetstid; nu fråga om jäv ----- Två sakkunniga ledamöter i miljödomstolen hade tidigare haft funktioner - som miljövårdsdirektör vid länsstyrelsen resp. som ledamot i Bräcke kommunstyrelse - som gjort att de kommit i kontakt med det …
MÖD 2003:90 (2003)
Rättegångsfel på grund av jäv ----- I anslutning till huvudförhandling i miljödomstolen bjöd sökandebolaget samtliga närvarande, däribland rättens ledamöter, på lunch. En sakägare menade att detta utgjorde jäv och yrkade att domen skulle undanröjas. Miljööverd…
RH 2001:23 (2001)
Domare som i beslut om rättspsykiatrisk undersökning funnit övertygande bevisning föreligga för att den tilltalade begått åtalade gärningar har ansetts jäviga då de vid fortsatt huvudförhandling prövat ny bevisning som åberopats av den tilltalade.
RH 1999:59 (1999)
Sedan tingsrätten ogillat ett åtal har målet överklagats till hovrätten. I hovrätten har åklagaren justerat åtalet till att alternativt avse medhjälp eller anstiftan till de åtalade gärningarna. Efter yrkande av bl.a. åklagaren har hovrätten häktat den tilltal…
NJA 1998 s. 228 (1998)
Fråga om jäv enligt 4 kap 13 § 10 RB.
NJA 1998 s. 82 (1998)
Domare som i beslut om rättspsykiatrisk undersökning funnit övertygande bevisning att den tilltalade begått åtalade gärningar har ansetts jäviga då de inför fortsatt huvudförhandling avvisat ny bevisning som åberopats av den tilltalade.
NJA 1997 s. 235 (1997)
Fråga om jäv för intresseledamöter i arbetsdomstolen.
RH 1997:74 (1997)
Tingsrätten fann att det förelåg övertygande bevisning om att de tilltalade hade gjort sig skyldiga till brott med samma rubricering som enligt åtalet och beslutade om rättspsykiatrisk undersökning. Tingsrätten ansågs ha varit jävig när rätten - efter ett lång…
RH 1996:58 (1996)
En domare, som tidigare har deltagit i avgörandet av ett tvistemål, har ansetts jävig att efter målets återförvisning från högre rätt på nytt delta i avgörandet av målet.
RH 1996:68 (1996)
Sedan tilltalad har uteblivit från huvudförhandling i hovrätten utan att laga förfall har ansetts föreligga, har hans överklagande förklarats förfallet. Fråga om samma domare, som fattat detta beslut, har varit jäviga när det gäller prövningen av den tilltalad…
RH 1995:28 (1995)
Sedan tingsrätten i dom förordnat om upphörande av part beviljad rättshjälp, har hovrätten, sedan denna part överklagat domen i huvudsaken, i likhet med tingsrätten funnit att parten inte längre hade ett befogat intresse av att få sin sak behandlad och i särsk…
NJA 1994 s. 678 (1994)
Fråga om domare varit jävig enligt 4 kap 13 § 10 RB.
NJA 1993 s. 571 (1993)
Fråga om domare mot vilken jäv anförts ägt deltaga i prövningen av jävsfrågan. - Tillika fråga om domaren varit jävig.
RÅ 1993 ref. 31 (1993)
Part har gjort gällande att en domare varit jävig bl.a. därför att han deltagit i arbetet med tillämplig lagstiftning. Jävsinvändningen har ogillats.

4 kap. 14 § (2)

NJA 2007 s. 860 (2007)
Hovrätt har funnit att rätten att framställa jävsinvändning mot domare i tingsrätt förfallit (4 kap. 14 § rättegångsbalken) och på den grunden avslagit ett yrkande om undanröjande av tingsrättens dom. Bestämmelsen i 54 kap. 8 § rättegångsbalken om att beslut i…
NJA 1997 s. 235 (1997)
Fråga om jäv för intresseledamöter i arbetsdomstolen.

4 kap. 15 § (2)

NJA 1997 s. 235 (1997)
Fråga om jäv för intresseledamöter i arbetsdomstolen.
NJA 1993 s. 571 (1993)
Fråga om domare mot vilken jäv anförts ägt deltaga i prövningen av jävsfrågan. - Tillika fråga om domaren varit jävig.

5 kap. 8 § (10)

NJA 2019 s. 167 «Tolkens förberedelsearbete» (2019)
Ett tolkuppdrag har ansetts vara av särskilt svår beskaffenhet och därför berättigat tolken till ersättning för förberedelsearbete utöver tolktaxan.
RH 2014:21 (2014)
En tolk har inte tillerkänts ersättning för sociala avgifter hänförliga till ersättning för resekostader med egen bil mellan hemmet och domstolen.
RH 2013:60 (2013)
Tolkersättning tillerkändes tolkens arbetsgivare. Skäl att åsidosätta tolktaxan förelåg inte vid prövning enligt 11 kap. 14 § regeringsformen. Avtal mellan domstolen och tolken ansågs inte kunna ersätta tolktaxans reglering.
NJA 2012 s. 905 (2012)
Tolkersättning. Ersättning för ett kortare tolkuppdrag när uppdraget återkallas med kort varsel (I=Ö 2421-10) och när uppdraget återkallas först sedan uppdraget skulle ha slutförts (II= Ö 2424-10).
RH 2011:37 (2010)
Ersättning till tolk för utlägg (reskostnad) har inte ansetts kunna räknas upp med socialavgifter.
NJA 2008 s. 373 (2008)
Tolktaxan - fråga om beräkning av tillägg för obekväm arbetstid.
RH 2008:75 (2007)
Fråga om hur ersättning åt tolk skall bestämmas avseende dels arvode och tidsspillan, dels utlägg gällande traktamente vid endags- och flerdygnsförrättning.
NJA 2000 s. 659 (2000)
Tolkning vid två efter varandra följande häktningsför handlingar i samma mål har ansetts vara två uppdrag och har gett tolken rätt till ersättning med ett grundbelopp för vardera förhandlingen.
RH 1994:106 (1993)
Ersättning till tolk har fastställts med avvikelse från gällande tolktaxa eftersom det ansetts försvarligt och önskvärt att tolken lagt ned ett förberedelsearbete på målet som går utöver vad som är brukligt.
NJA 1984 s. 334 (1984)
Fråga om ersättning till domstolstolk för det fall att tolkuppdraget har återkallats (I) eller tagit kortare tid i anspråk än som ursprungligen avsetts (II).

5 kap. 9 § (3)

RH 2007:55 (2006)
En tingsrättsordförande har ansetts inte ha någon laglig möjlighet att meddela fotografer en föreskrift att fotografering in i rättssalen inte är tillåten. Tingsrättens beslut att döma till penningböter för rättegångsförseelse har därför upphävts.
NJA 1993 s. 591 (1993)
Beslut enligt 5 kap 9 § 1 st RB om förbud mot ljudupptagning av förhör vid domstol har ansetts inte kunna överklagas genom ett ordinärt rättsmedel.
NJA 1990 s. 576 (1990)
Sveriges riksradio har ansetts behörig att ansöka om resning beträffande ett beslut av HovR att förbjuda viss ljudupptagning i ett mål där riksradion inte var part. Sedan målet avgjorts har emellertid ett beslut om resning ansetts inte fylla någon praktisk fun…

5 kap. 9 b § (2)

Högsta domstolen, mål B 2927-23 Dom eller beslut (2024)
Yttrandefrihet. Ett beslag av ett minneskort med journalistiskt material med stöd av straffbestämmelsen om fotograferingsförbud i och in i en rättssal har inte stått i strid med den grundlagsskyddade anskaffarfriheten. Beslaget har däremot ansetts utgöra en hi…
NJA 2024 s. 502 «TV4:s minneskort» (2024)
Yttrandefrihet. Ett beslag av ett minneskort med journalistiskt material med stöd av straffbestämmelsen om fotograferingsförbud i och in i en rättssal har inte stått i strid med den grundlagsskyddade anskaffarfriheten. Beslaget har däremot ansetts utgöra en hi…

5 kap. 10 § (9)

RH 2025:29 (2025)
Fråga om vite för utevaro kan dömas ut, när ett vittne som delgetts ett föreläggande att inställa sig personligen på egen begäran tillställts en ändrad kallelse att närvara via videolänk men inte delgetts den nya kallelsen.
HFD 2024 ref. 13 (2024)
Fråga om ersättning till offentligt biträde.
NJA 2022 s. 714 «Videokonferensen som inte blev av» (2022)
Ersättning till en offentlig försvarare vid resa från den ort där försvararen har sin verksamhet till hovrätten på en annan ort. Försvararen, som hade kallats till huvudförhandling i rättssalen i hovrätten, erbjöds av hovrätten att delta vid förhandlingen via …
RH 2022:34 (2022)
Vid en huvudförhandling i brottmål vid tingsrätt deltog rättens två juristdomare via videolänk vid två olika tillfällen under en respektive tre huvudförhandlingsdagar. Förfarandet har utgjort ett rättegångsfel enligt 51 kap. 28 § rättegångsbalken. Tingsrättens…
NJA 2021 s. 970 «Telefonförhöret på sjukhuset» (2021)
Tingsrätten friade en person från ett åtal avseende grova bedrägerier. Huvudförhandlingen i hovrätten genomfördes i den tilltalades frånvaro trots att han hade laga förfall. Tilläggsförhör hölls med den tilltalade per telefon från ett sjukhus. Med hänsyn bl.a.…
RH 2021:2 (2021)
Hyresnämndsmål. Hyresnämnden avgjorde ett störningsmål efter att per telefon ha hört samtliga de vittnen som hyresvärden åberopade. Hovrätten har undanröjt hyresnämndens beslut och återförvisat målet till hyresnämnden för fortsatt behandling. Enligt hovrätten …
RH 2016:20 (2015)
Hyresnämndsmål. Sedan sökanden inte inställt sig till ett sammanträde avskrev hyresnämnden ärendet. Hyresnämnden hade dessförinnan tillåtit sökanden att delta i sammanträdet på telefon utan att upplysa sökanden om vad som kunde inträffa om han uteblev. Hovrätt…
RH 2011:36 (2010)
Den för åklagaren avgörande bevisningen i ett mål utgjordes av ett vittnesförhör. Trots den tilltalades invändning tillät tingsrätten telefonförhör. Hovrätten har undanröjt tingsrättens dom på grund av rättegångsfel och återförvisat målet.
RH 2009:61 (2009)
Målsägandeförhör per telefon har ansetts olämpligt i mål om ansvar för försök till mord. Tingsrättens dom har undanröjts och målet återförvisats.

6 kap. 1 § (1)

NJA 2021 s. 722 «Partsinsyn och förbehåll» (2021)
Ett beslut om förbehåll vid tillämpning av rätten till partsinsyn enligt rättegångsbalken får inte överklagas särskilt, utan endast i samband med dom eller slutligt beslut i målet.

7 kap. 6 § (2)

Högsta domstolen, mål Ö 5165-23 Dom eller beslut (2024)
En åklagare som varit förundersökningsledare i ett brottmål har ansetts vara jävig med hänsyn till hennes tidigare arbete på en advokatbyrå där en advokat, såväl under tiden åklagaren arbetade på byrån som senare under brottmålsprocessen, företrätt en av målsä…
NJA 2024 s. 470 «Åklagarjävet» (2024)
En åklagare som varit förundersökningsledare i ett brottmål har ansetts vara jävig med hänsyn till hennes tidigare arbete på en advokatbyrå där en advokat, såväl under tiden åklagaren arbetade på byrån som senare under brottmålsprocessen, företrätt en av målsä…

8 kap. 2 § (11)

NJA 2016 s. 841 (2016)
Inträde i Sveriges advokatsamfund. Kravet på att en sökande ska ha gått igenom praktisk utbildning för advokatverksamhet har inte ansetts uppfyllt av en jurist som hade drivit verksamhet som franchisetagare.
NJA 2010 s. 204 «Den anställda advokaten» (2010)
Fråga om dispens från kravet att den som antas som ledamot av Sveriges advokatsamfund inte får vara anställd hos annan än advokat. Högsta domstolen kan endast pröva om beslutet tillkommit i behörig ordning och om dispens överhuvudtaget krävs, men inte om dispe…
NJA 2004 s. 730 (2004)
Vid prövning av ansökan om inträde i Sveriges advokatsamfund har samfundets styrelse, i enlighet med samfundets stadgar, inte tillgodoräknat sökanden tid för praktisk juridisk verksamhet efter affärsjuridisk magisterexamen men före juris kandidatexamen som pra…
NJA 2002 s. 129 (2002)
Fråga om brottslighets betydelse vid ansökan om inträde i Advokatsamfundet.
NJA 2002 s. 130 (2002)
En norsk advokat har, med tillämpning av den EES-reglering som ligger till grund för 8 kap. 2 § 3 st. rättegångsbalken, ansetts uppfylla kraven på teoretisk och praktisk utbildning för att vinna inträde i Sveriges Advokatsamfund trots att hon inte fullgjort sa…
NJA 2000 s. 214 (2000)
Om någon på grund av utbildning i annan stat inom EU eller EES skall anses uppfylla kraven på praktisk utbildning för att vinna inträde i Sveriges Advokatsamfund, kan inte krävas att hans lämplighet för yrket dessutom skall vara dokumenterad genom ytterligare …
NJA 2000 s. 135 (2000)
Det ankommer inte på Högsta domstolen att pröva fråga om dispens från kravet i 3 § första stycket 4 av Svenska Advokatsamfundets stadgar på viss tids praktisk juridisk verksamhet.
NJA 1998 s. 22 (1998)
Det ankommer inte på HD att pröva en fråga om dispens från kunskapskravet i 8 kap 2 § 1 st 3 RB för antagande som ledamot av Sveriges advokatsamfund.
NJA 1997 s. 851 (1997)
Fråga om den som på egen begäran utträtt ur Sveriges advokatsamfund kunde anses berättigad att på nytt vinna inträde i samfundet.
NJA 1996 s. 221 (1996)
Fråga om innebörden av kravet i 8 kap 2 § 1 st 4 RB på genomgången praktisk utbildning för advokatverksamhet.
NJA 1991 s. 232 «Inträdesärendet» (1991)
Vid prövning av besvär över beslut av advokatsamfundet att vägra en sökande inträde i samfundet på grund av bristande lämplighet har samfundets bedömning av lämplighetsfrågan ansetts böra frångås endast om något särskilt förhållande föranleder därtill.

8 kap. 3 § (1)

NJA 1991 s. 232 «Inträdesärendet» (1991)
Vid prövning av besvär över beslut av advokatsamfundet att vägra en sökande inträde i samfundet på grund av bristande lämplighet har samfundets bedömning av lämplighetsfrågan ansetts böra frångås endast om något särskilt förhållande föranleder därtill.

8 kap. 4 § (4)

Högsta domstolen, mål Ö 1327-23 Dom eller beslut (2024)
Offentlig försvarares (I) respektive rättshjälpsbiträdes (II) rätt att särskilt överklaga ett beslut om avslag på en begäran om byte av offentlig försvarare respektive rättshjälpsbiträde. Betydelsen av advokatetiska skäl vid bedömningen av om ett byte ska medg…
NJA 2024 s. 69 «De advokatetiska skälen” (I och II)» (2024)
Offentlig försvarares (I) respektive rättshjälpsbiträdes (II) rätt att särskilt överklaga ett beslut om avslag på en begäran om byte av offentlig försvarare respektive rättshjälpsbiträde. Betydelsen av advokatetiska skäl vid bedömningen av om ett byte ska medg…
NJA 2020 s. 465 «Försvarare och målsägandebiträde» (2020)
En advokat var försvarare för den tilltalade i ett mål i hovrätten där en viss person var målsägande. Advokaten var samtidigt, i ett annat mål, förordnad som målsägandebiträde åt den personen. Den intressekonflikten har medfört att hovrättens dom har undanröjt…
RH 2015:34 (2014)
En intressekonflikt har bedömts föreligga mellan en offentlig försvarare och hans huvudman i ett mål om ekonomisk brottslighet. Den offentlige försvararen hade tidigare haft uppdrag kopplade till två medtilltalade i målet. Uppdragen hade visst samband med dela…

8 kap. 6 § (2)

Högsta domstolen, mål Ö 2595-24 Dom eller beslut (2024)
En advokat har haft mycket omfattande kontakter med en klient och med hans hustru samt brutit mot god advokatsed även i andra avseenden. De omfattande kontakterna har inneburit att advokaten inte har intagit den fria och oberoende ställning gentemot klienten o…
NJA 2024 s. 666 «Advokaten och de omfattande kontakterna» (2024)
En advokat har haft mycket omfattande kontakter med en klient och med hans hustru samt brutit mot god advokatsed även i andra avseenden. De omfattande kontakterna har inneburit att advokaten inte har intagit den fria och oberoende ställning gentemot klienten o…

8 kap. 7 § (22)

Högsta domstolen, mål Ö 6478-25 Dom eller beslut (2026)
Synnerligen försvårande omständigheter och val av disciplinär åtgärd vid allvarlig överträdelse av god advokatsed (missbruk av enrumsprivilegiet).
Högsta domstolen, mål Ö 2595-24 Dom eller beslut (2024)
En advokat har haft mycket omfattande kontakter med en klient och med hans hustru samt brutit mot god advokatsed även i andra avseenden. De omfattande kontakterna har inneburit att advokaten inte har intagit den fria och oberoende ställning gentemot klienten o…
NJA 2024 s. 666 «Advokaten och de omfattande kontakterna» (2024)
En advokat har haft mycket omfattande kontakter med en klient och med hans hustru samt brutit mot god advokatsed även i andra avseenden. De omfattande kontakterna har inneburit att advokaten inte har intagit den fria och oberoende ställning gentemot klienten o…
Högsta domstolen, mål Ö 5012-22 Dom eller beslut (2023)
En advokat som hade en nära personlig relation med en person åtog sig att vara offentlig försvarare för denne. Advokaten har därigenom åsidosatt sina plikter som advokat. Omständigheterna har bedömts som synnerligen försvårande och advokaten har uteslutits ur …
NJA 2023 s. 187 «Advokaten och den personliga relationen» (2023)
En advokat som hade en nära personlig relation med en person åtog sig att vara offentlig försvarare för denne. Advokaten har därigenom åsidosatt sina plikter som advokat. Omständigheterna har bedömts som synnerligen försvårande och advokaten har uteslutits ur …
NJA 2022 s. 791 «Advokaten och arvodesdebiteringen» (2022)
En advokat har vid arvodesdebitering och i kontakter med klienten om debiteringen åsidosatt god advokatsed i flera avseenden. Han har därför uteslutits ur Sveriges advokatsamfund. Även fråga om Högsta domstolen kan pröva andra beslut som har fattats av discipl…
NJA 2021 s. 914 «Advokaten och brevväxlingen» (2021)
En advokat har brutit mot god advokatsed genom att vid flera tillfällen förmedla meddelanden till och från en klient som suttit häktad med restriktioner. Advokaten har därför uteslutits ur Sveriges advokatsamfund.
NJA 2021 s. 791 (2021)
Vid en samlad bedömning har det inte ansetts finnas skäl att frångå advokatsamfundets disciplinnämnds ställningstagande att en advokat uppsåtligen har gjort orätt och därmed ska uteslutas ur samfundet.
NJA 2021 s. 576 «Advokaten och alibivittnet» (2021)
En advokat har vid två tillfällen brutit mot god advokatsed genom att handla i strid med restriktioner som hade meddelats hans klienter enligt 24 kap. 5 a § RB. Han har därför uteslutits ur Sveriges advokatsamfund.
NJA 2016 s. 1031 (2016)
En advokat som uppmanat en klient att begå brott har ansetts uppsåtligen ha gjort orätt i advokatverksamheten. Han har därför uteslutits ur Sveriges advokatsamfund.
NJA 2016 s. 140 (2016)
Sveriges advokatsamfunds disciplinnämnd har beslutat att utesluta en advokat ur samfundet. Nämnden har förordnat att beslutet genast ska verkställas. Ett sådant beslut kan inhiberas av Högsta domstolen. Skäl för inhibition saknades.
NJA 2011 s. 732 «Advokaten och den alternativa förklaringen» (2011)
En advokat har uteslutits ur Sveriges Advokatsamfund. När den huvudsakliga uteslutningsanledningen vid prövning av hans överklagande inte mot hans förnekande befunnits visad, har beslutet om uteslutning upphävts.
NJA 2007 s. 82 «Erinran mot boutredningsman» (2007)
Vid prövning enligt 11 kap. 11 § regeringsformen av resningsärende som gäller advokats disciplinansvar är rättegångsbalkens regler om resning i brottmål en utgångspunkt för prövningen men därutöver bör denna ske med analog tillämpning av 37 b § förvaltningspro…
NJA 2003 s. 403 «Advokaten och dröjsmålsräntan» (2003)
Fråga vid prövning av ansökan om resning i disciplinärende hos Sveriges advokatsamfund om nämndens regeltillämpning varit uppenbart rättsstridig.
NJA 2001 s. 535 «Information till medmisstänkt» (2001)
Fråga om uteslutning av advokat ur Sveriges advokatsamfund när advokaten, som var förordnad till offentlig försvarare för häktad med restriktioner, till utomstående befordrat information från den misstänkte.
NJA 1998 s. 888 (1998)
Sedan Sveriges advokatsamfunds disciplinnämnd beslutat att utesluta en advokat ur samfundet samt beslutet överklagats, har disciplinnämnden i HD åberopat omständigheter som inte haft något samband med de förhållanden som legat till grund för det överklagade be…
NJA 1995 s. 11 (1995)
Fråga om jäv vid handläggningen hos Sveriges advokatsamfund disciplinnämnd. Beslut i protokoll.
NJA 1994 s. 688 (1994)
En advokat, som låtit upprätta fakturor med felaktigt innehåll, har ansetts ha förfarit oredligt och har på grund därav uteslutits ur Sveriges advokatsamfund.
NJA 1993 s. 405 (1993)
Beslut av Sveriges Advokatsamfunds disciplinnämnd kan bli föremål för resning. Eftersom nämnden ej är förvaltningsmyndighet prövas ansökan av HD.
NJA 1992 s. 139 (1992)
En advokat har - sedan TR i ett tvistemål avvisat en begäran från hans huvudmän att få åberopa ny bevisning - under pågående mål lämnat huvudförhandlingen tillsammans med huvudmännen i syfte att åstadkomma en tredskodom för att i återvinningsmålet åberopa den …
NJA 1991 s. 293 «Restriktioner och faxmeddelanden» (1991)
Frågor, i mål om uteslutning av advokat ur Sveriges advokatsamfund, om förutsättningarna för en offentlig försvarare att åta sig uppdrag för den misstänktes räkning vid sidan av försvararuppdraget och att, när den misstänkte är häktad, till utomstående befordr…
NJA 1985 s. 856 «Advokaten och den biträdande juristen» (1985)
Fråga om skyldighet för advokat att övervaka hos honom anställd biträdande jurist. 8 kap 7 § 2 st RB jämfört med 10 § 2 st i advokatsamfundets vägledande regler om god advokatsed.

8 kap. 7 a § (1)

Högsta domstolen, mål Ö 438-25 Dom eller beslut (2025)
En advokat som dömts för misshandel, barnfridsbrott och grovt rattfylleri har uteslutits ur Sveriges advokatsamfund.

8 kap. 8 § (6)

Högsta domstolen, mål Ö 2595-24 Dom eller beslut (2024)
En advokat har haft mycket omfattande kontakter med en klient och med hans hustru samt brutit mot god advokatsed även i andra avseenden. De omfattande kontakterna har inneburit att advokaten inte har intagit den fria och oberoende ställning gentemot klienten o…
NJA 2024 s. 666 «Advokaten och de omfattande kontakterna» (2024)
En advokat har haft mycket omfattande kontakter med en klient och med hans hustru samt brutit mot god advokatsed även i andra avseenden. De omfattande kontakterna har inneburit att advokaten inte har intagit den fria och oberoende ställning gentemot klienten o…
NJA 2022 s. 791 «Advokaten och arvodesdebiteringen» (2022)
En advokat har vid arvodesdebitering och i kontakter med klienten om debiteringen åsidosatt god advokatsed i flera avseenden. Han har därför uteslutits ur Sveriges advokatsamfund. Även fråga om Högsta domstolen kan pröva andra beslut som har fattats av discipl…
NJA 2021 s. 423 «EU-advokatens överklagande» (2021)
Fråga om ett beslut av styrelsen för Sveriges advokatsamfund kan överklagas till HD genom en analog tillämpning av 8 kap. 8 § RB.
NJA 1998 s. 22 (1998)
Det ankommer inte på HD att pröva en fråga om dispens från kunskapskravet i 8 kap 2 § 1 st 3 RB för antagande som ledamot av Sveriges advokatsamfund.
NJA 1989 s. 398 (1989)
I mål om ansvar för egenmäktigt förfarande - olovlig besittningsrubbning beträffande en av två sambor gemensamt ägd bil - har den tilltalade frikänts, då han misstagit sig angående ägarförhållandena.

8 kap. 87 § (1)

NJA 1991 s. 232 «Inträdesärendet» (1991)
Vid prövning av besvär över beslut av advokatsamfundet att vägra en sökande inträde i samfundet på grund av bristande lämplighet har samfundets bedömning av lämplighetsfrågan ansetts böra frångås endast om något särskilt förhållande föranleder därtill.

9 kap. 1 § (1)

RH 2013:39 (2013)
Fråga i ärende om klagan över domvilla om vad klaganden, på den grunden att denne inte blivit rätteligen stämd, ska ha känt till om ett avgörande för att tidsfristen i 59 kap. 2 § andra stycket rättegångsbalken ska börja löpa.

9 kap. 2 § (1)

NJA 1985 s. 622 (1985)
Fråga huruvida ombud gjort sig skyldig till rättegångsförseelse. 9 kap 2 och 4 §§ RB.

9 kap. 4 § (1)

NJA 1985 s. 622 (1985)
Fråga huruvida ombud gjort sig skyldig till rättegångsförseelse. 9 kap 2 och 4 §§ RB.

9 kap. 5 § (2)

NJA 2018 s. 215 (2018)
En överklagandeskrift från en försvarare har innehållit ett påstående om att tingsrättens ledamöter grundat sin fällande dom enbart på det förhållandet att den tilltalade hade en viss etnisk bakgrund och baserat bedömningen på medvetet eller omedvetet rasistis…
RH 2016:18 (2014)
Tingsrätten har avvisat ett rättegångsombud och dömt honom för rättegångsförseelse till penningböter. Hovrätten har funnit att ombudets uttalanden i skrift med anklagelser om brott, som inte bara avsett motparten i målet och dennes ombud utan även tredje man, …

9 kap. 5 a § (2)

Högsta domstolen, mål B 2927-23 Dom eller beslut (2024)
Yttrandefrihet. Ett beslag av ett minneskort med journalistiskt material med stöd av straffbestämmelsen om fotograferingsförbud i och in i en rättssal har inte stått i strid med den grundlagsskyddade anskaffarfriheten. Beslaget har däremot ansetts utgöra en hi…
NJA 2024 s. 502 «TV4:s minneskort» (2024)
Yttrandefrihet. Ett beslag av ett minneskort med journalistiskt material med stöd av straffbestämmelsen om fotograferingsförbud i och in i en rättssal har inte stått i strid med den grundlagsskyddade anskaffarfriheten. Beslaget har däremot ansetts utgöra en hi…

9 kap. 7 § (1)

NJA 1995 s. 176 (1995)
Den som är bosatt i annat nordiskt land och uppehåller sig där vid tiden för kallelse att personligen inställa sig vid domstol kan föreläggas vite endast i de fall som anges i lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt m m.

9 kap. 8 § (4)

MD 2015:4 (2015)
Åläggande vid vite på grund av missbruk av dominerande ställning har ansetts inte utgöra hinder för prövning av talan om konkurrensskadeavgift på grund av samma missbruk.
MÖD 2005:12 (2005)
Vitesföreläggande enligt miljöbalken avseende bullerbegränsande åtgärder ----- Miljööverdomstolen (MÖD) fastställde miljödomstolens dom i vilken Banverket vid vite förelades att vidta bullerbegränsande åtgärder. MÖD uttalade i domen att det inte finns några rä…
RH 1994:138 (1994)
Talan enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken om förbud vid vite att avverka skog på utmätt fastighet har lämnats utan bifall, eftersom avverkning på utmätt fastighet är belagd med straffansvar och vite inte utan särskilt lagstöd får föreläggas när straff är utsat…
NJA 1982 s. 633 (1982)
Yrkande om vitesföreläggande jämlikt 15 kap 3 § 2 st RB att underlåta åtgärder, som skulle innebära upphovsrättsintrång enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, har ansetts inte kunna bifallas, eftersom sådant intrång är bel…

9 kap. 10 § (1)

NJA 1992 s. 555 (1992)
Fråga om tjänstefel vid beslut om förtida omhändertagande enligt 9 kap 10 § 2 st RB.

10 kap. 1 § (3)

AD 2023 nr 8 (2023)
Flera tvister om skadeståndsskyldighet på grund av brott mot bl.a. företagshemlighetslagen har handlagts gemensamt i Arbetsdomstolen efter att de överlämnats av en tingsrätt till Arbetsdomstolen. En av tvisterna - en arbetsgivarorganisations talan mot en fackl…
RH 2000:95 (2000)
Talan om skadestånd enligt 7 kap. 6 § lagen (1992:1528) om offentlig upphandling ansågs skola väckas vid svarandens hemvistforum enligt 10 kap. 1 § rättegångsbalken, inte vid kärandebolagets sätesforum enligt regeln i 10 kap. 8 § rättegångsbalken om orten där …
AD 2000 nr 49 (2000)
Begreppet hemvist i 2 kap. 2 § tredje stycket arbetstvistlagen har ansetts ha samma innebörd som i 10 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken (jfr beslutet 1999 nr 78).

10 kap. 3 § (13)

RH 2025:20 (2025)
Fråga om svensk domsrätt grundad på 10 kap. 3 § rättegångsbalken vid en egen ansökan om särkonkurs.
NJA 2016 s. 779 (2016)
Svensk domsrätt har i mål om betalning på grund av en borgensförbindelse inte förelegat på den grunden att svaranden hade en kontofordran på 888 kr mot en bank här i landet. Men svensk domstol har ansetts behörig på grund av tvistens anknytning till Sverige.
NJA 2013 s. 31 (2013)
Återvinningstalan avseende ett avtal om överlåtelse av svenska och utländska patent och patentansökningar har av en borgenär i en svensk konkurs väckts mot ett bolag med säte i Saint Kitts och Nevis. Svensk domsrätt har ansetts föreligga.
NJA 2010 s. 734 «Tupperware» (2010)
Ett konkursbo, som för en återvinningstalan avseende gäldenärens avtal, har ansetts inte kunna grunda någon rätt på det prorogationsavtal som gällde för det avtalsförhållandet.
RH 2008:9 (2008)
Svensk domsrätt har - med stöd av 10 kap. 3 § rättegångsbalken och utan hinder av EG-rättsliga bestämmelser - ansetts föreligga i en återvinningstalan där svaranden, som har hemvist i annat EU-land, har anmält en fordran i konkursen.
NJA 2006 s. 354 (2006)
Ett bolag med säte i USA innehar ett europeiskt patent med giltighet i Sverige. Patentet har ansetts grunda svensk domsrätt i mål angående negativ fastställelsetalan om patentets skyddsomfång. Det förhållandet att svaranden väckt talan angående patentintrång m…
NJA 2004 s. 891 (2004)
Internationella rättsförhållanden. I tvist rörande betalningsskyldighet har allmänt förmögenhetsforum inte ansetts tillämpligt på utländsk svarande som äger aktier i svenskt aktiebolag, vari aktiebrev inte utfärdats. 10 kap. 3 § första stycket första meningen …
NJA 1999 s. 16 (1999)
Internationella rättsförhållanden. Fråga huruvida utländsk svarande i tvist rörande betalningsskyldighet har egendom i Sverige och tvisten därför kan tas upp vid svensk domstol.
NJA 1998 s. 361 (1998)
Fråga i mål om återvinning i konkurs om svensk domstols behörighet grundad på svaranden tillkommande fordran som bevakats i konkursen. 10 kap 3 § RB.
RH 1995:18 (1994)
Tillämpning i visst fall av regeln om egendomsforum i 10 kap. 3 § rättegångsbalken.
NJA 1988 s. 440 (1988)
Konossement har ansetts sakna förmögenhetsvärde, sedan godset utlämnats utan företeende av konossementet, och har därför inte grundat forum enligt 10 kap 3 § RB.
NJA 1987 s. 790 (1987)
Fråga om vilket mått av bevisning som bör krävas för ett påstående att någon har egendom inom viss tingsrätts domkrets och att rätten därför är behörig att pröva ett mot denne riktat yrkande om kvarstad för en fordran. 10 kap 3 § och 15 kap 5 § RB.
NJA 1981 s. 386 (1981)
Att utlänning i Sverige har sådan honom tillhörig egendom som är avsedd för hans personliga bruk under en tillfällig vistelse här har inte ansetts grunda behörighet enligt 10 kap 3 § RB för svensk domstol att ta upp tvist om betalningsskyldighet för honom.

10 kap. 4 § (4)

RH 2017:1 (2015)
Fråga om svensk domsrätt och om rätt forum i mål om återvinning i konkurs där svaranden är ett norskt Aktieselskab.
NJA 2013 s. 22 (2013)
Ett svenskt konkursbo har väckt återvinningstalan mot ett norskt bolag. Svensk domsrätt har ansetts föreligga trots att det saknats stöd i forumreglerna i 10 kap. rättegångsbalken.
NJA 2001 s. 800 (2001)
Behörig företrädare för ett utländskt bolag lämnade vid besök i Stockholm ett skriftligt anbud till ett svenskt bolag. När anbudet accepterades av det svenska bolaget hade företrädaren för det utländska bolaget lämnat Sverige. Fråga vid tillämpning av 10 kap. …
RH 1993:132 (1993)
I mål mellan två bolag, ett finskt och ett norskt, om förpliktelser enligt ett ingånget avtal invändes att talan skall avvisas på grund av att svensk domstol saknar behörighet att avgöra tvisten. Denna påstods avse hävning av varumärkesregistrering i utlandet.…

10 kap. 5 § (2)

RH 2009:51 (2009)
Forum enligt 10 kap. 5 § rättegångsbalken (s.k. forum negotii). När ett lokalt bankkontor förmedlat en försäkring från ett försäkringsbolag inom samma koncern som banken, kan försäkringsbolaget stämmas vid den tingsrätt inom vars domkrets bankkontoret är beläg…
NJA 1992 s. 3 (1992)
Fråga om tillämpning av 10 kap 5 § RB.

10 kap. 8 § (4)

NJA 2019 s. 622 «Trafikskadeforum» (2019)
Tingsrätten på den ort där den skadegörande handlingen företogs eller skadan uppkom är behörig att pröva ett mål om ersättning enligt trafikskadelagen, även om talan förs mot det egna trafikförsäkringsbolaget.
RH 2010:21 (2010)
Fråga om bestämmelsen i 10 kap. 8 § rättegångsbalken är tillämplig på inomobligatoriskt skadestånd.
RH 2007:54 (2007)
En person väckte vid en tingsrätt talan mot ett bolag p.g.a. intrång i hans upphovsrätt till en bild. Bolaget invände att tingsrätten inte var behörigt forum och yrkade att talan skulle avvisas. Fråga om tillämpning av 10 kap. 8 § rättegångsbalken då eventuell…
NJA 2001 s. 336 (2001)
En talan om betalningsskyldighet enligt 12 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483) har vid tillämpning av 10 kap. 8 § rättegångsbalken ansetts inte utgöra talan i anledning av skadegörande handling.

10 kap. 9 § (1)

NJA 1991 s. 340 (1991)
Fråga vid tillämpning av 14 kap 7 a § RB om betydelsen av fastighetsforum (I), testamentsforum (II) och forum enligt samäganderättslagen (III).

10 kap. 10 § (7)

Högsta domstolen, mål Ö 2990-22 Dom eller beslut (2023)
En talan om ersättning på grund av det indirekta besittningsskyddet vid lokalhyra ska tas upp vid fastighetsforum.
NJA 2023 s. 109 «Besittningsskyddet i Bandhagen» (2023)
En talan om ersättning på grund av det indirekta besittningsskyddet vid lokalhyra ska tas upp vid fastighetsforum.
NJA 2014 s. 838 «Optimums tre grunder» (2014)
Forum. Om en kärande åberopar flera grunder till stöd för ett och samma yrkande och domstolen är behörig att pröva någon av dessa, så är domstolen därmed behörig att pröva även övriga grunder om ingen av dessa omfattas av en regel om exklusivt forum.
NJA 2009 s. 905 «Ambassadens renoveringskostnad» (2009)
En främmande stat har ansetts inte kunna åberopa immunitet som rättegångshinder mot en talan grundad på avtal om hyra av lokal för statens ambassad i Sverige.
NJA 1995 s. 118 (1995)
Fråga om tillämpning av 10 kap 10 § 3 st RB vid prövning av ansökan om förening av mål enligt 14 kap 7 a § RB.
NJA 1993 s. 211 (1993)
Fråga om tillämpning av 14 kap 7 a § RB på två mål om återvinning till konkursbo. Tillika fråga om tillämpning av 10 kap 10 § 3 st RB.
NJA 1991 s. 340 (1991)
Fråga vid tillämpning av 14 kap 7 a § RB om betydelsen av fastighetsforum (I), testamentsforum (II) och forum enligt samäganderättslagen (III).

10 kap. 12 § (1)

NJA 1985 s. 832 (1985)
Vid finsk domstol väcktes talan mellan parter med hemvist i Sverige om att vissa byggnader i Finland skulle anses tillhöra käranden. Denna talan avvisades. Därefter har talan väckts i saken vid svensk domstol. Fråga huruvida svensk domsrätt föreligger.

10 kap. 14 § (4)

RH 2020:39 (2020)
Vid tingsrätten pågick en rättegång mellan en entreprenör och beställare om fordran på grund av entreprenadavtal. Beställaren ansökte om genstämning mot entreprenören på grund av påstått kontraktsbrott. Samtidigt väckte beställaren talan vid samma tingsrätt mo…
RH 1999:53 (1997)
Även om Luganokonventionen ger svensk domstol behörighet att i en rättegång handlägga mål mot flera svarande kan svensk rätt om förening av mål (kumulation) lägga hinder i vägen för en sådan handläggning när talan mot svarandena inte väckts samtidigt.
NJA 1989 s. 36 (1989)
Fråga om svensk domstols behörighet beträffande genkäromål när huvudkäromålet har avskrivits på grund av återkallelse och huvudkäranden inte har annat forum i Sverige än som följer av huvudkäromålet. 10 kap 14 § 2 st och 15 § RB.
NJA 1986 s. 729 (1986)
Internationella rättsförhållanden. En svensk medborgare med hemvist utomlands har, med analog tillämpning av 10 kap 14 § RB, i visst fall ansetts skyldig på grund av sin anknytning till Sverige att jämte två svenska rättssubjekt svara vid svensk domstol.

10 kap. 15 § (3)

NJA 2011 s. 507 (2011)
Svensk exekutionsbehörighet vid verkställighet av svensk dom om umgänge.
RH 2001:81 (2000)
En ändring i de förhållanden som ursprungligen har konstituerat svensk domstols behörighet enligt Luganokonventionen innebär inte att behörigheten senare går förlorad. Även fråga om innebörden av begreppet sakligt samband i art. 6.1 Luganokonventionen.
NJA 1989 s. 36 (1989)
Fråga om svensk domstols behörighet beträffande genkäromål när huvudkäromålet har avskrivits på grund av återkallelse och huvudkäranden inte har annat forum i Sverige än som följer av huvudkäromålet. 10 kap 14 § 2 st och 15 § RB.

10 kap. 16 § (5)

RH 2021:12 (2021)
Fråga om giltigheten av ett prorogationsavtal enligt 10 kap. 16 § rättegångsbalken. Av 10 kap. 16 § rättegångsbalken framgår att en talan får väckas vid en viss domstol eller att en viss domstol ensam ska vara behörig för en tvist, om parterna har slutit ett s…
RH 2021:11 (2021)
Bortförande av barn under närmare sex månader och som varit omhändertagna har bedömts som egenmäktighet med barn, grovt brott. Brottets art har inte ansetts vara sådant att påföljden av det skälet ska bestämmas till fängelse.
RH 2017:40 (2017)
En borgensman kan som rättegångshinder åberopa en prorogationsklausul i det huvudavtal som hans borgensåtagande hänför sig till.
NJA 2013 s. 477 (2013)
Rättegångshinder. Om en domstol är behörig att pröva en kvittningsinvändning trots att motfordringen omfattas av ett tvistlösningsavtal, så hindrar inte avtalet svaranden från att i samma rättegång föra en fullgörelsetalan avseende motfordringen.
RH 1997:100 (1996)
Avtal om utländskt forum (s.k. prorogationsavtal) har ansetts träffat. Sedan talan väckts vid tingsrätt och käranden hävdat att den i avtalet utsedda domstolen inte kunde förväntas anse sig behörig, har det ansetts ankomma på käranden att visa detta. Då så ej …

10 kap. 17 § (24)

Högsta domstolen, mål T 4262-24 Dom eller beslut (2025)
Allmän domstol, och inte mark- och miljödomstol, har ansetts behörig att pröva en fastställelsetalan om innebörden av ett villkor om rätt till fri elektrisk kraft i ett utslag av vattendomstol.
NJA 2025 s. 693 «Brynge kraftverk» (2025)
Allmän domstol, och inte mark- och miljödomstol, har ansetts behörig att pröva en fastställelsetalan om innebörden av ett villkor om rätt till fri elektrisk kraft i ett utslag av vattendomstol.
RH 2025:8 (2025)
En kommun väckte talan mot ett bolag om förpliktelse att betala en avgift för att offentlig plats upplåtits till bolaget. Tingsrätten avvisade käromålet eftersom domstolen fann att talan föll under förvaltningsprocessens exklusiva område. Enligt tingsrätten va…
MÖD 2023:19 II (2023)
I (ÖM 734-23): Kärandena har väckt en talan om skadestånd vid mark- och miljödomstol och anfört att talan ska prövas enligt bestämmelserna i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Till grund för talan har de åberopat att en allmän va-anläggning till viss…
MÖD 2023:19 I (2023)
I (ÖM 734-23): Kärandena har väckt en talan om skadestånd vid mark- och miljödomstol och anfört att talan ska prövas enligt bestämmelserna i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Till grund för talan har de åberopat att en allmän va-anläggning till viss…
NJA 2017 s. 589 «Banken och posten» (2017)
Allmän domstol har ansetts vara behörig att pröva talan om kompensation för mervärdesskatt som påförts i strid med unionsrätten.
NJA 2016 s. 933 «Independent Finans» (2016)
Behörighetsfördelning mellan förvaltningsdomstol och allmän domstol rörande prövning av frågor om preskription av skattefordringar.
NJA 2013 s. 1103 (2013)
Allmän domstol är behörig att pröva frågor om skäligheten av villkor för anslutning av elektrisk anläggning till ledningsnät.
RH 2012:75 (2012)
Enligt 9 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453) ska talan mot bidragstagaren om återbetalning av oriktigt utbetalt ekonomiskt bistånd väckas av socialnämnden i förvaltningsrätten. Regeln i 10 kap. 17 § första stycket 1 rättegångsbalken har inte ansetts hindra a…
NJA 2009 s. 625 (2009)
Det har ansetts ankomma på allmän domstol att pröva talan om förbud vid vite mot en kommun och ett kommunalt bolag att utbetala statsstöd i strid med bestämmelserna i artikel 88.3 i EG-fördraget.
MÖD 2007:31 (2007)
Brukningsavgift; nu fråga om kvarstad ----- Statens va-nämnd har inte ansetts behörig att besluta om kvarstad.
RH 2006:69 (2006)
Hovrätten har funnit en tingsrätt behörig att pröva en talan om skadestånd i en del som grundade sig på att det förekommit brister i en allmän va-anläggning. Avgörande för hovrättens ställningstagande har varit en uppgift från käranden om att talan i denna del…
NJA 2006 s. 410 (2006)
Statens energimyndighet har inte ansetts exklusivt behörig att pröva frågor om nättariffers skälighet. 10 kap. 17 § första stycket rättegångsbalken
RH 2007:23 (2006)
Allmän domstol (tingsrätt) avvisade talan om skadestånd då den fann att talan skulle prövas av fastighetsdomstol. Hovrätten, som konstaterade att analog tillämpning av vissa bestämmelser i plan- och bygglagen hade åberopats till grund för talan men att något u…
NJA 2004 s. 743 (2004)
Talan om förbud mot störande verksamhet från en grannfastighet skall tas upp av allmän domstol (tingsrätt), när kärandena i stämningsansökningen angett att den rättsliga grunden för talan finns i 3 kap. 1 § jordabalken och inte i miljöbalken.
NJA 2002 s. 288 (2002)
Presstödsnämnden har i visst fall beslutat att presstöd skulle utgå. Sedan åtal väckts mot tidningens ställföreträdare för bedrägeribrott begångna vid ansökningar om utbetalning av stödet har nämndens ordförande hörts som företrädare för målsäganden i brottmål…
NJA 2001 s. 22 (2001)
Sedan Jordbruksverket beslutat att en jordbrukare skulle återbetala uppburet omställningsstöd, överklagade jordbrukaren trots förbud häremot i förordningen (1990:941) om inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd beslutet till förvaltningsdomstol. Jordbruksve…
NJA 1998 s. 656 (1998)
Fråga om allmän domstols behörighet att pröva tvist om återbetalning av avgifter för kommunal barnomsorg (I) respektive tvist om avgifter enligt lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting (II).
RH 1996:122 (1996)
Leverantör, som med en agent träffat avtal med skiljedomsklausul, har mot reverser beviljat agenten lån. Genom att väcka talan vid allmän domstol mot agenten har leverantören gått miste om befogenheten att göra skiljeavtalet gällande i fråga om kvittningsfordr…
NJA 1994 s. 657 (1994)
Tvist om rätt till ekonomiskt stöd enligt förordningen (1990:941) om inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd till jordbrukare m m och förordningen (1989:896) om vissa bidrag till jordbruksföretag har ansetts gälla sådana civila rättigheter som avses i arti…
NJA 1992 s. 424 (1992)
Fastighetsdomstol har ansetts inte behörig att till prövning uppta invändning om kvittning för fordran rörande vilken tvist skall upptas av allmän domstol. - Det har ålegat domstolen liksom HovR:n och HD att självmant pröva fastighetsdomstolens behörighet.
NJA 1990 s. 602 (1990)
Det förhållandet att frågor om prisreglering enligt 2 § 7 mom lagen (1902:71 s 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, skall prövas av administrativ myndighet har inte ansetts hindra att allmän domstol prövar fråga om återbetalning av a…
NJA 1984 s. 757 (1984)
Delägare i en samfällighet enligt anläggningslagen för talan vid allmän domstol mot samfällighetsföreningen med yrkande om fastställelse att viss ledning omfattas av anläggningsbeslutet. Fråga om bestämmelsen i 10 kap 17 § 1 st 1 RB utgör hinder att uppta denn…
NJA 1982 s. 502 (1982)
Arbetsmarknadsstyrelsen beviljade ett aktiebolag, som var försatt i konkurs, statligt sysselsättningsstöd med visst belopp. Från detta belopp avräknade arbetsmarknadsstyrelsen emellertid kvittningsvis bolagets skuld till staten avseende preliminär A-skatt på l…

10 kap. 17 a § (7)

Högsta domstolen, mål Ö 4116-22 Dom eller beslut (2023)
En skiljeklausul i ett ramavtal har utgjort rättegångshinder i en tvist om ett senare träffat avropsavtal.
NJA 2023 s. 437 «Husqvarnas skiljeavtal» (2023)
En skiljeklausul i ett ramavtal har utgjort rättegångshinder i en tvist om ett senare träffat avropsavtal.
RH 2021:13 (2021)
Sedan varken käranden eller svaranden i ett skiljeförfarande ställt säkerhet för skiljemännens ersättning har skiljenämnden avslutat förfarandet utan att pröva tvisten i sak. Svarandens underlåtenhet att ställa säkerhet har ansetts innebära att denne förlorat …
NJA 2017 s. 226 «Avräkningsavtalet» (2017)
En talan om skadestånd på grund av brott har haft anknytning till ett avtal som innefattar en skiljeklausul. Varken talans anknytning till avtalet eller det förhållandet att syftet med talan får antas ha varit att åstadkomma ett fullgörande av avtalet har anse…
AD 2017 nr 2 (2017)
Fråga om en talan ska avvisas på grund av rättegångshinder, då det mellan parterna finns ett skiljeavtal. Av skiljeavtalet följer bl.a. att skiljenämnden inte är behörig att avgöra tvisten om den avser tillämpning av arbetsrättslig lagstiftning. Fråga om tolkn…
NJA 2012 s. 183 «Concorp I» (2012)
När en svarande invänder att kärandens talan omfattas av ett skiljeavtal ska i överensstämmelse med påståendedoktrinen domstolen vid prövningen av sin behörighet utgå från de rättsfakta som käranden åberopar till grund för sin talan.
NJA 2007 s. 475 «Vägmaterialet» (2007)
Käranden har som en tredje grund påstått att hans skadeståndstalan inte stöds på det rättsförhållande som regleras i ett nyttjanderättsavtal med en skiljeklausul utan avser ett anspråk som grundas på vållande genom brott. De faktiska omständigheter som åberopa…

10 kap. 18 § (7)

RH 1999:6 (1998)
När en tingsrätt skall avgöra om en tvist angående vårdnad om barn är väckt vid rätt domstol är 10 kap. 18 § rättegångsbalken tillämplig.
RH 1997:118 (1996)
Fråga om vad som gäller när två mål har till viss del identiska grunder, men hinder på grund av lis pendens inte föreligger och invändning om rättegångshinder på grund av skiljeklausul endast anförts i det ena målet.
RH 1997:119 (1996)
Fråga om en skiljeklausul mist sin verkan av rättegångshinder i enlighet med 3 § lagen (1929:145) om skiljemän.
RH 1995:123 (1995)
För tillämpning av reglerna om rättegånghinder erfordras inte att någon påkallat skiljeförfarande innan målet instämts till allmän domstol. Det ankommer på domstolen att avgöra om avtalets skiljeklausul i sig utgör hinder för rättegång vid allmän domstol.
RH 1994:63 (1994)
Ena parten i ett agentavtal har ansökt om stämning på motparten vid allmän domstol med betalningsyrkande. Fråga om rättegångshinder i form av skiljeklausul vid genstämning från motparten.
AD 1994 nr 36 (1994)
I mål om skadestånd på grund av uppsägning framställer arbetsgivaren rättegångsinvändning under hänvisning till en skiljeklausul i ett mellan parterna ingånget anställningskontrakt. Fråga huruvida den åberopade skiljeklausulen omfattar tvist rörande den aktuel…
NJA 1992 s. 424 (1992)
Fastighetsdomstol har ansetts inte behörig att till prövning uppta invändning om kvittning för fordran rörande vilken tvist skall upptas av allmän domstol. - Det har ålegat domstolen liksom HovR:n och HD att självmant pröva fastighetsdomstolens behörighet.

10 kap. 19 § (3)

HFD 2013 ref. 41 (2013)
Sedan ett mål avgjorts i en förvaltningsrätt ska kammarrätten inte på eget initiativ pröva om saken bort tas upp av annan förvaltningsrätt.
RH 2010:67 (2010)
Stockholms tingsrätt har ansetts vara en sådan särskild domstol som avses i 10 kap. 19 § rättegångsbalken när talan avser intrång i gemenskapsformgivning.
NJA 1992 s. 424 (1992)
Fastighetsdomstol har ansetts inte behörig att till prövning uppta invändning om kvittning för fordran rörande vilken tvist skall upptas av allmän domstol. - Det har ålegat domstolen liksom HovR:n och HD att självmant pröva fastighetsdomstolens behörighet.

10 kap. 20 § (12)

NJA 2015 s. 218 (2015)
Reservforum enligt 6 kap. 17 § föräldrabalken. När foruminvändning görs och barnet har skyddade personuppgifter är Stockholms tingsrätt behörig.
NJA 2014 s. 128 (2014)
Information som tillförs av en utomstående användare i anslutning till en grundlagsskyddad databas kan utgöra en egen databas i yttrandefrihetsgrundlagens mening.
NJA 2012 s. 179 (2012)
När en tingsrätt har avvisat en talan därför att tingsrätten inte är rätt forum och en part har överklagat det beslutet med yrkande att hovrätten ska hänvisa målet till den tingsrätt som är behörig, ska tillstånd till målets prövning i hovrätten meddelas (ändr…
RH 2009:80 (2009)
Skadeståndstalan enligt 2 kap. 18 § regeringsformen väcktes mot staten genom Justitiekanslern för rådighetsinskränkning genom fiskeförordning. Stockholms tingsrätt överlämnade målet till miljödomstol som avvisade stämningsansökan med motiveringen att ingripand…
NJA 2003 s. 458 (2003)
Fråga om behörig domstol vid prövning av enbart anspråk på ersättning för rättegångskostnader i mål om betalningsföreläggande avseende kontrollavgift vid olovlig parkering.
NJA 1999 s. 258 (1999)
Frågor om rättegångskostnader i samband med att HovR hänvisat mål till behörig TR. 10 kap 20 § 1 st och 18 kap 15 § 3 st RB.
RH 1997:94 (1997)
Mål om betalningsföreläggande överlämnades till tingsrätt. Handlingarna utvisade att annan tingsrätt var behörig på grund av en tvingande forumregel. Skriftväxling påbörjades. Tingsrätten avvisade därefter käromålet med hänvisning till att det på grund av att …
NJA 1993 s. 231 (1993)
Om föreskriven ansökningsavgift inte erlagts, skall domstol avvisa stämningsansökan utan att dessförinnan pröva sin behörighet.
NJA 1993 s. 119 (1993)
Tillämpning av 10 kap 20 § 1 st RB.
NJA 1986 s. 247 (1986)
Fråga, om tvist är att bedöma som hyrestvist enligt 12 kap 71 § JB och därför skall upptagas av fastighetsdomstol. Hänvisning enligt 10 kap 20 § 2 st RB.
NJA 1983 s. 508 (1983)
Sedan TR i mål, som handlagts enligt lagen om rättegången i tvistemål om mindre värden, förklarat sig ej vara behörig att uppta målet samt part fört talan mot beslutet och tillika i andra hand hemställt om hänvisning till behörig domstol (10 kap 20 § RB), har …
NJA 1982 s. 410 (1982)
Tvist om ersättning för gatukostnader enligt byggnadslagen har ansetts skola prövas av fastighetsdomstol utan hinder av att talan i saken grundats på avtal.

10 kap. 20 a § (4)

NJA 2015 s. 653 (2015)
När ett överklagande har getts in till fel domstol finns det inte utrymme för att analogiskt tillämpa bestämmelserna i 10 kap. 20 a § och 19 kap. 11 a § rättegångsbalken om överlämnande av ansökan till behörig domstol.
NJA 2015 s. 82 (2015)
En ansökan om återställande av försutten tid har avvisats av hovrätten i stället för att med tillämpning av 10 kap. 20 a § rättegångsbalken överlämnas till Högsta domstolen, som var behörig domstol. En ny ansökan gavs därefter in till Högsta domstolen inom den…
NJA 2012 s. 139 (2012)
En domstol kan vid tillämpning av 10 kap. 20 a § rättegångsbalken underlåta att lämna över en ansökan endast om sökanden har något att invända mot detta eller om det finns något annat skäl mot att ansökan överlämnas. Bestämmelsen har ansetts analogiskt tillämp…
AD 1997 nr 70 (1997)
Arbetsdomstolen finner sig inte vara behörig att till prövning ta upp en talan som väckts av en enskild person och som gäller rätt till dels pension enligt lagen om allmän försäkring, dels statlig tjänstepension på grund av kollektivavtal. Fråga om överlämnand…

10 kap. 21 § (2)

Högsta domstolen, mål Ö 2879-23 Dom eller beslut (2024)
Avvisning enligt forumregeln i 3 kap. 7 § andra stycket andra meningen FB kan inte ske utan invändning av part.
NJA 2024 s. 613 «Faderskapsmålet i Helsingborg» (2024)
Avvisning enligt forumregeln i 3 kap. 7 § andra stycket andra meningen FB kan inte ske utan invändning av part.

11 kap. 1 § (6)

NJA 2021 s. 801 «Socialnämndens moderskapstalan» (2021)
Målnr Ö 752-21 och Ö 753-21, En socialnämnd är behörig att föra talan om fastställelse av moderskap som ställföreträdare för ett barn. Den behörigheten gäller också när en god man är förordnad för barnet enligt lagen om god man för ensamkommande barn.
RH 2014:34 (2014)
Fråga om ansvar för folkmord och grovt folkrättsbrott. Även fråga om lagval vid talan om skadestånd när den skadegörande handlingen har ägt rum utomlands.
MD 2009:7 (2009)
Vid marknadsföring genom telefonförsäljning har ett bolag dels underlåtit att uppge vem som är avsändare av marknadsföringen, dels framfört felaktiga påståenden om bl.a. samröre med en konkurrent. Förfarandet har ansetts vara vilseledande och otillbörligt. Äve…
RH 1998:6 (1997)
Processbehörighet i utsökningsförfarandet när part visats vara psykiskt sjuk.
RH 1994:87 (1994)
Genom lagakraftvunnen dom har den tilltalade, för vilken förordnats förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken, ådömts ansvar för bedrägligt beteende och förpliktats att utge skadestånd. Förvaltaren har ansetts sakna behörighet att ansöka om återställande av…
RH 1995:9 (1994)
I mål där målsägandens vårdnadshavare var gift med den tilltalade har det ansetts erforderligt att förordna god man för att underteckna fullmakt för målsägandebiträdet.

11 kap. 2 § (6)

NJA 2009 s. 646 (2009)
En stiftelse under bildande har ansetts inte kunna föra talan om utfående av stiftelsekapitalet. Sådan talan skulle däremot ha kunnat föras i eget namn för stiftelsens räkning av styrelsen eller förvaltaren för stiftelsen eller av en av stiftaren utpekad föret…
NJA 2008 s. 796 (2008)
Svaranden har invänt att kärandebolagets talan skall avvisas under påstående att ställföreträdaren saknar behörighet att företräda bolaget. Fråga om legitimations- och bevisverkan av uppgift i bolagsregistret om kärandebolagets ställföreträdare samt om rättens…
RH 2000:50 (2000)
Det förhållandet att registrerad behörig företrädare saknas i ett bolag utgör inte hinder för att pröva konkursansökan.
NJA 1997 s. 207 (1997)
Konkursansökan avseende aktiebolag som saknar registrerad behörig företrädare har ansetts skola prövas efter kungörelsedelgivning.
NJA 1993 s. 31 (1993)
En aktieägarminoritets rätt enligt 15 kap 5 § aktiebolagslagen (1975:1385) att för bolagets räkning väcka och föra talan om skadestånd till bolaget har ansetts innefatta jämväl rätt att söka verkställighet av en dom i skadeståndsmålet.
NJA 1992 s. 110 (1992)
Ett partrederi har ansetts kunna uppträda som part i rättegång.

11 kap. 5 § (1)

NJA 1995 s. 176 (1995)
Den som är bosatt i annat nordiskt land och uppehåller sig där vid tiden för kallelse att personligen inställa sig vid domstol kan föreläggas vite endast i de fall som anges i lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt m m.

11 kap. 6 § (1)

NJA 2008 s. 1080 (2008)
Rättshjälpsbiträde har ansetts ha rätt till ersättning för arbete med att överklaga avslagsbeslut avseende ersättning för huvudmannens inställelse vid domstolsförhandling.

12 kap. 2 § (10)

RH 2022:19 (2022)
En offentlig försvarare har förklarats obehörig av en tingsrätt utan att denne först avvisats som ombud/försvarare i målet.
NJA 2017 s. 256 «Det avvisade ombudet» (2017)
En tingsrätt har avvisat ett rättegångsombud utan att parten eller ombudet fått tillfälle att yttra sig i frågan. Detta har ansetts utgöra ett rättegångsfel.
NJA 2013 s. 904 (2013)
En f.d. advokat har dömts två gånger för brott, varav det första begicks för ca tolv år sedan och de senare, som var mindre allvarliga, för ca tre år sedan. Brottsligheten har ansetts inte ge tillräckligt underlag för en bedömning att personen inte uppfyller d…
RH 2011:49 (2011)
En person som har dömts till fängelse i tio år för grovt narkotikabrott och som saknar erfarenhet av juridiskt arbete har inte ansetts kunna vara ombud i ett tvistemål som inte är helt enkelt.
RH 2011:10 (2011)
Ett ombud som vid tingsrätten skrivit svaromål på engelska språket och därvid angett sig ha problem med bemästrandet av svenskt juridiskt språk samt gett in inlagor på norska språket har inte ansetts behärska svenska språket och därmed avvisats som ombud.
NJA 2008 s. 1047 (2008)
En person som av hovrätt avvisats som rättegångsombud i målet har tillåtits att företräda parten vid överklagande av hovrättens dom när de omständigheter som hovrätten lagt till grund för avvisningen av honom inte längre varit aktuella.
NJA 2007 s. 650 (2007)
Fråga om tidigare brottslighet utgjort skäl att avvisa en person som rättegångsombud på grund av bristande redbarhet.
RH 1999:67 (1999)
Genom hovrätts beslut förklarades en jurist obehörig att tills vidare brukas som ombud vid hovrätten. Hinder har inte ansetts möta mot att hovrätten senare i ett annat mål prövar hans lämplighet att uppträda som ombud i det målet. Han har dock avvisats som omb…
RH 1996:20 (1995)
Ett ombud har förklarats obehörig att tillsvidare brukas som ombud vid hovrätten. Fråga om han på grund därav jämväl skall anses olämplig som ombud vid tingsrätten.
NJA 1985 s. 921 (1985)
I ett resningsärende har med tillämpning av RB:s regler angående ombud sökandens ombud avvisats.

12 kap. 4 § (1)

RH 2008:13 (2008)
Bestämmelsen i 12 kap. 4 § RB om jäv för motpartsombud har ansetts ge uttryck för en allmän princip, som innebär att den som ombeds uppträda som ombud i rättegång, inte bör åta sig uppdraget, om hans plikter mot den nya huvudmannen kan komma i konflikt med han…

12 kap. 5 § (5)

RH 2022:19 (2022)
En offentlig försvarare har förklarats obehörig av en tingsrätt utan att denne först avvisats som ombud/försvarare i målet.
NJA 2016 s. 64 (2016)
Avvisning av rättegångsombud.
RH 2008:55 (2008)
En advokat som vidtalats som ombud till en huvudförhandling i ett tvistemål vid tingsrätten anmälde att han var förhindrad att närvara vid förhandlingen eftersom han blivit vidtalad till samma tid av en annan tingsrätt till en flerdagarsförhandling i ett brott…
RH 1993:92 (1993)
En tingsrätt har i flera gemensamt handlagda tvistemål, i vilka kärandeparterna företräddes av samma två advokater, efter nära sju års process avvisat båda advokaterna såsom ombud på grund av deras passivitet. Fråga bl.a. om tillräckliga skäl för avvisning för…
NJA 1987 s. 879 (1987)
Fråga huruvida bestämmelsen i 12 kap 5 § RB om befogenhet för rätten att avvisa ombud för viss tid eller tills vidare kan tillämpas i annat fall än när ombudet visat sig olämplig genom det sätt på vilket han utfört sitt uppdrag i det anhängiga målet.

12 kap. 9 § (7)

RH 2025:18 (2025)
Tingsrätten har häktat en person i dennes utevaro. Hans offentliga försvarare har överklagat tingsrättens beslut utan fullmakt. Hovrätten har avvisat överklagandet och avslagit försvararens begäran om ersättning av allmänna medel.
RH 2023:16 (2023)
Hovrätten har bedömt att en digital fullmakt som undertecknats med en avancerad elektronisk signatur och skickats in till tingsrätten genom en annan e-tjänst än Domstolsverkets e-tjänst har uppfyllt kravet i 12 kap. 9 § andra stycket rättegångsbalken på att ge…
NJA 2017 s. 683 (2017)
När omständigheterna talar för att ett ombud som överklagar en fällande brottmålsdom för den tilltalades räkning har i uppdrag att göra detta, ska ombudet alltid ges mer än en möjlighet att visa upp rättegångsfullmakt (I-III).
NJA 2006 s. 118 (2006)
En offentlig försvarare, som till hovrätten överklagat en dom i brottmål, beviljades anstånd med att utveckla grunderna för överklagandet och förelades samtidigt att komma in med rättegångsfullmakt. Sedan en komplettering av överklagandet givits in men däremot…
RH 2003:40 (2003)
Fråga om en verkställande direktör i ett aktiebolag är behörig att utan bemyndigande av styrelsen utfärda rättegångsfullmakt.
NJA 1998 s. 814 (1998)
Sedan mål om försättande i konkurs återförvisats till TR:n, har TR:n låtit delge gäldenären genom s k spikning. Fråga om TR:n borde ha sökt delge det ombud för gäldenären som hade företett rättegångsfullmakt i HovR:n men inte i TR:n. 12 kap 9 § RB samt 11 och …
NJA 1996 s. 16 (1996)
En offentlig försvarare överklagade TR:ns dom utan att förete rättegångsfullmakt. Sedan försvararen inte iakttagit ett i faxmeddelande intaget föreläggande att inkomma med fullmakt, har HovR:n avvisat överklagandet. Att HovR:n avsänt faxmeddelande till försvar…

12 kap. 14 § (6)

NJA 2013 s. 1203 «Liberala Tidningar II» (2013)
En talan om ersättning till en god man i ett inlösenförfarande enligt 22 kap. aktiebolagslagen (2005:551) ska föras av den gode mannen som kärande i egen sak och inte som företrädare för de frånvarande minoritetsaktieägarna.
NJA 2012 s. 697 (2012)
I ett utmätningsmål gör ett ombud gällande att han har rätt före utmätningsborgenärerna till influtna medel avseende rättegångskostnad som hade betalats in i utmätningsärendet av hans klients motparter. Rättegångsfullmakt för motpartsombudet har inte ansetts g…
RH 2012:30 (2010)
Ombud i ett tvistemål har ansetts behörigt att för sina huvudmäns räkning motta delgivning av ett editionsföreläggande som förenats med vite.
RH 2005:50 (2005)
Hyresnämndsmål. Fråga om en hyresgäst har gett en annan person i uppdrag att företräda henne vid ett sammanträde i hyresnämnden.
RH 1995:14 (1994)
Tingsrätten har kungörelsedelgett part en tredskodom trots att parten ställt ombud för sig i målet. Återvinningsfristen har inte börjat löpa i och med kungörelsedelgivningen.
NJA 1990 s. 460 (1990)
En okänd person har i eget intresse med stöd av en förfalskad fullmakt på ett aktiebolags vägnar ansökt om återvinning av stämpelskatt och, sedan ansökningen bifallits av inskrivningsmyndigheten, fått skattebeloppet utbetalat till sig. Efter inskrivningsmyndig…

12 kap. 15 § (1)

RH 2018:36 (2018)
Återställande av försutten tid har inte medgetts när ett ombud inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att förvissa sig om att han under sin semester kunde få del av ett kommande beslut från tingsrätten.

12 kap. 18 § (1)

NJA 1996 s. 168 (1996)
Rättegångsombud som till domstol anmält att han tills vidare inte kunde fungera som ombud har, så länge parten inte återkallat ombudets fullmakt, ansetts behörig att när som helst återinträda som ombud.

12 kap. 19 § (1)

NJA 2022 s. 414 «Dödsboets partssuccession» (2022)
Ett dödsbo efter en avliden svarande har ansetts skyldigt att på yrkande från käranden träda in i en pågående rättegång om återbetalning till ett konkursbo.

12 kap. 46 § (1)

RH 2018:41 (2018)
Hyresnämndsmål. Prövningsfastigheten skulle genomgå en större ombyggnation varför samtliga hyresgäster var tvungna att flytta ut. Den aktuella hyresgästen erbjöds inte återflyttningsrätt men väl en ersättningslägenhet och viss ekonomisk kompensation. Hovrätten…

13 kap. 1 § (7)

Högsta domstolen, mål Ö 7177-23 Dom eller beslut (2025)
Tillåtligheten av en klimattalan.
NJA 2025 s. 88 «Klimattalan» (2025)
Tillåtligheten av en klimattalan.
Högsta domstolen, mål T 8042-21 Dom eller beslut (2023)
Tillåtligheten av vinstutdelning i ett aktiebolag med hänsyn till beloppsspärren och försiktighetsregeln. Även fråga om förutsättningarna för att föra en fullgörelsetalan om bristtäckningsansvar mot styrelseledamot i samma process som talan om återbäringsskyld…
NJA 2023 s. 779 «Foxhouse Holding» (2023)
Tillåtligheten av vinstutdelning i ett aktiebolag med hänsyn till beloppsspärren och försiktighetsregeln. Även fråga om förutsättningarna för att föra en fullgörelsetalan om bristtäckningsansvar mot styrelseledamot i samma process som talan om återbäringsskyld…
PMÖD 2022:4 (2022)
Tre läkemedelsbolag väckte talan om intrång i ett europeiskt patent vid Patent- och marknadsdomstolen med yrkande om bl.a. vitesförbud, slutligt och intermistiskt, samt fastställelse av skyldighet att betala ersättning. Domstolen avvisade käromålet med hänvisn…
NJA 2021 s. 1093 «Flygbolagets medgivande» (2021)
Ett påstående om att diskriminering har skett ska kunna prövas i ett mål där det begärs diskrimineringsersättning, även när svaranden medger att betala den begärda ersättningen men inte vitsordar att diskriminering har skett.
NJA 1998 s. 189 (1998)
Klander av skiljedom. En skiljenämnds avgörande har hävts på den grunden att skiljenämnden prövat fordringsanspråk som i ett tidigare skiljeförfarande åberopats kvittningsvis och därvid ogillats. - Part i klanderprocessen har inte ansetts kunna få ett anspråk …

13 kap. 2 § (47)

Högsta domstolen, mål Ö 438-24 Dom eller beslut (2025)
I ett mål rörande skadestånd på grund av en överträdelse av grundläggande fri- och rättigheter har svaranden medgett betalning, men förklarat att medgivandet inte innebär ett erkännande av någon överträdelse (ett s.k. orent medgivande). Domstolen bör i en såda…
NJA 2025 s. 271 «Regionens medgivande» (2025)
I ett mål rörande skadestånd på grund av en överträdelse av grundläggande fri- och rättigheter har svaranden medgett betalning, men förklarat att medgivandet inte innebär ett erkännande av någon överträdelse (ett s.k. orent medgivande). Domstolen bör i en såda…
Högsta domstolen, mål Ö 7177-23 Dom eller beslut (2025)
Tillåtligheten av en klimattalan.
NJA 2025 s. 88 «Klimattalan» (2025)
Tillåtligheten av en klimattalan.
PMÖD 2022:4 (2022)
Tre läkemedelsbolag väckte talan om intrång i ett europeiskt patent vid Patent- och marknadsdomstolen med yrkande om bl.a. vitesförbud, slutligt och intermistiskt, samt fastställelse av skyldighet att betala ersättning. Domstolen avvisade käromålet med hänvisn…
RH 2022:16 (2022)
Fråga om det är möjligt att föra en talan om fastställande av syskonskap.
NJA 2021 s. 1093 «Flygbolagets medgivande» (2021)
Ett påstående om att diskriminering har skett ska kunna prövas i ett mål där det begärs diskrimineringsersättning, även när svaranden medger att betala den begärda ersättningen men inte vitsordar att diskriminering har skett.
NJA 2021 s. 1010 «Vårdnadsforumet» (2021)
Svensk domstol har ansetts behörig enligt Bryssel II-förordningen att pröva ett vårdnadsmål, trots att varken föräldrarna eller barnet har hemvist i Sverige. Svensk domstols behörighet har godtagits av alla som är parter i det svenska förfarandet och behörighe…
NJA 2021 s. 801 «Socialnämndens moderskapstalan» (2021)
Målnr Ö 752-21 och Ö 753-21, En socialnämnd är behörig att föra talan om fastställelse av moderskap som ställföreträdare för ett barn. Den behörigheten gäller också när en god man är förordnad för barnet enligt lagen om god man för ensamkommande barn.
NJA 2021 s. 437 «Det kaliforniska surrogatarrangemanget II» (2021)
Sedan en utländsk dom om att en kvinna vid ett surrogatarrangemang ska anses som barnets förälder har konstaterats gälla i Sverige, har kvinnan tillåtits föra en fastställelsetalan enligt rättegångsbalken mot socialnämnden om att hon har vårdnaden om barnet (j…
AD 2020 nr 31 (2020)
I en uppsägningstvist har en arbetstagare yrkat fastställelse av att han har rätt till ett ekonomiskt skadestånd upp till ett visst belopp, vilket motsvarar 16 månadslöner i enlighet med 39 § anställningsskyddslagen. Fastställelseyrkandet har inte ansetts till…
NJA 2018 s. 114 (2018)
Bestämmelsen i 30 § lönegarantilagen (1992:497) har ansetts vara en sådan reglering av fastställelsetalan som avses i 13 kap. 2 § tredje stycket rättegångsbalken.
AD 2017 nr 3 (2017)
Huvudsakligen fråga om arbetsgivaren haft saklig grund att säga upp en distansarbetande säljare. Enligt arbetsgivaren har arbetstagaren inte följt arbetsgivarens policy om sjukanmälan, brustit i sin rapporteringsskyldighet, brustit i sina arbetsprestationer oc…
PMÖD 2016:13 (2016)
Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit fastställelsetalan i ett mål rörande ersättningsskyldighet på grund av upphovsrättsintrång. Till skillnad från tingsrätten bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen att ovisshet rörande ett rättsförhållande var ti…
NJA 2016 s. 737 «Mösseberg I» (2016)
Taleändring. Ändring i högre rätt från en fullgörelsetalan till en fastställelsetalan har inte tillåtits
NJA 2016 s. 264 (2016)
Skiljeförfarande. Såväl en skiljenämnds som en domstols prövning enligt 2 § lagen om skiljeförfarande kan omfatta samtliga frågor som avser skiljenämndens behörighet. Också fråga om tillämpning av 13 kap. 2 § rättegångsbalken
MÖD 2015:49 (2015)
Ansvar för efterbehandling enligt miljöbalken ----- En fastställelsetalan i mål om ansvar för efterbehandling enligt 10 kap. miljöbalken framstår enligt Mark- och miljööverdomstolen som mindre lämplig. Eftersom det inte på förhand går att bestämma fördelningen…
RH 2017:49 (2014)
Svensk domstol ansågs sakna internationell behörighet att pröva ett bolags talan om bättre rätt till vissa patentsökta uppfinningar enligt dels en internationell och dels en amerikansk patentansökan. Bolagets talan avseende uppfinningar enligt en avskriven sve…
NJA 2013 s. 209 «Miljöprocesserna i USA» (2013)
En negativ fastställelsetalan ska, liksom en positiv, vara lämplig för att den ska få föras. En negativ fastställelsetalan har ansetts vara lämplig i ett fall där svaranden väckt en motsvarande positiv fastställelsetalan i en stat vars avgöranden inte erkänns …
MÖD 2012:59 (2012)
Regresstalan om ersättning för efterbehandlingskostnader m.m. ----- Efter köp av en fastighet på vilken bedrivits industriell verksamhet sedan början av 1900-talet har en större petroleumförekomst upptäckts i marken. En byggnad (f.d. textilfabrik) har rivits a…
NJA 2010 s. 508 (2010)
Internationellt skiljeförfarande. Svenskt rättskipningsintresse och svensk domsrätt samt förutsättningar för en fastställelsetalan rörande skiljemäns behörighet har ansetts föreligga i en tvist mellan ett engelskt bolag och Ryska Federationen.
MÖD 2010:42 (2010)
Fastställelsetalan; skadestånd med anledning av miljöskada samt inlösen av fastighet ----- 65 personer väckte talan och yrkade dels att miljödomstolen skulle fastställa att LKAB var skyldigt att ersätta var och en för de skador de lidigt till följd av LKAB:s g…
NJA 2008 s. 339 «Handelsbolaget Tylöbaden» (2008)
Sedan det i en dom fastställts att en kommun var skadeståndsskyldig på grund av försummelse av dess byggnadsnämnd har vid senare fullgörelsetalan uppkommit frågor om i vilken utsträckning kommunens invändningar om medvållande och bristande adekvat kausalitet b…
RH 2008:85 (2008)
Fastställelsetalan avseende rätt till ersättning av staten för ideell skada enligt den s.k. Francovich-principen har avvisats på den grunden att förfångsrekvisitet i 13 kap. 2 § första stycket rättegångsbalken inte har ansetts uppfyllt. Eftersom käranden har m…
NJA 2007 s. 718 «Unibet II» (2007)
Två utländska spelföretags mot staten framställda yrkanden, av innebörd att allmän domstol skall fastställa att vissa lotteribestämmelser, som påstås strida mot artikel 49 EG-fördraget, inte skall tillämpas i förhållande till företagen, har - sedan EG-domstole…
NJA 2007 s. 125 (2007)
Enligt ett lagakraftvunnet utslag i mål om fastighetsbestämning har ett markområde förklarats ingå i en häradsallmänning. Utslaget har inte utgjort hinder för ägaren av en annan fastighet att vid allmän domstol föra talan om bättre rätt än häradsallmänningen t…
NJA 2007 s. 108 (2007)
Fråga om förutsättningar för fastställelsetalan enligt 13 kap. 2 § första stycket RB avseende försäkringsersättning.
RH 2006:55 (2006)
En negativ fastställelsetalan om huruvida ett samboförhållande förelegat mellan två personer har ansetts kunna föras trots att frågan prövats i ärendet om förordande av bodelningsförrättare och trots att det även ankommer på bodelningsförrättaren att, vid beho…
NJA 2005 s. 764 «Unibet I» (2005)
I tvistemål har två utländska spelföretag mot staten framställt yrkanden som innebär att allmän domstol skall fastställa dels att vissa lotteribestämmelser, som påstås strida mot artikel 49 EG-fördraget, inte skall tillämpas i förhållande till företagen, dels …
NJA 2005 s. 517 (2005)
Fråga om förutsättningar för fastställelsetalan enligt 13 kap. 2 § 1 st. rättegångsbalken avseende skadeståndsskyldighet.
RH 2004:64 (2004)
I ett mål som avsett en negativ fastställelsetalan har ovissheten om ett rättsförhållande inte ansetts lända till förfång för käranden varför käromålet har avvisats. De rättsliga anknytningspunkterna till en annan stat har ansetts vara inte obetydligt starkare…
Hovrätten för Västra Sverige, mål Ö 3954-01 (2002)
Fråga i visst fall om ovisshet råder om rättsförhållande har besvarats nekande. Förd fastställelsetalan har därför avvisats.
AD 1998 nr 117 (1998)
En arbetstagarorganisation har för en medlems räkning riktat ett lönekrav mot en arbetsgivare. Arbetsgivaren är genom medlemskap i en arbetsgivarorganisation bunden av ett kollektivavtal i förhållande till arbetstagarorganisationen. Arbetsgivarorganisationen v…
RH 1999:12 (1998)
En kvinna uppgav vid inresa till Sverige att hon var änka, men hon folkbokfördes likväl som gift. Talan av kvinnan att rätten skulle fastställa att hon är änka har avvisats.
RH 1997:92 (1997)
En talan, som går ut på att tingsrätten skall fastställa hur det maximala ersättningsbeloppet enligt lönegarantilagen skall fördelas mellan olika fordringar, omfattas av 29 § lönegarantilagen.
RH 1997:85 (1997)
Sedan A avlidit har B väckt talan mot dödsboet och mot den enda dödsbodelägaren C under påstående att B är son till A och därför delägare i dödsboet. Talan mot dödsboet har avvisats då den inte ansetts röra dödsboets rätt. Faderskapsfrågan har ansetts kunna pr…
RH 1996:91 (1996)
Kvinna, som inrest till Sverige, har vid inresan sanningslöst uppgivit att två personer var hennes barn samt att hon var gift med en tredje person. Talan av kvinnan om fastställande att hon inte är moder till barnen och inte gift med mannen har avvisats.
RH 1995:85 (1995)
Bestämmelsen i 3 kap. 5 § föräldrabalken har ansetts utgöra hinder för en man, som påstår sig vara far till ett barn, att väcka talan om fastställande av faderskap. Denna bestämmelse har inte ansetts uppenbart stå i strid med artikel 8 i Europakonventionen.
RH 1994:73 (1994)
Sedan parterna i mål där fastställelsetalan förs i hovrätten hemställt om uppskov med målets avgörande och gett in en förlikningshandling undertecknad av båda parterna av vilken framgår att talan skall återkallas först sedan förlikningen slutförts, har hovrätt…
NJA 1993 s. 507 (1993)
Talan om fastställelse inför kommande bodelning av om make vid tidpunkten för väckande av talan om äktenskapsskillnad varit innehavare av bostadsrätt har ansetts kunna enligt 13 kap 2 § RB upptas till prövning.
NJA 1992 s. 820 (1992)
Efter det att en testamentstagare avstått från sin rätt enligt testamentsförordnandet, väckte likväl två arvingar talan enligt 14 kap 5 § ÄB mot testamentstagaren med yrkande att testamentet skulle för klaras ogiltigt. Talan har avvisats (13 kap 2 § RB).
NJA 1990 s. 621 (1990)
Fråga om tillåtligheten av fastställelsetalan.
NJA 1987 s. 787 (1987)
Fråga om förutsättningar för fastställelsetalan enligt 13 kap 2 § 1 st RB avseende skadeståndsskyldighet.
NJA 1987 s. 317 (1987)
Sedan två personer väckt fastställelsetalan, har under målets handläggning i HovR:n framkommit en omständighet som medförde att ovissheten beträffande det omstämda rättsförhållandet inte längre var till förfång för kärandena. På grund därav har deras i målet f…
NJA 1985 s. 172 (1985)
I ett avtal mellan två samboende har intagits en bestämmelse om att vid eventuell separation parternas egendom skall "fördelas i två lika delar" mellan dem och att "därvid" GB:s regler om giftorättsgods skall gälla. I mål om fastställelse av att klausulen är g…
NJA 1984 s. 807 (1984)
Makar har i ett med avseende på förestående äktenskapsskillnad träffat avtal om bodelning även överenskommit om fördelning av ena makens enskilda egendom. Fråga om giltigheten av avtalet i vad avser den enskilda egendomen. Part som för fastställelsetalan har i…
NJA 1984 s. 217 (1984)
Frågor om tredje mans befogenhet att väcka talan i tvistemål om bättre rätt till lös egendom som har blivit föremål för betalningssäkring (I) resp utmätning (II). Sådan talan har i fråga om betalningssäkrad egendom ansetts kunna föras mot borgenären (det allmä…

13 kap. 3 § (57)

AD 2024 nr 96 (2024)
En arbetstagare har haft en tidsbegränsad anställning och fortsatt arbeta efter anställningstidens utgång. Fråga om arbetsgivaren och arbetstagaren avtalat om en till tidsbegränsad anställning eller om arbetstagaren fick en tillsvidareanställning. Vidare fråga…
AD 2024 nr 46 (2024)
Fråga om en arbetstagare, som ostridigt har testat positivt för THC-syra och nedbrytningsprodukt av kokain vid drogtest utförda av arbetsgivaren, därigenom har brutit mot arbetsgivarens drogpolicy, och inte stått till förfogande för sitt ordinarie arbete hos a…
PMÖD 2022:5 (2022)
Käranden framställde vid Patent- och marknadsdomstolen yrkanden om bl.a. vitesförbud och ersättning på grund av intrång i kärandens registrerade gemenskapsformgivningar. Därefter ändrade käranden sin talan så att den också omfattade påståenden om intrång på vi…
RH 2021:28 (2021)
Nya yrkanden som stöder sig på väsentligen samma grund har med hänsyn till principen om förbud mot reformatio in pejus inte fått framställas efter att tredskodom meddelats och sedan återvunnits.
NJA 2021 s. 193 «Bröstarvingarnas taleändring» (2021)
I ett mål om återbäring till följd av en laglottskränkning enligt 7 kap. 4 § ÄB framställdes ett yrkande om återbäring av gåva med tillämpning av 3 kap. 3 § ÄB. Yrkandet har ansetts stödja sig på väsentligen samma grund. Det har därmed utgjort en tillåten tale…
AD 2020 nr 65 (2020)
Ett pastorat lämnade visst besked om en kyrkomusikers möjlighet att arbeta hemma och om hans ansvar för en barnkör. Fråga om detta har inneburit beslut om viktigare förändringar av musikerns arbetsförhållanden och om pastoratet, genom att inte förhandla, har b…
PMÖD 2020:13 (2020)
Användning av uttrycket "rekommenderade priser", vid marknadsföring av möbler m.m. under bl.a. egna varumärken i form av s.k. private labels, har ansetts vilseledande och därmed otillbörlig. Också marknadsföring med användning av uttrycken "lagerrensning" och …
PMÖD 2019:22 (2019)
En näringsidkare har förbjudits att vid telefonförsäljning gentemot konsument av telefonabonnemang kräva betalning för tjänst som konsumenten inte har beställt. Marknadsföringen gav intrycket av att konsumenterna erbjöds en rabatt på sitt befintliga telefonabo…
NJA 2019 s. 600 (2019)
En målsägande som för talan i samband med åtal för brott får ändra sitt ersättningsyrkande i högre rätt till följd av att åklagaren där justerat åtalet.
AD 2018 nr 31 (2018)
Fyra arbetstagare vid ett företag som anordnar personlig assistans har sagt upp sig för att börja arbeta hos ett konkurrerande företag. Fråga om arbetstagarna under sina anställningar brutit mot lojalitetsplikten i sina anställningsavtal och om de under eller …
AD 2015 nr 56 (2015)
Vid en lokal förhandling som hölls med anledning av att en arbetstagare hade avskedats drog arbetsgivaren tillbaka avskedandet och parterna enades om en uppsägning av arbetstagaren av personliga skäl från det datum då förhandlingen hölls. Arbetstagarorganisati…
AD 2014 nr 48 (2014)
Har ett skyddsombud hindrats i sitt uppdrag genom att arbetsgivaren inte följt gällande arbetsmiljöförfattningar och inte samverkat med skyddsombudet på så sätt att denne saknat en plattform att verka ifrån?
AD 2014 nr 26 (2014)
En arbetstagare som lider av sömnapné har sagts upp från sin anställning. Arbetsgivaren har som grund för uppsägningen hänvisat till att arbetstagaren brister i sin arbetsprestation på ett sådant sätt att arbetstagaren inte längre kan utföra arbete av någon be…
MÖD 2013:38 (2013)
Fastighetsreglering och anläggningsåtgärd ----- Mark- och miljööverdomstolen har i likhet med underinstanserna funnit att förutsättningarna enligt anläggningslagen är uppfyllda för inrättande av gemensamhetsanläggning i form av brandmur med grundförstärkning. …
AD 2012 nr 30 (2012)
En arbetstagare har efter ett meningsutbyte med en företrädare för arbetsgivaren sagt upp sig från sin anställning. Arbetsdomstolen har funnit att uppsägningen inte har skett under sådana omständigheter att den ska jämställas med en uppsägning från arbetsgivar…
RK 2012:1 (2012)
Fråga om betydelsen av Post- och telestyrelsens tillvägagångssätt vid revidering av myndighetens s.k. hybridmodell för beräkning av kostnader som ska ligga till grund för kostnadsorienterade priser, när myndigheten senare utövar tillsyn över den förpliktade op…
RK 2012:2 (2012)
Fråga om betydelsen av Post- och telestyrelsens tillvägagångssätt vid revidering av myndighetens s.k. hybridmodell för beräkning av kostnader som ska ligga till grund för kostnadsorienterade priser, när myndigheten senare löser en tvist om den förpliktade oper…
NJA 2011 s. 718 (2011)
Fråga om käranden har ändrat sin talan enligt 13 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken och i så fall i strid med bestämmelsens första stycke 3.
AD 2011 nr 78 (2011)
Fråga huvudsakligen om det har förelegat laga grund för avskedande, alternativt saklig grund för uppsägning, av en stiftsjurist som påstås bland annat ha misskött sina arbetsuppgifter och uttalat sig kränkande om kollegor.
RK 2011:1 (2011)
Bestämmelserna om preklusion i 8 kap. 24 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation hindrar inte att nya rättsliga argument som inte i sig tillför nya omständigheter eller nya bevis åberopas först i kammarrätten.
AD 2011 nr 13 (2011)
Fråga huvudsakligen om en arbetsledare genom vissa uttalanden och en teckning utsatt två arbetstagare för dels diskriminering i form av etniska trakasserier, trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier, dels repressalier.
AD 2010 nr 84 (2010)
Ett flygbolag har träffat en lokal överenskommelse om s.k. lönefrysning med pilotföreningen vid bolaget. Som villkor för lönefrysningen angavs i överenskommelsen att bolaget även skulle frysa lönen för viss övrig personal i bolaget. Fråga om bolaget har brutit…
AD 2009 nr 53 (2009)
Fråga om ett företag inom verkstadsindustrin har haft saklig grund för att säga upp en arbetstagare som utförde arbetsuppgifter vid ett smältverk. Arbetstagaren, som hade missbruksproblem, har bl.a. vid två drogtester vägrat att lämna urinprov. Sedan han med a…
RH 2009:68 (2009)
Fråga om käranden under handläggningen i tingsrätten ändrat sin talan.
AD 2006 nr 126 (2006)
En polismyndighet utannonserade tre lediga anställningar som polisinspektör med funktion som yttre befäl. En kvinnlig polis sökte en sådan anställning. Polismyndigheten beslöt att anställa tre män. Med anledning av anställningsförfarandet och senare händelser …
NJA 2006 s. 326 (2006)
Frågor om tillämpning av preklusionsreglerna i 42 kap. 15 § och 43 kap. 10 § rättegångsbalken.
NJA 2005 s. 295 (2005)
Ett i mål om klander av testamente framställt andrahandsyrkande om jämkning för utfående av laglott har ansetts inte utgöra en ändring av talan i den mening som avses i 13 kap. 3 § rättegångsbalken.
AD 2003 nr 109 (2003)
Part som överklagat tingsrättens dom har i Arbetsdomstolen utvidgat sitt yrkande om lön till att avse även lönebelopp som förfallit i tiden efter tingsrättens dom. Taleändringen har inte ansetts tillåten. - Fråga om arbetsgivaren vid ett telefonsamtal med en p…
AD 2003 nr 115 (2003)
En arbetstagares provanställning har genom besked från arbetsgivaren avslutats utan att övergå i en tillsvidareanställning. Arbetsgivaren har i målet inte lyckats visa att arbetstagaren underrättats i förväg om att provanställningen skulle komma att upphöra. A…
NJA 2003 s. 460 (2003)
Då make väckt talan om klander av bodelning har den väsentliga grunden för talan ansetts vara invändningen mot bodelningen som sådan. (Jfr NJA 1997 s. 62).
AD 2003 nr 63 (2003)
En muslimsk kvinna som bär huvudduk har per telefon sökt arbete som demonstratris och fått besked om vissa lediga uppdrag. Vid personligt möte dagen därpå har bolagets representant fällt vissa uttalanden som gjort att sökanden lämnat platsen. Tvist har uppkomm…
NJA 2003 s. 158 (2003)
Sedan part väckt fastställelsetalan och därefter ändrat den till fullgörelsetalan har han återtagit fullgörelseyrkandet och återgått till att yrka enbart fastställelse. Fråga bl.a. om den sistnämnda åtgärden utgjort en tillåten taleändring och om målet avseend…
RH 1999:80 (1999)
En part som inledningsvis vid tingsrätten har yrkat rätt till umgänge med barn, har senare i målet ändrat sin talan till att avse vårdnaden om barnet. Hinder mot att uppta yrkandet om vårdnad till prövning har inte ansetts föreligga.
RH 1998:39 (1997)
Sedan hyresvärden sagt upp ett hyresavtal avseende lokal har hyresgästen i stämningsansökningen yrkat ersättning enligt 12 kap. 57 § jordabalken. Hyresgästens därefter framställda yrkande om förpliktande för hyresvärden att till honom utge visst belopp motsvar…
NJA 1997 s. 62 (1997)
Den som klandrat en bodelning äger rätt att efter klanderfristens utgång, med den begränsning som följer av 13 kap 3 § 1 st 3 RB, ändra sin väckta talan.
NJA 1996 s. 751 (1996)
Den som klandrat en skiljedom får inte åberopa en ny grund för sin talan efter utgången av klanderfristen.
NJA 1996 s. 553 (1996)
Sedan ansökan om betalningsföreläggande hänskjutits till rättegång, höjde sökanden det yrkade beloppet. Oaktat visst underlag för det högre beloppet funnits bilagt ansökningen har det nya yrkandet, som inte stödde sig på väsentligen samma grund som det ursprun…
RH 1996:43 (1996)
Part, som vid tingsrätten fört fastställelsetalan rörande ett hyresförhållandes bestånd jämte förpliktelse för hyresvärden att utge vissa förfallna hyresbelopp, har i hovrätten - sedan hyresförhållandet upphört - ändrat sin ursprungliga fastställelsetalan till…
NJA 1995 s. 644 (1995)
Tillåten ändring av talan? 13 kap 3 § 1 st 3 RB.
AD 1995 nr 67 (1995)
Fråga om yrkande skall avvisas med anledning av att tvisten inte har varit föremål för förhandling mellan parterna enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen. Ett fackförbund väckte talan mot en kommun med anledning av att en arbetstagare enligt förbundets mening hade…
NJA 1994 s. 306 «Båtägarens enskilda anspråk» (1994)
När åklagare enligt 22 kap 2 § RB utför målsägandens talan om enskilt anspråk, får som grund åberopas också annan omständighet än sådan som omfattas av gärningsbeskrivningen.
NJA 1994 s. 23 «Det återtagna hävningsyrkandet» (1994)
När en köpare på grund av påstådda fel i egendomen kan väcka talan både om hävning av köpet och om avdrag på köpeskillingen, har en ogillande dom angående ett av yrkandena ansetts ha rättskraft beträffande båda yrkandena även om det andra yrkandet aldrig har f…
AD 1993 nr 92 (1993)
En arbetstagare yrkade vid tingsrätt ogiltigförklaring av en uppsägning. Sedan arbetsgivaren invänt att uppsägningen följt en avtalsturlista, yrkade arbetstagaren alternativt ekonomiskt skadestånd för turordningsbrott. Arbetsgivaren ansåg att fråga var om en o…
NJA 1992 s. 829 «Affärslokalen i Valdemarsvik» (1992)
En hyresvärds uppsägning av ett hyresavtal uppfyllde inte formkravet i 12 kap 58 § 1 st JB. Hyresgästen har ansetts kunna avstå från att göra ogiltigheten gällande och i stället avflytta när hyrestiden löpte ut. En fastställelsetalan har ansetts bryta preskrip…
NJA 1992 s. 55 (1992)
Sedan återvinning sökts efter tredskodom, har borgenären ansetts inte vara berättigad att med stöd av 13 kap 3 § 1 st 3 RB framställa nytt yrkande, trots att yrkandet stödde sig på väsentligen samma grund som det ursprungligen framställda.
NJA 1991 s. 453 (1991)
Sedan ansökan om handräckning lämnats utan bifall har sökanden ansökt om återvinning och därefter vid TR:n framställt ett fastställelseyrkande. Yrkandet har ansetts kunna upptagas till prövning. 13 kap 3 § 1 st 2 RB.
NJA 1990 s. 660 (1990)
I mål om klander av arrendesyn uppkommer dels frågan om käranden under förberedelsen i underrätt har ändrat sin talan i strid mot bestämmelsen i 13 kap 3 § 1 st 3 RB, dels frågan om en taleändring som är tillåten enligt den bestämmelsen får göras efter utgånge…
NJA 1990 s. 366 (1990)
Fråga huruvida ändring enligt 13 kap 3 § 1 st 3 RB av talan om återvinning i konkurs får göras efter utgången av den frist som gäller för sådan talan.
NJA 1989 s. 47 (1989)
Sedan återvinning sökts i lagsökningsmål, har borgenären ansetts inte vara berättigad att med stöd av 13 kap 3 § 1 st 3 RB framställa nytt yrkande, trots att yrkandet stödde sig på väsentligen samma grund som det ursprungligen framställda. Tillika fråga huruvi…
NJA 1988 s. 363 «Mögelskadan II» (1988)
Prisavdrag på grund av dolt fel i fastighet har på parternas begäran bestämts med hänsyn till kostnaderna för att avhjälpa felet. På yrkande av säljaren har reparationskostnaderna omräknats till tiden för köparens tillträde av fastigheten. Ett av köparen först…
NJA 1988 s. 161 (1988)
Part som i TR:n fört talan om fastställelse av skadeståndsskyldighet på grund av kontraktsbrott har som alternativa grunder åberopat dels i HovR:n att motparten genom sitt uppträdande under avtalsförhandlingarna blivit skadeståndsskyldig på grund av oaktsamhet…
NJA 1987 s. 766 (1987)
Ett kontokortsföretag yrkade vid TR:n betalning av en borgensman på grund av inköp som enligt ingivna fakturor hade gjorts med användning av kontokort. Under handläggningen vid TR:n uppgav företaget av misstag fakturornas datum såsom tidpunkter för inköpen, oc…
NJA 1987 s. 707 (1987)
Ägare till hälften av en fastighet förde i TR:n talan om bättre rätt till den andra hälften. Hans först i HovR:n i andra hand framställda yrkande om bättre rätt till en byggnad på fastigheten har ansetts innebära att hans talan ändras och ej att han beträffand…
NJA 1985 s. 618 (1985)
I mål om nedsättning av underhållsbidrag har den underhållsskyldige i vadeinlaga till HovR:n yrkat att bidraget skall nedsättas till visst belopp. Den underhållsskyldige har därefter - efter fullföljdstidens utgång - yrkat ytterligare nedsättning av bidraget. …
NJA 1983 s. 180 (1983)
Två fastighetsägare väckte talan mot kommun med yrkande om ersättning för skador på byggnader till följd av tunnelbanebygge. De förbehöll sig också rätt att höja ersättningsanspråket på grund av ändrat kostnadsläge under processens gång. Sedan fastighetsägarna…
NJA 1982 s. 320 (1982)
Sedan mäklare väckt talan mot uppdragsgivare med yrkande om provision för att han förmedlat en aktieförsäljning, invände svaranden bl a att den medverkan som mäklaren lämnat till försäljningen skett inte för hans egen del utan i egenskap av företrädare för ett…
NJA 1982 s. 95 (1982)
Sedan återvinning sökts i mål om betalningsföreläggande, har borgenären ansetts inte vara berättigad att utan stämning framställa nytt yrkande, trots att yrkandet stödde sig på väsentligen samma grund som det ursprungligen framställda. Jfr 13 kap 3 § 1 st 3 RB…

13 kap. 4 § (11)

NJA 2014 s. 677 (2014)
Även då ett dispositivt tvistemål avgörs genom avskrivning, avvisning eller omedelbar dom innan stämning har utfärdats, har svaranden rätt att få ett yrkande om ersättning för rättegångskostnad prövat. Tingsrätten behöver dock ge svaranden en särskild möjlighe…
RH 2004:69 (2004)
Svaranden i ett mål om bl.a. barns boende har framställt ett yrkande gentemot käranden om ensam vårdnad. Hinder har inte ansetts föreligga i målet att få förälders vårdnadsyrkande prövat vid tingsrätten trots att talan inte väckts genom stämning.
NJA 2003 s. 239 (2003)
En kärande väcker talan mot ett bolag med namnet A. Innan stämning utfärdas uppger käranden att svarandebolaget rätteligen heter B. Bolaget B delges stämning, varefter käranden meddelar att det var bolaget A som skulle ha svarat i målet. Fråga om svarandepart …
AD 2002 nr 65 (2002)
Vid tingsrätt anhängiggjordes ett anställningsskyddsmål genom stämningsansökan, av vilken inte klart kan utläsas om käranden yrkar ogiltigförklaring av en uppsägning eller inte. Sedan stämning utfärdats och svaranden uppmärksammat oklarheten har tingsrätten fö…
NJA 2002 s. 241 (2002)
I tvistemål har käranden, innan stämning har utfärdats, återkallat sin talan och i samband därmed yrkat ersättning för rättegångskostnader. Detta yrkande har ansetts böra prövas.
NJA 1995 s. 714 (1995)
Sedan kommun som fastighetsägare genom ansökan om stämning inom den i 13 kap 11 § 2 st JB föreskrivna tiden väckt talan om höjning av tomträttsavgäld, har tomträttshavaren efter utgången av den angivna tiden i sitt svaromål vid TR:n yrkat att avgälden skall sä…
NJA 1994 s. 306 «Båtägarens enskilda anspråk» (1994)
När åklagare enligt 22 kap 2 § RB utför målsägandens talan om enskilt anspråk, får som grund åberopas också annan omständighet än sådan som omfattas av gärningsbeskrivningen.
NJA 1993 s. 666 (1993)
Fråga om överflyttning av vårdnad av ett fjortonårigt barn, som sedan späd ålder vistats i ett familjehem. 6 kap 8 § FB. Hinder har inte ansetts föreligga i målet att få förälders umgängesrätt prövad oaktat talan ej väckts genom stämning.
NJA 1993 s. 231 (1993)
Om föreskriven ansökningsavgift inte erlagts, skall domstol avvisa stämningsansökan utan att dessförinnan pröva sin behörighet.
NJA 1990 s. 366 (1990)
Fråga huruvida ändring enligt 13 kap 3 § 1 st 3 RB av talan om återvinning i konkurs får göras efter utgången av den frist som gäller för sådan talan.
NJA 1990 s. 307 (1990)
Svaranden i ett mål om underhållsbidrag har framställt ett yrkande gentemot käranden som har prövats av TR:n, trots att stämning inte har utfärdats, Sedan svaranden fullföljt talan mot TR:ns dom och därvid vidhållit sitt yrkande, har HovR:n ansetts skyldig att…

13 kap. 5 § (8)

RH 2011:2 (2010)
Efter förlikning har svaranden förlorat sin rätt att ensidigt begära dom. Målet har på kärandens begäran skrivits av.
RH 2009:3 (2009)
Genom dom beslutade tingsrätten bl.a. att vårdnaden om barn skulle anförtros föräldrarna gemensamt. Sedan fadern överklagat domen framställde modern i sin svarsskrivelse för egen del ett yrkande om boende. Trots att överklagandet därefter förfallit har hovrätt…
NJA 2008 s. 304 (2008)
Sedan ena föräldern efter ansökan om stämning på den andra föräldern yrkat bl.a. att hon skulle tillerkännas ensam vårdnad om deras barn, yrkade andra föräldern - utan att ansöka om stämning - bl.a. att han skulle tillerkännas ensam vårdnad om barnet. Käranden…
AD 2007 nr 49 (2007)
Sedan en fastställelsetalan väckts återkallade käranden sin talan. Motparten yrkade då att målet skulle prövas i sak enligt 13 kap. 5 § rättegångsbalken. Fråga uppkom om det fortfarande var av avgörande betydelse att få fastställelsetalan prövad. Arbetsdomstol…
RH 2004:79 (2004)
Fråga vid tillämpning av 13 kap. 5 § första stycket rättegångsbalken om den som bestritt en ansökan om betalningsföreläggande kan anses ha ingått i svaromål.
NJA 2000 s. 435 (2000)
I mål om vitesförbud enligt (I) lagen om skydd för företagshemligheter, (II) upphovsrättslagen har käranden återkallat sin talan. Svaranden har ansetts inte ha rätt att få målet prövat enligt 13 kap. 5 § första stycket rättegångsbalken.
NJA 1994 s. 23 «Det återtagna hävningsyrkandet» (1994)
När en köpare på grund av påstådda fel i egendomen kan väcka talan både om hävning av köpet och om avdrag på köpeskillingen, har en ogillande dom angående ett av yrkandena ansetts ha rättskraft beträffande båda yrkandena även om det andra yrkandet aldrig har f…
NJA 1985 s. 338 (1985)
Fråga om tillämpning av 13 kap 5 § 1 st RB på dispositiv talan som handlagts i samma rättegång som en grundläggande indispositiv talan, s k blandat mål.

13 kap. 6 § (13)

NJA 2021 s. 407 «Renoveringen i Västervik» (2021)
En tidigare dom avseende ytterligare betalning för utfört arbete utgör hinder mot att pröva en ny talan om ersättning för avhjälpande av fel i arbetet även i en situation när den tidigare domen innebar att yrkandet om ytterligare betalningsskyldighet ogillades…
AD 2015 nr 2 (2015)
Fråga om talan ska avvisas på grund av rättegångshinder form av litispendens, dvs. därför att det redan pågick en rättegång i saken när talan väcktes.
NJA 2010 s. 54 (2010)
Så länge en domstol i ett tvistemål inte har tagit ställning till sin behörighet är en annan domstol förhindrad att ta upp en talan avseende samma fråga oberoende av vilken domstol som har den sakliga behörigheten.
RÅ 2009 ref. 92 (2009)
Fråga om litispendens i ett mål om förhandsbesked angående mervärdesskatt.
MD 2009:20 (2009)
Tillräckliga skäl att vilandeförklara mål om skadestånd p.g.a. överträdelse av marknadsföringslagen i avvaktan på att mål om skadestånd p.g.a. upphovsrättsintrång slutligt avgjorts har inte ansetts föreligga, varför tingsrättens beslut härom upphävts av Markna…
RH 2009:73 (2009)
Vid tingsrätten väckt talan, som föranlett dom och överklagande av densamma, har ansetts utgöra processhinder (lis pendens) beträffande ny talan, detta med hänsyn till att tingsrättens dom inte vunnit laga kraft vare sig när den nya talan väcktes eller när tin…
RH 2006:50 (2006)
En borgenär har ansökt om att en gäldenär skall försättas i konkurs och har som grund för ansökan åberopat att gäldenären får anses vara på obestånd eftersom denne inte efter betalningsuppmaning betalat en klar och förfallen löneskuld. Under ärendets handläggn…
RH 2004:52 (2004)
På ansökan av en bostadsrättsförening har kronofogdemyndigheten genom utslag förpliktat en bostadsrättsinnehavare att avflytta från sin lägenhet på grund av att föreningen vägrats tillträde för att utöva tillsyn eller utföra nödvändigt arbete. Innan beslutet v…
NJA 1999 s. 520 «Marmorarbetet i Falkenberg» (1999)
Frågor om rättegångshinder på grund av litispendens. 13 kap 6 § RB.
RH 1999:28 (1999)
En försäkrad har till länsrätten överklagat ett av försäkringskassan fattat beslut om återbetalning av sjukpenning. Tingsrätten har - sedan kassans ansökan om betalningsföreläggande avseende återbetalning av sjukpenningen överlämnats dit - enligt reglerna om l…
RH 1997:86 (1996)
Den omständigheten att mellan parterna i en domstol pågår mål om umgängesrätt med barn utgör hinder mot att vid annan domstol ta upp ena förälderns talan om vårdnad om barnet till prövning.
RH 1996:110 (1994)
Om i en allmän domstol pågår mellan parter mål om rätt till umgänge med ett barn kan talan om vårdnad om samma barn inte prövas i särskild rättegång vid annan allmän domstol.
RH 1993:119 (1993)
Tomträttshavare och fastighetsägare väcker var för sig talan om omprövning av tomträttsavgälden med yrkanden, den ene om lägre avgäld och den andre om högre. - Föreligger lispendens? Är detta i så fall skäl till vilandeförklaring? (I och II). Besvärsrätt för s…

13 kap. 7 § (10)

NJA 2022 s. 414 «Dödsboets partssuccession» (2022)
Ett dödsbo efter en avliden svarande har ansetts skyldigt att på yrkande från käranden träda in i en pågående rättegång om återbetalning till ett konkursbo.
MÖD 2016:36 (2016)
Föreläggande om underhållsåtgärder på damm ----- Länsstyrelsens föreläggande mot en fastighetsägare med en vattenanläggning på fastigheten att vidta åtgärder för att uppfylla vattenhushållningsbestämmelserna i tillståndet och dammanläggningens funktion har fas…
NJA 2013 s. 304 (2013)
Ett konkursbo kan inte återta sin förklaring att boet övertar konkursgäldenärens talan. Ett konkursbos meddelande att det återtar sin förklaring har ansetts utgöra en återkallelse av talan i målet. I fråga om konkursboets ansvar för rättegångskostnader har 18 …
NJA 2012 s. 483 (2012)
Svensk domsrätt har ansetts föreligga när en svensk som är bosatt i Stockholm och bedriver sin verksamhet där har väckt skadeståndstalan mot ett norskt bolag avseende ekonomisk skada och ideell skada för olovligt tillgängliggörande av ett fotografi på internet…
NJA 2008 s. 733 «Den överlåtna mäklarprovisionen» (2008)
En svarande som av hovrätten förpliktats att till käranden utge avtalad mäklarprovision har ansökt om resning och till stöd för sin ansökan anfört att han först sedan domen vunnit laga kraft fått kännedom om att käranden samma dag som tingsrätten meddelade dom…
NJA 2005 s. 792 (2005)
Fråga om ett påstått aktieägartillskott, som skulle ha avhjälpt bristen i bolagets aktiekapital men som inte granskats av bolagets revisorer, kunde befria styrelseledamot från medansvar för framtida skulder enligt 13 kap. 2 § i 1975 års aktiebolagslag i dess l…
RH 2004:31 (2004)
Vid begäran om övertagande av käromål enligt 13 kap. 7 § rättegångsbalken har frågan om det förelegat en giltig överlåtelse av tvisteföremålet prövats som en incidensfråga. Därvid har konkursbos disposition avseende tvisteföremålet ansetts sakna civilrättslig …
NJA 2000 s. 202 (2000)
Den som under ett pågående förfarande om inlösen av minoritetsaktier förvärvar aktier som förfarandet gäller har ansetts vara berättigad att inträda som part i förfarandet.
NJA 1997 s. 797 «Fastigheten i Åbrolla» (1997)
Ägare av en fastighet har överlåtit fastigheten efter det att de överklagat ett beslut angående fastighetsreglering. Överklagandet har avvisats när den nye ägaren inte trätt in i rättegången.
NJA 1991 s. 488 (1991)
Ägarna av en fastighet som berördes av en anläggningsförrättning överklagade anläggningsbeslutet trots att de dessförinnan hade sålt fastigheten. Deras talan har ansetts inte böra avvisas.

13 kap. 8 a § (1)

NJA 2006 s. 188 (2006)
Ett bolag som har tillstånd att till vatten släppa ut en viss mängd fosfatfosfor angivet dels som ett riktvärde per dygn avseende medelvärde per månad, dels som ett gränsvärde per dygn avseende medeltal för kalenderår, har till följd av olika omständigheter sl…

14 kap. 1 § (2)

RH 2020:31 (2020)
Fråga om hur många ansökningsavgifter som ska tas ut när flera kärande samtidigt har väckt talan mot en svarande och målen ska handläggas i en rättegång enligt bestämmelsen i 14 kap. 2 § rättegångsbalken om obligatorisk kumulation.
PMÖD 2019:25 (2019)
Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att ett mål om ersättning på grund av ett licensavtal avseende viss teknik kan handläggas i samma rättegång som ett mål om ersättning på grund av intrång i ett patent avs…

14 kap. 2 § (2)

NJA 1997 s. 793 (1997)
Flera målsägandes enskilda anspråk gentemot samma person i anledning av olika brott har prövats i en rättegång tillsammans med åtalet. Sedan TR:ns dom överklagats i skadeståndsdelen fråga huruvida prövningstillstånd krävts i HovR:n.
NJA 1996 s. 14 (1996)
Vid kumulation av flera käromål enligt 14 kap 2 § RB krävs inte prövningstillstånd vid överklagande av TR:ns dom när det sammanlagda belopp varom talan förts överstiger ett basbelopp, även om beloppet i varje särskilt mål är lägre än basbeloppet.

14 kap. 3 § (2)

NJA 2021 s. 407 «Renoveringen i Västervik» (2021)
En tidigare dom avseende ytterligare betalning för utfört arbete utgör hinder mot att pröva en ny talan om ersättning för avhjälpande av fel i arbetet även i en situation när den tidigare domen innebar att yrkandet om ytterligare betalningsskyldighet ogillades…
AD 1998 nr 42 (1998)
En arbetsgivarorganisation väcker talan enligt 35 § medbestämmandelagen mot en arbetstagarorganisation och yrkar att arbetsdomstolen skall fastställa att en medlem i den organisationen inte har rätt till viss ersättning för tjänstgöring hos ett bolag som medle…

14 kap. 5 § (2)

NJA 2007 s. 105 (2007)
Ett försäkringsbolag väckte regresstalan om ersättning för utgiven försäkringsersättning. Svarandebolaget väckte i sin tur, för det fall bolaget skulle förlora målet, talan mot sitt försäkringsbolag och yrkade ersättning för vad svarandebolaget kunde förplikta…
NJA 1984 s. 215 «Talan om annans rätt» (1984)
Talan som väckts av part om förpliktande för motparten att fullgöra betalning till tredje man har, när speciella omständigheter ej förelegat, avvisats.

14 kap. 6 § (3)

PMÖD 2019:25 (2019)
Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att ett mål om ersättning på grund av ett licensavtal avseende viss teknik kan handläggas i samma rättegång som ett mål om ersättning på grund av intrång i ett patent avs…
RH 2000:89 (2000)
Artikel 6.1 i Brysselkonventionen om gemensamt forum för flera svarande har ansetts ge svensk domstol behörighet att i en rättegång handlägga mål mot flera svarande även när talan mot svarandena inte väckts samtidigt.
NJA 1998 s. 757 (1998)
Fråga om värdet av de olika tvisteföremålen skall sammanräknas vid tillämpning av kravet på prövningstillstånd i HovR enligt 49 kap 12 § 1 st RB, när talan förs mot fyra borgensmän som i separata förbindelser åtagit sig ansvar var och en för visst delbelopp av…

14 kap. 7 § (2)

NJA 1994 s. 81 (1994)
Frågor om svensk domstols behörighet och om tillämpliga forum- och handläggningsregler avseende en tvist mellan arbetsgivare och arbetstagare om rätt till i utlandet sökt patent för arbetstagarens uppfinning.
NJA 1991 s. 340 (1991)
Fråga vid tillämpning av 14 kap 7 a § RB om betydelsen av fastighetsforum (I), testamentsforum (II) och forum enligt samäganderättslagen (III).

14 kap. 7 a § (17)

NJA 2011 s. 10 (2011)
Förening av mål enligt 14 kap. 7 a § rättegångsbalken. Frågor om handläggning och betydelsen av bestämmelsen i 9 § andra stycket lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt.
NJA 2009 s. 230 (2009)
Vid tillämpning av 14 kap. 7 a § rättegångsbalken har ett mål vid en tingsrätt om arbetsgivares på kollektivavtal grundade krav mot arbetstagare på återbetalning av utbildningskostnader ansetts inte böra förenas med ett mål vid en annan tingsrätt mellan samma …
NJA 2002 s. 643 (2002)
Vid tillämpning av 14 kap. 7 a § RB har ordinärt tvistemål vid en TR ansetts kunna förenas med arbetstvist vid en annan TR att handläggas vid den senast nämnda TR:n i den för arbetstvister gällande ordningen.
NJA 2001 s. 308 (2001)
Högsta domstolen har vid tillämpningen av 14 kap. 7 a § rättegångsbalken ansett mål avseende bättre rätt till fastigheter under skilda domstolar utgöra en enda tvist och funnit att målen borde förenas vid den domstol under vilken huvuddelen av den fasta egendo…
NJA 1999 s. 791 (1999)
Fråga om förening i visst fall av FT-mål med ordinärt tvistemål
NJA 1998 s. 691 (1998)
Fråga om mål rörande klander av skiljedom och mål angående skiljemäns arvoden kan förenas i en rättegång enligt 14 kap 7 a § RB.
NJA 1996 s. 721 (1996)
Vid tillämpning av 14 kap 7 a § RB har arbetstvist inte ansetts kunna förenas med tvistemål i ordinär rättegång.
NJA 1996 s. 493 (1996)
I ärende om förening av mål har HD vid tillämpningen av 14 kap 7 a § RB ansett målen utgöra en enda tvist avseende fastigheter under skilda domstolar och funnit att målen borde förenas vid den domstol under vilken huvuddelen av den fasta egendomen ligger.
NJA 1995 s. 118 (1995)
Fråga om tillämpning av 10 kap 10 § 3 st RB vid prövning av ansökan om förening av mål enligt 14 kap 7 a § RB.
NJA 1994 s. 749 (1994)
Part som gjort ansökan om förening av mål enligt 14 kap 7 a § RB är normalt inte berättigad till ersättning av motparten för till själva ansökningen hänförliga kostnader.
NJA 1994 s. 81 (1994)
Frågor om svensk domstols behörighet och om tillämpliga forum- och handläggningsregler avseende en tvist mellan arbetsgivare och arbetstagare om rätt till i utlandet sökt patent för arbetstagarens uppfinning.
NJA 1994 s. 33 (1994)
Part kan få ersättning för rättegångskostnader i ärende hos HD om förening av mål enligt 14 kap 7 a § RB.
NJA 1993 s. 211 (1993)
Fråga om tillämpning av 14 kap 7 a § RB på två mål om återvinning till konkursbo. Tillika fråga om tillämpning av 10 kap 10 § 3 st RB.
NJA 1992 s. 630 (1992)
Fråga om förening av mål enligt 14 kap 7 a § RB.
NJA 1992 s. 612 (1992)
Bestämmelserna i 14 kap 7 a § RB har inte ansetts tillämpliga i fråga om förening av åtal för brott med talan om skadestånd i anledning av brottet.
NJA 1991 s. 340 (1991)
Fråga vid tillämpning av 14 kap 7 a § RB om betydelsen av fastighetsforum (I), testamentsforum (II) och forum enligt samäganderättslagen (III).
NJA 1989 s. 643 (1989)
Bestämmelserna i 14 kap 7 a § RB har ansetts tillämpliga i fråga om dels förening av tvistemål om mindre värden med ordinärt tvistemål (I), dels förening av domstolsärenden (II).

14 kap. 8 § (6)

RH 2022:30 (2022)
En hyresvärd har väckt talan mot två hyresgäster och begärt att de ska förpliktas att teckna ett skriftligt hyresavtal och överlämna det till hyresvärden. Sedan hyresvärden träffat en förlikning med en av hyresgästerna och återkallat sina yrkanden mot den andr…
RH 2010:72 (2009)
En utländsk juridisk person, som enligt lagen om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader skulle vara skyldig att ställa sådan säkerhet, väckte tillsammans med en person som inte hade denna skyldighet talan mot en svensk jur…
NJA 2005 s. 342 (2005)
Fråga om en konkursborgenärs rätt till intervention i en rättegång om återvinning i konkurs där talan förs av en annan konkursborgenär.
NJA 2000 s. 10 (2000)
Arrende har efter fastighetsreglering kommit att gälla i två fastigheter. Ägarna till de båda fastigheterna har härigenom blivit gemensamt förpliktade gentemot arrendatorn vad avser arrendet i dess helhet. Det har ansetts råda nödvändig processgemenskap mellan…
NJA 1988 s. 78 (1988)
Kärandepart i tvistemål, vilken förelagts att på grund av nödvändig processgemenskap ombesörja att viss annan person inträdde som med part i rättegången, ingav en av medparten utfärdad fullmakt att för hans räkning inträda som part i målet. Kravet att talan sk…
NJA 1981 s. 903 (1981)
Mot fastighetsbildningsmyndighets beslut om inrättande av gemensamhetsanläggning anförde vissa fastighetsägare besvär med yrkande i första hand att beslutet måtte undanröjs. Yrkandet har med hänsyn till sakens beskaffenhet jämlikt 14 kap 8 § 2 st RB ansetts gä…

14 kap. 9 § (13)

RH 2025:23 (2024)
Hyresnämndsmål. I ett mål om återbetalning av hyra enligt 12 kap. 55 f § jordabalken kan hyresnämnden bara pröva en ansökan om den kommit in till hyresnämnden inom tre månader från att hyresgästen lämnade lägenheten. Frågan om en ansökan kommit in i rätt tid, …
RH 2021:55 (2021)
Hyresnämndsmål. Bestämmelsen i 14 kap. 9 § rättegångsbalken om intervention har tillämpats analogt i ett s.k. hyresmål. Den som inte är berörd av de konkreta sakförhållandena i ett mål, utan endast har ett principiellt intresse av hur ett mål kommer att bedöma…
MÖD 2017:56 (2017)
Intervention och klagorätt gällande detaljplan ----- Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att en fastighetsägare inte har rätt att överklaga ett avgörande varigenom ett beslut att anta en detaljplan avseende den egna fastigheten upphävts och inte funni…
NJA 2015 s. 552 (2015)
Förutsättningar för rätt till intervention.
NJA 2015 s. 466 (2015)
Talan mot beslut om styrelseval på den grunden att beslutet har fattas på en sammankomst som inte utgör bolagsstämma.
NJA 2015 s. 290 (2015)
Rätt svarandepart rörande en talan om ogiltighet av en testamentarisk ändamålsbestämmelse som ska verkställas före skifte är testators dödsbo. Frågan om bestämmelsens giltighet kan därför inte med verkan mot dödsboet avgöras genom en process mellan dödsbodeläg…
NJA 2010 s. 105 (2010)
En förening överlät fastigheter till en närstående stiftelse. Till följd av överlåtelsens skattekonsekvenser kom föreningen på obestånd och försattes i konkurs. Konkursboet väckte återvinningstalan mot stiftelsen. En advokat, som hade biträtt vid överlåtelsen,…
RH 2009:69 (2009)
Det har inte ansetts motiverat att i ett ärende om utmätning av lös egendom analogt tillämpa rättegångsbalkens bestämmelser om intervention.
RH 2005:21 (2005)
En bank vill delta i rättegång som intervenient enligt 14 kap. 9 § rättegångsbalken. Fråga om saken rör bankens rätt. Vidare fråga om analogisk tillämpning av bestämmelserna om rättegångskostnad i 18 kap. 1 § och 5 § första stycket rättegångsbalken.
NJA 1997 s. 190 (1997)
Försäkringsgivare till ett upplöst handelsbolag förklarade att ersättning ur rättsskyddsförsäkring skulle utbetalas om bolaget intervenerade i en rättegång som en bolagets borgenär förde mot bolagsmännen såsom proprieborgensmän för bolaget. En sådan utbetalnin…
NJA 1995 s. 6 (1995)
Fråga om prövningstillstånd i HovR. Italiensk domstol har förordnat om förvaltning av kvarstadsbelagd egendom. Fråga huruvida förordnandet enligt Luganokonventionen skulle verkställas av svensk myndighet har ansetts vara av sådant slag att tillstånd till prövn…
NJA 1993 s. 350 (1993)
Den som innehar en bostadsrättslägenhet i andra hand har ansetts kunna intervenera enligt 14 kap 9 § RB i en rättegång om förverkande av bostadsrättshavarens nyttjanderätt till lägenheten men inte få ställning som självständig intervenient enligt 14 kap 11 § 2…
NJA 1991 s. 496 (1991)
Sedan en bil förklarats förverkad i mål om åtal mot A för narkotikabrott, överklagade B - ensam - domen såsom intervenient under påstående att bilen tillhörde honom. Då B inte förlorade sin eventuella äganderätt genom förverkande i målet mot A, har han ansetts…

14 kap. 10 § (1)

NJA 1991 s. 496 (1991)
Sedan en bil förklarats förverkad i mål om åtal mot A för narkotikabrott, överklagade B - ensam - domen såsom intervenient under påstående att bilen tillhörde honom. Då B inte förlorade sin eventuella äganderätt genom förverkande i målet mot A, har han ansetts…

14 kap. 11 § (4)

NJA 1994 s. 287 (1994)
Sedan ordinär intervention tillåtits i dispositivt tvistemål i HovR har intervenienten ansetts ha rätt att förebringa ny bevisning endast om parten kunnat göra det. 14 kap 11 § 1 st och 50 kap 25 § 3 st RB.
NJA 1993 s. 350 (1993)
Den som innehar en bostadsrättslägenhet i andra hand har ansetts kunna intervenera enligt 14 kap 9 § RB i en rättegång om förverkande av bostadsrättshavarens nyttjanderätt till lägenheten men inte få ställning som självständig intervenient enligt 14 kap 11 § 2…
NJA 1991 s. 496 (1991)
Sedan en bil förklarats förverkad i mål om åtal mot A för narkotikabrott, överklagade B - ensam - domen såsom intervenient under påstående att bilen tillhörde honom. Då B inte förlorade sin eventuella äganderätt genom förverkande i målet mot A, har han ansetts…
NJA 1985 s. 466 «Komplementärens intervention» (1985)
Ansökan av en komplementär i kommanditbolag att få inträda som intervenient på bolagets sida i rättegång angående fordran mot bolaget har lämnats utan bifall.

15 kap. 1 § (14)

NJA 2020 s. 753 «Alpha» (2020)
Kvarstad i tvistemål. Kvarstad kan inte beviljas för rättegångskostnaderna i målet.
NJA 2007 s. 690 (2007)
Fråga i mål om kvarstad huruvida det skäligen kan befaras att svaranden undandrar sig att betala skulden.
NJA 2005 s. 29 (2005)
Fråga, i anledning av ett yrkande om interimistisk kvarstad, huruvida omständigheterna är sådana att fara i dröjsmål kan anses föreligga. 15 kap. 5 § 3 stycket rättegångsbalken.
NJA 2001 s. 533 (2001)
Kvarstad till säkerhet för viss fordran har gjorts beroende av om utmätning för samma fordran blir bestående.
RH 2001:10 (2001)
Hovrätten har efter en proportionalitetsbedömning avslagit ett yrkande om kvarstad, trots att de i 15 kap. 1 § rättegångsbalken angivna förutsättningarna för kvarstad var uppfyllda.
RH 1999:56 (1999)
Sedan ett bolags ansökningar om betalningsföreläggande mot två personer hade bestritts, överlämnades målen på bolagets begäran till tingsrätt. Av svaranden först där gjord foruminvändning på grund av en skiljeklausul har inte ansetts för sent framställd. Bolag…
RH 1995:119 (1995)
Fråga, då kvarstadssökande visar sannolika skäl för sin fordran, om det skäligen kan befaras att motparten undandrar sig betalning.
NJA 1994 s. 654 (1994)
Fråga om skadeståndsansvar för staten i anledning av domstols bedömning av rätts- och bevisfrågor vid prövning av kvarstadsyrkande.
RH 1994:69 (1994)
En konkursförvaltare beviljade fyra löneborgenärer betalning enligt lönegarantilagen (1992:497) för uppsägningslön under viss tid. I samband med överklagande av förvaltarens beslut yrkade staten "kvarstad på så sätt att tills vidare inget belopp fick utbetalas…
NJA 1993 s. 108 (1993)
Resning har ansetts inte kunna meddelas beträffande beslut under rättegången om kvarstad.
NJA 1992 s. 154 (1992)
Fråga om kvarstad för fordran grundad på omfattande stölder från gäldenärens arbetsgivare.
NJA 1988 s. 541 (1988)
Talan om fastställelse till betalning ur egendom som omfattas av företagshypotek har ansetts vara av beskaffenhet att kunna föranleda kvarstad enligt 15 kap 1 § RB.
NJA 1988 s. 305 (1988)
Fråga, då kvarstadssökanden visar sannolika skäl för sin fordran, huruvida det skäligen kan befaras att motparten genom att undanskaffa egendom eller förfara på annat sätt undandrar sig att betala skulden. 15 kap 1 § RB.
NJA 1986 s. 450 (1986)
Fråga om kvarstad till säkerställande av fordran förenad med sjöpanträtt, när kvarstadsansökningen grundas på svarandens ståndpunkt till kärandens betalningsanspråk.

15 kap. 2 § (6)

NJA 2001 s. 509 (2001)
Sedan dold äganderätt till två fastigheter utmätts och borgenären förelagts enligt 4 kap 23 § utsökningsbalken att väcka talan mot den öppne ägaren, har fastigheterna belagts med kvarstad på ansökan av utmätningsborgenären. 15 kap. 2 § rättegångsbalken.
NJA 1994 s. 654 (1994)
Fråga om skadeståndsansvar för staten i anledning av domstols bedömning av rätts- och bevisfrågor vid prövning av kvarstadsyrkande.
RH 1994:62 (1994)
Bestämmelserna om kvarstad enligt 15 kap. 2 § rättegångsbalken har ansetts tillämpliga i mål där frågan gällde om en brittisk medborgare, bosatt i Storbritannien, hade rätt till ersättning enligt lönegarantilagen.
NJA 1989 s. 304 (1989)
A sålde en personbil till B. Innan bilen hade betalts, sålde B den i sin tur till C. I mål mot C om bättre rätt till bilen, alternativt skadestånd, gjorde A sannolikt att han till följd av ett återtagandeförbehåll ägde bättre rätt till bilen. Yrkande av A om k…
NJA 1988 s. 13 (1988)
Talan om samäganderätt till viss egendom ansågs vara sådan talan om bättre rätt som avses i 15 kap 2 § RB. Trots att det var fråga om en fastställelsetalan ansågs kvarstad kunna meddelas å egendomen enligt angivna lagrum.
NJA 1987 s. 829 (1987)
Fråga om gränsdragningen mellan 2 och 3 §§ i 15 kap RB.

15 kap. 3 § (37)

AD 2021 nr 35 (2021)
Ett måleriföretag har planerat att utföra vissa måleriarbeten genom att hyra in arbetskraft från ett bemanningsföretag. Svenska Målareförbundet har lagt veto mot den tilltänkta åtgärden. Måleriföretagen i Sverige har ansökt om säkerhetsåtgärd och att Arbetsdom…
NJA 2021 s. 147 «Videoslots» (2021)
Ett interimistiskt yrkande om att en författning inte ska tillämpas mot sökanden, som framställts i anslutning till en fullgörelsetalan om skadestånd, har ansetts inte kunna tas upp till prövning.
AD 2020 nr 21 (2020)
Interimistiskt förordnande. En vice vd i ett bolag som hyr ut byggnadsställningar m.m. har under sin anställning skickat mejl med företagshemlig information till sin mejladress hos ett bolag som han företräder och som bedriver med arbetsgivaren konkurrande ver…
PMÖD 2019:28 (2019)
Patent- och marknadsdomstolen (PMD) förbjöd interimistiskt en privatperson, vid vite om 100 000 kr, att i näringsverksamhet i Sverige marknadsföra, sälja, göra tillgängligt, införa, distribuera, eller på annat sätt utbjuda, kläder, huvudbonader och fotbeklädna…
AD 2019 nr 12 (2019)
Fråga om förutsättningar föreligger för att interimistiskt vid vite förbjuda en verkställande direktör att bedriva en med arbetsgivaren konkurrerande verksamhet under sin uppsägningstid. Därvid fråga om längden av skälig uppsägningstid för den verkställande di…
AD 2018 nr 61 (2018)
Fråga om förutsättningar för interimistiskt förordnande enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken föreligger avseende en s.k. värvningsklausul för dataspelsutvecklare.
AD 2018 nr 62 (2018)
Fråga om förutsättningar för interimistiskt förordnande enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken föreligger avseende en s.k. värvningsklausul för dataspelsutvecklare.
NJA 2018 s. 545 «Mama Africa» (2018)
Förutsättningarna för att utse syssloman enligt 25 kap. 23 § aktiebolagslagen.
NJA 2018 s. 189 «Den avbrutna entreprenaden» (2018)
En säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken i form av ett åläggande att fullgöra ett entreprenadavtal har inte ansetts lämplig i paragrafens mening.
AD 2017 nr 44 (2017)
Med stöd av en avtalad konkurrensklausul förbjöd en arbetsgivare en arbetstagare, en säljare, som sagt upp sig, att under ett års tid ta anställning hos bl.a. ett med arbetsgivaren konkurrerande företag. Fråga om det finns förutsättningar för ett interimistisk…
NJA 2017 s. 457 «De omhändertagna företagshemligheterna» (2017)
Förutsättningar för säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken. En säkerhetsåtgärd ska vara konkret kopplad till en rättsföljd som görs gällande i sak och kan inte utverkas för att säkerställa en processuell rättighet.
AD 2016 nr 65 (2016)
Fråga om det finns förutsättningar för att genom ett interimistiskt förordnande, enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken, förplikta en arbetsgivare att till en uppsagd arbetstagare betala lön under uppsägningstid och pågående tvist om uppsägningens giltighet. Arbe…
AD 2016 nr 14 (2016)
Fråga om förutsättningar för interimistiskt förordnande enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken föreligger, som avser att förbjuda en revisor att, vid vite, under den uppsägningstid som gäller, vara verksam i en anställning hos ett med arbetsgivaren konkurrerande …
AD 2014 nr 81 (2014)
Interimistiskt beslut. Vid ett pappersbruk har tvist uppkommit mellan en arbetsgivare och en arbetstagarorganisation om vilken årsarbetstid som ska tillämpas efter att bruket upphört med s.k. året runt drift. Arbetstagarorgani-sationen har åberopat tolkningsfö…
RH 2014:52 (2014)
Hovrätten har efter en proportionalitetsbedömning avslagit en ansökan om säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken då det inte har gått att bortse från risken för att sökanden har försökt utnyttja reglerna om säkerhetsåtgärder på ett sätt som inte ha…
AD 2012 nr 35 (2012)
Interimistisk prövning av fråga om stridsåtgärder vidtagits i föreningsrättskränkande syfte.
AD 2010 nr 83 (2010)
En verkställande direktör har sagts upp från sin anställning och bl.a. yrkat att uppsägningen ska ogiltigförklaras varefter tvist bl.a. har uppstått om anställningsskyddslagen varit tillämplig på anställningen. Arbetsgivaren har framställt yrkande om interimis…
AD 2008 nr 26 (2008)
Interimistiskt beslut om tillåtligheten av pågående stridsåtgärder. Fråga om vidtagna och pågående stridsåtgärder är olovliga och ska hävas därför att de riktas mot ett företag som inte har några arbetstagare och som enligt 41 b § medbestämmandelagen inte får …
AD 2006 nr 94 (2006)
En arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot en arbetsgivare i byggbranschen i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal. Interimistisk prövning av stridsåtgärdernas tillåtlighet.
AD 2005 nr 110 (2005)
En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal. Arbetsgivaren är dock bunden av kollektivavtal med annan arbetstagarorganisation. Med anledning av en fredsp…
AD 2004 nr 111 (2004)
En svensk arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot ett lettiskt bolag, som hyr ut arbetskraft från Lettland till företag som bedriver verksamhet i Sverige. En annan svensk arbetstagarorganisation har vidtagit sympatiåtgärder mot det lettiska bol…
NJA 2003 s. 613 «Lastbilen» (2003)
Fråga vad som avses med "åtgärd för att säkerställa sökandens rätt" i 15 kap. 3 § RB.
AD 2002 nr 84 (2002)
Fråga om förutsättningar förelegat för interimistiskt förordnande om arbetstidsförläggning sedan vissa arbetstagare, med hänvisning till att deras resp. fackliga organisation utövat tolkningsföreträde, inte accepterat ett arbetstidsschema innefattande viss kvä…
AD 2002 nr 23 (2002)
Interimistiskt yrkande om förklaring av att arbetsgivares beslut om att vissa arbetstagare skall arbeta nattetid saknar verkan.
RH 2001:5 (2001)
Ansökan om säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken - avseende förbud vid vite att bedriva konkurrerande verksamhet - har inte beviljats då åtgärden inte ansetts vara ägnad att säkerställa det anspråk (skadestånd) som föranlett ansökan.
RH 2000:76 (2000)
Den tidpunkt vid vilken en hyresvärd under löpande hyrestid kan få tillträde till en lägenhet enligt 12 kap. 26 § andra stycket tredje meningen jordabalken för utförande av arbeten, som vållar väsentligt hinder eller men i nyttjanderätten, har ansetts infalla …
NJA 1998 s. 179 (1998)
Fråga om interimistiskt beslut om vitesförbud att använda viss firma kunde meddelas på den grunden att firman till följd av förväxlingsbarhet med annat näringskännetecken var vilseledande.
RH 1997:122 (1997)
Säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken.
AD 1995 nr 127 (1995)
Kammarrätten i Jönköping fattade beslut om att på grund av medelsbrist säga upp samtliga assessorer där. Kammarrätten grundade sitt beslut på att alla assessorer tillhörde en turordningskrets. Beslutet innebar att kammarrätten inte avsåg att samtidigt säga upp…
RH 1994:138 (1994)
Talan enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken om förbud vid vite att avverka skog på utmätt fastighet har lämnats utan bifall, eftersom avverkning på utmätt fastighet är belagd med straffansvar och vite inte utan särskilt lagstöd får föreläggas när straff är utsat…
AD 1994 nr 49 (1994)
Vid SAS gäller det s.k. flygteknikeravtalet, dvs. avtalet mellan HAO Flygbranschens Arbetsgivarförbund och Svenska Transportarbetareförbundet avseende arbets- och löneförhållanden för flygtekniker med typcertifikat. Vid lokala och centrala förhandlingar var SA…
NJA 1993 s. 188 «Gillette» (1993)
Vitesförbud enligt 15 kap 3 § rättegångsbalken. Konkurrensbegränsningsklausul i ett avtal, enligt vilken ett aktiebolag förbundit sig att ej utöva viss verksamhet, har i visst fall ansetts kunna göras gällande även mot annat bolag inom samma koncern.
NJA 1993 s. 182 (1993)
Fråga om säkerhetsåtgärder enligt 15 kap 3 § RB i mål om fastställelse av varumärkesintrång och om åtgärder enligt 41 § varumärkeslagen.
NJA 1991 s. 200 (1991)
Med åberopande av en konkurrensklausul i en träffad överenskommelse yrkade A fastställelse av att B inte hade rätt att arbeta med vissa i klausulen angivna varor. Denna fastställelsetalan har ansetts till sitt innehåll ligga så nära en förbudstalan att förordn…
NJA 1990 s. 338 (1990)
Vitesförbud enligt 15 § 2 st firmalagen för juridisk person att använda visst näringskännetecken har ansetts kunna riktas både mot den juridiska personen såsom sådan och mot ställföreträdare för denna. Interimistiskt förbud enligt 15 kap 3 § RB har ansetts kun…
NJA 1987 s. 829 (1987)
Fråga om gränsdragningen mellan 2 och 3 §§ i 15 kap RB.
NJA 1982 s. 633 (1982)
Yrkande om vitesföreläggande jämlikt 15 kap 3 § 2 st RB att underlåta åtgärder, som skulle innebära upphovsrättsintrång enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, har ansetts inte kunna bifallas, eftersom sådant intrång är bel…

15 kap. 4 § (1)

NJA 1985 s. 608 (1985)
Sedan en ansökan om handräckning för återställande av rubbad besittning till en hyreslägenhet avslagits, begärde sökanden återvinning och yrkade att motparten matte förpliktas att genom avflyttning återställa besittningen till lägenheten. Fråga om innebörden a…

15 kap. 5 § (4)

AD 2020 nr 59 (2020)
Rättegångskostnader med anledning av ansökan om intrångsundersökning enligt upphovsrättslagen.
NJA 1999 s. 644 (1999)
Fråga om interimistisk kvarstad på gäldenärs egendom i avvaktan på prövningen av konkursansökan. 2 kap 11 § KL (1987:672) och 15 kap 5 § 3 st RB.
NJA 1987 s. 790 (1987)
Fråga om vilket mått av bevisning som bör krävas för ett påstående att någon har egendom inom viss tingsrätts domkrets och att rätten därför är behörig att pröva ett mot denne riktat yrkande om kvarstad för en fordran. 10 kap 3 § och 15 kap 5 § RB.
NJA 1983 s. 814 (1983)
Kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd enligt bestämmelserna i 15 kap RB har ansetts kunna meddelas även i fråga om anspråk som skall prövas av utländsk domstol, om domstolens avgörande får verkställas här i riket. Sådan åtgärd har däremot inte ansetts kunna med…

15 kap. 6 § (7)

NJA 2022 s. 781 «Trygg-Hansas utfästelse» (2022)
Försäkringsbolag ska anses vara med bank jämförbara penninginrättningar i den mening som avses med bestämmelserna om ställande av säkerhet i 2 kap. 25 § andra stycket utsökningsbalken. En utfästelse av ett försäkringsbolag att infria den förpliktelse som säker…
NJA 2017 s. 9 «Multitotal» (2017)
Utomobligatoriskt skadeståndsansvar. Beräkning av ersättning för utebliven vinst.
RH 2009:72 (2009)
En spansk konkursförvaltning ansökte hos Kronofogdemyndigheten om verkställighet av ett beslut om interimistisk kvarstad avseende två svenska bolag meddelat av en spansk domstol. Svea hovrätt hade förklarat beslutet verkställbart i Sverige men gjort verkställi…
NJA 1994 s. 45 (1994)
Frågan huruvida den som har yrkat en säkerhetsåtgärd enligt 15 kap 1, 2 eller 3 § RB skall befrias från skyldigheten att ställa säkerhet enligt 6 § i samma kapitel har ansetts kunna prövas endast i samband med frågan huruvida den begärda säkerhetsåtgärden skal…
RH 1993:103 (1993)
Postväxel har ansetts vara godtagbar säkerhet i mål om säkerhetsåtgärd enligt rättegångsbalken.
NJA 1991 s. 670 (1991)
Fråga om befrielse från skyldighet att ställa säkerhet skall, när säkerhet enligt 15 kap. 6 § rättegångsbalken ställts för skada på grund av kvarstad, prövas av den domstol där rättegången är anhängig eller, om rättegång ej är anhängig, av den domstols om förs…
NJA 1989 s. 52 (1989)
I samband med yrkande om kvarstad har som säkerhet för skada som kunde tillfogas motparten genom åtgärden ställts en bankgaranti, enligt vilken krav skulle framställas senast 30 dagar efter det att beviljad kvarstad hävts. Säkerheten har ej ansetts godtagbar. …

15 kap. 7 § (1)

RH 1999:131 (1998)
Återgång av kvarstad.

15 kap. 8 § (7)

MÖD 2017:53 (2017)
Avvisad talan ----- En fastighetsägare yrkade i stämning till mark- och miljödomstolen förtida inlösen av fastigheten enligt lagen om byggande av järnväg. När järnvägsplanen vann laga kraft ändrades talan till inlösen av fastigheten. Eftersom det redan pågick …
RH 2016:70 (2016)
Hovrätten har avslagit patenthavarens yrkande om ändring av tingsrättens beslut i dom att upphäva ett interimistiskt vitesförbud. Genom domen, som patenthavaren överklagat också i huvudsaken, ogiltigförklarade tingsrätten patentet. Hovrätten har bedömt att det…
NJA 2010 s. 454 (2010)
Förmånsrätt för kvarstadsfordran enligt 16 kap. 15 § andra stycket utsökningsbalken har ansetts gälla i kvarstadsgäldenärens konkurs trots att kvarstaden hävts efter konkursbeslutet.
NJA 2006 s. 364 (2006)
Bestämmelsen i 15 kap. 8 § första stycket andra meningen rättegångsbalken om att en beslutad kvarstad omdelbart skall hävas när en talan som har väckts i saken återkallas är inte tillämplig, när talan återkallas på grund av att den skall prövas i annan ordning…
NJA 2002 s. 673 (2002)
När rätten förpliktar någon att utge kvarstadsbelagd lös egendom bör kvarstaden normalt bestå till dess att ett avgörande i målet har vunnit laga kraft eller kortare tid därefter.
NJA 1993 s. 356 (1993)
Fråga, beträffande verkställighet av kvarstad för fordran, huruvida gäldenären hade rätt att få viss ianspråktagen egendom utbytt mot att säkerhet ställdes resp att ett kontantbelopp inbetalades.
NJA 1991 s. 670 (1991)
Fråga om befrielse från skyldighet att ställa säkerhet skall, när säkerhet enligt 15 kap. 6 § rättegångsbalken ställts för skada på grund av kvarstad, prövas av den domstol där rättegången är anhängig eller, om rättegång ej är anhängig, av den domstols om förs…

16 kap. 3 § (3)

MIG 2007:17 (2007)
Vid omröstning i mål hos migrationsdomstol, rörande ansökan om uppehållstillstånd m.m., är omröstningsreglerna för tvistemål tillämpliga.
RÅ 2005 ref. 59 (2005)
I mål om återkallelse av tillstånd att inneha skjutvapen tillämpas reglerna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål.
NJA 1989 s. 308 (1989)
En folksamling på drygt 200 personer hade tagit sig in på en arbetsplats för ett motorvägsbygge i syfte att hindra bygget. Deltagare i folksamlingen, som vägrat att följa uppmaning från polisen att lämna arbetsplatsen, har dömts för ohörsamhet mot ordningsmakt…

16 kap. 10 a § (1)

RH 2003:69 (2003)
Innehav av ca 140 000 pornografiska bilder som skildrar barn har inte ansetts vara grovt barnpornografibrott.

17 kap. 1 § (6)

PMÖD 2018:24 (2018)
Patent- och marknadsöverdomstolen har undanröjt Patent- och marknadsdomstolens beslut i sin helhet på grund av grovt rättegångsfel. Patent- och marknadsdomstolen har i ett mål om patentintrång avslagit en ansökan om intrångsundersökning som käranden i målet ha…
RH 2015:19 (2015)
Fråga om regleringen i 7 kap. 50 § aktiebolagslagen medför att domstolen ska göra en talerättsprövning och avvisa käromålet på grund av rättegångshinder för det fall en obehörig person för en talan om klander av bolagsstämmobeslut.
NJA 2005 s. 226 (2005)
Sedan ett yrkande om ersättning för kapitalbelopp frånfallits i ett mål om betalningsföreläggande och endast ett yrkande om ersättning för kostnader hos kronofogdemyndigheten kvarstår när målet överlämnas till tingsrätten, skall frågan om ersättning för kostna…
MÖD 2004:18 (2004)
Ansökan om tillstånd till fortsatt och utvidgad verksamhet vid Edstippens avfallsanläggning i Upplands Väsby kommun, Stockholms län ----- Miljödomstolen har i mål om tillstånd till fortsatt och utvidgad verksamhet vid en avfallsanläggning meddelat en deldom en…
NJA 2000 s. 681 (2000)
Sedan tilltalad i brottmål överklagat tingsrättens dom rörande ansvar inom föreskriven tid men först efter denna tid förklarat att överklagandet avsåg även ålagd skadeståndsskyldighet, har hovrätten avvisat överklagandet i skadeståndsdelen samt angivit att avv…
NJA 1999 s. 92 (1999)
I ett som mellandom rubricerat avgörande har en TR avgjort ett mål i dess helhet. Då parterna endast beretts tillfälle att slutföra sin talan såvitt avsåg mellandomstemat har sådant rättegångsfel ansetts föreligga att det funnits synnerliga skäl för prövningst…

17 kap. 2 § (2)

RH 1999:76 (1999)
I mål om vårdnad har tingsrättens ordförande hållit förhör med barnet i anslutning till en muntlig förberedelse i målet. Förhöret protokollfördes. Rättegångsfel har ansetts begånget då tingsrätten vid målets avgörande vid huvudförhandling med åsidosättande av …
RH 1998:28 (1998)
Yrkande om jämkning av ränta enligt 8 § räntelagen (1975:635) har inte behandlats i vederbörlig ordning vid tingsrätten. Domen har undanröjts och målet återförvisats till tingsrätten.

17 kap. 3 § (17)

Högsta domstolen, mål Ö 438-24 Dom eller beslut (2025)
I ett mål rörande skadestånd på grund av en överträdelse av grundläggande fri- och rättigheter har svaranden medgett betalning, men förklarat att medgivandet inte innebär ett erkännande av någon överträdelse (ett s.k. orent medgivande). Domstolen bör i en såda…
NJA 2025 s. 271 «Regionens medgivande» (2025)
I ett mål rörande skadestånd på grund av en överträdelse av grundläggande fri- och rättigheter har svaranden medgett betalning, men förklarat att medgivandet inte innebär ett erkännande av någon överträdelse (ett s.k. orent medgivande). Domstolen bör i en såda…
PMÖD 2020:13 (2020)
Användning av uttrycket "rekommenderade priser", vid marknadsföring av möbler m.m. under bl.a. egna varumärken i form av s.k. private labels, har ansetts vilseledande och därmed otillbörlig. Också marknadsföring med användning av uttrycken "lagerrensning" och …
NJA 2019 s. 802 (2019)
Klagan över domvilla. Dom i dispositivt tvistemål, som grundats på omständighet som inte åberopats till stöd för den vinnande partens talan, har undanröjts och målet har återförvisats.
NJA 2016 s. 791 (2016)
En skadegörare har ansetts ha åberopsbördan för omständigheter som kunde föranleda ett frångående av den s.k. bruttometoden vid beräkning av skadestånd för inkomstförlust. Skadegörarens inställning, att det yrkade beloppet inte kunde vitsordas, innebar inte at…
MD 2016:5 (2016)
Fråga om marknadsföring av kosttillskott genom s.k. kundberättelser varit förenlig med förordningen (EG) 1924/2006 om näringspåståenden och näringspåståenden om livsmedel. Även fråga om part vållat rättegångskostnad för motpart enligt 18 kap. 6 § rättegångsbal…
NJA 2013 s. 455 (2013)
Mål om omprövning av tomträttsavgäld. Parterna har ansetts disponera över föremålet för processen inom den beloppsmässiga gräns som kan sättas av den oskadlighetsprövning som rätten ska göra enligt 13 kap. 24 § första stycket jordabalken.
NJA 2010 s. 690 (2010)
En tillståndsdom av miljödomstol har överklagats enbart av sökanden, som yrkar ändring i ett av tillståndsvillkoren. Vid bifall till ett sådant överklagande har Miljööverdomstolen ansetts kunna göra sådana ytterligare ändringar i domen som har samband med den …
NJA 2010 s. 643 «Revisionsbyråns uppdrag?» (2010)
I mål om skadestånd uppkommer fråga om vilken betydelse det har att svaranden inte uttryckligen invänt mot ett påstående från käranden.
RH 2005:38 (2005)
Riskbedömning i vårdnadsmål, där påstående om våld förekommit, och fråga huruvida tillräckliga skäl förelegat att frångå parts medgivande beträffande umgänge, då medgivandet inte ansetts vara till barnets bästa.
NJA 2003 s. 58 (2003)
Dom i dispositivt tvistemål, vilken har grundats på omständighet som inte åberopats av part, har undanröjts och målet har återförvisats.
NJA 1999 s. 629 «Sydkraft» (1999)
Klagan över domvilla. Fråga, dels om dom - i mål om tolkning och tillämpning av försäkringsavtal - grundats på omständighet som inte åberopats av part till grund för hans talan, dels om rätten brustit i sin materiella processledning när det gäller rättstillämp…
NJA 1997 s. 825 (1997)
HovR har i ett dispositivt tvistemål grundat sin dom i vart fall till en del på andra omständigheter än sådana som part åberopat till grund för sin talan. Enligt HD borde HovR:n, för det fall att den ansåg att dessa omständigheter skulle beaktas ex officio, ha…
RH 1995:38 (1995)
Skyldighet för hyresgäst att flytta på den grund att hyresrätten är förverkad till följd av dröjsmål med hyresbetalning förutsätter att hyresavtalet sagts upp i laga ordning och att hyresgästen på föreskrivet sätt underrättats om sin rätt att få tillbaka hyres…
NJA 1993 s. 751 (1993)
Genom dom av TR har fadern till ett barn tillerkänts visst umgänge med barnet. Vad TR:n förordnat skulle gälla även interimistiskt. Efter fullföljd av fadern med yrkande om umgänge i vidare omfattning än vad TR:n medgivit har modern till barnet som vadesvarand…
NJA 1993 s. 13 «Bolagets obehöriga nyttjande» (1993)
Efter det att ett lokalhyresavtal hade upphört kvarstannade en underhyresgäst i lokalerna utan stöd i något avtal med fastighetsägaren. Underhyresgästens faktiska nyttjande har ansetts grunda skyldighet att utge ersättning till fastighetsägaren motsvarande skä…
NJA 1981 s. 780 «Stenung Västergård» (1981)
I mål om fastighetsreglering uppkommer frågor dels huruvida ägare till fastighet som inlöses är berättigad att - utöver ersättning för värdet av fastigheten, beräknat på grundval av ortsprisutredning - erhålla gottgörelse för utgift för lagfartsstämpel i samba…

17 kap. 4 § (2)

AD 2015 nr 42 (2015)
Två lokala lönerevisionsöverenskommelser har träffats vari ingått en reglering om sammanlagt två ledighetsdagar. Överenskommelserna har sagts upp av arbetsgivaren, varefter arbetstagare nekats att få ut de två ledighetsdagarna. Tvisten har i första hand rört f…
MÖD 2004:10 (2004)
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken; nu fråga om återförvisning på grund av rättegångsfel ----- Efter att det s.k. Citytunnelprojektet i Malmö hade bedömts tillåtligt av regeringen enligt 17 kap. miljöbalken (MB) ansökte Banverket om tillstånd enligt 9 kap…

17 kap. 5 § (8)

PMÖD 2020:24 (2020)
Med anledning av talan om intrång i ett varumärke registrerat för en utstyrsel motsvarande utseendet för en s.k. Foppatoffel gjorde den påstådda intrångsgöraren, ÖoB Aktiebolag, gällande att varumärket skulle hävas. Patent- och marknadsdomstolen biföll yrkande…
HFD 2017 ref. 13 (2017)
Fråga om förutsättningarna för att meddela mellandom i den allmänna förvaltningsprocessen.
RH 2013:33 (2013)
Fråga om mellandoms rättskraft.
RÅ 2002 ref. 57 (2002)
Fråga om förutsättningar för mellandom i mål om eftertaxering för inkomst.
NJA 1999 s. 92 (1999)
I ett som mellandom rubricerat avgörande har en TR avgjort ett mål i dess helhet. Då parterna endast beretts tillfälle att slutföra sin talan såvitt avsåg mellandomstemat har sådant rättegångsfel ansetts föreligga att det funnits synnerliga skäl för prövningst…
AD 1997 nr 69 (1997)
Inför Sveriges inträde som medlem i den Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 nominerade den svenska regeringen genom beslut i december 1994 en svensk man till befattning som domare i Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen). Den 1 januari 1995 be…
AD 1995 nr 113 (1995)
Sedan en arbetstagare avskedats inleds förhandlingar mellan denne och arbetsgivaren. Under dessa berörs inte frågan om preskription. Så snart den preskriptionstid som följer av 41 § anställningsskyddslagen löpt ut avbröt arbetsgivaren förhandlingarna och avvis…
RH 1995:55 (1995)
En tingsrätt meddelade mellandom i frågan huruvida en köpare av fastighet vid fel i fastigheten har rätt till prisavdrag trots att köparen inte lidit någon förmögenhetsförlust i anledning av sitt förvärv. Hovrätten ansåg att det inte var lämpligt att meddela m…

17 kap. 6 § (3)

NJA 2017 s. 659 «Den slutliga regleringen» (2017)
Stadfäst förlikning. Ett s.k. supplerande moment medför rättegångshinder i en senare process endast om det genom vad som framgår av stadfästelsedomen står klart att den sak som käranden för talan om har förlikts genom momentet. Om momentet inte medför rättegån…
NJA 2017 s. 94 (2017)
En stadfäst förlikning ska tolkas objektivt. Om det i en förlikning finns otydligheter eller ofullständigheter som kan leda till problem vid verkställigheten, bör rätten försöka avhjälpa detta genom frågor och påpekanden. En arbetsgivare har genom att göra ska…
NJA 2008 s. 792 (2008)
Fråga om verkställighet av stadfäst förlikning i mål om klander av bodelning.

17 kap. 7 § (2)

NJA 1996 s. 676 (1996)
HovR undanröjde, med hänvisning till överrättens allmänna skyldighet att sörja för att mål blir på lämpligt sätt handlagda, TR:s dom, återförvisade målet och angav att beslutet inte fick överklagas. Ansökan om resning och klagan över domvilla avseende beslutet…
NJA 1989 s. 35 (1989)
Hovrätts dom, som meddelades genom att hållas tillgänglig på rättens kansli, saknade fullföljdshänvisning och anledning fanns ej att anta att part ändå kände till vad som gällde i fråga om fullföljd av talan mot domen. Laga förfall för underlåtenhet att i rätt…

17 kap. 9 § (7)

NJA 2020 s. 946 «Domsmeddelandet» (2020)
Återställande av försutten tid. Vid slutet av huvudförhandlingen i ett brottmål underrättades parterna om tid för domens meddelande. Domen expedierades till den offentliga försvararen, som emellertid saknade fullmakt. Laga förfall för att överklaga domen i rät…
MÖD 2019:14 (2019)
Återställande av försutten tid ----- I ett ansökningsmål har mark- och miljödomstolens dom kommit fram till en av parterna mindre än en vecka innan överklagandefristen gick ut. Trots att 22 kap. 21 § tredje stycket miljöbalken föreskriver att domstolens skyldi…
NJA 1999 s. 775 (1999)
Fråga om återställande av försutten tid i ett fall där ett beslut av hovrätten hade expedierats till parten i stället för till dennes ombud och beslutet inte nådde parten personligen därför att denne inte vistades på den adress han uppgivit för hovrätten.
NJA 1988 s. 571 (1988)
Enligt 17 kap 9 § 7 st RB och 6 § förordningen (1987:1099) om skyldighet för domstol att underrätta parterna om utgången i mål och ärenden, m m åligger det TR att sända underrättelse till parterna om s k kanslidom när avgörandet meddelas. Enbart den omständigh…
NJA 1984 s. 257 (1984)
Återställande av försutten tid. Underrättelse enligt 17 kap 9 § 4 st RB om tiden för meddelande av dom har i rätt tid sänts till utomlands (Estland) bosatt part men kommit parten till del först sedan tiden för anmälan av vad mot domen gått ut. Omständigheterna…
NJA 1983 s. 274 (1983)
Ansökan om återställande av försutten tid. Sedan HovR vid huvudförhandling, från vilken vadekäranden uteblivit, förklarat vadetalan förfallen, har HovR:n till vadekäranden sänt sådan underrättelse om målets utgång som avses i 17 kap 12 §, jfrd med 9 § 7 st, RB…
NJA 1982 s. 119 (1982)
Ansökan om återställande av försutten tid. HovR har försummat skyldigheten enligt 17 kap 9 § 7 st RB att ge part skriftlig underrättelse om utgången i mål om fastighetsreglering. Med hänsyn bl a till att parten, om underrättelseskyldigheten fullgjorts, sannoli…

17 kap. 11 § (28)

Högsta domstolen, mål T 2755-22 Dom eller beslut (2023)
Ansvarsförsäkring och direktkrav med anledning av den försäkrades konkurs. Betydelsen av en tidigare dom där den försäkrades ersättningskrav mot ansvarsförsäkringsgivaren har ogillats. Tolkning av villkor om undantag från försäkringen vid grov vårdslöshet resp…
NJA 2023 s. 680 «Mösseberg II» (2023)
Ansvarsförsäkring och direktkrav med anledning av den försäkrades konkurs. Betydelsen av en tidigare dom där den försäkrades ersättningskrav mot ansvarsförsäkringsgivaren har ogillats. Tolkning av villkor om undantag från försäkringen vid grov vårdslöshet resp…
NJA 2022 s. 869 «Ringen» (2022)
Res judicata vid ny talan om surrogatprestation?
NJA 2021 s. 407 «Renoveringen i Västervik» (2021)
En tidigare dom avseende ytterligare betalning för utfört arbete utgör hinder mot att pröva en ny talan om ersättning för avhjälpande av fel i arbetet även i en situation när den tidigare domen innebar att yrkandet om ytterligare betalningsskyldighet ogillades…
NJA 2021 s. 118 «Panträtten i Nacka Kummelnäs» (2021)
En dom om bättre rätt till fastighet har inte prejudiciell betydelse i en senare tvist med en innehavare av panträtt i fastigheten
RH 2016:41 (2016)
Svaranden skulle enligt en stadfäst förlikning senast en viss dag betala ett visst kapitalbelopp. Det angavs vidare bl.a. att parternas samtliga mellanhavanden var slutligt reglerade. När betalning inte erlades på angiven dag har en därefter väckt talan där de…
NJA 2016 s. 18 (2016)
En man har under en fiktiv identitet förklarats vara far till ett barn genom en dom som vunnit laga kraft. Resning har beviljats i faderskapsmålet på yrkande av barnet eftersom domen i fråga om identiteten har grundats på falsk bevisning.
NJA 2013 s. 135 (2013)
En lantmäterimyndighets beslut att genom fastighetsreglering upphäva ett kraftledningsservitut har ansetts inte ha rättskraft när beslutet gick utöver vad som hade yrkats.
RH 2012:74 (2012)
Kommuns talan mot bidragstagare enligt 9 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453) ledde till att förvaltningsrätten ålade bidragstagaren att återbetala av kommunen utbetalt ekonomiskt bistånd enligt samma lag. Av kommunen senare väckt talan mot bidragstagaren om …
MD 2012:3 (2012)
En dom på vitesförbud avseende viss marknadsföring har genom sin rättskraft ansetts hindra en senare talan om vitesförbud angående marknadsföring som företagits efter domen men som ansetts utgöra samma marknadsföring som den prövade och som företagits vid oför…
RH 2008:8 (2007)
Hinder p.g.a. res judicata har ansetts föreligga mot att ta upp yrkande om skadestånd för egendoms värde till prövning när frågan om skyldighet för svaranden att utge egendomen ogillasts i tidigare dom.
RH 2007:34 (2007)
Fråga om en stämningsansökan skall avvisas på grund av res judicata då utslag tidigare meddelats av kronfogdemyndigheten efter att borgenären har ansökt om betalningsföreläggande avseende en del av den faktura på vilken talan grundas. Frågan har besvarats jaka…
RH 2004:91 (2004)
I ett ärende hos hyresnämnd om uppskov med avflyttning från en lokal påstod hyresgästen att hyresvärden återtagit sin uppsägning och att hyresavtalet därför alltjämt var gällande. Hyresnämnden fann att så inte var fallet och beviljade hyresgästen uppskov med a…
NJA 1999 s. 656 (1999)
Rättegångshinder på grund av res judicata?
NJA 1999 s. 520 «Marmorarbetet i Falkenberg» (1999)
Frågor om rättegångshinder på grund av litispendens. 13 kap 6 § RB.
RH 1999:124 (1999)
I mål mellan en bank och en person, BU, yrkade banken att BU skulle förpliktas att till banken återlämna en uthyrd personbil. Denna talan bifölls. I ny rättegång yrkade BU att banken skulle förpliktas att till henne ute visst kapitalbelopp avseende av henne fe…
RH 2000:60 (1998)
Vid verkställighet av lagakraftvunnet avgörande mot proprieborgensman har denne invänt att fordringen i ett senare mål mellan borgenären och huvudgäldenären genom stadfäst förlikning fastställts till ett lägre belopp. Hinder mot verkställighet har ansetts före…
NJA 1998 s. 189 (1998)
Klander av skiljedom. En skiljenämnds avgörande har hävts på den grunden att skiljenämnden prövat fordringsanspråk som i ett tidigare skiljeförfarande åberopats kvittningsvis och därvid ogillats. - Part i klanderprocessen har inte ansetts kunna få ett anspråk …
AD 1997 nr 72 (1997)
Fråga om avvisande av talan. - Tre arbetstagare döms i tingsrätten för olaga frihetsberövande och åläggs samtidigt att betala skadestånd till den som berövats friheten. Arbetstagarnas fackliga organisation väcker i arbetsdomstolen regresstalan mot arbetsgivare…
AD 1996 nr 100 (1996)
Enligt en stadfäst förlikning skulle bl.a. A till B utge ett kapitalbelopp senast viss dag. Sedan A erlagt beloppet efter avdrag för preliminärskatt väckte B ny talan mot A angående tolkningen av bestämmelsen i förlikningsavtalet. Fråga om den stadfästa förlik…
NJA 1995 s. 610 «Felen på fastigheten Hermelinen» (1995)
En dom genom vilken talan om hävning av fastighetsköp på grund av fel i fastighet ogillats därför att talan väckts för sent har ansetts ha rättskraft även beträffande ny talan med yrkande om nedsättning av köpeskillingen på grund av samma fel i fastigheten. 17…
RH 1995:110 (1995)
Enligt stadfäst förlikning skulle A till B utge ett kapitalbelopp senast viss dag. Erlades inte betalning fick förlikningen inte åberopas gentemot B. Sedan A inte betalat väckte B ny talan mot A i saken. Förlikningen har inte ansetts utgöra hinder mot att uppt…
AD 1995 nr 68 (1995)
Fråga rörande disciplinansvar för präst enligt 35 kap. 17 och 18 §§ kyrkolagen (1992:300). - Sedan domkapitel genom beslut prövat frågan huruvida en präst skulle åläggas disciplinpåföljd på grund av visst handlande och därvid inte funnit skäl att ålägga sådan …
RH 1995:84 (1995)
Underhållsskyldig, som genom lagakraftvunnen dom nekats jämkning av honom åvilande skyldighet att bidra till barns underhåll, väcker ny talan om jämkning under åberopande av dels omständigheter som prövats eller kunnat prövas i det tidigare målet, dels viss an…
NJA 1994 s. 306 «Båtägarens enskilda anspråk» (1994)
När åklagare enligt 22 kap 2 § RB utför målsägandens talan om enskilt anspråk, får som grund åberopas också annan omständighet än sådan som omfattas av gärningsbeskrivningen.
NJA 1994 s. 23 «Det återtagna hävningsyrkandet» (1994)
När en köpare på grund av påstådda fel i egendomen kan väcka talan både om hävning av köpet och om avdrag på köpeskillingen, har en ogillande dom angående ett av yrkandena ansetts ha rättskraft beträffande båda yrkandena även om det andra yrkandet aldrig har f…
NJA 1993 s. 337 (1993)
Sedan A fört talan mot B med yrkande att B:s förvärv från A av en arrendelägenhet skulle förklaras ogiltigt på den grunden att A före B:s förvärv överlåtit lägenheten till C, har A:s talan ogillats genom lagakraftägande dom. Domen har inte ansetts äga rättskra…
NJA 1984 s. 733 (1984)
Fråga huruvida lagakraftvunnen dom i mål rörande avdrag på köpeskilling på grund av fel i fastighet utgör hinder mot att i ny rättegång föra talan om ytterligare avdrag på grund av nyupptäckt fel. 17 kap 11 § RB.

17 kap. 12 § (1)

NJA 1983 s. 274 (1983)
Ansökan om återställande av försutten tid. Sedan HovR vid huvudförhandling, från vilken vadekäranden uteblivit, förklarat vadetalan förfallen, har HovR:n till vadekäranden sänt sådan underrättelse om målets utgång som avses i 17 kap 12 §, jfrd med 9 § 7 st, RB…

17 kap. 13 § (2)

RH 2010:15 (2010)
Tingsrätten har, utan att motivera sitt beslut, förordnat annan till offentlig försvarare än den som den tilltalade begärt och till synes därför inte heller beaktat bestämmelsen i 21 kap. 5 § rättegångsbalken i dess lydelse från den 1 januari 2010. Hovrätten h…
NJA 1983 s. 378 (1983)
Beslut om utdömande av vite som förelagts såsom led i fullgörandet av TR:s skyldighet enligt 20 kap 9 § ÄB att tillse att bouppteckning förrättas och inges för inregistrering är att behandla som ett beslut under rättegången mot vilket talan enligt 49 kap 4 § 1…

17 kap. 14 § (3)

NJA 2008 s. 1113 (2008)
Hovrätt till vilken beslut om tvångsförvaltning överklagats har i avsaknad av lagstöd inte ansetts kunna inhibera beslutet.
NJA 2005 s. 832 (2005)
Beslut om skyldighet att förete skriftlig handling vid viss tidpunkt är inte utan särskilt förordnande verkställbart förrän beslutet vunnit laga kraft även om den angivna tidpunkten inträtt dessförinnan.
NJA 1997 s. 577 (1997)
Sedan en HovR i dom bestämt att vad HovR:n förordnat i vårdnadsfråga skulle gälla för tiden till dess domen vunnit laga kraft, har yrkande om inhibition prövats i HD.

17 kap. 15 § (8)

RH 2021:19 (2020)
Tingsrätten hade angett en parts adress som "Sekretess" och hänvisat till en hemlig partsbilaga utan att förordna om fortsatt sekretess i domslutet. Hovrätten har funnit att tingsrätten kunnat rätta domen med ett sekretessförordnande.
NJA 2017 s. 382 «Rättelsebeslutet» (2017)
Ansökan om resning och klagan över domvilla har ansetts inte kunna föranleda bifall mot bakgrund av vad som gäller om återgång av verkställighet, den rätt sökanden har till betalning enligt en förlikning och sökandens rätt i förekommande fall till skadestånd.
NJA 2015 s. 527 «Räknefelet och verkställigheten» (2015)
Verkställighet av en dom på betalningsskyldighet som inte vunnit laga kraft. Domen innehöll räknefel som påverkade betalningsförpliktelsen. Sedan tingsrätten beslutat att felen inte kunde rättas med stöd av 17 kap. 15 § rättegångsbalken, har det ansetts inte f…
NJA 2014 s. 29 «Den kompletterande räkningen» (2014)
Ett rättshjälpsbiträde har lämnat in en kostnadsräkning som avsåg arbete i samband med överklagandet till hovrätten och senare ytterligare en räkning, som avsåg arbete under tiden efter det att prövningstillstånd hade meddelats. Hovrätten har, i samband med si…
RH 1997:62 (1997)
Sedan tingsrätten hävt beslut om kvarstad uppkom fråga om rättelse av beslutet.
NJA 1990 s. 208 «Tyresös gatukostnader» (1990)
Fråga om rättelse av dom. 17 kap 15 § RB.
NJA 1988 s. 140 (1988)
I ärende om kallelse på okända borgenärer har TR:n antecknat att ingen borgenär gett sig till känna inom anmälningstiden. Till TR:n hade emellertid kommit in anmälan från en borgenär men anmälan hade av misstag sorterats in i fel akt. TR:ns underlåtenhet att b…
NJA 1984 s. 80 (1984)
Underlåtenhet av domare att lämna underrättelse om begånget fel från domstolens sida har ansetts ej utgöra myndighetsutövning och därför inte kunna medföra straffansvar enligt 20 kap 1 § BrB. På motsvarande sätt har bedömts meddelande till parterna om ifrågasa…

18 kap. 1 § (37)

PMÖD 2022:3 (2022)
Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att två företag inte visat att vissa marknadsföringspåståenden med miljöargument har varit vederhäftiga. Marknadsföringspåståendena har därför bedömts som vilseledande och företagen har förbjudits att använda påståe…
NJA 2021 s. 1085 «Gränsen och rättegångskostnaderna» (2021)
Fördelning av rättegångskostnader mellan sakägarna i ett fastighetsbestämningsmål vid återförvisning till en lantmäterimyndighet.
RH 2021:38 (2021)
Fråga om rätt till ersättning för rättegångskostnader för målsägande som biträtt ett allmänt åtal avseende skadegörelse.
NJA 2020 s. 1042 «Badrumsfixarens rättegångskostnad» (2020)
Ett bolag väckte talan mot två personer och vann mot den ena men förlorade mot den andra. Bolaget har ansetts ha rätt till full ersättning från den förlorande motparten för de rättegångskostnader som var gemensamma för de två målen.
RH 2020:32 (2020)
En part ansökte om verkställighet av en tingsrätts interimistiska beslut om barns boende. Parten återkallade sin ansökan sedan motparten, utan att yttra sig över ansökan, återlämnat barnet dagen före ett planerat sammanträde vid tingsrätten, varefter ärendet a…
PMÖD 2020:1 (2020)
Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att en internetleverantör, i den mening som avses i 53 b § upphovsrättslagen, har medverkat till upphovsrättsintrång genom att ge internetuppkoppling till sina abonnenter som på det sättet fått tillgång till filmver…
NJA 2020 s. 264 «Minoritetsaktieägarens kostnadsansvar» (2020)
Rättegångskostnad. Minoritetsaktieägare, som enligt 22 kap. 24 § aktiebolagslagen väcker talan i allmän domstol i anledning av en skiljedom avseende tvångsinlösen av minoritetsaktier, kan förpliktas att ersätta majoritetsaktieägaren för rättegångskostnad enlig…
PMÖD 2019:25 (2019)
Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att ett mål om ersättning på grund av ett licensavtal avseende viss teknik kan handläggas i samma rättegång som ett mål om ersättning på grund av intrång i ett patent avs…
PMÖD 2018:37 (2018)
Efter den 1 juli 2018 är det inte längre tillåtet att marknadsföra eller försälja tjänster och produkter inom premiepensionsområdet per telefon. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför avslagit Konsumentombudsmannens talan mot ett företag om åläggande vid…
RH 2018:27 (2018)
Hyresnämndsmål. Hovrätten konstaterar inledningsvis att den omständigheten att hyresgästerna avhysts från prövningslägenheten och att den numera är upplåten till en ny hyresgäst inte utgör hinder mot att hovrätten prövar hyresgästernas klagan över domvilla. Vi…
NJA 2017 s. 164 (2017)
Ett rättshjälpsbiträde som är ombud kan inom ramen för det uppdraget begära ersättning av huvudmannen för åtgärder i en del av ett mål som inte omfattas av rättshjälpen. För en sådan kostnad kan motpart som förlorar målet bli ersättningsskyldig enligt 18 kap. …
MD 2016:12 (2016)
Påståenden i marknadsföring avseende receptbelagda veterinärmedicinska läkemedel har ansetts vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen (2008:486).
AD 2016 nr 44 (2016)
Bestämmelsen i 5 kap. 2 § första stycket arbetstvistlagen om s.k. kvittning av rättegångskostnader är inte tillämplig när Arbetsdomstolen avgör ett mål om ett beslut av tingsrätt som överklagats särskilt.
AD 2016 nr 21 (2016)
Ett företag har sagt upp en arbetstagare på grund av arbetsbrist. Fråga om ett annat företag inom samma koncern rätteligen varit arbetsgivare åt arbetstagaren vid tidpunkten för uppsägningen. Även fråga om det varit fråga om fingerad arbetsbrist. Vidare fråga …
NJA 2016 s. 87 (2016)
Högre rätts beslut om fördelning av rättegångskostnader i en särskilt överklagad fråga om avvisning har ansetts inte hindra att dessa kostnader även beaktas vid den slutliga fördelningen av kostnaderna i målet. Också fråga om tillämpning av 18 kap. 4 § rättegå…
AD 2014 nr 91 (2014)
En restaurangverksamhet lades ned på grund av bristande lönsamhet, varvid två anställda blev uppsagda på grund av arbetsbrist. En vecka efter det att den förra restaurangverksamheten avslutades startade ett annat bolag restaurangverksamhet i samma lokal som de…
NJA 2012 s. 628 «Spelbolagens editionstvist» (2012)
När yrkande om edition hos tredje man lämnats utan bifall, har 18 kap. 1 § rättegångsbalken tillämpats analogt i fråga om dennes kostnader i anledning av yrkandet.
MD 2012:5 (2012)
Marknadsföring av glasögon m.m. Fråga bl.a. om tester till vilka hänvisning gjorts varit representativa för marknadsförda produkter. Även fråga om bl.a. påstående om viss garanti ("En Riktig Optikergaranti") varit vederhäftigt och om vissa erbjudanden ("få" et…
NJA 2012 s. 289 «Flexiboys fakturor» (2012)
Fråga om omfattningen av domstolens prövning av en ansökan om editionsföreläggande i ett skiljeförfarande. Även prövning av invändning att efterfrågade handlingar innehåller yrkeshemligheter. I förfarandet inför domstolen har 18 kap. 1 § RB tillämpats analogt.
MD 2012:2 (2012)
Ett bolag har påstått att dess tjänst är ledande i Sverige. Då det inte visats att påståendet är vederhäftigt har det befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Även risk för påverkan på konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat aff…
MD 2011:11 (2011)
Marknadsföring av guldköptjänster på olika webbplatser har ansetts utgöra vilseledande marknadsföring samt i ett fall, vilseledande jämförelse. Tillika fråga om onödig rättegång.
MD 2010:21 (2010)
Marknadsföring av vin i viss förpackning har varken ansetts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung, kvalitet eller andra utmärkande egenskaper eller renommésnyltning eftersom det inte visats att förpackningen tillkom käranden.…
MD 2010:15 (2010)
Ett bolag har marknadsfört en matfettsblandning som smör trots att den inte uppfyllt de lagstadgade krav som ställs för att få kalla en produkt för smör. Marknadsföringen har därmed befunnits vara otillbörlig. Därtill fråga om onödig rättegång.
NJA 2009 s. 723 (2009)
Tingsrätten har avvisat ett käromål på grund av att svarandebolaget saknat behörig ställföreträdare. En fysisk person som i uppgiven egenskap av företrädare för svarandebolaget delgivits stämning i rättegången har vid prövning av rättegångskostnadsfrågan betra…
AD 2008 nr 66 (2008)
Fråga om avvisning. Staten genom Statens pensionsverk har väckt talan vid tingsrätt mot en tidigare statsanställd person med yrkande om återbetalning av utbetald sjukpension enligt kollektivavtal. Målet har överlämnats till Arbetsdomstolen varvid även den arbe…
NJA 2007 s. 571 (2007)
Hovrätt har tillerkänt den vinnande parten ersättning för rättegångskostnader vid tingsrätten utöver vad som yrkats. Fråga om fördelning av rättegångskostnaderna i Högsta domstolen när den förpliktade parten överklagat beslutet. 18 kap. 3 § RB.
NJA 2006 s. 32 (2006)
Försäkringstagare som förlorat ett dispaschärende har inte inom ramen för detta ansetts kunna åläggas att ersätta försäkringsbolaget för dess kostnader hos dispaschören.
MÖD 2005:72 (2005)
Ansökan om lagligförklaring av kraftverk och regleringsdamm m.m. ----- Vid fastställande av ersättning för rättegångskostnader fann miljödomstolen att vissa fastighetsägare som yttrat sig över ansökan inte var sakägare, men tillerkände dem ändå ersättning för …
MÖD 2003:74 (2003)
Omprövning enligt 24 kap. 5 § miljöbalken av vattenregimen i en sjö ----- Kammarkollegiet begärde omprövning av villkoren för sjön Östens sänkningsföretag i syfte att säkerställa vissa lägsta vattenstånd under tider av året till förmån för den allmänna naturvå…
RÅ 2002 ref. 69 (2002)
Socialnämnd har ålagts att ersätta motparts rättegångskostnader i ett mål enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn men inte det familjehem som också varit tappande part.
RH 2001:62 (2001)
Fråga dels huruvida makes skyldighet att avlägga ed enligt 17 kap. 5 § äktenskapsbalken och själva edsavläggelsen skall handläggas i ett mål, dels om fördelningen av rättegångskostnaderna i sådana fall.
NJA 1997 s. 79 (1997)
En målsägande som biträtt åtalet har tillerkänts ersättning för utredningskostnader när målsäganden haft fog för bedömningen att åklagaren inte skulle låta utföra motsvarande utredning.
RÅ 1996 ref. 52 (1996)
Förutsättningar för överflyttning av barn enligt 11 och 12 §§ lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn. Fråga, vid bedömningen av om kvarhållandet av ett barn varit olovligt, var barnet …
RH 1995:135 (1995)
Fördelning av rättshjälpskostnader. Omfattar beviljad allmän rättshjälp fråga om återbetalningsskyldighet för rättshjälpskostnader?
RÅ 1995 ref. 99 (1995)
Förutsättningar för överflyttning av barn enligt 11 och 12 §§ lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn. Fråga, vid bedömningen av om bortförandet av ett barn varit olovligt, var barnet h…
NJA 1991 s. 316 (1991)
Fråga huruvida förutsättning föreligger för tillämpning av de särskilda bestämmelserna i 7 kap 19 § FB om fördelning av rättegångskostnaderna i mål om underhåll till barn.
NJA 1990 s. 583 (1990)
I tryckfrihetsmål där endast målsäganden fört ansvars- och skadeståndstalan har parterna förlikts varefter målsäganden återkallat sin talan och målet avskrivits. Målsäganden har ansetts skyldig att ersätta statsverket kostnaderna för den tilltalades offentliga…

18 kap. 2 § (2)

RH 1999:111 (1999)
Mål om tomträttsavgäld, i vilket parterna träffat förlikning, har ansetts vara sådant mål som avses i 18 kap. 2 § rättegångsbalken.
NJA 1990 s. 42 (1990)
Sedan HovR efter besvär över domvilla undanröjt ett av inskrivningsmyndighet meddelat beslut om lagfart och förordnat om ny handläggning av lagfartsärendet vid inskrivningsmyndigheten, har det ansetts ankomma på inskrivningsmyndigheten att i samband med lagfar…

18 kap. 3 § (25)

NJA 2022 s. 173 «Konkursgäldenären i Kina» (2022)
Efter kallelse till konkursförhandling genom kungörelsedelgivning uteblev gäldenären och försattes i konkurs. I hovrätten presenterade gäldenären utredning, däribland gåvor som gäldenären erhållit efter konkursbeslutet, som motbevisade insolvenspresumtionen. G…
NJA 2021 s. 1085 «Gränsen och rättegångskostnaderna» (2021)
Fördelning av rättegångskostnader mellan sakägarna i ett fastighetsbestämningsmål vid återförvisning till en lantmäterimyndighet.
PMÖD 2021:21 (2021)
Fördelning av rättegångskostnader när båda parter återkallat sina överklaganden efter att EPO hävt patentet som var föremål för ogiltighetstalI ett mål om ogiltighet av ett europeiskt patent fördes även en talan om hävning av patentet vid Europeiska patentverk…
RH 2019:46 (2019)
Efter att en part ansökt om verkställighet av en tingsrätts interimistiska beslut rörande umgänge med barn, meddelade tingsrätten ett nytt interimistiskt beslut med innebörden att inget umgänge skulle ske. Parten återkallade därefter sin ansökan om verkställig…
RH 2019:9 (2019)
Fråga om ersättning för rättegångskostnad i avskrivet mål när fordran hade betalats in samma dag som ansökan om betalningsföreläggande hade getts in av en borgenär som inte hade att räkna med att betalning skulle inkomma. Hovrätten ansåg att det förelåg särski…
PMÖD 2018:37 (2018)
Efter den 1 juli 2018 är det inte längre tillåtet att marknadsföra eller försälja tjänster och produkter inom premiepensionsområdet per telefon. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför avslagit Konsumentombudsmannens talan mot ett företag om åläggande vid…
RH 2016:36 (2016)
I mål om umgänge med barn har kärandens talan lämnats utan bifall. Fråga om denna varit skyldig att ersätta svarandens rättegångskostnad bl.a. på grund av att hon inlett onödig rättegång. Prövningen har gjorts mot bestämmelsen i 6 kap. 22 § andra stycket föräl…
AD 2013 nr 44 (2013)
Fem arbetstagare som sagts upp på grund av arbetsbrist underrättade arbetsgivaren att de ogiltigförklarade uppsägningarna. Innan central tvisteförhandling hade genomförts väckte arbetsgivarorganisationen talan i Arbetsdomstolen och yrkade bl.a. att Arbetsdomst…
NJA 2010 s. 725 (2010)
Frågor rörande tillämpningen av 18 kap. 5 § andra stycket rättegångsbalken.
MD 2009:15 (2009)
Bolags marknadsföring av lotter genom vissa påståenden i en annonstidning har bedömts strida mot 9 § marknadsföringslagen eftersom det inte tydligt framgått att det varit fråga om marknadsföring. Vidare har formulering som gett intrycket att en viss summa peng…
NJA 2009 s. 342 (2009)
Rättegångskostnad. Tingsrätten avvisade en talan och förpliktade käranden att ersätta svarandens rättegångskostnad. Sedan käranden överklagat beslutet har hon slutligt bestämt sitt yrkande till att avse enbart rättegångskostnaden vid tingsrätten. Det har anset…
MD 2009:9 (2009)
Ett bolag har vid marknadsföring av sin produkt Swedish Film Licens - en licens för institutionell visning av film - använt en annons med vissa närmare angivna påståenden bl.a. "Med Swedish Film Licens kan du visa hur många filmer som helst för hur många perso…
MD 2008:10 (2008)
Ett bolag har vid marknadsföring av el använt sig av miljöargument, framförallt påståenden om koldioxidutsläpp och därvid direkt pekat ut bl.a. kärandebolaget. Marknadsföringen har ansetts vilseledande, misskrediterande och därmed otillbörlig. Tillika fråga om…
MD 2007:34 (2007)
Ett bemanningsföretag har vid marknadsföring av sina tjänster använt formuleringarna "överlägsna tjänster", "bäst i test", "mest nöjda kunder", "bäst kvalitet på uthyrd personal", "bäst service och bemötande" och "bäst leveranstid". Bolaget har inte förmått st…
RH 2007:80 (2007)
Part som i ett vårdnadsmål har förfarit på ett sådant sätt som avses i 18 kap. 3 § rättegångsbalken har i enlighet med bestämmelsen i 6 kap. 22 § andra stycket föräldrabalken ålagts betalningsansvar för del av motpartens rättshjälpskostnader.
RH 2007:47 (2007)
Fråga om rättegångskostnadernas fördelning efter återkallelse av talan.
NJA 2006 s. 652 (2006)
Sedan hovrätt på begäran av part beslutat om verkställighet av en icke lagakraftvunnen utländsk dom enligt Bryssel I-förordningen samt motparten hos hovrätten ansökt om ändring av beslutet, upphävs domen, i följd varav även beslutet om verkställighet upphävs. …
NJA 2004 s. 586 (2004)
Konkursgäldenär, som försatts i konkurs med stöd av 2 kap. 8 § konkurslagen, har i hovrätten visat att han inte är insolvent och fått bifall till sitt yrkande att konkursbeslutet skall upphävas. Med hänsyn till omständigheterna har förordnats att han skall stå…
RH 1998:99 (1998)
Käranden i vårdnadsmål har återkallat sin talan. Fråga om särskilda skäl förelegat att förplikta käranden att ersätta motpartens rättshjälpskostnader. Tillika fråga om ombuds skyldighet att solidariskt med parten utge sådan ersättning.
RH 1997:125 (1997)
En hyresvärd har väckt talan mot en hyresgäst med yrkande om avhysning på grund av utebliven hyresbetalning utan att först ha framställt krav på hyrans betalande. Sedan hyresgästen betalat hyran har hyresvärden återkallat talan i målet och detta avskrivits. De…
NJA 1993 s. 512 (1993)
Med hänsyn till den stora förekomsten av mål om obetalda trafikförsäkringsavgifter och till en uppgiven oenhetlig praxis i fråga om skyldigheten att i vissa sådana mål utge ersättning för inkassokostnader och rättegångskostnader har tillstånd till prövning i H…
NJA 1992 s. 143 (1992)
Fråga om tillämpning av 36 § avtalslagen på skiljeklausul i entreprenadavtal mellan byggbolag och bostadsrättsförening. Tillika fråga om tillämpning av grunderna för 18 kap 3 § 2 st RB.
NJA 1987 s. 317 (1987)
Sedan två personer väckt fastställelsetalan, har under målets handläggning i HovR:n framkommit en omständighet som medförde att ovissheten beträffande det omstämda rättsförhållandet inte längre var till förfång för kärandena. På grund därav har deras i målet f…
NJA 1986 s. 268 (1986)
Staten genom en kronofogdemyndighet väckte talan mot en person om betalningsskyldighet för ett handelsbolags skuld, därvid staten åberopade ett aktuellt registreringsbevis från ett handelsregister, utvisande att personen i fråga var bolagsman i handelsbolaget,…
NJA 1983 s. 635 (1983)
Enligt bodelning i anledning av äktenskapsskillnad mellan A och B skulle A erhålla visst belopp av B. A klandrade bodelningen med yrkande om högre belopp. Innan klandertalan avgjorts väckte A talan mot B med yrkande att utfå det belopp som skulle utgå enligt d…

18 kap. 3 a § (1)

RH 2004:66 (2004)
Fråga om tillämpning av 18 kap. 3 a § rättegångsbalken, varvid part tillerkänts full ersättning för sina rättegångskostnader i tingsrätten.

18 kap. 4 § (23)

PMÖD 2022:3 (2022)
Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att två företag inte visat att vissa marknadsföringspåståenden med miljöargument har varit vederhäftiga. Marknadsföringspåståendena har därför bedömts som vilseledande och företagen har förbjudits att använda påståe…
NJA 2018 s. 667 «Drömbyns motfordran» (2018)
I mål där prövningen omfattar både huvudfordringar och motfordringar som åberopats kvittningsvis ska rättegångskostnadsansvaret bestämmas utifrån de principer som följer av 18 kap. 4 § rättegångsbalken. Som utgångspunkt ska domstolen försöka att särskilja kost…
HFD 2018 ref. 47 (2018)
Ett yrkande om ersättning för rättegångskostnader vid mark- och miljödomstol i ett av domstolen till regeringen överlämnat mål om tillstånd att bedriva viss verksamhet ska inte prövas av regeringen utan av domstolen.
AD 2017 nr 1 (2017)
En arbetsgivare har avskedat en butikskontrollant. Domstolarna har funnit att det inte förelegat grund för avskedande men väl saklig grund för uppsägning. Fråga bl.a. om det allmänna skadeståndets storlek och om fördelning av rättegångskostnader.
RH 2014:58 (2014)
Rättegångskostnaderna i en avvisningsfråga har varit betydande. När svaranden var förlorande i denna del men vinnande i huvudsaken har vardera parten, med tillämpning av 18 kap. 4 § rättegångsbalken, fått bära sin rättegångskostnad vid tingsrätten.
AD 2012 nr 66 (2012)
En kommun och ett landsting har träffat avtal om den kommunala räddningstjänstens deltagande vid olika former av larm inom den s.k. IVPA-verksamheten. Tvist har uppkommit om det enligt kollektivavtal, och utan särskild överenskommelse med de berörda arbetstaga…
RH 2012:84 (2012)
Är avsaknad av förråd som påståtts tillhöra en bostadsrättslägenhet ett sådant fel som berättigar köpare till prisavdrag från köpeskillingen? Hur ska värdet av avsaknaden av ett förråd beräknas? Överviktsprincipens tillämpning i fråga om rättegångskostnader.
RH 2013:27 (2010)
Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom tillhandahållande av en fildelningstjänst (The Pirate Bay) inom ett datornätverk och om de medverkandes skyldighet att för intrånget betala ersättning enligt upphovsrättslagen (1960:729).
AD 2010 nr 40 (2010)
Mellan ett bolag och vissa arbetstagarorganisationer hade tidigare gällt kollektivavtal angående bolagets anlitande av konsulter. I avtalen reglerades hur många konsulter bolaget vid viss tidpunkt fick anlita. Så länge bolaget höll sig inom denna ram ansågs bo…
AD 2010 nr 11 (2010)
Fråga om det förelegat grund för avskedande eller uppsägning av en synpedagog. Påståenden bl.a. om att denne kränkt en brukare, hotat en chef, ägnat sig åt privat verksamhet under arbetstid samt brustit i ärendehanteringen.
AD 2010 nr 8 (2010)
Fråga om en arbetsgivare haft grund för att avskeda eller säga upp en arbetstagare som efter viss provokation tagit ett grepp på en arbetsledare och sedan knuffat in denne mot ett kylskåp. Även fråga om fördelningen av rättegångskostnader.
MD 2009:16 (2009)
Ett bolag har låtit anordna en öppan temakväll på en restaurang för en spritdryck har därvid låtit en viss närmare angiven luva och en banderoll förekomma såsom marknadsföringsåtgärder. Banderollen, som placerats utomhus vid restaurangens entré och som lysts u…
NJA 2007 s. 79 (2007)
Ombud och rättshjälpsbiträde har i ansökan om prövningstillstånd varken begärt eller gjort förbehåll om ersättning för egen del. När kostnadsräkning inkommit efter handläggningens avslutande, har ansökan inte kunnat vinna beaktande.
NJA 2000 s. 521 «De presumerade psykiska besvären» (2000)
Psykiska besvär, ersättningsgilla som sveda och värk, har med hänsyn till omständigheterna presumerats uppkomma hos vuxna syskon, vilka ej sammanbodde med den som bragts om livet genom uppsåtligt brott.
AD 1999 nr 141 (1999)
Fråga om en arbetstagare har blivit skild från provanställning genom avskedande. Tillika fråga om fördelningen av rättegångskostnaderna i målet.
NJA 1997 s. 723 (1997)
Ersättning för lidande på grund av bankrån. Även fråga om rättegångskostnad.
RH 1995:79 (1995)
I ett dispositivt tvistemål har endast ett av kärandens båda yrkanden bifallits. Domen har inneburit att en av svaranden gjord invändning om kvittningsgill motfordran - uppgående till väsentligt högre belopp än kärandens yrkanden - ogillats. Fråga om fördelnin…
RH 1993:149 (1993)
Fråga om ersättningsskyldighet för motpartens rättshjälpskostnad vid äktenskapsskillnad efter gemensam ansökan. Tvist har rått endast om underhållsbidragens storlek. Hovrätten har funnit att ersättningsskyldighet inte skall åläggas när ersättningen till motpar…
NJA 1991 s. 316 (1991)
Fråga huruvida förutsättning föreligger för tillämpning av de särskilda bestämmelserna i 7 kap 19 § FB om fördelning av rättegångskostnaderna i mål om underhåll till barn.
NJA 1989 s. 700 (1989)
Sedan TR i mål om underhållsbidrag till barn förpliktat mannen att mot hans bestridande betala ett visst belopp, vilket var lägre än vad som yrkats, överklagade båda parterna domen och vidhöll i HovR:n sina ståndpunkter från TR:n. Då HovR:n fastställde TR:ns d…
NJA 1987 s. 719 (1987)
När tredje man, som anfört besvär över kronofogdemyndighets beslut om utmätning, inte vunnit bifall till sitt förstahandsyrkande att utmätningen skulle upphävas men förelagts att väcka talan enligt 4 kap 20 § UB, har det ansetts att med tillämpning av 18 kap 4…
NJA 1982 s. 804 (1982)
Spörsmål om ersättning för rättegångskostnader i mål om skadestånd, vari käromålet bifallits endast delvis. 18 kap 4 § RB.
NJA 1982 s. 559 (1982)
När i mål om betalningsskyldighet svaranden ensam vädjat mot TR:ns dom, har HovR:n ansetts ej ha ägt ingå i bedömande av ett av TR:n ogillat betalningsyrkande, oansett att yrkandet haft väsentligen samma grund som kärandens yrkanden i de delar av målet vilka o…

18 kap. 5 § (31)

Högsta domstolen, mål Ö 6758-21 Dom eller beslut (2023)
Käranden i ett dispositivt tvistemål uteblev från sammanträde för muntlig förberedelse. Tingsrätten beslutade att målet skulle skrivas av och tillerkände svaranden begärd ersättning för rättegångskostnad. Tingsrätten har ansetts skyldig att ge käranden tillfäl…
NJA 2023 s. 315 (2023)
Käranden i ett dispositivt tvistemål uteblev från sammanträde för muntlig förberedelse. Tingsrätten beslutade att målet skulle skrivas av och tillerkände svaranden begärd ersättning för rättegångskostnad. Tingsrätten har ansetts skyldig att ge käranden tillfäl…
NJA 2023 s. 149 «Förbudet från kommissionen» (2023)
Fördelning av rättegångskostnader efter återkallelse av ansökan om verkställighet enligt utsökningsbalken.
NJA 2022 s. 841 «(I) Den skadade skulpturen resp. (II) De tre borgensmännen» (2022)
Avskrivning av mål har skett sedan käranden har återkallat sin talan på grund av att någon som inte är part har fullgjort det som käranden har velat uppnå med rättegången. Det har ansetts föreligga sådana särskilda omständigheter som medför att vardera parten …
PMÖD 2021:21 (2021)
Fördelning av rättegångskostnader när båda parter återkallat sina överklaganden efter att EPO hävt patentet som var föremål för ogiltighetstalI ett mål om ogiltighet av ett europeiskt patent fördes även en talan om hävning av patentet vid Europeiska patentverk…
PMÖD 2018:37 (2018)
Efter den 1 juli 2018 är det inte längre tillåtet att marknadsföra eller försälja tjänster och produkter inom premiepensionsområdet per telefon. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför avslagit Konsumentombudsmannens talan mot ett företag om åläggande vid…
NJA 2017 s. 1135 (2017)
En person, som inte gett in deklaration enligt skatteförfarandelagen, har med hänsyn till omständigheterna ansetts skyldig att ersätta kostnaden för en konkursansökan som återkallats efter det att han fullgjort sin deklarationsskyldighet.
NJA 2016 s. 1169 (2016)
Ersättning för rättegångskostnader vid avskrivning på grund av återkallelse av konkursansökan.
AD 2015 nr 75 (2015)
Fråga om fördelning av rättegångskostnaderna efter det att käranden återkallat talan sedan motparten försatts i konkurs.
MD 2014:12 (2014)
Fråga om skälig ersättning för rättegångskostnad i fall där käranden återkallat talan.
RH 2014:40 (2014)
Sedan en gäldenär erlagt full betalning för konkursfordringen och sökanden återkallat konkursansökningen, har ärendet skrivits av. Sökanden har ansetts berättigad till ersättning för sina rättegångskostnader.
NJA 2014 s. 249 (2014)
Sedan invändning om skiljeförfarande framställts i ansökan om återvinning av utslag om betalningsföreläggande har talan återkallats. Fråga om tillämpning av 18 kap. 5 § andra stycket rättegångsbalken.
RH 2011:67 (2011)
Sedan en gäldenär erlagt full betalning för konkursfordringen och sökanden återkallat konkursansökningen har ärendet skrivits av. Sökandens yrkande om ersättning för rättegångskostnader har lämnats utan bifall.
AD 2008 nr 102 (2008)
En arbetstagarorganisation återkallar sin talan sedan Arbetsdomstolen meddelat en mellandom i målet som gått organisationen emot. Arbetsgivarparterna har ingen erinran mot återkallelsen, men begär ersättning för sina rättegångskostnader. Fråga om domstolen i d…
NJA 2007 s. 906 (2007)
Rättegångskostnaderna i ett desert mål angående hinder mot verkställighet har fördelats enligt grunderna för 18 kap. 5 § andra stycket rättegångsbalken.
NJA 2006 s. 599 (2006)
En arbetstagare har vid ansökan om att bolag skulle försättas i konkurs haft klar grund för att utgå från att bolaget var hennes arbetsgivare och därmed ansvarade för lönefordran som åberopades som grund för ansökningen. När bolaget i konkursärendet gjorde gäl…
RH 2002:18 (2002)
Sedan hovrätten, efter ansökan av borgenären, med stöd av Luganokonventionen förklarat en tysk dom verkställbar här i landet mot gäldenären, har denne ansökt om ändring av verkställighetsbeslutet. Han har sedermera återkallat sin ändringsansökan, varefter borg…
AD 2002 nr 21 (2002)
En kärande - som återkallat sin talan sedan Arbetsdomstolen avslagit ett yrkande från käranden om interimistiskt förordnande i målet - yrkar då svaranden begär ersättning för rättegångskostnader att Arbetsdomstolen med stöd av 5 kap. 2 § lagen om rättegången i…
AD 2002 nr 12 (2002)
Fråga om fördelning av rättegångskostnaderna vid tingsrätten efter det att kärandena återkallat talan sedan motparten försatts i konkurs.
RH 2001:45 (2001)
Käranden återkallade sin talan i skadeståndsmål sedan hon fått ersättning för skadan från sitt försäkringsbolag. Hovrätten har ansett sådana särskilda skäl föreligga att käranden inte borde förpliktas att utge ersättning för rättegångskostnader till svaranden.
RH 1999:125 (1999)
Mål angående återvinning i konkurs har avskrivits på grund av att käranden återkallat sin talan. På grund av svarandens processföring har sådana särskilda omständigheter ansetts föreligga att käranden tillerkänts full ersättning för sina rättegångskostnader vi…
NJA 1998 s. 742 (1998)
Särregleringen om rättegångskostnadernas fördelning i mål om underhåll till barn för fall då barnet förlorar målet är tillämplig även när barnets talan avskrivs efter återkallelse. 7 kap 19 § FB.
NJA 1998 s. 244 (1998)
A, som ensam fört ansvars- och skadeståndstalan mot B i HovR:n, återkallade sin talan med anledning av att B avlidit. Omständigheterna har ansetts vara sådana att kostnaderna för B:s försvar i HovR:n skall stanna på staten. 18 kap 5 § 2 st och 13 § samt 31 kap…
NJA 1998 s. 139 (1998)
Fråga, vid klagan över domvilla, om verkan av att Domstolsverket medgivit yrkande om undanröjande av förpliktelse att ersätta motparts rättshjälpskostnad.
NJA 1996 s. 395 «Sysslomannafastigheterna» (1996)
Sedan fråga om förordnande av syssloman enligt UB förfallit och yrkandet därom återkallats har målet avskrivits, oaktat motparten yrkat att talan skulle avvisas. Vid prövning av frågan om fördelning av rättegångskostnaderna har den antagliga utgången i sakfråg…
AD 1995 nr 131 (1995)
En arbetstagare yrkade i en ansökan om stämning vid tingsrätten ogiltigförklaring av avskedande/uppsägning alternativt att rätten skulle förordna att han återinsattes på sin gamla arbetsplats. Samma dag som sammanträde för muntlig förberedelse hölls i målet sa…
NJA 1991 s. 127 (1991)
Fastän vadetalan återkallats innan vadekärandena utvecklat sin vadetalan och innan hovrätten förelagt vadesvaranden att inkomma med genmäle, har vadekärandena ansetts skyldiga att ersätta vadesvaranden dennes rättegångskostnad i hovrätten.
NJA 1990 s. 765 (1990)
I dispositivt tvistemål, där A såsom huvudkärande väckt talan mot B och B såsom genkärande väckt talan mot A, meddelades mellandom beträffande huvudkäromålet som därvid ogillades. Sedan mellandomen vunnit laga kraft, träffade parterna under den vidare handlägg…
NJA 1990 s. 583 (1990)
I tryckfrihetsmål där endast målsäganden fört ansvars- och skadeståndstalan har parterna förlikts varefter målsäganden återkallat sin talan och målet avskrivits. Målsäganden har ansetts skyldig att ersätta statsverket kostnaderna för den tilltalades offentliga…
NJA 1983 s. 576 «Fabriksgarantin» (1983)
Fråga om tillämpning av 18 kap 5 § 2 st RB.
NJA 1981 s. 437 (1981)
Särskild omständighet som avses i 18 kap 5 § 2 st RB?

18 kap. 6 § (11)

AD 2018 nr 79 (2018)
En taxiförare väckte talan mot sin före detta arbetsgivare, ett taxibolag, med krav på obetald lön. Arbetsgivaren invände att lön betalats bl.a. genom att taxiföraren fått behålla kontantersättningar från kunder i taxirörelsen. Fråga om vem av parterna som har…
AD 2018 nr 74 (2018)
Ett bolag har avslutat en kvinnas provanställning, efter att hon under viss del av prövotiden varit deltidssjukskriven med anledning av graviditet, påbörjat heltidssjukskrivning/föräldraledighet och därefter fött barn. Arbetsdomstolen har bedömt att det inte v…
AD 2017 nr 22 (2017)
Två arbetstagare planerade och startade under pågående anställning en med arbetsgivaren konkurrerande verksamhet. Fråga om vilka förberedande handlingar arbetstagarna vidtagit samt om skada uppkommit och dess storlek.
AD 2012 nr 27 (2012)
Fråga om en svetsare av nigerianskt ursprung har utsatts för etnisk diskriminering genom arbetsgivarens sätt att utöva arbetsledning i olika situationer. Dessutom fråga huruvida arbetsgivaren har åsidosatt skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasser…
AD 2005 nr 30 (2005)
En arbetstagare har lämnat sin arbetsplats efter det att en ställföreträdare för arbetsgivaren har tagit ett tag runt arbetstagarens nacke och föst eller knuffat iväg honom. Fråga bl.a. om arbetstagaren haft rätt att frånträda anställningen enligt 4 § tredje s…
MÖD 2004:66 (2004)
Avgiftsskyldighet m.m. för avloppsanläggning ----- Tre stycken fastighetsägare på Tjörn befanns ha skyldighet att betala avgift till huvudmannen (kommunen) för allmän Va-anläggning då behovet av avlopp inte med större fördel tillgodosågs genom deras enskilda a…
MÖD 2003:67 (2003)
Ersättning för vattenkraft ----- Ersättning för ianspråktagen vattenkraft kan inte utgå med mer än vad som faktiskt får tas i anspråk. I detta fall understeg utbyggnadsvattenföringen medelvattenföringen väsentligt och skulle därmed läggas till grund för beräkn…
NJA 1998 s. 387 (1998)
Reglerna i 18 kap 8 a § RB om vilka rättegångskostnader som är ersättningsgilla i småmål har ansetts tillämpliga även när en part eller hans ombud har vållat kostnad för motparten genom vårdslöshet eller försummelse (18 kap 6 eller 7 §).
RH 1995:44 (1995)
Fråga om den s.k. begränsningsregeln i 18 kap. 8 a § rättegångsbalken är tillämplig när part genom försumlighet orsakar motparten höga ombudskostnader.
NJA 1993 s. 683 (1993)
Frågan huruvida de i 18 kap 8 a § RB föreskrivna begränsningarna med avseende på ersättningsgilla rättegångskostnader skall tillämpas även när en part genom försumlighet har förorsakat onödiga kostnader för sin motpart (18 kap 6 § RB) har ansetts vara av sådan…
NJA 1983 s. 167 (1983)
Sedan i tvistemål tredskodom meddelats mot kärandeparten, sökte denne återvinning. Svarandeparten ansågs oförhindrad att i återvinningsmålet yrka ersättning för kostnader som åsamkats honom genom motpartens uteblivande från det rättegångstillfälle då tredskodo…

18 kap. 7 § (5)

RH 2022:5 (2021)
En part krävde betalning av en annan. Den part som krävde betalning efterkom inte en begäran av motparten att styrka sin rätt till betalning utan väckte i stället talan och styrkte då sin rätt till betalning. Svaranden medgav omedelbart talan. Käranden och kär…
NJA 2018 s. 255 «Ombudens ersättningsansvar» (2018)
Ett ombud eller en annan företrädare för part kan ha rätt till ersättning för rättegångskostnad som avser bemötande av ett yrkande om att ombudet eller företrädaren jämte parten ska förpliktas att ersätta rättegångskostnad enligt 18 kap. 7 § rättegångsbalken.
NJA 2006 s. 420 (2006)
En konkursförvaltare som väcker talan om s.k. bristtäckning enligt aktiebolagslagen har inte någon generell skyldighet att vid skadeståndsansvar tillse att svaranden vid ogillande av talan kan få ersättning för sina av domstol utdömda rättegångskostnader.
NJA 1998 s. 387 (1998)
Reglerna i 18 kap 8 a § RB om vilka rättegångskostnader som är ersättningsgilla i småmål har ansetts tillämpliga även när en part eller hans ombud har vållat kostnad för motparten genom vårdslöshet eller försummelse (18 kap 6 eller 7 §).
NJA 1981 s. 869 (1981)
N har såsom ställföreträdare för ett upplöst aktiebolag ansetts kunna föra ansvarstalan i HovR mot J. Frågan huruvida N i sin angivna egenskap kunnat åläggas återbetalningsskyldighet gentemot statsverket för försvaret av J har besvarats nekande.

18 kap. 8 § (29)

AD 2024 nr 41 (2024)
För en kärande – en arbetstagare – som inte haft rätt att tvisteförhandla är föregående tvisteförhandling inte en processförutsättning enligt 4 kap.7 § eller 5 kap. 1 § första stycket arbetstvistlagen. Bestämmelsen i 5 kap. 2 § andra stycket arbetstvistlagen o…
Högsta domstolen, mål Ö 1026-22 Dom eller beslut (2023)
En fysisk person har ansetts ha rätt till ersättning för rättegångskostnad avseende eget arbete.
NJA 2023 s. 94 «Partens egna arbete» (2023)
En fysisk person har ansetts ha rätt till ersättning för rättegångskostnad avseende eget arbete.
RH 2023:30 (2022)
Fordransmål har i tingsrätten avgjorts genom tredskodom sedan svaranden inte hörts av. Käranden har inte ansetts berättigad till ersättning för rättegångskostnader som avser ombudsarvode när ombudet är anställd i kärandebolagets koncern, tvisten rör bolagets k…
PMÖD 2022:3 (2022)
Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att två företag inte visat att vissa marknadsföringspåståenden med miljöargument har varit vederhäftiga. Marknadsföringspåståendena har därför bedömts som vilseledande och företagen har förbjudits att använda påståe…
RH 2019:12 (2019)
En borgenär ansökte om gäldenärens försättande i konkurs utan åberopande av någon bestämmelse enligt vilken gäldenären skulle presumeras vara insolvent. Gäldenären försattes sedermera i konkurs efter egen ansökan i ett annat konkursärende och tingsrätten skrev…
MÖD 2014:26 (2014)
Rättegångskostnader ----- Fråga om ersättning för rättegångskostnader avseende eget arbete till part som är yrkesverksam som jurist och som driver sin egen juristfirma. Mark- och miljööverdomstolen fann att någon reell kostnad för ombudsarvode inte hade uppkom…
NJA 2014 s. 318 (2014)
Ersättning för rättegångskostnad. Den part som yrkar ersättning för utgiven mervärdesskatt har att, efter invändning från motparten, förklara varför skatten är en slutlig kostnad. Med hänsyn till de särskilda utredningssvårigheter som kan föreligga bör det nor…
RH 2013:2 (2012)
Fråga om hovrätts fördelning av rättegångskostnader i särskilt överklagad fråga dit ska anses slutlig eller om utgången i huvudmålet kan påverka fördelningen av kostnadsansvaret. Hovrätten har funnit att överrättskostnaderna ska betraktas som en självständig r…
MÖD 2012:58 (2012)
Rättegångskostnader ----- Mark- och miljööverdomstolen har i mål där mark- och miljödomstol beslutat om återförvisning till Lantmäteriet ansett att part som yrkade återförvisning var i högre grad vinnande än motparten, dock inte i sådan utsträckning att full e…
RH 2012:7 (2012)
Hovrätten har vid fråga huruvida rättegångskostnad har varit skäligen påkallad för tillvaratagande av vinnande parts rätt då kostnadsräkningen inte i detalj redovisat det arbete som utförts, den tid som nedlagts eller vilka åtgärder som utförts, inte funnit sk…
MÖD 2010:53 (2010)
Tillstånd till anläggande och drift av hamn vid Norvikudden, i Nynäshamn ----- Miljödomstolen hade avslagit en ansökan om anläggande och drift av en hamn. Miljööverdomstolen bedömde att miljökonsekvensbeskrivningen kunde godtas och fann att vid en samlad bedöm…
RH 2011:25 (2010)
Tingsrätten har i ett ordinärt tvistemål försummat att döma ut ränta på rättegångskostnad. Borgenärens yrkande i mål om verkställighet av domen att denna likväl skulle avse även räntan har avslagits.
NJA 2009 s. 441 «Bilstugan» (2009)
Fråga om ersättning för rättegångskostnad avseende arbete som utförts av parts anställde jurist.
MD 2009:10 (2009)
En s.k. cardsplitter av visst angivet märke har ansetts vara en nödvändig del av den avkodningsenhet som medger abonnenter av kodade TV-sändningar att utan godkännande av tjänsteleverantören samtidigt på olika TV-mottagare tillgodogöra sig fler än en TV-kanal …
MÖD 2006:37 (2006)
Tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för bortledning av grundvatten ----- Två sakägare bekostade en teknisk granskning av en av sökanden utförd utredning. Då denna, för personer som inte var tekniskt kunniga, framstod som komplicerad fann Miljööverdomstolen at…
NJA 2006 s. 367 «Gropen i gatan» (2006)
Fråga om bevisbörda m.m. i ett mål avseende ersättning ur rättsskyddsförsäkring för skäliga och nödvändiga rättegångskostnader.
MÖD 2003:101 (2003)
Förlängning av arbetstiden för tillstånd till grundvattenbortledning samt ersättning för rättegångskostnader ----- Miljödomstolen hade på ansökan av Banverket förlängt arbetstiden för tillstånd till grundvattenbortledning med motiveringen att två tredjedelar a…
NJA 1997 s. 854 (1997)
Fråga huruvida rättegångskostnad varit skäligen påkallad för tillvaratagande av partens rätt. 18 kap 8 § RB.
NJA 1997 s. 79 (1997)
En målsägande som biträtt åtalet har tillerkänts ersättning för utredningskostnader när målsäganden haft fog för bedömningen att åklagaren inte skulle låta utföra motsvarande utredning.
NJA 1996 s. 171 (1996)
Till allmän domstol instämd talan avseende fordran har avvisats p g a foruminvändning. Kostnaderna för svarandeombudets arbete har, även till den del de ej gällt själva frågan om domstolens behörighet, ansetts skäligen påkallade för tillvaratagande av svarande…
AD 1995 nr 86 (1995)
Fråga om tolkning av överenskommelse mellan en arbetsgivare och en arbetstagare. - Vidare fråga om skäligheten av yrkad ersättning för rättegångskostnader.
NJA 1992 s. 260 (1992)
Tillstånd till prövning i HovR av tvistemål om mindre värden har meddelats i fråga om rättegångskostnad i TR:n, avseende ersättning för resekostnader för ombud från avlägsen ort. Partiellt prövningstillstånd har ansetts kunna meddelas beträffande sådan fråga.
NJA 1991 s. 127 (1991)
Fastän vadetalan återkallats innan vadekärandena utvecklat sin vadetalan och innan hovrätten förelagt vadesvaranden att inkomma med genmäle, har vadekärandena ansetts skyldiga att ersätta vadesvaranden dennes rättegångskostnad i hovrätten.
NJA 1991 s. 28 «Porsi kraftstation» (1991)
Vattenmål. Sökanden i ett ansökningsmål enligt vattenlagen (1983:291) har förpliktats att ersätta kammarkollegiet såsom motpart i målet för arbete i rättegången vid vattendomstolen.
NJA 1990 s. 14 (1990)
A instämde B vid allmän domstol för att svara i en tvist rörande ett avtal med skiljeklausul. Med anledning av stämningen lade B:s ombud ned arbete på en genomgång av saken och andra frågor än som rörde domstolens behörighet, varefter B yrkade avvisning på gru…
NJA 1989 s. 247 (1989)
Fråga om skiljemän får utan särskilt yrkande förordna om ränta på part tillerkänd kostnadsersättning. 24 § lagen (1929:145) om skiljemän samt 18 kap 8 och 14 §§ RB.
NJA 1983 s. 542 (1983)
Part i tvistemål har under rättegången bytt ombud, och detta har föranlett viss merkostnad för utförandet av hans talan. Motparten, som tappat målet, har befunnits inte skyldig att ersätta den vinnande parten för denna merkostnad, enär det ej ansetts framgå at…
NJA 1981 s. 1006 (1981)
Ränta har ansetts inte skola utgå på ersättning för rättegångskostnader i mål som handlagts enligt lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden (småmålslagen). 18 kap 8 § 3 st RB samt 4 och 8 §§ småmålslagen.

18 kap. 8 a § (12)

Högsta domstolen, mål Ö 7163-23 Dom eller beslut (2024)
Kronofogdemyndigheten skrev av ett mål om betalningsföreläggande på grund av att gäldenären inte kunde delges. Efter stämning i ett förenklat tvistemål meddelade tingsrätten tredskodom mot gäldenären. Vinnande part har i en sådan situation enligt 18 kap. 8 a §…
NJA 2024 s. 607 «Borgenärens delgivningskostnad» (2024)
Kronofogdemyndigheten skrev av ett mål om betalningsföreläggande på grund av att gäldenären inte kunde delges. Efter stämning i ett förenklat tvistemål meddelade tingsrätten tredskodom mot gäldenären. Vinnande part har i en sådan situation enligt 18 kap. 8 a §…
NJA 2022 s. 808 «Flyget till Sotji» (2022)
1. Flygpassagerarförordningen. I enlighet med EU-domstolens rättspraxis ska full kompensation enligt förordningen betalas även när en passagerare till följd av en inställd flygning ombokas till ett tidigare flyg. 2. Småmål. Om en privatperson begär ersättning …
RH 2018:2 (2017)
Fråga om ersättning för rättegångskostnad enligt 18 kap. 8 a § rättegångsbalken. Även fråga om begärd ersättning varit en verklig kostnad för parten.
RH 2006:54 (2006)
En juridisk person har ansetts berättigad till ersättning för sina rättegångskostnader i ett mål som handlagts enligt 1 kap. 3 d § rättegångsbalken. Fråga om storleken av ersättningen för rättslig rådgivning enligt 18 kap. 8 a § andra stycket 1 rättegångsbalke…
RH 2006:22 (2006)
Sedan mål om betalningsförläggande vid kronofogdemyndighet överlämnats till tingsrätt och käranden därefter återkallat sin talan, yrkade svarande part där ersättning för kostnader. - Hovrätten fann, med hänvisning till bestämmelserna i 18 kap. 8 a § rättegångs…
RH 2006:38 (2006)
Konkursbos yrkande om ersättning för rådgivningskostnad har ogillats då kostnaden inte ansågs ha varit skäligen påkallad för konkursboet.
RH 2005:75 (2005)
Parkeringsbolags yrkande om ersättning för rådgivningskostnad i hovrätten har ogillats då kostnaden härför inte har bedömts ha varit skäligen påkallad för tillvaratagande av bolagets rätt.
NJA 1998 s. 387 (1998)
Reglerna i 18 kap 8 a § RB om vilka rättegångskostnader som är ersättningsgilla i småmål har ansetts tillämpliga även när en part eller hans ombud har vållat kostnad för motparten genom vårdslöshet eller försummelse (18 kap 6 eller 7 §).
RH 1995:24 (1995)
Rättegångskostnad i tingsrätt, avseende ersättning för resekostnader för ombud från avlägsen ort i tvistemål om mindre värden.
NJA 1993 s. 683 (1993)
Frågan huruvida de i 18 kap 8 a § RB föreskrivna begränsningarna med avseende på ersättningsgilla rättegångskostnader skall tillämpas även när en part genom försumlighet har förorsakat onödiga kostnader för sin motpart (18 kap 6 § RB) har ansetts vara av sådan…
NJA 1992 s. 260 (1992)
Tillstånd till prövning i HovR av tvistemål om mindre värden har meddelats i fråga om rättegångskostnad i TR:n, avseende ersättning för resekostnader för ombud från avlägsen ort. Partiellt prövningstillstånd har ansetts kunna meddelas beträffande sådan fråga.

18 kap. 9 § (5)

MD 2010:16 (2010)
Ett bolag har tillställt ett annat bolags kunder handlingar betecknade orderbekräftelser och fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog. Handlingarna har varit utformade på sådant sätt att det ansetts föreligga uppenbar risk för att kunderna får uppf…
NJA 2004 s. 836 (2004)
Konkursbo har i hovrätt med stöd av 3 kap. 9 § konkurslagen inträtt i rättegång angående fordran mot konkursgäldenären. Frågor om konkursboets betalningsförpliktelse dels i själva saken, dels när det gäller rättegångskostnader.
AD 1998 nr 85 (1998)
I ett kollektivavtal om pensionsfrågor anges att pensionsåldern för vissa arbetstagare sänks till 60 år. Arbetstagarna ges dock rätt att kvarstå i tjänst till 62 års ålder. I en protokollsanteckning till kollektivavtalet anges att arbetsgivaren till vissa namn…
RH 1996:38 (1996)
I samband med överlåtelser av aktier i ett bolag hade två personer var för sig blivit bundna av en konkurrensklausul som förbjöd dem att själva eller genom annan person bedriva med bolaget konkurrerande verksamhet. Till klausulerna hade kopplats skyldighet att…
NJA 1989 s. 64 (1989)
På ansökan av riksskatteverket utmättes en lastbil till betalning av A:s skatteskulder trots att B påstått bättre rätt till bilen. B väckte efter föreläggande enligt 4 kap 20 § UB talan mot A och riksskatteverket. B:s talan medgavs därvid av Å men bestreds av …

18 kap. 11 § (1)

NJA 1989 s. 64 (1989)
På ansökan av riksskatteverket utmättes en lastbil till betalning av A:s skatteskulder trots att B påstått bättre rätt till bilen. B väckte efter föreläggande enligt 4 kap 20 § UB talan mot A och riksskatteverket. B:s talan medgavs därvid av Å men bestreds av …

18 kap. 12 § (3)

NJA 2008 s. 436 (2008)
Sedan åklagare enligt 27 kap. 4 a § rättegångsbalken har beslutat att ett beslagtaget föremål skulle lämnas ut till målsäganden, har hovrätt vid prövning enligt 27 kap. 6 § andra stycket upphävt beslutet och förpliktat målsäganden att ersätta motparten för den…
NJA 2008 s. 282 «Saga 27» (2008)
Sedan en båt har tagits i beslag under en förundersökning angående stöld, har undersökningsledaren enligt 27 kap. 4 a § rättegångsbalken beslutat att lämna ut båten till målsäganden. Fråga vid prövning enligt 6 § andra stycket om det kan anses uppenbart att må…
NJA 1997 s. 79 (1997)
En målsägande som biträtt åtalet har tillerkänts ersättning för utredningskostnader när målsäganden haft fog för bedömningen att åklagaren inte skulle låta utföra motsvarande utredning.

18 kap. 13 § (4)

NJA 1998 s. 602 (1998)
Vittnes begäran om ersättning för inställelse skall i princip framställas innan målets handläggning avslutas.
NJA 1998 s. 244 (1998)
A, som ensam fört ansvars- och skadeståndstalan mot B i HovR:n, återkallade sin talan med anledning av att B avlidit. Omständigheterna har ansetts vara sådana att kostnaderna för B:s försvar i HovR:n skall stanna på staten. 18 kap 5 § 2 st och 13 § samt 31 kap…
RH 1994:71 (1993)
Mål om faderskap mellan barnet och två män avskrevs. Vid tillämpning av 18 kap. 13 § rättegångsbalken fördes kostnaderna för blodundersökning med hälften på barnet och en fjärdedel på vardera mannen.
NJA 1990 s. 583 (1990)
I tryckfrihetsmål där endast målsäganden fört ansvars- och skadeståndstalan har parterna förlikts varefter målsäganden återkallat sin talan och målet avskrivits. Målsäganden har ansetts skyldig att ersätta statsverket kostnaderna för den tilltalades offentliga…

18 kap. 14 § (17)

Högsta domstolen, mål Ö 6758-21 Dom eller beslut (2023)
Käranden i ett dispositivt tvistemål uteblev från sammanträde för muntlig förberedelse. Tingsrätten beslutade att målet skulle skrivas av och tillerkände svaranden begärd ersättning för rättegångskostnad. Tingsrätten har ansetts skyldig att ge käranden tillfäl…
NJA 2023 s. 315 (2023)
Käranden i ett dispositivt tvistemål uteblev från sammanträde för muntlig förberedelse. Tingsrätten beslutade att målet skulle skrivas av och tillerkände svaranden begärd ersättning för rättegångskostnad. Tingsrätten har ansetts skyldig att ge käranden tillfäl…
NJA 2022 s. 819 «Aptics rättegångskostnad» (2022)
En part framställde ett yrkande om ersättning för rättegångskostnad med ett belopp som senare skulle anges, men preciserade inte sitt yrkande i slutskriften. Det fanns inte underlag för att uppfatta partens passivitet på så sätt att yrkandet hade frånfallits. …
PMÖD 2018:24 (2018)
Patent- och marknadsöverdomstolen har undanröjt Patent- och marknadsdomstolens beslut i sin helhet på grund av grovt rättegångsfel. Patent- och marknadsdomstolen har i ett mål om patentintrång avslagit en ansökan om intrångsundersökning som käranden i målet ha…
NJA 2014 s. 423 (2014)
En offentlig försvarare har överklagat en dom utan att framställa anspråk om ersättning av allmänna medel för sitt arbete. Det har ansetts inte föreligga tillräckliga skäl att upprätthålla rutinen att alltid påminna rättsliga biträden om ersättningsanspråk inn…
NJA 2014 s. 27 (2014)
Sedan Högsta domstolen har meddelat tillstånd till ett måls prövning i hovrätten har part ansetts berättigad till ersättning för sina rättegångskostnader i Högsta domstolen, trots att yrkandet om ersättning inte hade framställts där.
NJA 2011 s. 884 «Ojnareskogen» (2011)
En sådan förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken har, oavsett att den inte har varit part i Miljööverdomstolen, ansetts ha rätt att ansöka om resning och klaga över domvilla avseende domstolens dom i frågan om viss miljöfarlig verksamhets samt viss vatte…
RH 2009:22 (2009)
Efter det att åklagaren lagt ned förundersökningen har målsäganden genom sitt målsägandebiträde begärt överprövning av beslutet. Uppdraget som målsägandebiträde har ansetts bestå till dess att överprövningsärendet avgjorts. Tingsrättens beslut att skriva av må…
NJA 2007 s. 510 (2007)
Sedan Högsta domstolen återförvisat ett mål till hovrätten har part ansetts berättigad till ersättning för sina rättegångskostnader i Högsta domstolen, trots att yrkandet om ersättning inte hade framställts där.
NJA 2003 s. 445 «Ridsportförbundets rättegångskostnad» (2003)
Part gjorde i sitt svaromål i tingsrätten invändning om rättegångshinder och yrkade ersättning för rättegångskostnad med belopp som skulle anges senare. Någon precisering av kostnadsyrkandet skedde inte i tingsrätten. Tingsrätten ogillade avvisningsyrkandet, m…
NJA 2001 s. 18 (2001)
Fråga om ersättning till målsägandebiträde, som nedlagt arbete å målet efter det att målsäganden, biträdet ovetande, ingått förlikning och som ingivit kostnadsräkning till domstolen sedan denna stadfäst förlikningen. Domstolen har, med hänsyn till omständighet…
NJA 1998 s. 602 (1998)
Vittnes begäran om ersättning för inställelse skall i princip framställas innan målets handläggning avslutas.
NJA 1991 s. 209 (1991)
Fråga, i mål om firmarätt på grund av inarbetning, hur omsättnings kretsen skall bestämmas. 2 § 3 st firmalagen (1974:156).
NJA 1989 s. 247 (1989)
Fråga om skiljemän får utan särskilt yrkande förordna om ränta på part tillerkänd kostnadsersättning. 24 § lagen (1929:145) om skiljemän samt 18 kap 8 och 14 §§ RB.
NJA 1984 s. 179 (1984)
Fråga i visst fall huruvida ersättning kunde utgå till rättshjälpsbiträde, fastän framställningen om ersättning inte gjorts förrän handläggningen av det mål rättshjälpen avsåg redan hade avslutats. Jfr 18 kap 14 § RB.
NJA 1983 s. 167 (1983)
Sedan i tvistemål tredskodom meddelats mot kärandeparten, sökte denne återvinning. Svarandeparten ansågs oförhindrad att i återvinningsmålet yrka ersättning för kostnader som åsamkats honom genom motpartens uteblivande från det rättegångstillfälle då tredskodo…
NJA 1981 s. 1032 (1981)
Part, som åtnjöt allmän rättshjälp med biträdesförordnande, väckte vid TR talan i dispositivt tvistemål. Parterna träffade sedermera prorogationsavtal av innehåll bl a att kärandens talan i målet skulle återkallas och tvisten avgöras av annan TR. I enlighet hä…

18 kap. 15 § (21)

Högsta domstolen, mål Ö 9563-24 Dom eller beslut (2025)
Klagan över domvilla. Förutsättningar för delgivning genom s.k. spikning. Även fråga om vilken instans som ska pröva rättegångskostnaderna i domvilloärendet när återförvisning sker till hyresnämnd.
NJA 2021 s. 1085 «Gränsen och rättegångskostnaderna» (2021)
Fördelning av rättegångskostnader mellan sakägarna i ett fastighetsbestämningsmål vid återförvisning till en lantmäterimyndighet.
NJA 2019 s. 1001 «Bilrånet II» (2019)
Tolkning av 6 kap. 2 § försäkringsavtalslagen vid delskada. En försäkringstagare har normalt inte rätt till ersättning beräknad utifrån reparationskostnad, om den kostnaden är högre än den minskning av egendomens dagsvärde som uppkommit till följd av försäkrin…
PMÖD 2019:25 (2019)
Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att ett mål om ersättning på grund av ett licensavtal avseende viss teknik kan handläggas i samma rättegång som ett mål om ersättning på grund av intrång i ett patent avs…
PMÖD 2017:9 (2017)
Nyhetsbedömning och prövning av yrkanden om begränsning av patentskyddets omfattning. Även fråga om patentintrång. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att ett svenskt patent avseende en anordning för att förhöja gnistenergin i kapacitiva tändsystem sa…
NJA 2013 s. 223 «Koloniföreningens arrendeavtal» (2013)
Vid återförvisning till arrendenämnd ska hovrätten pröva frågan om rättegångskostnaden i hovrätten.
MÖD 2012:18 (2012)
Återförvisning till Statens va-nämnd ----- Statens va-nämnd har avgjort mål angående brukningsavgift med ordföranden ensam och utan förhandling. Hovrätten har funnit att Va-nämnden inte har ansetts verka för att utreda målet i behövlig mån. Då saken inte helle…
RH 2011:26 (2010)
Efter återförvisning av mål till arrendenämnden i tvist om villkorsändring bör - eftersom arrendenämnden är förhindrad att ålägga en part att ersätta motpartens rättegångskostnad i en sådan process - hovrätten besluta om fördelning av rättegångskostnaderna i h…
MÖD 2006:20 (2006)
Omprövning av villkor enligt 24 kap. 8 § miljöbalken ----- Vid omprövning av villkor avseende utsättning av fisk som kompensation för skador på fiske har utsättningen ansetts ha betydelse även för det enskilda fisket även om utsättningen primärt skulle ha syft…
MÖD 2000:45 (2000)
Vilandeförklaring av ansökan om förlängd arbetstid till grundvattenbortledning från järnvägstunneln genom Hallandsåsen; nu fråga om återförvisning pga. rättegångsfel ----- Ansökan om förlängning av arbetstid för vattenföretag borde ha kungjorts och sakägare be…
RÅ 2000 ref. 30 (2000)
En tingsrätt har bestämt att en förälder har rätt till umgänge med sina barn under vartannat veckoslut utan att precisera om umgänget skall utövas vid veckoslut under jämna eller udda kalenderveckor. Fråga om det är möjligt att enligt bestämmelserna i 21 kap. …
MÖD 2000:3 (2000)
Tillstånd till ändrad reglering och vattenbortledning för bevattningsändamål ----- Miljödomstolen har givit tillstånd till en bevattningssamfällighet utan hänsyn tagen till ett tidigare tillstånd enligt vattenlagen i samma vattenområde, vilket betraktades som …
NJA 1999 s. 258 (1999)
Frågor om rättegångskostnader i samband med att HovR hänvisat mål till behörig TR. 10 kap 20 § 1 st och 18 kap 15 § 3 st RB.
NJA 1997 s. 805 «Samfälligheten i Enköping» (1997)
Principen att, efter återförvisning av ett mål, frågan om rättegångskostnader i högre rätt skall prövas i samband med målet efter dess återupptagande är inte tillämplig när en fråga om fastighetsbildning återförvisas till lantmäterimyndighet. 18 kap 15 § 3 st …
NJA 1994 s. 436 (1994)
Särskild eller vanlig handräckning? - Tillika fråga om prövning av rättegångskostnad i Högsta domstolen efter återförvisning till kronofogdemyndighet.
RH 1994:110 (1994)
Sakkunnig har inte tillerkänts ersättning för utlåtande som har inkommit till domstolen först sedan målet var avgjort. - Sakkunnig har inte ansetts ha rätt till ersättning för rättegångskostnad i ett besvärsmål angående ersättningsanspråk och har därför inte h…
NJA 1991 s. 209 (1991)
Fråga, i mål om firmarätt på grund av inarbetning, hur omsättnings kretsen skall bestämmas. 2 § 3 st firmalagen (1974:156).
NJA 1990 s. 770 (1990)
Sedan HovR avslagit ansökan om prövningstillstånd, har efter fullföljd HD meddelat tillstånd till målets prövning i HovR:n. Frågan om rättegångskostnad i HD har ansetts skola prövas i samband med målet efter dess återupptagande.
NJA 1990 s. 463 (1990)
Arbetsdomstolen har enligt 2 kap 6 § 1 st lagen (1974:371) om arbetstvister hänvisat en arbetstvist till behörig tingsrätt. Med hänsyn till att parterna inte skulle vara desamma i målet vid tingsrätten har det ansetts åligga arbetsdomstolen att pröva frågan om…
NJA 1990 s. 42 (1990)
Sedan HovR efter besvär över domvilla undanröjt ett av inskrivningsmyndighet meddelat beslut om lagfart och förordnat om ny handläggning av lagfartsärendet vid inskrivningsmyndigheten, har det ansetts ankomma på inskrivningsmyndigheten att i samband med lagfar…
NJA 1989 s. 700 (1989)
Sedan TR i mål om underhållsbidrag till barn förpliktat mannen att mot hans bestridande betala ett visst belopp, vilket var lägre än vad som yrkats, överklagade båda parterna domen och vidhöll i HovR:n sina ståndpunkter från TR:n. Då HovR:n fastställde TR:ns d…

18 kap. 16 § (5)

NJA 2017 s. 149 (2017)
Mål om varselavgift enligt lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder ska handläggas som indispositiva tvistemål. Rättegångskostnadsansvaret ska bedömas enligt brottmålsreglerna.
NJA 2011 s. 248 (2011)
I ett ärende om överklagande av beslut om rättelse av fastighetsregistrets inskrivningsdel har Kammarkollegiet ansetts ha yttrat sig i syfte att tillvarata intresset av ett korrekt fört fastighetsregister. Kammarkollegiet har därmed inte intagit sådan ställnin…
MD 2005:28 (2005)
I ett mål om företagskoncentration där Konkurrensverket fört talan och målet sedan avskrivits efter Konkurrensverkets återkallelse har Marknadsdomstolen fastställt tingsrättens beslut att tillerkänna svaranden ersättning av allmänna medel för rättegångskostnad…
NJA 2001 s. 288 (2001)
I ett tvistemål där staten fört talan mot ett bolags ställföreträdare enligt reglerna om personligt betalningsansvar för bolagets obetalade skatter har de ordinära rättegångskostnadsreglerna i 18 kap. rättegångsbalken tillämpats.
NJA 2000 s. 564 (2000)
Fråga om ersättning för kostnader i konkursärende. 16 kap. 2 § konkurslagen.

19 kap. 1 § (1)

NJA 1989 s. 804 (1989)
Forum vid åtal för olaga trålfiske från utländskt fartyg på svenskt sjöterritorium.

19 kap. 2 § (1)

NJA 1989 s. 804 (1989)
Forum vid åtal för olaga trålfiske från utländskt fartyg på svenskt sjöterritorium.

19 kap. 7 § (1)

RH 1993:114 (1993)
Sedan tingsrätt inom Göta hovrätts domkrets fattat häktningsbeslut och överlämnat målet till tingsrätt inom Svea hovrätts domkrets, har Svea hovrätt funnit sig behörig att pröva besvär som anförts mot häktningsbeslutet.

20 kap. 2 § (3)

RH 2024:35 (2024)
Överförmyndaren har ansetts ha klagorätt i mål om utdömande av sådant vite som förelagts av överförmyndaren, även då ändringsyrkandet på objektiva grunder inte kan sägas ha gått överförmyndaren emot (jfr RH 2021:44). Även fråga om den enskilde bör befrias från…
NJA 2012 s. 521 (2012)
En tilltalad har av hovrätten dömts för brott. Därefter har det framkommit att han hade avlidit under den tid som målet handlades i hovrätten. När tingsrätten hade meddelat en friande dom, har åklagarens överklagande ansetts förfallet (I=B 2470-10). När tingsr…
RH 2004:89 (2004)
Tingsrätten dömde en tilltalad för snatteri till böter efter en huvudförhandling som ägt rum trots att den tilltalade uteblivit. Efter det att domen meddelats framkom att personen hade avlidit redan före huvudförhandlingen. Fråga dels om åklagarens rätt att öv…

20 kap. 3 § (1)

NJA 2004 s. 757 «Bilderna i skolan» (2004)
Fråga huruvida, sedan åtal väckts för sexuellt ofredande, domstolen - med hänsyn till bestämmelserna om åtalsprövning och angivelse av målsäganden - ägt pröva om den tilltalade gjort sig skyldig till förtalsbrott.

20 kap. 5 § (1)

RH 2022:15 (2021)
Klagan över domvilla. Sedan tingsrätten dömt en person för olaga intrång har fråga uppkommit om särskild åtalsprövning kan göras efter det att ordinarie preskriptionstid löpt ut och konsekvenserna av att prövningen inte gjorts inom den aktuella fristen. Även f…

20 kap. 8 § (5)

NJA 2015 s. 702 «Balkongmålet» (2015)
Bevisvärdering i mål om försök till mord (fall från balkong).
NJA 2013 s. 75 (2013)
Resning har beviljats till nackdel för en tidigare frikänd person som efter tolv år frivilligt och förbehållslöst har erkänt gärningen. Det har beaktats bl.a. att den nya berättelsen är förenlig med den bevisning som fanns i brottmålet. Fråga också om vem som …
NJA 2008 s. 1165 (2008)
En viltvårdsområdesförening har inte ansetts vara målsägande beträffande åtal för jaktbrott mot en person vars fastighet ingått i viltvårdsområdet, när åtalet avsett att denne jagat inom viltvårdsområdet i strid med föreningens beslut om områdes- och gemensamh…
NJA 1998 s. 319 (1998)
En målsägande, som väckt enskilt åtal för brott under allmänt åtal, har ansetts kunna komplettera sin ansökan om stämning med ett därefter fattat beslut att allmänt åtal inte skall äga rum.
NJA 1982 s. 98 (1982)
Stadgandet i 20 kap 10 § RB i dess intill d 1 jan 1982 gällande lydelse har ansetts ej kunna vare sig direkt eller analogiskt tillämpas i fråga om förtalsbrott.

20 kap. 9 § (6)

RH 2021:43 (2021)
Sedan allmänt åtal lagts ned på den grund att det inte funnits tillräckliga skäl att den tilltalade gjort sig skyldig till brottet, har tingsrätten avskrivit målet från vidare handläggning. Den tilltalade har efter överklagande inte ansetts kunna begära frikän…
NJA 2012 s. 164 (2012)
Bestämmelsen i 20 kap. 9 § andra stycket rättegångsbalken har ansetts inte vara analogt tillämplig när åklagaren har lagt ned åtal på grund av preskription.
NJA 2005 s. 940 (2005)
Fråga om en målsägande, som inte övertagit ett av åklagaren nedlagt allmänt åtal, har rätt att överklaga en på yrkande av den tilltalade meddelad frikännande dom.
RH 2000:10 (2000)
Åklagaren lade ned åtal på grund av bristande bevisning. Målsäganden tillfrågades under huvudförhandlingen vid tingsrätten om han ville överta åtalet och gav till rätten beskedet att han inte ville det. Beskedet ansågs ha utgjort en sådan processhandling som h…
RH 1998:63 (1998)
Sedan åklagaren lagt ned ett åtal på grund av att preskription inträtt och tingsrätten med anledning därav avskrivit målet, överklagade åklagaren avskrivningsbeslutet och yrkade att målet skulle återförvisas till tingsrätten, eftersom beslutet att lägga ned åt…
NJA 1984 s. 616 (1984)
Åklagare ansågs oförhindrad att föra talan mot en frikännande dom, som meddelats enligt 20 kap 9 § 2 st RB efter det att åtalet hade lagts ned.

20 kap. 10 § (1)

NJA 1987 s. 31 (1987)
Fastighetsägaren A yrkade förpliktande för P att utge vissa pantbrev gällande i A:s fastigheter och åberopade som grund att pantbreven tillhörde honom. Tvisten har, oaktat P som grund för bestridande åberopat att pantbreven var pantförskrivna till honom, inte …

21 kap. 1 § (7)

RH 2020:1 (2020)
Sedan tingsrättens beslut att avslå en begäran om verkställighet av beslut om umgängesrätt hade överklagats, fattade tingsrätten ett nytt umgängesbeslut. Det innebar att tidigare beslutat umgänge hade förändrats i sådan grad att hovrätten ansåg sig inte kunna …
NJA 2013 s. 333 (2013)
En tilltalad har dömts för brott. I samband med att högre rätt avskriver målet sedan den tilltalade avlidit, ska rätten självmant pröva beslut om förverkande.
RH 1999:98 (1999)
När tilltalad som överklagat fängelsedom endast i fråga om påföljden avlidit, har hovrätten avskrivit målet utan att efterlevande beretts tillfälle att överta talan.
RH 1995:33 (1994)
Föräldrar till tilltalad som avlidit har vid överklagande av tingsrättens dom inte ansetts kunna överta rätten till offentlig försvarare i målet. Inte heller har de beviljats allmän rättshjälp för att föra talan mot domen i ansvarsdelen.
NJA 1992 s. 226 (1992)
Då en tilltalad som dömts i HovR:n avlidit och de anhöriga ej övertagit hans talan mot domen, har det ansetts att endast straffbestämningen skall undanröjas vid målets avskrivning.
NJA 1990 s. 21 (1990)
En tilltalad, som av TR dömts för våldtäkt och fullföljt talan mot denna dom, avled under målets behandling i HovR:n. Sedan hans efterlevande övertagit hans talan enligt 21 kap 1 § 2 st RB. och HovR:n meddelat friande dom, har målsäganden ansetts inte kunna fu…
NJA 1989 s. 862 (1989)
Fråga vid åtal för sakhäleri avseende pengar om beviskravet beträffande förbrottet. Tilltalad, som överklagat HovR:ns fällande dom i skuldfrågan, har avlidit efter huvudförhandlingen i HD men innan HD meddelat dom i målet. Skuldfrågan har prövats genom domen u…

21 kap. 2 § (6)

RH 2025:18 (2025)
Tingsrätten har häktat en person i dennes utevaro. Hans offentliga försvarare har överklagat tingsrättens beslut utan fullmakt. Hovrätten har avvisat överklagandet och avslagit försvararens begäran om ersättning av allmänna medel.
NJA 2021 s. 960 «Hovrättens kungörelsedelgivning» (2021)
Tingsrätten friade en person från ett åtal avseende våldtäkt. Den tilltalade delgavs kallelse till huvudförhandling i hovrätten genom kungörelsedelgivning. Han inställde sig inte personligen. Med hänsyn bl.a. till att den tilltalade har känt till målet i hovrä…
NJA 2021 s. 970 «Telefonförhöret på sjukhuset» (2021)
Tingsrätten friade en person från ett åtal avseende grova bedrägerier. Huvudförhandlingen i hovrätten genomfördes i den tilltalades frånvaro trots att han hade laga förfall. Tilläggsförhör hölls med den tilltalade per telefon från ett sjukhus. Med hänsyn bl.a.…
NJA 2015 s. 284 (2015)
Förutsättningar för att förklara ett överklagande i ett brottmål förfallet.
NJA 2009 s. 836 (2009)
En tilltalad som frikänts av tingsrätten har utan att vara personligen närvarande dömts till tio års fängelse av hovrätten. Fråga om betydelsen av den tilltalades frånvaro.
NJA 1999 s. 362 (1999)
Tilltalad, som i HovR:n dömts till åtta månaders fängelse för bl a försök till grov misshandel, har överklagat domen vad gäller ansvar, påföljd och skadestånd. Fråga om HovR:n med stöd av 51 kap 21 § sista stycket RB kunnat avgöra målet trots att den tilltalad…

21 kap. 3 § (6)

NJA 2021 s. 286 «Kroppskamerainspelningen» (2021)
Bevisning i form av belastande uppgifter, som en misstänkt har lämnat till polisen i en situation där rätten till försvarare har åsidosatts, ska i regel bedömas inom ramen för domstolens fria bevisprövning. Normalt föreligger inte förutsättningar att avvisa så…
NJA 2007 s. 984 (2007)
Offentlig försvarare har förordnats för underårig misstänkt utan att hans vårdnadshavare beretts tillfälle att lämna synpunkter på valet. Detta har inte ensamt ansetts utgöra tillräckliga skäl för att tillåta försvararbyte när begäran härom skett efter det att…
NJA 1999 s. 253 (1999)
Offentlig försvarare har tillerkänts ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg i samband med besök i häktet inför huvudförhandling i tingsrätt när den tilltalade erkänt och påföljdsfrågan var förhållandevis okomplicerad.
NJA 1991 s. 293 «Restriktioner och faxmeddelanden» (1991)
Frågor, i mål om uteslutning av advokat ur Sveriges advokatsamfund, om förutsättningarna för en offentlig försvarare att åta sig uppdrag för den misstänktes räkning vid sidan av försvararuppdraget och att, när den misstänkte är häktad, till utomstående befordr…
NJA 1988 s. 696 (1988)
En person, som åtalats för mutbrott på den grund att han tagit emot viss testamenterad egendom, hade dessförinnan rådfrågat en advokat, som inte hade funnit något rättsligt hinder mot mottagandet. Försvararjäv enligt 21 kap 3 § 3 st RB har ansetts föreligga, n…
NJA 1981 s. 807 «Inbrottet och försvararkostnaden» (1981)
Sedan tilltalad fullföljt talan till HovR:n med yrkande om frikännande från ansvar för medhjälp till stöld, har HovR:n utan hans begäran förordnat offentlig försvarare för honom. Vid målets avgörande i HovR:n har den tilltalade förpliktats. att till statsverke…

21 kap. 3 a § (13)

NJA 2016 s. 714 (2016)
Ersättning för privat försvarare vid talan om företagsbot.
NJA 2014 s. 60 (2014)
I mål om våldsamt motstånd har, med hänsyn till utredningen om brottet, skäl ansetts föreligga att förordna offentlig försvarare.
NJA 2012 s. 43 (2012)
Något hinder mot att förordna en av den tilltalade utsedd försvarare till offentlig sådan har inte ansetts föreligga trots att ett byte av offentlig försvarare tidigare hade vägrats. Den tilltalade var i behov av försvarare och det framstod som lämpligt att de…
RH 2010:50 (2010)
Offentlig försvarare har på begäran förordnats för en person misstänkt för bl.a. bedrägerier eftersom den misstänkte har ansetts ha behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brotten. När den misstänkte senare, bl.a. av kostnadsskäl, velat att försvara…
NJA 1999 s. 541 (1999)
Fråga i mål om ansvar för våld mot tjänsteman huruvida offentlig försvarare skall förordnas med hänsyn till valet av påföljd.
NJA 1999 s. 227 (1999)
Fråga om behov av offentlig försvarare i HovR.
NJA 1995 s. 625 (1995)
Fråga om förordnande av offentlig försvarare i HovR:n, då TR:n dömt för stöld till villkorlig dom och utvisning och domen överklagats endast beträffande beslutet om utvisning.
NJA 1988 s. 37 (1988)
Fråga, i mål om ansvar för narkotikabrott, angående förordnande av offentlig försvarare med hänsyn till valet av påföljd.
NJA 1987 s. 45 (1987)
Fråga, i mål om ansvar för obehörigt avvikande från trafikolycksplats, om behov av offentlig försvarare med hänsyn till den tilltalades personliga förhållanden och till vad målet rör.
NJA 1986 s. 86 (1986)
Fråga, i mål om ansvar för försök till stöld, angående förordnande av offentlig försvarare med hänsyn till utredningen om brottet.
NJA 1985 s. 694 (1985)
Fråga, i mål om ansvar för stöld, angående förordnande av offentllig försvarare med hänsyn till valet av påföljd.
NJA 1984 s. 787 (1984)
Fråga, i mål om ansvar för rattfylleri, angående förordnande av offentlig försvarare med hänsyn till valet av påföljd.
NJA 1984 s. 435 (1984)
Fråga, i mål om ansvar för misshandel, angående förordnande av offentlig försvarare med hänsyn till utredningen om brottet och den tilltalades personliga förhållanden.

21 kap. 4 § (1)

NJA 1993 s. 299 (1993)
Domstolsverket har ansetts ha rätt att föra talan mot slutligt beslut av TR angående byte av offentlig försvarare.

21 kap. 5 § (7)

Högsta domstolen, mål Ö 7840-23 Dom eller beslut (2024)
Ersättning till offentlig försvarare. Enbart det förhållandet att misstanken avser mycket allvarlig brottslighet, även om det skulle kunna bli fråga om livstids fängelse, utgör inte särskilda skäl för att staten ska ersätta merkostnaderna för en distansförsvar…
NJA 2024 s. 186 «Distansförsvararen från Stockholm II» (2024)
Ersättning till offentlig försvarare. Enbart det förhållandet att misstanken avser mycket allvarlig brottslighet, även om det skulle kunna bli fråga om livstids fängelse, utgör inte särskilda skäl för att staten ska ersätta merkostnaderna för en distansförsvar…
NJA 2021 s. 914 «Advokaten och brevväxlingen» (2021)
En advokat har brutit mot god advokatsed genom att vid flera tillfällen förmedla meddelanden till och från en klient som suttit häktad med restriktioner. Advokaten har därför uteslutits ur Sveriges advokatsamfund.
RH 2008:80 (2008)
Begäran om att advokat med verksamhet på ort utanför den handläggande domstolens domkrets skulle förordnas till offentlig försvarare har avslagits på grund av de ökade kostnader detta skulle medföra.
RH 1996:115 (1995)
Den som godkänts som advokat i något annat EG-land är enligt 8 kap. 9 § rättegångsbalken jämställd med svensk advokat när han eller hon tillhandahåller advokattjänst i Sverige. Till jämställdheten hör även att utländsk advokat måste uppfylla de lämplighetskrav…
NJA 1995 s. 75 «De många försvararbytena» (1995)
Fråga om byte av offentlig försvarare.
NJA 1989 s. 540 (1989)
För flera tilltalade i samma mål bör utses olika offentliga försvarare när det föreligger en inte obetydlig risk för att de kan få motstridiga intressen i målet. Om en sådan risk uppkommer under målets handläggning, kan detta utgöra tillräckligt skäl för byte …

21 kap. 6 § (16)

Högsta domstolen, mål Ö 1327-23 Dom eller beslut (2024)
Offentlig försvarares (I) respektive rättshjälpsbiträdes (II) rätt att särskilt överklaga ett beslut om avslag på en begäran om byte av offentlig försvarare respektive rättshjälpsbiträde. Betydelsen av advokatetiska skäl vid bedömningen av om ett byte ska medg…
NJA 2024 s. 69 «De advokatetiska skälen” (I och II)» (2024)
Offentlig försvarares (I) respektive rättshjälpsbiträdes (II) rätt att särskilt överklaga ett beslut om avslag på en begäran om byte av offentlig försvarare respektive rättshjälpsbiträde. Betydelsen av advokatetiska skäl vid bedömningen av om ett byte ska medg…
NJA 2020 s. 750 (2020)
Byte av offentlig försvarare vid förtroendebrist när den tilltalade är under 21 år. Betydelsen av att någon annan än den offentlige försvararen bistått vid polisförhör och huvudförhandling.
RH 2009:84 (2009)
En offentlig försvarare har inte tillerkänts ersättning för den extra tidsåtgång som föranletts av att han satt annan advokat i sitt ställe vid huvudförhandling när han, som var inbokad till annan förhandling, inte i förväg gett tingsrätten tillfälle att ta st…
NJA 2005 s. 137 (2005)
En offentlig försvarare har vid huvudförhandling i hovrätten med tillämpning av 21 kap. 6 § andra stycket rättegångsbalken satt annan i sitt ställe (substitution). Den av Domstolsverket fastställda brottmålstaxan har därvid ansetts tillämplig och den som anlit…
NJA 2004 s. 639 (2004)
Fråga om byte av offentlig försvarare.
RH 1999:36 (1998)
En person åtalades för mened därför att han under ett vittnesmål ha förtigit sanningen. Att dennes offentliga försvarare är kompanjon med den advokat som i det tidigare målet påkallade vittnesförhöret har ansetts inte utgöra skäl för att tillåta byte av offent…
RH 1997:58 (1997)
Offentlig försvarare har utan rättens tillstånd ställt platsombud för sig i syfte att hålla kostnaderna nere. Ersättning för platsombudets kostnader har dock inte ansetts kunna utgå.
RH 1996:9 (1996)
En part i ett indispositivt tvistemål har ansetts sakna rätt att överklaga ett beslut varigenom tingsrätt ogillat en begäran om att motpartens ombud och biträde enligt rättshjälpslagen skulle avvisas.
RH 1995:64 (1995)
Fråga om entledigande av offentlig försvarare som utsatts för hot.
NJA 1995 s. 75 «De många försvararbytena» (1995)
Fråga om byte av offentlig försvarare.
NJA 1994 s. 126 «Målsäganden och försvararförordnandet» (1994)
En målsägande i ett brottmål har ansetts sakna rätt att överklaga ett beslut som rör val av offentlig försvarare.
NJA 1991 s. 244 (1991)
En tilltalad dömdes av tingsrätten till fängelse 1 år 6 månader för bl a otukt med barn. Sedan såväl den tilltalade som åklagaren överklagat domen gjorde den tilltalade framställning om byte av offentlig försvarare under åberopande av att han saknade förtroend…
NJA 1990 s. 156 (1990)
Två tilltalade hade vid TR:n gemensam offentlig försvarare. I HovR:n tilläts den ene av de tilltalade att byta offentlig försvarare på grund av motstridiga intressen mellan de båda tilltalade. Även den andre tilltalade har fått byta offentlig försvarare med hä…
NJA 1989 s. 540 (1989)
För flera tilltalade i samma mål bör utses olika offentliga försvarare när det föreligger en inte obetydlig risk för att de kan få motstridiga intressen i målet. Om en sådan risk uppkommer under målets handläggning, kan detta utgöra tillräckligt skäl för byte …
NJA 1983 s. 200 «Åklagaren och försvararförordnandet» (1983)
Åklagarens ställning vid prövning av fråga om återkallande av förordnande som offentlig försvarare.

21 kap. 7 § (7)

RH 2025:18 (2025)
Tingsrätten har häktat en person i dennes utevaro. Hans offentliga försvarare har överklagat tingsrättens beslut utan fullmakt. Hovrätten har avvisat överklagandet och avslagit försvararens begäran om ersättning av allmänna medel.
Högsta domstolen, mål Ö 1327-23 Dom eller beslut (2024)
Offentlig försvarares (I) respektive rättshjälpsbiträdes (II) rätt att särskilt överklaga ett beslut om avslag på en begäran om byte av offentlig försvarare respektive rättshjälpsbiträde. Betydelsen av advokatetiska skäl vid bedömningen av om ett byte ska medg…
NJA 2024 s. 69 «De advokatetiska skälen” (I och II)» (2024)
Offentlig försvarares (I) respektive rättshjälpsbiträdes (II) rätt att särskilt överklaga ett beslut om avslag på en begäran om byte av offentlig försvarare respektive rättshjälpsbiträde. Betydelsen av advokatetiska skäl vid bedömningen av om ett byte ska medg…
NJA 2020 s. 465 «Försvarare och målsägandebiträde» (2020)
En advokat var försvarare för den tilltalade i ett mål i hovrätten där en viss person var målsägande. Advokaten var samtidigt, i ett annat mål, förordnad som målsägandebiträde åt den personen. Den intressekonflikten har medfört att hovrättens dom har undanröjt…
NJA 2010 s. 151 «De tio vittnena» (2010)
Hovrätt har satt ned ersättningen till en offentlig försvarare med angivande av att det åberopats och hållits förhör i hovrätten med ett stort antal vittnen om i princip samma sak. Eftersom förhören tillåtits och genomförts har den av försvararen uppgivna tids…
NJA 2009 s. 72 (2009)
En offentlig försvarare har först efter avslutad huvudförhandling åberopat ny bevisning, vilket föranlett en ny huvudförhandling. Försvararen har inte ansetts vara försumlig och ersättningen till försvararen har inte satts ned.
NJA 1999 s. 253 (1999)
Offentlig försvarare har tillerkänts ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg i samband med besök i häktet inför huvudförhandling i tingsrätt när den tilltalade erkänt och påföljdsfrågan var förhållandevis okomplicerad.

21 kap. 8 § (1)

RH 1994:2 (1993)
I mål om ansvar för sexuellt umgänge med barn har som bevisning åberopats bl.a. video- och ljudinspelningar av förhör med barnen under förundersökningen. Fråga bl.a. om försvararens rätt att få närvara vid sådana förhör och att framställa frågor.

21 kap. 9 § (3)

NJA 2022 s. 714 «Videokonferensen som inte blev av» (2022)
Ersättning till en offentlig försvarare vid resa från den ort där försvararen har sin verksamhet till hovrätten på en annan ort. Försvararen, som hade kallats till huvudförhandling i rättssalen i hovrätten, erbjöds av hovrätten att delta vid förhandlingen via …
NJA 2021 s. 914 «Advokaten och brevväxlingen» (2021)
En advokat har brutit mot god advokatsed genom att vid flera tillfällen förmedla meddelanden till och från en klient som suttit häktad med restriktioner. Advokaten har därför uteslutits ur Sveriges advokatsamfund.
NJA 1999 s. 253 (1999)
Offentlig försvarare har tillerkänts ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg i samband med besök i häktet inför huvudförhandling i tingsrätt när den tilltalade erkänt och påföljdsfrågan var förhållandevis okomplicerad.

21 kap. 10 § (79)

RH 2025:18 (2025)
Tingsrätten har häktat en person i dennes utevaro. Hans offentliga försvarare har överklagat tingsrättens beslut utan fullmakt. Hovrätten har avvisat överklagandet och avslagit försvararens begäran om ersättning av allmänna medel.
Högsta domstolen, mål Ö 2261-24 Dom eller beslut (2025)
En offentlig försvarare som har haft fog att räkna med att den tilltalade önskade överklaga har rätt till skälig ersättning för arbete med ett överklagande utan uppdrag. Att försvararen och den tilltalade var närvarande när domen avkunnades påverkar inte i sig…
NJA 2025 s. 314 «Överklagande för säkerhets skull II» (2025)
En offentlig försvarare som har haft fog att räkna med att den tilltalade önskade överklaga har rätt till skälig ersättning för arbete med ett överklagande utan uppdrag. Att försvararen och den tilltalade var närvarande när domen avkunnades påverkar inte i sig…
RH 2024:50 (2024)
Vid bestämmande av ersättning enligt den s.k. taxan i förordnandemål bör i förekommande fall tiden från delgivning av misstanke till dess förhöret lästs upp och godkänts anses som förhörstid. När uppgift från förhörsledaren om förhörets längd finns ska denna g…
RH 2024:50 (2024)
Frågan om en försvarare är att anse som en distansförsvarare eller inte ska avgöras utifrån förhållandena när förordnandet skedde.
Högsta domstolen, mål Ö 7840-23 Dom eller beslut (2024)
Ersättning till offentlig försvarare. Enbart det förhållandet att misstanken avser mycket allvarlig brottslighet, även om det skulle kunna bli fråga om livstids fängelse, utgör inte särskilda skäl för att staten ska ersätta merkostnaderna för en distansförsvar…
NJA 2024 s. 186 «Distansförsvararen från Stockholm II» (2024)
Ersättning till offentlig försvarare. Enbart det förhållandet att misstanken avser mycket allvarlig brottslighet, även om det skulle kunna bli fråga om livstids fängelse, utgör inte särskilda skäl för att staten ska ersätta merkostnaderna för en distansförsvar…
RH 2023:19 (2023)
En distansförsvarare har för sitt arbete i samband med huvudförhandling som pågick under flera dagar minskat sin tidsspillan genom att bo kvar på domstolsorten med större utlägg som följd. Eftersom den sammanlagda faktiska tidspillan och utlägg understigit vad…
RH 2023:18 (2023)
En offentlig försvarare har i sin advokatverksamhet varit knuten till byrå som etablerat sig på flera orter men har för egen del bedrivit sin huvudsakliga verksamhet på långt avstånd från domstolsorten. Det förhållandet att han haft möjlighet att nyttja byråns…
RH 2023:9 (2023)
råga om ersättning till en offentlig försvarare för tidsspillan och utlägg när hovrätten bedömt att försvararen inte har rätt till ersättning för merkostnader som föranletts av att försvararen har sin verksamhet långt ifrån domstolen.
RH 2023:11 (2023)
En offentlig försvarare, som upphört med sin verksamhet inom hovrättens domsaga efter det att målet avgjorts i tingsrätten, begärde i hovrätten förhandsbesked i frågan om att hans rätt till ersättning av allmänna medel skulle omfatta de merkostnader för tidssp…
NJA 2022 s. 757 «Överklagande för säkerhets skull I» (2022)
En offentlig försvarare har rätt till skälig ersättning för det arbete som försvararen vidtar i samband med ett överklagande utan uppdrag, om försvararen har haft fog att räkna med att den tilltalade önskade överklaga och därför skulle utfärda en fullmakt till…
NJA 2022 s. 749 «Resorna till Göteborg» (2022)
Tillämpning av schablonen för ersättning avseende tidsspillan och utlägg till en distansförsvarare (jfr "Resan till Örebro" NJA 2012 s. 914).
NJA 2022 s. 714 «Videokonferensen som inte blev av» (2022)
Ersättning till en offentlig försvarare vid resa från den ort där försvararen har sin verksamhet till hovrätten på en annan ort. Försvararen, som hade kallats till huvudförhandling i rättssalen i hovrätten, erbjöds av hovrätten att delta vid förhandlingen via …
NJA 2022 s. 445 «Resan till Sundsvall» (2022)
Eftersom en distansförsvarare varit väl insatt i målet och kostnaderna inte blivit avsevärt högre än för en lokalt verksam försvarare, har det funnits särskilda skäl att betala ersättning för merkostnader för tidsspillan och utlägg.
RH 2022:3 (2021)
En offentlig försvarares anspråk på ersättning av allmänna medel har avvisats sedan försvararen beretts tillfälle att yttra sig före avskrivning av målet och inte haft giltig ursäkt för sin underlåtenhet att i tid ge in sitt anspråk
NJA 2021 s. 520 «Advokatens lokalkontor» (2021)
Ersättning till offentlig försvarare som bedriver verksamhet från flera kontor.
RH 2021:39 (2021)
En offentlig försvarare har rätt till ersättning för sådan tidsspillan och utlägg som uppstått då han åkt från sin bostadsort till arbetsorten i samband med inställelse till polisförhör på helg.
RH 2021:35 (2021)
Att offentlig försvarare efter förordnandet satt sig in i målet och först därefter begärt ett positivt förhandsbesked enligt 21 kap. 10 § fjärde stycket rättegångsbalken medför inte att det föreligger särskilda skäl att ersätta merkostnader.
RH 2020:43 (2020)
Fråga om beräkning av förhandlingstid enligt den s.k. brottmålstaxan vid arbete under lunchpaus. Även fråga om målet kan anses ha krävt avsevärt mer arbete än normalt, innebärande att brottmålstaxan fått överskridas.
RH 2021:7 (2020)
En offentlig försvarare har begärt ersättning för bl.a. utlägg, varav 70 kr avsåg utskrift av en häktningsframställan och en häktningspromemoria om totalt 35 sidor. Hovrätten har inte ansett att det funnits stöd för att utsträcka rätten till ersättning för uts…
NJA 2020 s. 703 «GPS-puckarna» (2020)
Straffvärdebedömningen vid förberedelse till mord. Även fråga om ersättning till den offentlige försvararen.
NJA 2019 s. 271 «Distansförsvararen från Stockholm I» (2019)
Förhandsbesked till offentlig försvarare om ersättning för merkostnader. Frågor om särskilda skäl och om vilka omständigheter prövningen i högre rätt av ett överklagat positivt förhandsbesked ska grundas på.
NJA 2017 s. 629 «Resorna till Hudiksvall» (2017)
Ett rättshjälpsbiträde, som bedriver sin verksamhet i närheten av den ort där hans huvudman bor men på långt avstånd från den tingsrätt där den rättsliga angelägenheten prövats, har i ett familjemål ansetts berättigad till full ersättning för sina kostnader fö…
NJA 2017 s. 441 (2017)
Ersättning till en offentlig försvarare för tidsspillan under en helg i samband med annat arbete än häktningsförhandling.
RH 2017:6 (2017)
En offentlig försvarare har fått högre ersättning för arbete än motsvarande timkostnadsnormen när han under en helg varit närvarande vid ett polisförhör med huvudmannen.
NJA 2016 s. 414 (2016)
Rätt till ersättning för tidsspillan och utlägg till offentlig försvarare (I) respektive målsägandebiträde (II). Betydelsen av att en tingsrätt har flera tingsställen.
NJA 2015 s. 693 (2015)
En offentlig försvarare som får ett förundersökningsprotokoll i elektronisk form har rätt till ersättning för utskrift av protokollet.
RH 2013:57 (2013)
Offentlig försvarare nekades ersättning för kostnad för utskrift av förundersökningsprotokoll som han erhållit i elektronisk form, eftersom sådana kostnader ansågs bli ersatta inom ramen för ersättningen för arbete.
NJA 2012 s. 914 «Resan till Örebro» (2012)
En offentlig försvarare verksam långt från domstolsorten kan tillerkännas ersättning för tidsspillan och utlägg avseende resa upp till den nivå som motsvarar vad en lokalt verksam försvarare är berättigad till, utan att kostnaden betraktas som en merkostnad hä…
NJA 2012 s. 262 «Distansförsvararen från Göteborg» (2012)
Ersättning till en offentlig försvarare får, enligt 21 kap. 10 § RB, endast om det finns särskilda skäl avse de merkostnader för tidsspillan och utlägg som har uppstått på grund av att försvararen har sin verksamhet långt ifrån den ort där domstolen är belägen…
NJA 2011 s. 291 (2011)
Förhandsbesked till offentlig försvarare om ersättning för merkostnader avseende tidsspillan och utlägg som föranletts av att försvararen är verksam långt från den ort där domstolen är belägen.
RH 2011:21 (2010)
Föreslagen offentlig försvarare har meddelats positivt förhandsbesked i frågan om ersättningen för försvararuppdraget även ska omfatta rätt till uppkomna merkostnader på grund av att försvararen har sin verksamhet på annan ort än den där den handläggande domst…
NJA 2010 s. 206 (2010)
Fråga sedan en huvudförhandling ställts in om den offentlige försvararen och målsägandebiträdet kan tillerkännas ersättning av allmänna medel för den tid som de reserverat för huvudförhandlingen och dess förberedande och som de inte kunnat använda för andra up…
NJA 2010 s. 19 (2010)
Fråga om offentlig försvarare kan tillerkännas ersättning av allmänna medel för upprättande av arbetsredogörelse.
NJA 2009 s. 751 (2009)
En person har till sin fars offentlige försvarare överlämnat en gåva. Fråga om bestickning och mutbrott.
NJA 2008 s. 650 (2008)
Fråga om rätt för den misstänkte att få en avskrift av förundersökningsprotokollet och om offentlig försvarares rätt att få ersättning för utlägg för en sådan avskrift. (23 kap. 21 § fjärde stycket och 31 kap. 9 § rättegångsbalken.)
NJA 2008 s. 223 (2008)
Kraven på offentlig försvarares kostnadsräkning i mål där brottmålstaxan inte är tillämplig.
RH 2007:60 (2007)
Offentlig försvarare har begärt ersättning för bl.a. två timmars väntetid som avser den tid på dagen som infallit före huvudförhandlingens början kl. 10.00. Ersättning har ej beviljats.
NJA 2005 s. 869 (2005)
Verkan av medgivande från myndighet som har att bevaka statens intresse i fråga om yrkande om ersättning till offentlig försvarare. (Samtidigt och på motsvarande sätt avgjordes ytterligare ett mål med målnr Ö 1052-05.)
NJA 2005 s. 97 (2005)
Principer för bestämmande av ersättning till offentliga försvarare och rättshjälpsbiträden för arbete med överklagande i mål i vilka prövningstillstånd fordras.
RH 2005:4 (2005)
En försvarare har efter tingsrättens slutliga avgörande biträtt sin huvudman i fråga om avgörandet skulle överklagas. Den tilltalade har därefter beslutat att nöjdförklara sig. Det efterarbete som utförts har till en tid motsvarande högst en timme ansetts ingå…
RH 2004:85 (2004)
I samband med att en person greps såsom misstänkt för grovt narkotikabrott och annan allvarlig brottslighet beslagtogs 344 000 kr hos honom. Förundersökningen lades senare ned och målet skrevs av. Vid bestämmande av ersättning till den offentlige försvararen u…
RH 2004:59 (2004)
Offentlig försvarare för en sextonåring har tillerkänts ersättning för en och en halv timmes tidspillan som uppstått i samband med rättens överläggning till dom.
RH 2004:84 (2004)
Gångtid för tre inställelser vid häktet som vid varje inställelse utgjort en mindre del av en sammanlagd tidsspillan om 30 minuter har ansetts ersättningsgill.
NJA 2004 s. 549 (2004)
Sammanlagd tidsspillan för offentlig försvarare i ett mål utanför brottmålstaxans tillämpningsområde måste, i en och samma instans, uppgå till minst 20 minuter för att ge rätt till ersättning.
RH 2003:62 (2003)
Fråga om offentlig försvarare, som i mål om misstanke om bl.a. grovt skattebrott anlitat revisionsbyrå för genomgång av skattemyndighetens revisionspromemoria, är berättigad till ersättning för den kostnad han haft för att anlita revisionsbyrån.
RH 2002:31 (2002)
I brottmål i vilket brottmålstaxan inte var tillämplig, har ersättning för tidsspillan inte utgått till offentlig försvarare för den tid som åtgått för promenader mellan advokatkontoret och arrestlokalen, respektive domstolen.
RH 2001:70 (2001)
I brottmål, där brottmålstaxan inte var tillämplig, har tidsspillan ansetts ersättningsgill endast om den händelse eller det dröjsmål för vilket ersättning yrkas inte varit av underordnad beskaffenhet eller inneburit en obetydlig tidsåtgång.
NJA 2001 s. 351 (2001)
Sedan tingsrätten förordnat offentlig försvarare, har hovrätten efter överklagande av Domstolsverket undanröjt tingsrättens beslut. Den som har varit förordnad som offentlig försvarare har ansetts berättigad till ersättning av allmänna medel för arbete i hovrä…
RH 2001:54 (1999)
Ersättning till offentlig försvarare har bestämts med tillämpning av gällande brottmålstaxa, oavsett att byte av offentlig försvarare skett.
NJA 1999 s. 256 (1999)
Fråga om ersättning till offentlig försvarare som avbrutit semester för att medverka i huvudförhandling i hovrätt.
NJA 1999 s. 253 (1999)
Offentlig försvarare har tillerkänts ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg i samband med besök i häktet inför huvudförhandling i tingsrätt när den tilltalade erkänt och påföljdsfrågan var förhållandevis okomplicerad.
NJA 1998 s. 561 (1998)
Offentlig försvarare, som själv orsakat merkostnad för tidsspillan och utlägg genom att resa mellan semesterort och domstolsorten, har tillerkänts ersättning för motsvarande lägre kostnader avseende resa mellan kontorsorten och domstolsorten.
NJA 1998 s. 507 (1998)
Sedan en anhållen misstänkt vägrat att yttra sig vid polisförhör utan sin försvarares medverkan, har den offentlige försvararen biträtt vid förhör under en söndag, varefter häktningsförhandling hållits under måndagen. Omständigheterna har ansetts ge anledning …
NJA 1997 s. 586 (1997)
Ersättning till offentlig försvarare. 21 kap 10 § RB.
NJA 1996 s. 575 (1996)
Fråga om ersättning till offentlig försvarare. 21 kap 10 § RB.
RH 1996:120 (1996)
Regelmässigt får det anses ingå i en försvarares rätta fullgörande av sitt uppdrag att villfara en häktad huvudmans begäran om ett besök, även om försvararen inte i förväg får veta skälet till denna begäran och således inte kan bedöma om besöket är i strikt me…
RH 1996:74 (1996)
Fråga om advokat är berättigad till ersättning enligt helgförhandlingstaxa för arbete med en överklagandeskrift som utförts under helg har besvarats nekande när saken inte förefaller ha varit brådskande.
RH 1995:36 (1994)
I brottmål, där fastställd taxa för bestämmande av ersättning till offentlig försvarare ej var tillämplig, har tidsspillan som, i samma instans, inte uppgått till 20 minuter ansetts så obetydlig att särskild ersättning härför inte ansetts kunna utgå.
RH 1995:37 (1994)
I brottmål, där fastställd taxa för bestämmande av ersättning till offentlig försvarare ej var tillämplig, har tidsspillan som sammanlagt, i samma instans, uppgått till minst 20 minuter ansetts kunna ersättas.
RH 1995:4 (1994)
Fråga om offentlig försvarare skall tillerkännas förskott på försvararersättningen.
NJA 1994 s. 31 (1994)
När vadetalan i HovR förfallit till följd av vadekärandens utevaro från huvudförhandling har, sedan målet återupptagits, denna förhandling inte beaktats vid tillämpning av den enligt 21 kap 10 § RB fastställda brottmålstaxan.
NJA 1993 s. 260 (1993)
Regeringen har fastställt timkostnadsnorm för år 1993 att läggas till grund för Domstolsverkets beslut om taxa som avses i 21 kap 10 § RB. Fråga om regeringens beslut står i uppenbar strid med bestämmelsen i §:n om offentlig försvarares rätt till skälig ersätt…
NJA 1993 s. 237 (1993)
Ersättning till en offentlig försvarare i ett mycket omfattande mål angående komplicerad ekonomisk brottslighet, vilket under ett halvt år tagit försvararens hela arbetstid i anspråk, har utgått med cirka en tredjedel utöver vad som skulle följa av timkostnads…
NJA 1993 s. 214 (1993)
En tilltalad, som var häktad, begärde efter TR:ns dom att hans offentlige försvarare skulle besöka honom, eftersom han önskade överklaga domen. Efter överläggning med försvararen vid ett besök av denne i häktet har den tilltalade beslutat att nöjdförklara sig.…
NJA 1993 s. 114 (1993)
Fråga om skälig timersättning till offentlig försvarare för utfört arbete. 21 kap 10 § RB.
NJA 1992 s. 186 (1992)
Kostnaden för översättning av en brottmålsdom som skickats ut från rätten har med hänsyn till bestämmelsen i 33 kap 9 § RB funnits inte kunna ersättas av allmänna medel som utlägg för den offentlige försvararen. Fråga också om försvararens rätt till ersättning…
NJA 1991 s. 600 (1991)
Bestämmande av ersättning till frikänd tilltalad för kostnad för privat försvarare i mål på ett speciellt ämnesområde på vilket försvararen haft särskilda insikter och erfarenheter.
NJA 1991 s. 127 (1991)
Fastän vadetalan återkallats innan vadekärandena utvecklat sin vadetalan och innan hovrätten förelagt vadesvaranden att inkomma med genmäle, har vadekärandena ansetts skyldiga att ersätta vadesvaranden dennes rättegångskostnad i hovrätten.
NJA 1989 s. 266 (1989)
Den s k helgtaxan har ansetts tillämplig på arbete som offentlig försvarare utfört under helgdag för att överklaga ett efter förhandling under samma helg meddelat häktningsbeslut.
NJA 1989 s. 14 (1989)
Uppdrag som offentlig försvarare i mål, i vilket brottmålstaxan inte var tillämplig, gällde ett mycket speciellt ämnesområde där ovanliga och svårbedömda rättsfrågor aktualiserades. Till försvarare hade förordnats advokater med särskild kännedom om och erfaren…
NJA 1987 s. 332 (1987)
Mot TR:s dom i brottmål har två tilltalade vädjat. En av dem återkallade sin vadetalan och HovR:n avskrev före huvudförhandlingen målet beträffande denne. Den enligt 21 kap 10 § RB fastställda brottmålstaxan har inte ansetts tillämplig vid fastställandet av er…
NJA 1987 s. 365 (1987)
Fråga, vid bestämmande av ersättning till offentlig försvarare i mål där brottmålstaxan inte var tillämplig, huruvida den offentlige försvararens arbetsinsats bort begränsas till följd av att den tilltalade själv visat stor aktivitet i rättegången (I och II). …
NJA 1986 s. 733 (1986)
Fråga om offentlig försvarare, som i mål om misstanke om skattebrott anlitat revisionsbyrå för genomgång av bl a viss bokföring, är berättigad till förskott för revisionsbyråns arbete.
NJA 1986 s. 582 (1986)
När, vid det enda rättegångstillfälle för huvudförhandling som förekom inför HovR, vadekärande inte infann sig trots föreläggande om personlig inställelse och HovR:n förklarade vadetalan förfallen, har den enligt 21 kap 10 § RB fastställda brottmålstaxan inte …
NJA 1984 s. 877 (1984)
Fråga om offentlig försvarares rätt till ersättning för arbete bestående i besök av kurativa skäl hos den tilltalade i häktet.
NJA 1982 s. 212 (1982)
Offentlig försvarare har tillerkänts ersättning av allmänna medel för alla de åtgärder från hans sida som varit påkallade för fullgörandet av hans skyldighet att med nit och omsorg tillvarata den misstänktes intressen, utan avseende på att viss sådan åtgärd ka…
NJA 1981 s. 1035 (1981)
Offentlig försvarare som i samråd med åklagare och polis vidtagit åtgärder för att skaffa fram ett större parti heroin, som hans huvudman tagit befattning med, har tillerkänts ersättning såsom offentlig försvarare för arbete och tidsspillan som åtgärderna föra…

21 kap. 12 § (3)

RH 2011:33 (2011)
Tilltalad, som inställt sig till huvudförhandling i hovrätten, har fått avslag på begäran om ersättning av allmänna medel för resa i samband med inställelsen då begäran framställts först efter det att handläggningen i hovrätten avslutats.
RH 2011:16 (2011)
En tilltalad har, med hänsyn till de speciella omständigheter som förelegat, tillerkänts ersättning av allmänna medel för sina inställelsekostnader enligt 21 kap. 12 § rättegångsbalken trots att den tilltalades ekonomiska underlag översteg gränsen för när ersä…
NJA 2007 s. 275 (2007)
En i Danmark boende person har förklarat sig av ekonomiska skäl förhindrad att inställa sig till huvudförhandling i brottmål till vilken han kallats att inställa sig personligen. Laga förfall för hans utevaro har ansetts föreligga då domstolen inte informerat …

22 kap. 1 § (5)

NJA 2020 s. 344 «Mottagarkontona» (2020)
Skadestånd vid penningtvättsbrottslighet. Mottagandet av pengar på ett konto har inte ansetts grunda skadeståndsskyldighet. Även fråga om tillämpningen av tilltrosreglerna i Högsta domstolen.
NJA 2018 s. 929 «Det tredskodomsförelagda enskilda anspråket» (2018)
Tredskodom i mål om avskilt enskilt anspråk har undanröjts på grund av rättegångsfel när svaranden felaktigt tredskodomsförelagts och tredskodom meddelats.
RH 2012:67 (2012)
Tingsrätten har i ett brottmål prövat enskilt anspråk hänförligt till brott, för vilket åtalet lagts ned på grund av preskription. Hovrätten har ansett att det enskilda anspråket inte kunnat prövas inom ramen för brottmålet eftersom någon ansvarstalan inte län…
NJA 1995 s. 41 (1995)
Fråga om målsägande, som i brottmål fört talan om skadestånd, haft giltig ursäkt för att åberopa viss bevisning först i hovrätten, dit målet överklagats endast i skadeståndsdelen.
NJA 1994 s. 306 «Båtägarens enskilda anspråk» (1994)
När åklagare enligt 22 kap 2 § RB utför målsägandens talan om enskilt anspråk, får som grund åberopas också annan omständighet än sådan som omfattas av gärningsbeskrivningen.

22 kap. 2 § (6)

Högsta domstolen, mål Ö 2661-24 Dom eller beslut (2024)
En åklagare är behörig att överklaga en brottmålsdom beträffande ett enskilt anspråk utan att samtidigt överklaga i ansvarsdelen, om den tilltalade har överklagat domen såvitt avser ansvar för det brott som det enskilda anspråket grundas på.
NJA 2024 s. 737 «Aktersnurrans överklagande» (2024)
En åklagare är behörig att överklaga en brottmålsdom beträffande ett enskilt anspråk utan att samtidigt överklaga i ansvarsdelen, om den tilltalade har överklagat domen såvitt avser ansvar för det brott som det enskilda anspråket grundas på.
NJA 2020 s. 141 «Målsägandebiträdet i hovrätten II» (2020)
Förordnande av målsägandebiträde i högre rätt. Betydelsen av att åklagaren förklarat sig inte föra målsägandens talan om enskilt anspråk.
NJA 2004 s. 247 (2004)
Ett försäkringsbolag för vilket åklagaren i tingsrätt utfört talan angående enskilt anspråk har först i hovrätten, dit målet överklagats endast i skadeståndsdelen, åberopat att den tilltalade hade försäkringsskydd. Giltig ursäkt?
NJA 1995 s. 41 (1995)
Fråga om målsägande, som i brottmål fört talan om skadestånd, haft giltig ursäkt för att åberopa viss bevisning först i hovrätten, dit målet överklagats endast i skadeståndsdelen.
NJA 1994 s. 306 «Båtägarens enskilda anspråk» (1994)
När åklagare enligt 22 kap 2 § RB utför målsägandens talan om enskilt anspråk, får som grund åberopas också annan omständighet än sådan som omfattas av gärningsbeskrivningen.

22 kap. 3 § (1)

NJA 1992 s. 612 (1992)
Bestämmelserna i 14 kap 7 a § RB har inte ansetts tillämpliga i fråga om förening av åtal för brott med talan om skadestånd i anledning av brottet.

22 kap. 5 § (2)

RH 2006:76 (2006)
I samband med avskiljande av de enskilda anspråken från ett brottmål fastställde tingsrätten inom ramen för brottmålet ett tidigare meddelat interimistiskt beslut om kvarstad rörande de enskilda anspråken. Sedan beslutet om kvarstad överklagats upphävde hovrät…
NJA 1995 s. 41 (1995)
Fråga om målsägande, som i brottmål fört talan om skadestånd, haft giltig ursäkt för att åberopa viss bevisning först i hovrätten, dit målet överklagats endast i skadeståndsdelen.

22 kap. 6 § (1)

NJA 1988 s. 51 (1988)
Mål om ansvar och skadestånd skall avskrivas i brottmålsdelen, när den tilltalade avlidit innan dom i första instans meddelats.

22 kap. 7 § (1)

NJA 1994 s. 306 «Båtägarens enskilda anspråk» (1994)
När åklagare enligt 22 kap 2 § RB utför målsägandens talan om enskilt anspråk, får som grund åberopas också annan omständighet än sådan som omfattas av gärningsbeskrivningen.

23 kap. 1 § (2)

NJA 2011 s. 381 (2011)
Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om förordnande av särskild företrädare för barn.
RH 2007:51 (2007)
En polisman har under tjänstetid och iklädd polisuniform ställt frågor om sin sons stulna cykel till personer som han mött. Han har även besökt ett klassrum i en skola, i vilket undervisning pågick, och frågat skolbarnen om cykeln. Polismannen har ansetts ha i…

23 kap. 4 § (1)

NJA 2015 s. 261 «Utevarohäktningen» (2015)
Proportionalitetsprincipens tillämpning vid fortsatt utevarohäktning.

23 kap. 5 § (2)

NJA 2019 s. 15 «Åklagarens bristande klagorätt» (2019)
En åklagare har inte någon självständig rätt att överklaga ett beslut att inte förordna målsägandebiträde.
RH 2014:15 (2013)
Allmän åklagare har till tingsrätt anmält fråga om förordnande av målsägandebiträde. Sedan tingsrätten beslutat att inte utse sådant biträde, har åklagaren ansetts ha talerätt vid överklagande av beslutet.

23 kap. 7 § (1)

NJA 1993 s. 360 (1993)
Frågor i mål angående ansvar för tjänstefel om det funnits lagligt stöd för polismans beslut om frihetsberövande av personer som hämtats eller medtagits till förhör (I och II) resp om omhändertagande enligt 13 § polislagen (III).

23 kap. 8 § (1)

NJA 1993 s. 360 (1993)
Frågor i mål angående ansvar för tjänstefel om det funnits lagligt stöd för polismans beslut om frihetsberövande av personer som hämtats eller medtagits till förhör (I och II) resp om omhändertagande enligt 13 § polislagen (III).

23 kap. 9 § (2)

RH 2025:12 (2025)
Hovrätten har ogillat ett åtal för tjänstefel mot en polisman som under ledig tid underlåtit att träda i tjänst för att ingripa mot sin sambo med anledning av misstanke om grovt rattfylleri.
NJA 1993 s. 360 (1993)
Frågor i mål angående ansvar för tjänstefel om det funnits lagligt stöd för polismans beslut om frihetsberövande av personer som hämtats eller medtagits till förhör (I och II) resp om omhändertagande enligt 13 § polislagen (III).

23 kap. 10 § (1)

RH 2017:38 (2017)
Då en person som misstänkts för brott inte tydligt avsagt sig rätten till försvarare vid de polisförhör som hållits under förundersökningen har såväl de uppgifter som han ska ha lämnat enligt anteckningar i förundersökningsprotokollet som vad han under tingsrä…

23 kap. 12 § (1)

RH 2010:62 (2010)
En av polisen genomförd bevisprovokation har ansetts inte innebära att rätten till en rättvis rättegång har kränkts.

23 kap. 13 § (1)

RH 2008:16 (2007)
Efter att domen i ett brottmål har överklagats till hovrätten har hovrätten funnit att övervägande skäl talar för att det inte är tillåtet att i hovrätten förordna om förhör med ett vittne inför rätta enligt 23 kap. 13 § rättegångsbalken och därför avslagit åk…

23 kap. 14 § (4)

Högsta domstolen, mål Ö 1737-24 Dom eller beslut (2024)
Åklagaren har under förundersökningen begärt att mediebolag ska föreläggas att lämna ut ej offentliggjorda filmer och fotografier från nyhetsbevakningen av ett upplopp. Framställningen, som ansetts utgöra en begäran om exhibition, har så utformats att källskyd…
NJA 2024 s. 618 «Det filmade upploppet» (2024)
Åklagaren har under förundersökningen begärt att mediebolag ska föreläggas att lämna ut ej offentliggjorda filmer och fotografier från nyhetsbevakningen av ett upplopp. Framställningen, som ansetts utgöra en begäran om exhibition, har så utformats att källskyd…
NJA 2003 s. 107 «Annonserna i GP» (2003)
Editionsföreläggande under förundersökning. Fråga dels om det i 3 kap. 3 § andra stycket 5 tryckfrihetsförordningen angivna undantaget från tystnadsplikt kan tillämpas vid editionsföreläggande, dels om editionsföreläggande kan ske innan någon är skäligen misst…
NJA 1981 s. 982 (1981)
Myndighet som förvarar en allmän handling har inte rätt att föra talan mot beslut av domstol enligt 23 kap 14 § och 38 kap 8 § RB att handlingen skall tillhandahållas vid förundersökning.

24 kap. 1 § (36)

Högsta domstolen, mål B 6007-25 Dom eller beslut (2025)
Utlämning till Moldavien. Hinder mot utlämning med hänvisning till strafftröskeln i 4 § utlämningslagen förutsätter att det står klart att den återstående strafftiden enligt den ansökande statens lagstiftning understiger fyra månader. Även fråga om tillämpning…
RH 2025:9 (2025)
Sedan en misstänkt varit häktad i knappt två månader har åklagaren vid omhäktningsförhandling uppgett att brottslighetens straffvärde motsvarar fängelse i tre–fyra månader. Det har inte ansetts föreligga hinder mot att vid proportionalitetsbedömningen enligt 2…
Högsta domstolen, mål Ö 9115-24 Dom eller beslut (2025)
Det är möjligt att villkora ett beslut om häktning för att få till stånd ett utvidgat överlämnande inom ramen för systemet med en europeisk arresteringsorder
NJA 2025 s. 202 «Häktning och utvidgat överlämnande» (2025)
Det är möjligt att villkora ett beslut om häktning för att få till stånd ett utvidgat överlämnande inom ramen för systemet med en europeisk arresteringsorder
Högsta domstolen, mål B 9418-24 Dom eller beslut (2025)
Tvångsmedel vid utlämning för brott. Reseförbud och anmälningsskyldighet har ansetts tillräckligt i förhållande till risken för att den som begärs utlämnad ska undandra sig utlämningsförfarandet.
NJA 2025 s. 62 «Utlämning och reseförbud» (2025)
Tvångsmedel vid utlämning för brott. Reseförbud och anmälningsskyldighet har ansetts tillräckligt i förhållande till risken för att den som begärs utlämnad ska undandra sig utlämningsförfarandet.
Högsta domstolen, mål Ö 885-24 Dom eller beslut (2024)
Villkorad häktning har inte ansetts kunna beslutas när åtal inte har väckts.
NJA 2024 s. 81 «Villkorad häktning» (2024)
Villkorad häktning har inte ansetts kunna beslutas när åtal inte har väckts.
Högsta domstolen, mål B 1762-23 Dom eller beslut (2023)
Proportionalitetsprincipen har inte hindrat fortsatt häktning i ett utlämningsärende.
NJA 2023 s. 411 «Utlämningshäktningen II» (2023)
Proportionalitetsprincipen har inte hindrat fortsatt häktning i ett utlämningsärende.
NJA 2020 s. 885 «Häktningstiden» (2020)
Handläggningen av ett brottmål med flera tilltalade har medfört att häktningen av en tilltalad som berörs bara av en begränsad del av målet har kommit att strida mot proportionalitetsprincipen i 24 kap. 1 § rättegångsbalken.
NJA 2019 s. 741 «Den nya häktningsgrunden» (2019)
Tingsrätten har i dom beslutat att en misstänkt skulle bli kvar i häkte på en häktningsgrund som denne inte fått yttra sig över vid förhandling. Detta har ansetts utgöra ett grovt rättegångsfel. Felet har inte läkts i hovrätten, eftersom förhandling där inte h…
RH 2018:45 (2018)
Fråga om det med hänsyn till proportionalitetsprincipen i 24 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken funnits tillräckliga förutsättningar för fortsatt häktning av person misstänkt för grova bedrägerier och grova bokföringsbrott och som vid hovrättens prövning…
NJA 2017 s. 701 «Ungdomshem och betryggande övervakning» (2017)
Med hänsyn till arten av föreliggande kollusionsfara har en placering av en 16-årig misstänkt på ett ungdomshem enligt 12 § LVU inte ansetts utgöra sådan betryggande övervakning som har kunnat ersätta häktning. Även fråga om synnerliga skäl för häktning.
NJA 2016 s. 1024 (2016)
En unionsmedborgare som är medborgare och har hemvist i ett annat unionsland än Sverige dömdes här för narkotikasmuggling till fängelse i tre månader. Det bestämdes i domen att han på grund av flyktfara skulle stanna kvar i häkte. Häktningsbeslutet har ansetts…
RH 2016:5 (2015)
En man åtalades för bl.a. mord, men frikändes av tingsrätten och försattes på fri fot. Åklagaren överklagade domen och yrkade att mannen, som inte kunde delges vare sig överklagandet eller kallelse till huvudförhandling, skulle häktas på nytt. Fråga har uppkom…
NJA 2015 s. 649 (2015)
Synnerliga skäl har inte ansetts föreligga för häktning av 15-åring.
RH 2014:28 (2014)
Omfattningen av hovrättens prövning av en häktningsfråga efter fällande dom i tingsrätten.
RH 2014:41 (2014)
Med beaktande av likabehandlingsprincipen inom EU-rätten ansåg hovrätten att det inte fanns förutsättningar att häkta en EU-medborgare på grund av flyktfara, när denne blev dömd till fängelse tre månader för grovt rattfylleri.
RH 2013:42 (2013)
Fråga om det med hänsyn till proportionalitetsprincipen i 24 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken funnits tillräckliga förutsättningar för fortsatt häktning av tilltalad, som dömts av tingsrätten för försök till grovt narkotikabrott m.m. till åtta års fäng…
NJA 2011 s. 518 «Utlämningshäktningen» (2011)
Proportionalitetsprincipens tillämpning vid häktning i utlämningsärende.
NJA 2007 s. 337 «Den misstänkte i Dubai» (2007)
Fråga om det med hänsyn till proportionalitetsprincipen i 24 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken finns tillräckliga förutsättningar för häktning av en misstänkt med fast adress utomlands i syfte att genomföra ett avslutande förhör med denne under förunder…
RH 1999:107 (1999)
Domstol har inte ansetts kunna utredningshäkta utan påstående från åklagaren att det är av synnerlig vikt att den misstänkte tas i förvar. Sedan tingsrätt först utredningshäktat och därefter förklarat den misstänkte häktad såsom på sannolika skäl misstänkt för…
RH 1999:82 (1999)
Sedan en person frikänts från ansvar för bl.a. anstiftan till mened yrkade åklagaren i hovrätten att denne skulle häktas. Det förhållandet att en annan person efter tingsrättens frikännande dom hade dömts för menedsbrottet ansågs inte i sig utgöra någon ny oms…
NJA 1999 s. 223 «Frikännandet och häktningen III» (1999)
Fråga om häktning i HovR efter frikännande dom i TR.
NJA 1998 s. 246 «Frikännandet och häktningen II» (1998)
Fråga om häktning i HovR efter frikännande dom i TR.
RH 1996:149 (1996)
Förutsättningar har ansetts saknas att besluta om s.k. utredningshäktning enligt 24 kap. 3 § rättegångsbalken efter det att den misstänkte tidigare varit häktad enligt 1 § samma kapitel såsom på sannolika skäl misstänkt för samma brott.
RH 1996:44 (1996)
Bestämmelserna om häktning har ansetts inte vara tillämpliga vid talan jämlikt 28 kap. 8 § brottsbalken om undanröjande av skyddstillsyn.
RH 1995:76 (1995)
Enbart ett påstående från åklagaren om att ett icke namngivet vittne, som av rädsla inte velat träda fram, har pekat ut någon som gärningsman har inte ansetts tillräckligt för att sannolika skäl för brott skall föreligga.
NJA 1993 s. 161 «La Reine-häktningen» (1993)
Fråga om häktning enligt 24 kap 17 § RB.
NJA 1992 s. 499 (1992)
Häktning i samband med fällande dom av person som inte är häktad får inte ske utan att denne fått yttra sig i frågan vid förhandling.
NJA 1991 s. 374 (1991)
I mål om ansvar för olaga hot var den tilltalade häktad på grund av fara för fortsatt brottslighet. I utlåtande över rättspsykiatrisk undersökning angavs att han hade begått brottet under inflytande av sinnessjukdom men att han ej var oundgängligen i behov av …
NJA 1989 s. 747 (1989)
En person som har häktats på grund av såväl kollusionsfara som fara för fortsatt brottslig verksamhet har ansetts inte ha rätt att besvära sig över enbart grunden kollusionsfara.
NJA 1989 s. 502 «Det upphävda häktningsbeslutet» (1989)
Besvär över häktningsbeslut har ansetts inte kunna prövas efter det att den häktade frigivits.
NJA 1989 s. 461 (1989)
Resning. Sedan A av HovR dömts för bl a grovt narkotikabrott till fängelse sex år och börjat avtjäna straffet, har HD i resningsärende funnit synnerliga skäl föreligga att på nytt pröva frågan om A:s skuld och därför beviljat resning jämlikt 58 kap 2 § 4 RB sa…
NJA 1985 s. 868 «Häktningspresumtionen» (1985)
Fråga om häktning för brott för vilket inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år. 24 kap 1 § 3 st RB.

24 kap. 2 § (2)

RH 2000:4 (2000)
Vid häktning enligt 24 kap. 2 § rättegångsbalken kan rätten inte meddela tillstånd till restriktioner.
NJA 1998 s. 246 «Frikännandet och häktningen II» (1998)
Fråga om häktning i HovR efter frikännande dom i TR.

24 kap. 4 § (3)

RH 2023:12 (2023)
Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att häkta en 17-åring misstänkt för allmänfarlig ödeläggelse och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott, samt för att överskrida tremånadersfristen för häktning i 23 a § lagen med särskilda be…
NJA 2008 s. 81 (2008)
Fråga om tillämpning av bestämmelsen i 24 kap. 4 § rättegångsbalken om att häktning i vissa fall endast får ske om det är uppenbart att betryggande övervakning inte kan ordnas.
RH 2004:61 (2004)
Synnerliga skäl har ansetts föreligga att - på grund av kollusionsfara - häkta en för mord misstänkt 16-åring.

24 kap. 4 a § (2)

RH 2023:12 (2023)
Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att häkta en 17-åring misstänkt för allmänfarlig ödeläggelse och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott, samt för att överskrida tremånadersfristen för häktning i 23 a § lagen med särskilda be…
NJA 2021 s. 704 «Efter niomånadersfristen» (2021)
Tingsrätten har i ett häktningsbeslut kommit fram till att det har funnits synnerliga skäl att överskrida niomånadersgränsen i 24 kap. 4 a § rättegångsbalken. Fråga om hur proportionalitetsbedömningen ska göras i ett senare beslut i häktningsfrågan.

24 kap. 5 § (1)

NJA 1993 s. 161 «La Reine-häktningen» (1993)
Fråga om häktning enligt 24 kap 17 § RB.

24 kap. 5 a § (4)

NJA 2021 s. 914 «Advokaten och brevväxlingen» (2021)
En advokat har brutit mot god advokatsed genom att vid flera tillfällen förmedla meddelanden till och från en klient som suttit häktad med restriktioner. Advokaten har därför uteslutits ur Sveriges advokatsamfund.
NJA 2021 s. 701 «De nya häktningsrestriktionerna» (2021)
När åklagaren har gjort en framställning enligt 24 kap. 5 a § tredje stycket rättegångsbalken, ska rätten göra en särskild prövning av restriktionsfrågan. Om kollusionsfara föreligger kan rätten tillåta åklagaren att meddela beslut om inskränkningar i den häkt…
NJA 2021 s. 670 «Häktningsrestriktioner vid utlämning» (2021)
Fråga om tillstånd till restriktioner vid häktning i utlämningsärende.
NJA 2004 s. 547 (2004)
Beslut om tillstånd för åklagare att meddela restriktioner efter häktningsbeslut i en fällande dom har inte ansetts kunna lämnas utan en uttrycklig begäran från åklagaren.

24 kap. 7 § (7)

RH 2013:32 (2012)
En man hotade en kvinna genom att bussa sina lösspringande hundar på henne. Kvinnan, som omedelbart ringde polisen, försökte därefter handgripligen hindra mannen från att gå tillbaka in i flerfamiljsfastigheten där han bodde. Kvinnan ansågs inte ha haft rätt a…
RH 2009:20 (2009)
Sedan en gärningsman tagit ett par skor från en butik har han lämnat butiken gående. En väktare som observerade stölden avvaktade förstärkning i cirka tio minuter innan ett gripande skedde. Under denna tid hade väktaren oavbrutet gärningsmannen inom synhåll vi…
RH 2008:58 (2008)
Butikskontrollant har handlat på ett sätt som ansetts gå utöver rätten enligt bestämmelsen om s.k. envarsgripande i 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken. Åtal mot den gripne för våld mot tjänsteman och förgripelse mot tjänsteman har ogillats då våldsutöv…
RH 2004:92 (2004)
Det s.k. Jaldungmålet. Tillämpning av 23 § polislagen (1984:387) om avstängning och utrymning av område (Hvitfeldtska gymnasiet) och 24 kap. 7 § rättegångsbalken om gripande i samband med 2001 års EU-toppmöte i Göteborg.
RH 1998:90 (1998)
Rätt enligt 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken för envar att gripa den som påträffas på bar gärning eller flyende fot har inte ansetts föreligga för någon som inte sett brottet förövas och som inte heller kunnat utpeka en enskild gärningsman. Den som u…
NJA 1994 s. 48 (1994)
Efter det att A tillsammans med annan brutit sig in i B:s bil och där tillgripit viss egendom började B förfölja A, slog omkull honom och hotade honom med en dragen dykarkniv. Under tumultet fick A en knivskada i ansiktet. Sedan B tagit ifrån A stulen egendom,…
NJA 1990 s. 324 (1990)
En butikskontrollant har, som påtryckningsmedel mot en snattare som skulle gripas, omhändertagit snattarens handväska. Fråga om åtgärdens laglighet.

24 kap. 8 § (1)

NJA 1992 s. 838 (1992)
Tjänstefel av vakthavande polisbefäl genom bristfällig handläggning av frihetsberövande.

24 kap. 13 § (2)

NJA 2017 s. 842 «96-timmarsfristen» (2017)
Tjänstefel. Domare har ansetts skyldig att, när den s.k. 96-timmarsfristen överskridits, initiera att anhållningsbeslut hävs. Något felaktigt frihetsberövande har dock inte ansetts föreligga sedan häktningsförhandling hållits och beslut om häktning meddelats.
NJA 1992 s. 499 (1992)
Häktning i samband med fällande dom av person som inte är häktad får inte ske utan att denne fått yttra sig i frågan vid förhandling.

24 kap. 14 § (2)

NJA 2021 s. 670 «Häktningsrestriktioner vid utlämning» (2021)
Fråga om tillstånd till restriktioner vid häktning i utlämningsärende.
NJA 2019 s. 741 «Den nya häktningsgrunden» (2019)
Tingsrätten har i dom beslutat att en misstänkt skulle bli kvar i häkte på en häktningsgrund som denne inte fått yttra sig över vid förhandling. Detta har ansetts utgöra ett grovt rättegångsfel. Felet har inte läkts i hovrätten, eftersom förhandling där inte h…

24 kap. 17 § (6)

NJA 2019 s. 741 «Den nya häktningsgrunden» (2019)
Tingsrätten har i dom beslutat att en misstänkt skulle bli kvar i häkte på en häktningsgrund som denne inte fått yttra sig över vid förhandling. Detta har ansetts utgöra ett grovt rättegångsfel. Felet har inte läkts i hovrätten, eftersom förhandling där inte h…
NJA 1999 s. 529 (1999)
Sedan häktningsbeslut som meddelats av TR och HovR befunnits icke vara lagligt grundade, har HD, utan hinder av att Riksåklagaren yrkat att förhör i häktningsfrågan skulle hållas i HD och ny häktningsförhandling begärts i HovR:n, förordnat att den häktade skul…
NJA 1996 s. 237 (1996)
Fråga om ansvar för tjänstefel för domare sedan rätten självmant tagit upp och prövat fråga om häktning i anledning av en gärning för vilken åtal ännu inte hade väckts. 20 kap 1 § BrB och 24 kap 17 § RB.
NJA 1992 s. 499 (1992)
Häktning i samband med fällande dom av person som inte är häktad får inte ske utan att denne fått yttra sig i frågan vid förhandling.
NJA 1990 s. 542 (1990)
Fråga om vårdslös myndighetsutövning vid häktningsbeslut.
NJA 1989 s. 461 (1989)
Resning. Sedan A av HovR dömts för bl a grovt narkotikabrott till fängelse sex år och börjat avtjäna straffet, har HD i resningsärende funnit synnerliga skäl föreligga att på nytt pröva frågan om A:s skuld och därför beviljat resning jämlikt 58 kap 2 § 4 RB sa…

24 kap. 18 § (4)

NJA 2021 s. 704 «Efter niomånadersfristen» (2021)
Tingsrätten har i ett häktningsbeslut kommit fram till att det har funnits synnerliga skäl att överskrida niomånadersgränsen i 24 kap. 4 a § rättegångsbalken. Fråga om hur proportionalitetsbedömningen ska göras i ett senare beslut i häktningsfrågan.
RH 1998:32 (1998)
Fråga om häktning för ytterligare brott av den som redan är häktad som misstänkt för brott. Tillika fråga om tid, inom vilken åtal skall väckas bör vara gemensam för den samlade brottslighet som en häktning avser.
NJA 1997 s. 368 (1997)
Fråga om ansvar för tjänstefel på grund av underlåtenhet att hålla omhäktningsförhandling. 20 kap 1 § BrB och 24 kap 18 § 3 st RB.
NJA 1983 s. 894 (1983)
Hinder har inte ansetts möta mot att den som redan är häktad som misstänkt för brott blir häktad för även annan brottslighet eller att en gärning för vilken misstänkt häktats blir i senare häktningsbeslut rubricerad på annat sätt än i det ursprungliga beslutet…

24 kap. 19 § (1)

NJA 1990 s. 542 (1990)
Fråga om vårdslös myndighetsutövning vid häktningsbeslut.

24 kap. 20 § (2)

NJA 2016 s. 453 (2016)
En åklagare och en domare som inte uppmärksammade att förutsättningar för häktning inte längre förelåg har dömts för tjänstefel.
NJA 1989 s. 502 «Det upphävda häktningsbeslutet» (1989)
Besvär över häktningsbeslut har ansetts inte kunna prövas efter det att den häktade frigivits.

24 kap. 21 § (7)

NJA 1999 s. 223 «Frikännandet och häktningen III» (1999)
Fråga om häktning i HovR efter frikännande dom i TR.
RH 1998:94 (1998)
Yrkande om häktning i mål där åklagaren endast överklagat i en tingsrätts dom intagna beslut om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande och om försättande av den tilltalade på fri fot har lämnats utan bifall.
NJA 1995 s. 268 (1995)
Förordnande i brottmålsdom om häktning av tilltalad i fall då det finns risk att denne undandrar sig utvisning får ej avse tid efter det att domen vunnit laga kraft.
RH 1994:99 (1994)
Hovrätten har, oaktat reglerna om villkorlig frigivning numera är fakultativa, meddelat förordnande att tilltalad, som dömts till fängelse, skulle kvarbli i häkte längst till den dag då han tidigast skulle kunna bli villkorligt frigiven, om han hade verkställt…
RH 1994:47 (1994)
Sedan hovrätt dömt tilltalad till frihetsstraff och ålagt reseförbud med anmälningsskyldighet yrkar åklagaren, utan att vädja mot domen, att den tilltalade skall häktas. Hovrätten har avvisat yrkandet.
NJA 1994 s. 230 (1994)
Sedan häktad fullföljt talan mot en tingsrätts dom, varigenom han ådömts fängelse, har han återkallat sin vadetalan. Eftersom domen blev verkställbar när återkallelseskriften inkom till hovrätten, har ett av hovrätten i samband med avskrivningsbeslutet meddela…
NJA 1992 s. 499 (1992)
Häktning i samband med fällande dom av person som inte är häktad får inte ske utan att denne fått yttra sig i frågan vid förhandling.

25 kap. 1 § (3)

Högsta domstolen, mål B 9418-24 Dom eller beslut (2025)
Tvångsmedel vid utlämning för brott. Reseförbud och anmälningsskyldighet har ansetts tillräckligt i förhållande till risken för att den som begärs utlämnad ska undandra sig utlämningsförfarandet.
NJA 2025 s. 62 «Utlämning och reseförbud» (2025)
Tvångsmedel vid utlämning för brott. Reseförbud och anmälningsskyldighet har ansetts tillräckligt i förhållande till risken för att den som begärs utlämnad ska undandra sig utlämningsförfarandet.
NJA 2008 s. 868 (2008)
Fråga om det med hänsyn till proportionalitetsprincipen i 25 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken finns tillräckliga förutsättningar för fortsatt reseförbud mot bakgrund bl.a. av den tid som reseförbudet gällt.

25 kap. 4 § (1)

RH 1997:4 (1997)
Fråga om häktning i hovrätt efter överträdelse av reseförbud med anmälningsskyldighet.

26 kap. 1 § (3)

NJA 2020 s. 384 «Bostadsrätten i Brf Tallen» (2020)
En kvinna köpte i eget namn men för en mans räkning en bostadsrätt och registrerades i bostadsrättsföreningens lägenhetsregister som ensam ägare. Bostadsrätten har ansetts kunna beläggas med kvarstad för fordran mot mannen.
RH 2011:68 (2011)
Fråga om förutsättningar för kvarstad i brottmål när misstankarna gäller brott till betydande belopp.
RH 1999:38 (1999)
Ett yrkande av åklagare om kvarstad i brottmål för säkerställande av anspråk som anmälts av målsägandenas successorer (försäkringsbolag) har ansetts kunna upptas av tingsrätt.

27 kap. 1 § (11)

Högsta domstolen, mål Ö 3746-23 Dom eller beslut (2023)
När en domstol meddelat en frikännande dom och ogillat ett förverkandeyrkande får det som huvudregel anses uteslutet för en domstol att, efter ett överklagande men före den slutliga prövningen, på nytt besluta om ett förverkandebeslag. Även fråga om proportion…
NJA 2023 s. 1043 «Förverkandebeslaget av bilen» (2023)
När en domstol meddelat en frikännande dom och ogillat ett förverkandeyrkande får det som huvudregel anses uteslutet för en domstol att, efter ett överklagande men före den slutliga prövningen, på nytt besluta om ett förverkandebeslag. Även fråga om proportion…
PMÖD 2020:14 (2020)
Fråga om beslag till säkerställande av förverkande enligt 53 a § upphovsrättslagen. I ett brottmål vid Patent- och marknadsdomstolen väckte åklagaren åtal och påstod att en person hade begått upphovsrättsintrång bl.a. genom att olovligen ha framställt exemplar…
NJA 2018 s. 852 «Biobanken» (2018)
De intressen som bär upp biobankslagen hindrar regelmässigt att vävnadsprover tas i beslag.
NJA 2015 s. 631 «Husrannsakan på Aftonbladet» (2015)
Frågor rörande husrannsakan på en tidningsredaktion i syfte att genom beslag av en elektronisk informationsbärare få tillgång till digitala fotografier.
NJA 2013 s. 867 (2013)
Rättslig hjälp med beslag på begäran av myndighet i Storbritannien. Ett omfattande beslag av skriftliga handlingar och av digitalt lagrad information som kopierats har ansetts vara lagligen grundat. Villkor har ställts för att hindra att sekretesskyddade uppgi…
NJA 2005 s. 595 (2005)
I mål om förverkande av vin enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling jämförd med alkohollagen (1994:1738) har HD hemställt hos EG-domstolen om förhandsavgörande beträffande tolkningen av artiklarna 28, 30 och 31 i EG-fördraget. Fråga, innan förhandsavg…
RH 2005:5 (2005)
Beslag av 30 flaskor vin, som från Sverige beställts via Internet från en spansk vinfirma och transporterats hit med ett självständigt transportföretag, har hävts. Rättsläget när det gäller frågan, om de svenska införselreglerna står i överensstämmelse med EG-…
NJA 1993 s. 178 (1993)
Fråga, i mål om beslag, huruvida viss egendom skäligen kunde antas vara förverkad enligt 13 § lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner.
NJA 1990 s. 635 (1990)
Handlingar vilka åberopats som bevis i brottmål har ansetts utan hinder av gällande beslag kunna genom utrikesdepartementets försorg överlämnas till domstol i främmande stat på villkor att de återställs inom viss tid.
NJA 1988 s. 86 «Katten Astor» (1988)
Sedan prövningstillstånd meddelats i mål angående beslag enligt 27 kap 1 § RB men frågan om beslag därefter förfallit, har målet ändå prövats i sak med hänsyn till frågan om fördelningen av rättegångskostnaderna.

27 kap. 2 § (4)

NJA 2010 s. 122 (2010)
Att en advokat är misstänkt för brott har inte hindrat tillämpning av beslagsförbudet i 27 kap. 2 § rättegångsbalken för handlingar hos advokaten.
RÅ 2001 ref. 67 (2001)
Fråga om de begränsningar i advokats vittnesplikt som följer av 36 kap. 5 § rättegångsbalken ger stöd för undantag från föreläggande att lämna uppgifter för skattekontroll. - Undantag har medgivits beträffande uppgifter om vad vissa betalningar, som gjorts frå…
RÅ 2000 ref. 58 (2000)
Ett tidningsföretag har med stöd av 3 kap. 43 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter förelagts att till skattemyndigheten lämna uppgifter om en annonsör. Fråga om tillämpning av reglerna i 3 kap. 13-14 c §§ taxeringslagen (1990:324) om un…
NJA 1990 s. 537 (1990)
Vissa handlingar rörande ett aktiebolag har tagits i beslag i en advokatbyrås lokaler. Innehavaren av advokatbyrån var styrelseledamot i bolaget. Beslaget har ansetts inte vara lagligen grundat.

27 kap. 2 a § (1)

NJA 1999 s. 269 «Misshandeln utanför Grå Gåsen» (1999)
Villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har ådömts för ett misshandelsbrott av normalgraden.

27 kap. 4 a § (2)

RH 2006:62 (2006)
Vid prövning enligt 27 kap. 4 a § rättegångsbalken har bevisningen ansetts inte vara så robust att det framstått som uppenbart att ett italienskt försäkringsbolag har bättre rätt till en beslagtagen bil än den hos vilken beslaget gjorts.
NJA 2004 s. 633 (2004)
Det hinder mot godtrosförvärv av stöldgods som enligt 3 § lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre gäller till förmån för den bestulne ägaren har ansetts skola tillämpas även till förmån för den till vilken den bestulne har överlåtit egendomen.

27 kap. 5 § (1)

RH 2008:72 (2008)
Tingsrätten ogillade ett åtal för brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor och hävde till följd härav ett beslag av föremål (sprängmedel) som förvarades hos polismyndighet. Efter överklagande biföll hovrätten åtalet och förordnade om beslag av sprän…

27 kap. 10 § (2)

RH 1993:63 (1993)
Sedan en för bevisändamål beslagtagen och sedermera kvarstadsbelagd personbil överlåtits, har förvärvaren begärt att få ut bilen. Begäran har avslagits, inte med hänvisning till överlåtelseförbudet enligt 27 kap. 10 § andra stycket rättegångsbalken, utan med m…
NJA 1990 s. 635 (1990)
Handlingar vilka åberopats som bevis i brottmål har ansetts utan hinder av gällande beslag kunna genom utrikesdepartementets försorg överlämnas till domstol i främmande stat på villkor att de återställs inom viss tid.

27 kap. 20 § (1)

RH 2010:36 (2009)
Tillstånd till hemlig teleövervakning och hemlig teleavlyssning. - Anm.:Uppgiften om målnummer och avgörandedatum omfattas av sekretess. För att kunna publicera avgörandet på Vägledande avgöranden har Domstolsverket fört in fingerade uppgifter i dessa delar.

27 kap. 20 e § (1)

RH 2015:32 (2015)
Åklagaren hade begärt tillstånd till hemlig rumsavlyssning enligt bestämmelserna i 27 kapitlet rättegångsbalken för användning av avlyssningsutrustning på offentlig plats i Sverige. Fråga om kravet på att viss plats ska vara angiven var uppfyllt.

28 kap. 1 § (1)

RH 1999:97 (1999)
Hovrätten har funnit att bestämmelserna om husrannsakan inte, vid sidan av vad som gäller enligt bl.a. telelagen, är tillämpliga då åklagaren har begärt att hos telebolag få tillgång till uppgift som angår ett särskilt telemeddelande.

28 kap. 6 § (1)

NJA 1989 s. 607 (1989)
Vid husrannsakan i en villa greps ägaren A och fördes till en polisstation för förhör. Under A:s bortovaro tillgreps pengar i villan. Fråga om staten är skyldig att ersätta skadan.

28 kap. 7 § (1)

NJA 1989 s. 607 (1989)
Vid husrannsakan i en villa greps ägaren A och fördes till en polisstation för förhör. Under A:s bortovaro tillgreps pengar i villan. Fråga om staten är skyldig att ersätta skadan.

28 kap. 8 § (1)

NJA 1986 s. 78 (1986)
Fråga om undanröjande av skyddstillsyn. 28 kap 8 och 9 §§ BrB.

28 kap. 9 § (1)

NJA 1989 s. 165 (1989)
Förverkande av villkorligt medgiven frihet har inte ansetts kunna ske i samband med undanröjande av skyddstillsyn på grund av misskötsamhet (I och II).

28 kap. 10 a § (3)

Högsta domstolen, mål Ö 5686-22 Dom eller beslut (2023)
Beslut om genomsökning på distans får meddelas även om den eftersökta informationen kan vara lagrad i utlandet.
NJA 2023 s. 231 «Den okända lagringsplatsen» (2023)
Beslut om genomsökning på distans får meddelas även om den eftersökta informationen kan vara lagrad i utlandet.
NJA 2023 s. 143 «Den verkställda genomsökningen» (2023)
Det förhållandet att ett beslut om genomsökning på distans har verkställts hindrar inte en prövning i Högsta domstolen, om det är nödvändigt för att tillgodose ett prejudikatbehov(Frågan avgjord av Högsta domstolen i dess helhet och antecknad i Högsta domstole…

28 kap. 10 d § (1)

NJA 2023 s. 143 «Den verkställda genomsökningen» (2023)
Det förhållandet att ett beslut om genomsökning på distans har verkställts hindrar inte en prövning i Högsta domstolen, om det är nödvändigt för att tillgodose ett prejudikatbehov(Frågan avgjord av Högsta domstolen i dess helhet och antecknad i Högsta domstole…

28 kap. 11 § (3)

Högsta domstolen, mål B 2499-25 Dom eller beslut (2025)
Den omständigheten att det var fel av polisen att genomföra en kroppsbesiktning i ett trapphus har inte medfört frihet från ansvar för våldsamt motstånd. Även fråga om påföljdseftergift.
Högsta domstolen, mål B 3674-22 Dom eller beslut (2023)
Enbart det förhållandet att en polis vid genomförande av en kroppsvisitation har möjlighet att se intima delar av den utsatte personens kropp innebär inte att det blir fråga om en kroppsbesiktning.
NJA 2023 s. 446 «Strängnäs Resecentrum» (2023)
Enbart det förhållandet att en polis vid genomförande av en kroppsvisitation har möjlighet att se intima delar av den utsatte personens kropp innebär inte att det blir fråga om en kroppsbesiktning.

28 kap. 12 § (5)

Högsta domstolen, mål B 2499-25 Dom eller beslut (2025)
Den omständigheten att det var fel av polisen att genomföra en kroppsbesiktning i ett trapphus har inte medfört frihet från ansvar för våldsamt motstånd. Även fråga om påföljdseftergift.
Högsta domstolen, mål B 3674-22 Dom eller beslut (2023)
Enbart det förhållandet att en polis vid genomförande av en kroppsvisitation har möjlighet att se intima delar av den utsatte personens kropp innebär inte att det blir fråga om en kroppsbesiktning.
NJA 2023 s. 446 «Strängnäs Resecentrum» (2023)
Enbart det förhållandet att en polis vid genomförande av en kroppsvisitation har möjlighet att se intima delar av den utsatte personens kropp innebär inte att det blir fråga om en kroppsbesiktning.
NJA 2021 s. 368 «Salivprovet» (2021)
Bestämmelserna i 28 kap. 12 och 12 b §§ rättegångsbalken utgör inte lagstöd för kroppsbesiktning avseende salivprov i syfte att undersöka om det finns grund för en ansökan om resning till nackdel för den tilltalade. Också fråga om tillämpning av 35 kap. 3 § br…
NJA 2016 s. 1165 «Kroppsbesiktning och ålder» (2016)
Bestämmelserna i 28 kap. 11 och 12 §§ rättegångsbalken, om kroppsbesiktning för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om ett brott, utgör inte lagstöd för kroppsbesiktning som syftar till att ta reda på om den misstänkte är straffmy…

28 kap. 12 b § (1)

NJA 2021 s. 368 «Salivprovet» (2021)
Bestämmelserna i 28 kap. 12 och 12 b §§ rättegångsbalken utgör inte lagstöd för kroppsbesiktning avseende salivprov i syfte att undersöka om det finns grund för en ansökan om resning till nackdel för den tilltalade. Också fråga om tillämpning av 35 kap. 3 § br…

28 kap. 13 § (3)

Högsta domstolen, mål B 2499-25 Dom eller beslut (2025)
Den omständigheten att det var fel av polisen att genomföra en kroppsbesiktning i ett trapphus har inte medfört frihet från ansvar för våldsamt motstånd. Även fråga om påföljdseftergift.
RH 2025:12 (2025)
Hovrätten har ogillat ett åtal för tjänstefel mot en polisman som under ledig tid underlåtit att träda i tjänst för att ingripa mot sin sambo med anledning av misstanke om grovt rattfylleri.
NJA 1986 s. 489 «Laboratorieassistentens blodprovstagning» (1986)
Fråga om bevisverkan av analysbevis vid åtal för rattfylleri när blodprov tagits av en laboratorieassistent och inte såsom föreskrivs i 28 kap 13 § RB av en läkare eller legitimerad sjuksköterska.

28 kap. 13 a § (1)

RH 2025:12 (2025)
Hovrätten har ogillat ett åtal för tjänstefel mot en polisman som under ledig tid underlåtit att träda i tjänst för att ingripa mot sin sambo med anledning av misstanke om grovt rattfylleri.

28 kap. 17 § (1)

NJA 1993 s. 161 «La Reine-häktningen» (1993)
Fråga om häktning enligt 24 kap 17 § RB.

29 kap. 2 § (1)

NJA 1987 s. 414 (1987)
Tillämpning av omröstningsreglerna i 29 kap 2 § RB.

29 kap. 3 § (1)

MÖD 2024:28 (2024)
Byggsanktionsavgift ----- I mål om byggsanktionsavgift ska vid omröstning den lindrigaste meningen gälla, om den fått hälften av rösterna.

29 kap. 6 § (1)

NJA 2019 s. 845 «Porschen och pantavtalet» (2019)
Prövningen av ett enskilt anspråk i anledning av brott när åtalet har ogillats. Även frågor om bevisbörda och beviskrav när det har invänts att underskriften på ett avtal är förfalskad.

30 kap. 1 § (2)

RH 2016:84 (2016)
Bristfälliga domskäl i en brottmålsdom har ansetts utgöra rättegångsfel. Tingsrättens dom har undanröjts, även i fråga om skadestånd som inte varit överklagat till hovrätten, och målet återförvisats till tingsrätten. Fråga om vilka krav som kan ställas på doms…
NJA 1993 s. 686 (1993)
Fråga om resning beträffande återbetalning av kostnader för offentlig försvarare har ansetts skola prövas enligt reglerna för resning i brottmål.

30 kap. 2 § (4)

RH 2019:17 (2019)
I ett brottmål som avgjordes utan huvudförhandling grundade tingsrätten sin dom på bl.a. uppgifter som förkom i förundersök-ningsprotokollet men som inte åberopats som bevisning mot den tilltalade. Fråga i hovrätten om det med beaktande av rätten till en rättv…
NJA 2015 s. 405 «Stöldförsöket på Bauhaus» (2015)
Ett gärningspåstående om att den tilltalade har gjort sig skyldig till fullbordad stöld har ansetts innefatta ett påstående om även försök till stöld. Eftersom den tilltalade i förväg hade fått reda på att bestämmelserna om försök till stöld skulle kunna vara …
RH 2013:8 (2012)
Åberopande av inspelat polisförhör med barn, utan närvaro av den tilltalades försvarare, har ansetts stå i strid med kontradiktionsprincipen och den tilltalades rätt till en rättvis rättegång enligt artikel 6 i Europakonventionen.
NJA 1994 s. 545 (1994)
Sådant rättegångsfel som avses i 51 kap 28 § RB har ansetts ha förekommit i HovR:n, när en nämndeman deltagit i fortsatt huvudförhandling endast per telefon. Felet har emellertid med hänsyn till omständigheterna inte kunnat antas ha inverkat på målets utgång, …

30 kap. 3 § (31)

Högsta domstolen, mål B 1645-23 Dom eller beslut (2024)
Tolkning av begreppet annan gärning i 30 kap. 3 § rättegångsbalken vid medverkan till misshandel
NJA 2024 s. 137 «Misshandeln vid parkeringsplatsen» (2024)
Tolkning av begreppet annan gärning i 30 kap. 3 § rättegångsbalken vid medverkan till misshandel
Högsta domstolen, mål B 1937-23 Dom eller beslut (2023)
Rättegångsfel. Den tilltalade åtalades för våldtäkt mot barn. Hovrätten fann att det handlande som åklagaren angett i gärningsbeskrivningen var styrkt, men att den sexuella handling som den tilltalade genomfört med målsäganden inte var jämförlig med samlag. De…
NJA 2023 s. 869 (2023)
Rättegångsfel. Den tilltalade åtalades för våldtäkt mot barn. Hovrätten fann att det handlande som åklagaren angett i gärningsbeskrivningen var styrkt, men att den sexuella handling som den tilltalade genomfört med målsäganden inte var jämförlig med samlag. De…
Högsta domstolen, mål B 7230-22 Dom eller beslut (2023)
Tolkning av begreppet annan gärning i 30 kap. 3 § rättegångsbalken.
NJA 2023 s. 460 «(I) Mordet i hissen resp. (II) Överskottspåståendet om skytten» (2023)
Tolkning av begreppet annan gärning i 30 kap. 3 § rättegångsbalken.
RH 2022:15 (2021)
Klagan över domvilla. Sedan tingsrätten dömt en person för olaga intrång har fråga uppkommit om särskild åtalsprövning kan göras efter det att ordinarie preskriptionstid löpt ut och konsekvenserna av att prövningen inte gjorts inom den aktuella fristen. Även f…
RH 2020:33 (2020)
Klagandena dömdes i tingsrätten för medhjälp till försök till grov utpressning och medhjälp till grov misshandel utan att åklagaren i åtalet hade gjort gällande annat än ansvar för gärningsmannaskap. Hovrätten har bedömt att detta inte inneburit att det föreko…
PMÖD 2020:13 (2020)
Användning av uttrycket "rekommenderade priser", vid marknadsföring av möbler m.m. under bl.a. egna varumärken i form av s.k. private labels, har ansetts vilseledande och därmed otillbörlig. Också marknadsföring med användning av uttrycken "lagerrensning" och …
NJA 2019 s. 909 «Vapen vid fronten» (2019)
Offentlig uppmaning att ge pengar eller annan egendom för vapeninköp till två terroristklassade organisationer via en öppen Facebooksida har bedömts vara straffbar, oavsett att organisationerna har varit parter i en väpnad konflikt. Brottet har ansetts vara av…
NJA 2014 s. 664 (2014)
En gärningsbeskrivning har genom tolkning ansetts innefatta ett visst gärningsmoment. Tolkningen har bedömts ligga inom ramen för vad som kan godtas från rättssäkerhetssynpunkt eftersom den tilltalade haft möjlighet att försvara sig även i fråga om det aktuell…
NJA 2013 s. 7 «Mobiclear och Forex» (2013)
Innebörden av uttrycket annan gärning i 30 kap. 3 § rättegångsbalken när gärningsbeskrivningen innehåller ett påstående som inte är nödvändigt för att åtalet skulle kunna bifallas.
RH 2012:63 (2012)
Åklagaren har i gärningsbeskrivningen inte angivit de konkreta rättsfakta som åtalet avser. Eftersom det därmed inte går att identifiera de brottsliga gärningar som åklagaren lagt den tilltalade till last har åtalet ogillats.
RH 2012:62 (2012)
Åklagaren har i sin plädering alternativt yrkat att den tilltalade ska dömas för försök till ett åtalat brott men har inte i anledning av detta velat justera gärningsbeskrivningen. Att i sådant fall genom tolkning av gärningsbeskrivningen ändå pröva frågan om …
NJA 2011 s. 611 «Lastbilssläpet» (2011)
Fråga om ansvar för allmänfarlig vårdslöshet när åklagaren i mål om åtal för mordbrand åberopat straffbestämmelsen i 13 kap. 6 § brottsbalken om allmänfarlig vårdslöshet först sedan preskriptionstiden för ansvar enligt första stycket, men inte för grovt brott …
NJA 2010 s. 505 (2010)
Resningsärende. Fråga om betydelsen av den gärningsbeskrivning som åklagaren åberopat i brottmålet.
NJA 2008 s. 1066 (2008)
Prövningstillstånd i hovrätt har meddelats, när tingsrätten dömt för oaktsam medhjälp till bokföringsbrott trots att åtalet avsåg uppsåtlig medverkan till brottet med ett delvis annat påstått händelseförlopp.
RH 2005:27 (2005)
Tingsrätten har inte funnit gärning styrkt i hela den av åklagaren påstådda omfattningen, vilken begränsning endast kommit till uttryck i domskälen. Hinder har inte mött för åklagaren, som inte överklagade tingsrättens dom, att i hovrätten göra gällande ansvar…
NJA 2004 s. 646 (2004)
Grovt koppleri? - Justering av åtal skall beaktas efter överklagande enbart i fråga om brottsrubricering och påföljd, när omständighet föreligger som föranleder att skuldfrågan skall prövas. (Jfr NJA 1999 s. 25)
NJA 2003 s. 486 (2003)
Hovrätt har till grund för sin bedömning av om ett brott varit att anse som grovt inte på det sätt som skett i målet kunnat lägga andra försvårande omständigheter än dem som den tilltalades motparter åberopat som gärningsbeskrivning.
NJA 2003 s. 268 «Den oanmälda införseln» (2003)
Fråga om ansvar för varusmuggling alternativt grov oaktsamhet vid införsel av skattepliktigt gods. Tillika fråga, vid omröstning till dom i brottmål, vilken mening som skulle anses lindrigast.
RH 2002:2 (2002)
Fråga om gärningsbeskrivningen i mål om trafikförseelse omfattat ansvarsyrkande även för förseelse som begåtts av oaktsamhet. Frågan har - bl.a. på grund av den i åtalet gjorda lagrumshänvisningen - besvarats jakande.
NJA 2000 s. 457 (2000)
Fråga huruvida en gärningsbeskrivning avseende åtal för försök till varusmuggling omfattat fullbordat brott mot anmälningsskyldigheten enligt privatinförsellagen.
RH 2000:33 (1999)
Tillgrepp av bensin vid två tillfällen för sammanlagt 300 kr har med hänsyn till omständigheterna vid brotten bedömts som stöld. Att bensinen har befunnits tillhöra en annan person än den som angetts i åklagarens gärningsbeskrivning har inte ansetts utgöra någ…
NJA 1996 s. 797 (1996)
Tolkning av gärningsbeskrivning.
RH 1995:63 (1995)
Eftersom åklagarens gärningsbeskrivning inte har ansetts omfatta åtal för s.k. näringshäleri har hovrätten inte kunnat pröva om en person begått detta brott, trots att åklagaren under huvudförhandlingen uppgett att åtalet avser denna form av häleri.
NJA 1994 s. 336 (1994)
Bolag, som fortlöpande betalat förfallande skulder, har vid tillämpning av 11 kap 1 och 2 §§ BrB inte ansetts vara på obestånd trots att betalningsförmågan var en följd av bolagets felaktiga bokföring. Det förhållandet att åklagaren till grund för yrkande om a…
NJA 1994 s. 268 (1994)
I mål om ansvar för grov våldtäkt uppkommer fråga om bevisvärdet av uppgifter från en två år och åtta månader gammal flicka. - Även spörsmål om verkan av utformningen av gärningsbeskrivningen.
NJA 1993 s. 134 (1993)
Fråga om gärningsbeskrivningens utformning vid åtal för vårdslöshet i trafik.
NJA 1990 s. 361 (1990)
Sedan åtal väckts för misshandel, har fråga uppkommit huruvida den tilltalade kan fällas till ansvar för ofredande och vållande till kroppsskada utan att åtalet justerats. 30 kap 3 § RB.
NJA 1988 s. 665 (1988)
Åklagare yrkade ansvar å två polismän för vårdslös myndighetsutövning, bestående däri att de provocerat andra personer att begå narkotikabrott. HovR:n dömde polismännen för anstiftan av och medhjälp till narkotikabrott. Med hänsyn till det sätt på vilket åklag…

30 kap. 4 § (1)

NJA 1999 s. 269 «Misshandeln utanför Grå Gåsen» (1999)
Villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har ådömts för ett misshandelsbrott av normalgraden.

30 kap. 5 § (1)

NJA 1999 s. 269 «Misshandeln utanför Grå Gåsen» (1999)
Villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har ådömts för ett misshandelsbrott av normalgraden.

30 kap. 7 § (3)

NJA 2020 s. 946 «Domsmeddelandet» (2020)
Återställande av försutten tid. Vid slutet av huvudförhandlingen i ett brottmål underrättades parterna om tid för domens meddelande. Domen expedierades till den offentliga försvararen, som emellertid saknade fullmakt. Laga förfall för att överklaga domen i rät…
NJA 2001 s. 35 (2001)
Fråga om ansvar för tjänstefel av domare som bl.a. dröjt med att färdigställa tidigare avkunnade domar. Dessutom fråga om tillämpning av artikel 6 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna angående rätten till en rättegång inom skälig tid.
NJA 1999 s. 269 «Misshandeln utanför Grå Gåsen» (1999)
Villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst har ådömts för ett misshandelsbrott av normalgraden.

30 kap. 9 § (19)

RH 2024:38 (2024)
Hovrätten har funnit att ett tidigare åtal om överlåtelse av viss mängd narkotika har utgjort hinder för ett nytt åtal avseende innehav och andra överlåtelser av narkotika eftersom narkotikan i bägge åtalen ansågs ha tillhört samma parti och mottogs vid samma …
Högsta domstolen, mål B 8385-22 Dom eller beslut (2023)
Vid bedömning av rättskraftens omfattning har underlåtenhet att upprätta en årsredovisning ansetts inte avse samma gärning som underlåtenhet att löpande bokföra affärshändelser eller att bevara räkenskapsinformation.
NJA 2023 s. 523 «Promessas bokföring» (2023)
Vid bedömning av rättskraftens omfattning har underlåtenhet att upprätta en årsredovisning ansetts inte avse samma gärning som underlåtenhet att löpande bokföra affärshändelser eller att bevara räkenskapsinformation.
Högsta domstolen, mål B 3808-22 Dom eller beslut (2023)
Rättskraften vid utvidgat förverkande.
NJA 2023 s. 352 «Guldlänken» (2023)
Rättskraften vid utvidgat förverkande.
RH 2021:34 (2021)
Tingsrätten har avslagit en begäran om undanröjande av ungdomsvård. Beslutet har inte medfört hinder mot en förnyad prövning av frågan när talan, i förhållande till den tidigare prövningen, grundat sig på ett påstående om fortsatt misskötsamhet av påföljden.
NJA 2015 s. 141 «Rättskraft och bevisverkan» (2015)
Fråga om en brottmålsdoms betydelse i en senare brottmålsrättegång som rör delvis samma förhållanden som den tidigare brottmålsrättegången.
NJA 2013 s. 502 «Juniavgörandet» (2013)
Ne bis in idem. Det svenska systemet vid oriktiga uppgifter i skatteförfarandet med dubbla sanktioner (skattetillägg och brottspåföljd) i två olika förfaranden mot en och samma person är oförenligt med rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för …
NJA 2007 s. 557 «Två åtal för samma narkotikaparti» (2007)
Enligt ett åtal för narkotikabrott har en person olovligen mottagit, förpackat och förvarat en viss mängd amfetamin i en lägenhet. Därefter väcks ett nytt åtal mot samma person för grovt narkotikabrott. Åklagaren påstår därvid att den tilltalade i lägenheten h…
NJA 2004 s. 840 (2004)
Fråga om ett slutligt beslut om miljösanktionsavgift utgör hinder för senare prövning av åtal för samma gärning (I= B 948-03 och II= B 2600-02). Dessutom fråga om bedömning av om viss gärning är ringa och därför fri från ansvar kan ske utan hinder av 51 kap. 2…
NJA 2004 s. 644 (2004)
En hovrätt avvisade en målsägandes överklagande beträffande påföljden i en brottmålsdom, med åberopande av att den påföljden genom en ny, lagakraftvunnen dom undanröjts och ersatts av en annan påföljd. Sedan resning av denna senare dom beviljats såvitt avser p…
NJA 2003 s. 435 (2003)
En person har i Sverige åtalats och dömts för bl. a. införsel av viss mängd narkotika till Sverige. Domen har ansetts utgöra hinder för utlämning till annat land för utförsel av samma narkotika från detta land.
NJA 2000 s. 622 (2000)
Skattskyldig har jämlikt 5 kap. taxeringslagen (1990:324) påförts skattetillägg. Fråga om han därefter kan ådömas påföljd för skattebedrägeri.
RH 2000:61 (2000)
Beslut om skattetillägg har inte ansetts hindra att åtal väcks för brott mot skattebrottslagen.
NJA 1991 s. 273 (1991)
En tilltalad dömdes för olaga vapeninnehav. Rättskraften hos domen har ansetts omfatta även frågan om förverkande av den tilltalades ifrågavarande vapen. 30 kap 9 § RB och 40 § vapenlagen (1973:1176).
NJA 1991 s. 241 (1991)
Sedan en man genom lagakraftvunnen dom fällts till ansvar för egenmäktighet med barn, bestående i att han Fört två barn till Iran och därigenom obehörigen skilt dem från vårdnadshavaren, väcks på nytt åtal mot mannen för egenmäktighet med barn under påstående …
NJA 1990 s. 401 (1990)
Brottmålsdoms rättskraft har ansetts omfatta även frågan om förverkande på grund av brottet, frånsett alldeles speciella fall av förverkande. 30 kap 9 § och 45 kap 1 § 3 st RB samt 7 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.
NJA 1987 s. 61 (1987)
Stämningsansökan avseende ansvar för grov misshandel har avvisats i fall då den tilltalade tidigare har dömts för misshandel på grund av annat våld mot samme målsägande under de i ansökningen i övrigt angivna förhållandena. 30 kap 9 § 1 st RB.
NJA 1985 s. 662 (1985)
Resningsärende. Sedan en person vidtagit förberedelse till ett stöldbrott, gjorde han sig skyldig till ett fullbordat stöldbrott som i vissa avseenden avvek från vad som hade planerats vid förberedelsen. Förberedelsehandlingen har ansetts uppgå i det fullborda…

30 kap. 10 § (1)

NJA 1997 s. 739 (1997)
Fråga om återställande av försutten tid i ett fall där sista dag för överklagande inte angivits i ett expedierat beslut men där ett kompletterat beslut sänts till parten innan överklagandetiden gick ut.

30 kap. 13 § (3)

Högsta domstolen, mål Ö 7528-22 Dom eller beslut (2023)
Det har inte funnits förutsättningar för tingsrätten att besluta om rättelse av domslutet i en brottmålsdom som hade fått laga kraft.
NJA 2023 s. 493 «Påföljdsrättelsen» (2023)
Det har inte funnits förutsättningar för tingsrätten att besluta om rättelse av domslutet i en brottmålsdom som hade fått laga kraft.
RH 2021:47 (2021)
Tingsrätten har två dagar före överklagandetidens utgång, utan att höra parterna i frågan och utan att ange några skäl, rättat en dom med ett beslut om skattetillägg som inte dessförinnan framgick av domslutet, utan enbart av domskälen. Hovrätten har bedömt at…

31 kap. 1 § (16)

Högsta domstolen, mål Ö 6196-22 Dom eller beslut (2023)
Den tilltalades skyldighet att ersätta staten för kostnaden för offentlig försvarare har satts ned med hänsyn till att den tilltalade inledningsvis var misstänkt för mer omfattande brottslighet än han sedermera åtalades och dömdes för. Nedsättningen har grunda…
NJA 2023 s. 964 «Brottsmisstankarna och försvararkostnaden» (2023)
Den tilltalades skyldighet att ersätta staten för kostnaden för offentlig försvarare har satts ned med hänsyn till att den tilltalade inledningsvis var misstänkt för mer omfattande brottslighet än han sedermera åtalades och dömdes för. Nedsättningen har grunda…
RH 2023:36 (2023)
Tilltalad som dömts till rättspsykiatrisk vård har trots frihetsberövandet ålagts att återbetala del av sina försvararkostnader till staten då han fortsatt uppbär inkomst under frihetsberövandet.
RH 2022:9 (2022)
Dagsbotsbeloppets storlek har inte satts ned på grund av att den tilltalade saknar inkomst när denne i närtid haft en förhållandevis hög lön och den nedsatta inkomsten beror på den tilltalade har beslut att investera pengar i egen näringsverksamhet genom att s…
NJA 2020 s. 154 «Analyskostnaden» (2020)
Återbetalningsskyldighet för kostnaden för provtagning och analys enligt 31 kap. 1 § rättegångsbalken ska endast i undantagsfall åläggas den som är under 18 år, den som har begått brottet under inflytande av en psykisk störning eller den som meddelas påföljdse…
NJA 2018 s. 649 «Narkotikainnehav och analyskostnader» (2018)
Den som har brukat narkotika som tidigare utgjort del av eget innehav ska som huvudregel inte ersätta staten för rättegångskostnad för provtagning och undersökning, om kostnaden avser utredning som gäller bruket av narkotikan.
RH 2018:7 (2017)
Hovrätten har funnit att den tilltalade inte ska dömas särskilt för brukande av narkotika när han samtidigt döms för innehav av narkotika (jfr NJA 2017 s. 415). Den tilltalade har ansetts skyldig att återbetala kostnaden för provtagning och analys till staten.
NJA 2017 s. 61 (2017)
Fråga om tillämpning av 31 kap. 1 § rättegångsbalken avseende kostnader i lägre rätt.
NJA 2008 s. 45 (2008)
Ersättningsskyldighet enligt 31 kap. 4 § rättegångsbalken har inte ålagts en tilltalad när han uteblivit från huvudförhandling i hovrätten och hans överklagande därmed förfallit.
NJA 2006 s. 131 «Stölden på Arlanda» (2006)
En tilltalads skyldighet att till staten återbetala kostnaden för hans offentliga försvar har jämkats dels med hänsyn till att han delvis frikänts och att huvudförhandlingen blivit väsentligen förlängd av att åtal även fördes mot andra, dels med hänsyn till ha…
RH 1998:84 (1998)
Jämkning eller eftergift enligt 31 kap. 1 § fjärde stycket rättegångsbalken av återbetalningsskyldighet för en person under 18 år på grund av personliga och ekonomiska förhållanden har ansetts vara beroende enbart av den unges förhållanden och alltså inte även…
NJA 1997 s. 862 (1997)
Påföljden för brott mot totalförsvarsplikten har ansetts böra bestämmas utan hänsyn till de möjligheter till alternativ verkställighet av korta fängelsestraff som tillskapats genom lagen (1994:451) om försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk k…
RH 1995:117 (1995)
Tillgrepp på apotek av narkotiskt preparat, värde ca 100 kr, har inte ansetts utgöra snatteri. - Även fråga om återbetalning av försvararkostnad i hovrätten för tilltalad som dömts till åtta månaders fängelse jämte förverkande av villkorligt medgiven frihet om…
RH 1994:132 (1993)
Svensk medborgare, som gjort sig skyldig till rattfylleri i Finland, har vid lagföring vid svensk domstol ansetts inte kunna åläggas att ersätta finska staten kostnader för blodundersökning i Finland.
NJA 1984 s. 928 (1984)
Fråga om straffmätning för rattfylleribrott begånget i Danmark. Tillika fråga om jämkning av återbetalningsskyldighet för försvararkostnaden i HD.
NJA 1981 s. 807 «Inbrottet och försvararkostnaden» (1981)
Sedan tilltalad fullföljt talan till HovR:n med yrkande om frikännande från ansvar för medhjälp till stöld, har HovR:n utan hans begäran förordnat offentlig försvarare för honom. Vid målets avgörande i HovR:n har den tilltalade förpliktats. att till statsverke…

31 kap. 2 § (14)

NJA 2021 s. 570 «Värderingskostnaden» (2021)
En tilltalad åtalades för grovt häleri men dömdes för häleri av normalgraden. Domen har ansetts fällande vid tillämpning av 31 kap. 2 § RB. Den tilltalade har inte fått ersättning av allmänna medel för sin kostnad för egen bevisning.
PMÖD 2020:8 (2020)
Ärendet inleddes i Patent- och marknadsdomstolen genom överklagande av ett förbud mot företagskoncentration meddelat av Konkurrensverket. Under ärendets handläggning avgjordes en tvist med anknytning till ärendet genom en skiljedom. Patent- och marknadsdomstol…
NJA 2015 s. 62 (2015)
Rätt till ersättning för privat försvarare när den tilltalade har frikänts. Om en tilltalad på grund av målets beskaffenhet får anses ha haft fog för att anlita en särskilt kvalificerad försvarare, så har han rätt till ersättning för den faktiska försvararkost…
RH 2011:55 (2011)
Fråga om beviskrav i mål om förverkande. Även fråga om tappande part vid tingsrätten - utan att klaga i huvudsaken - har rätt till ersättning för rättegångskostnader där när huvudsaken ändras i hovrätten.
NJA 2008 s. 259 (2008)
Frikänd tilltalad i brottmål har yrkat ersättning för kostnad för ombud som företrätt honom i EG-domstolen. Fråga om vilka kostnader som varit skäligen motiverade för att han skulle kunna ta tillvara sin rätt.
NJA 2003 s. 599 (2003)
Ett företag som utövade miljöfarlig verksamhet med tillstånd enligt miljöbalken har försatts i konkurs, varvid konkursboet övertagit driften av verksamheten. Fråga om konkursförvaltaren kan åläggas straffansvar för att miljörapport avseende kalenderåret före k…
NJA 2000 s. 706 (2000)
Fråga om åklagare genom försummelse vållat sådana kostnader för den tilltalade att denne skall få ersättning av allmänna medel. 31 kap 2 § rättegångsbalken.
MÖD 2000:42 (2000)
Ersättning för rättegångskostnader i mål om utdömande av vite enligt miljöbalken ----- Om talan om utdömande av vite ogillas kan adressaten för kraven få ersättning av allmänna medel för skäliga ombudskostnader.
RH 1999:136 (1999)
Synnerlig anledning har ansetts föreligga att ersätta den misstänkte för hans kostnader för privat försvarare under förundersökningen, då denna har lagts ned.
NJA 1998 s. 857 (1998)
I ärende om kostnadsersättning till konkursförvaltare har 31 kap 2 § RB ansetts tillämplig. Kostnaden för ombud har emellertid i målet inte ansetts vara skäligen motiverad för att förvaltaren skulle kunna ta tillvara sin rätt.
RH 1997:76 (1997)
Rätt till ersättning för rättegångskostnad i resningsärende har ansetts föreligga trots att yrkandet om ersättning framställts först i hovrätten där målet återupptagits.
NJA 1994 s. 515 (1994)
När tilltalad fällts till ansvar i HovR efter frikännande dom i TR har HovR:n oavsett yrkande ansetts kunna upphäva TR:ns beslut om ersättning av allmänna medel till den tilltalade jämlikt 31 kap 2 § RB.
NJA 1991 s. 600 (1991)
Bestämmande av ersättning till frikänd tilltalad för kostnad för privat försvarare i mål på ett speciellt ämnesområde på vilket försvararen haft särskilda insikter och erfarenheter.
NJA 1985 s. 851 (1985)
Fråga om påföljd för brott bestående i vägran att fullgöra vapenfri tjänst. Tilltalad, som i HD fått fängelsestraff om en månad ändrat till fängelse 14 dagar, har enligt 31 kap 2 och 10 §§ RB tillerkänts ersättning av allmänna medel för rättegångskostnader i H…

31 kap. 4 § (1)

NJA 1985 s. 85 (1985)
En åklagare justerade åtalet i samband med att han vid huvudförhandlingen slutförde sin talan. För att möjliggöra förnyade förhör med målsäganden och ett vittne företogs på begäran av försvaret målet till fortsatt huvudförhandling. Fråga huruvida åklagaren gen…

31 kap. 8 § (2)

NJA 2018 s. 876 (2018)
Förundersökning har lagts ned utan att åtal väckts. Fråga om ersättning av allmänna medel för privat försvarare (jfr NJA 2008 s. 557).
NJA 2008 s. 557 (2008)
Förundersökning har lagts ned utan att åtal väckts. Fråga om rätt till ersättning av allmänna medel för privat försvarare.

31 kap. 9 § (5)

Högsta domstolen, mål Ö 7818-21 Dom eller beslut (2023)
Om en komplettering ges in innan en anståndsfrist för att komplettera ett överklagande har löpt ut, är det ofta lämpligt att domstolen kontaktar den som fått anstånd för att säkerställa att denne verkligen slutfört sin talan genom den ingivna kompletteringen. …
NJA 2023 s. 3 «Anståndsfristen» (2023)
Om en komplettering ges in innan en anståndsfrist för att komplettera ett överklagande har löpt ut, är det ofta lämpligt att domstolen kontaktar den som fått anstånd för att säkerställa att denne verkligen slutfört sin talan genom den ingivna kompletteringen. …
NJA 2007 s. 839 (2007)
Offentlig försvarare har i överklagandet till hovrätten inte gjort förbehåll om att få inkomma med kostnadsräkning för egen del, men han hade för sin klients räkning begärt muntlig förhandling. Med hänsyn till att han inte fått något besked om att målet skulle…
NJA 1994 s. 635 (1994)
Ersättning har i visst fall utgått för en entledigad offentlig försvarares arbete trots att kostnadsräkningen gavs in först efter domen.
NJA 1988 s. 355 (1988)
Efter resning har TR:s brottmålsdom undanröjts och den tilltalade frikänts. Fråga om den tilltalade är berättigad till ersättning för rättegångskostnader vid TR:n trots att han underlåtit att under handläggningen där begära sådan ersättning (jfr 31 kap. 9 § RB…

31 kap. 10 § (4)

PMÖD 2020:8 (2020)
Ärendet inleddes i Patent- och marknadsdomstolen genom överklagande av ett förbud mot företagskoncentration meddelat av Konkurrensverket. Under ärendets handläggning avgjordes en tvist med anknytning till ärendet genom en skiljedom. Patent- och marknadsdomstol…
NJA 1985 s. 851 (1985)
Fråga om påföljd för brott bestående i vägran att fullgöra vapenfri tjänst. Tilltalad, som i HD fått fängelsestraff om en månad ändrat till fängelse 14 dagar, har enligt 31 kap 2 och 10 §§ RB tillerkänts ersättning av allmänna medel för rättegångskostnader i H…
NJA 1984 s. 928 (1984)
Fråga om straffmätning för rattfylleribrott begånget i Danmark. Tillika fråga om jämkning av återbetalningsskyldighet för försvararkostnaden i HD.
NJA 1984 s. 641 (1984)
Tilltalad har ansetts enligt 31 kap 2 § RB berättigad till ersättning av allmänna medel för kostnader för privat försvarare i högre rätt, när denna, utan att ogilla åtalet, har meddelat en dom som enligt 31 kap 10 § RB inte skall anses som fällande (I och II).…

31 kap. 11 § (7)

RH 2021:38 (2021)
Fråga om rätt till ersättning för rättegångskostnader för målsägande som biträtt ett allmänt åtal avseende skadegörelse.
RH 2015:15 (2015)
En anställd har olovligen installerat dataprogrammet Google Talk i en arbetsdator. Fråga har uppkommit om han därigenom "infört en uppgift i register" i den mening som avses i 4 kap. 9 c § brottsbalken och därmed gjort sig skyldig till dataintrång. Även fråga …
RH 1998:62 (1998)
Sedan 18 kap. 13 § rättegångsbalken ändrats den 1 december 1997 ansågs inte längre målsägande som ensam fört ansvarstalan kunna åläggas ersätta staten kostnaderna för den tilltalades offentliga försvarare.
NJA 1998 s. 244 (1998)
A, som ensam fört ansvars- och skadeståndstalan mot B i HovR:n, återkallade sin talan med anledning av att B avlidit. Omständigheterna har ansetts vara sådana att kostnaderna för B:s försvar i HovR:n skall stanna på staten. 18 kap 5 § 2 st och 13 § samt 31 kap…
NJA 1997 s. 79 (1997)
En målsägande som biträtt åtalet har tillerkänts ersättning för utredningskostnader när målsäganden haft fog för bedömningen att åklagaren inte skulle låta utföra motsvarande utredning.
NJA 1991 s. 127 (1991)
Fastän vadetalan återkallats innan vadekärandena utvecklat sin vadetalan och innan hovrätten förelagt vadesvaranden att inkomma med genmäle, har vadekärandena ansetts skyldiga att ersätta vadesvaranden dennes rättegångskostnad i hovrätten.
NJA 1990 s. 583 (1990)
I tryckfrihetsmål där endast målsäganden fört ansvars- och skadeståndstalan har parterna förlikts varefter målsäganden återkallat sin talan och målet avskrivits. Målsäganden har ansetts skyldig att ersätta statsverket kostnaderna för den tilltalades offentliga…

32 kap. 1 § (2)

RH 2025:3 (2025)
Delgivning med den tilltalade av kallelse dagen före en huvudförhandling har ansetts innebära att den tilltalade inte har fått skäligt rådrum för förberedelse inför och inställelse till förhandlingen. Det har därför förekommit ett rättegångsfel vid tingsrätten…
RH 2017:21 (2017)
Tingsrätten har i visst fall inte ansetts skyldig att delge föreläggande till käranden att betala tilläggsavgift efter svarandens ansökan om återvinning av utslag. Även fråga om käranden har haft skäligt rådrum att följa föreläggandet.

32 kap. 4 § (4)

RH 2025:3 (2025)
Delgivning med den tilltalade av kallelse dagen före en huvudförhandling har ansetts innebära att den tilltalade inte har fått skäligt rådrum för förberedelse inför och inställelse till förhandlingen. Det har därför förekommit ett rättegångsfel vid tingsrätten…
Högsta domstolen, mål Ö 4578-22 Dom eller beslut (2023)
En kärande i ett mål om umgänge hade kallats att inställa sig personligen vid huvudförhandling för att höras i bevissyfte. Sedan ombudet anmält hinder mot huvudförhandling beslutade tingsrätten att i stället använda den utsatta tiden för att planera den fortsa…
NJA 2023 s. 654 «Ombudens covid» (2023)
En kärande i ett mål om umgänge hade kallats att inställa sig personligen vid huvudförhandling för att höras i bevissyfte. Sedan ombudet anmält hinder mot huvudförhandling beslutade tingsrätten att i stället använda den utsatta tiden för att planera den fortsa…
RH 2004:23 (2004)
Vite för tilltalads utevaro från huvudförhandling i brottmål har inte ansetts kunna utdömas när den tilltalade i god tid före huvudförhandlingen anmält förhinder och därmed får anses ha yrkat att huvudförhandlingen skulle ställas in, men tingsrätten underlåtit…

32 kap. 5 § (6)

MÖD 2016:4 (2016)
Reglering av kumulativt ljud vid etablering av flera vindkraftparker inom samma påverkansområde ----- När störningar från flera vindkraftparker kan påverka samma platser i omgivningen måste villkorsregleringen säkerställa att boende inte riskerar att utsättas …
RH 2015:5 (2014)
Överklagat beslut att vilandeförklara ett mål till dess fråga i annan rättegång avgörs. Fråga om det är av synnerlig vikt att frågan i den andra rättegången först avgörs.
RK 2014:1 (2014)
Fråga om marknadsavgränsning för tillträdesskyldigheten till nätinfrastruktur samt villkor för nätinfrastrukturtillträde. Begreppet tillträde till nät kan även omfatta skyldighet att nyanlägga fiber. Ålagda skyldigheter har ansetts proportionerliga.
NJA 2010 s. 609 «IP-adresserna» (2010)
Rättegångsbalkens regel om vilandeförklaring har ansetts vara analogt tillämplig vid handläggning enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden.
RH 1999:5 (1998)
Rättegångsbalkens regel om vilandeförklaring har ansetts inte vara analogt tillämplig vid handläggning enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden.
RH 1996:141 (1996)
Tingsrätts beslut att vilandeförklara mål om utfående av försäkringsersättning i avvaktan på att förundersökning angående misstänkt försök till försäkringsbedrägeri slutförts har undanröjts eftersom det ansetts innebära att målet onödigt uppehålls.

32 kap. 6 § (13)

NJA 2021 s. 1004 «Polisvittnet» (2021)
Fråga om en polisman som har kallats att vittna vid en domstolsförhandling kan anses ha haft laga förfall för sin utevaro på grund av att han i stället har utfört annat uppdrag i tjänsten.
NJA 2021 s. 970 «Telefonförhöret på sjukhuset» (2021)
Tingsrätten friade en person från ett åtal avseende grova bedrägerier. Huvudförhandlingen i hovrätten genomfördes i den tilltalades frånvaro trots att han hade laga förfall. Tilläggsförhör hölls med den tilltalade per telefon från ett sjukhus. Med hänsyn bl.a.…
NJA 2021 s. 182 «Det uteblivna kompletteringsföreläggandet» (2021)
När ett kompletteringsföreläggande inte behöver delges krävs det mer än ett påstående om att föreläggandet inte har kommit parten till handa för att laga förfall ska anses föreligga.
RH 2019:39 (2019)
Talan har avvisats på grund av underlåtenhet att betala tilläggsavgift. Fråga om sökanden, som förelagts via e-post, haft laga förfall.
NJA 2016 s. 84 (2016)
Fråga om laga förfall.
NJA 2008 s. 760 (2008)
Det har inte ansetts kunna krävas att en part, som förde sin talan själv och som av sjukdom blev förhindrad att närvara vid huvudförhandling i hovrätten, skulle sätta ombud i sitt ställe.
RH 2004:11 (2004)
Fråga om tingsrätt har förfarit felaktigt genom att inte delge kompletteringsföreläggande vid avvisningsäventyr samt även om klaganden haft laga förfall för sin underlåtenhet att inte efterkomma föreläggandet.
NJA 2003 s. 410 (2003)
Svaranden i ett tvistemål uteblev från en förhandling i målet, och tredskodom meddelades. Sedan tiden för återvinning av domen gått ut, har parten ansökt om resning och åberopat laga förfall för utevaron och sin underlåtenhet att söka återvinning. Den sökta re…
NJA 2002 s. 32 (2002)
Klagan över domvilla. Part som sökt återvinning mot utslag i mål om betalningsföreläggande har uteblivit från huvudförhandling efter att ha meddelat tingsrätten att han på grund av hustruns allvarliga sjukdom och kvalificerad vårdpersonals utevaro inte kunde l…
NJA 2001 s. 667 (2001)
Fråga vid ansökan om återupptagande av mål om parts läkarintyg avseende krisreaktion och utbrändhet utgjort erforderlig bevisning för laga förfall för underlåtenhet att inställa sig till huvudförhandling som ställts in vid två tidigare tillfällen på partens be…
NJA 1999 s. 715 (1999)
Fråga om erforderlig bevisning för laga förfall på grund av sjukdom för underlåtenhet att inställa sig till huvudförhandling.
NJA 1999 s. 95 (1999)
En tilltalad i mål om rån m m var intagen i finskt fängelse och kunde därför inte inställa sig personligen vid huvudförhandlingen i HovR:n. Den tilltalade ansågs ha haft laga förfall oberoende av att frihetsberövandet berodde på hans eget handlande.
RH 1999:3 (1998)
Intyg för sjukpenning från försäkringskassa i förening med egen uppgift om sjukdom har ansetts utgöra tillräcklig utredning om laga förfall.

32 kap. 8 § (35)

Högsta domstolen, mål Ö 6853-23 Dom eller beslut (2024)
En ansökan om återställande av försutten tid har avslagits när en försvarare hade skickat ett överklagande med e-post till domstolen utan att detta kom fram. Försvararen hade inte inväntat ett automatiskt svarsmeddelande eller vidtagit någon annan åtgärd inom …
NJA 2024 s. 362 «Den försvunna e-posten II» (2024)
En ansökan om återställande av försutten tid har avslagits när en försvarare hade skickat ett överklagande med e-post till domstolen utan att detta kom fram. Försvararen hade inte inväntat ett automatiskt svarsmeddelande eller vidtagit någon annan åtgärd inom …
NJA 2021 s. 1004 «Polisvittnet» (2021)
Fråga om en polisman som har kallats att vittna vid en domstolsförhandling kan anses ha haft laga förfall för sin utevaro på grund av att han i stället har utfört annat uppdrag i tjänsten.
NJA 2021 s. 797 «Försvararens försumlighet II» (2021)
Återställande av försutten tid. Underlåtenhet av ett ombud att i rätt tid överklaga en dom ska tillräknas parten, om det inte finns speciella förhållanden i det enskilda fallet (jfr NJA 2018 s. 285).
NJA 2020 s. 946 «Domsmeddelandet» (2020)
Återställande av försutten tid. Vid slutet av huvudförhandlingen i ett brottmål underrättades parterna om tid för domens meddelande. Domen expedierades till den offentliga försvararen, som emellertid saknade fullmakt. Laga förfall för att överklaga domen i rät…
NJA 2020 s. 186 «Den uteblivna e-posten» (2020)
Återställande av försutten tid. När ett avgörande har expedierats med e-post ska ett påstående om att avgörandet inte har kommit parten till handa godtas. Det gäller under förutsättning att parten inte i förväg har underrättats om när avgörandet skulle meddela…
NJA 2019 s. 526 «Tvådagarsposten» (2019)
Återställande av försutten tid. Normal postgång är numera att ett brev delas ut inom två arbetsdagar från inlämningsdagen. Laga förfall kan därför anses föreligga om ett överklagande inte kommit fram i tid eller avskilts för domstolens räkning men har lämnats …
NJA 2018 s. 487 «Nomus tredskodom» (2018)
Återställande av försutten tid. Fråga om laga förfall förelåg när en tredskodom expedierats till en e-postadress som inte var lämplig att använda.
NJA 2018 s. 285 «Försvararens försumlighet I» (2018)
Ansökan om återställande av försutten tid för att överklaga en dom i brottmål. Fråga om det finns anledning att ändra rättsgrundsatsen om att fel och försummelser av försvarare ska tillräknas den tilltalade. Tillräckligt starka skäl har inte ansetts föreligga.
NJA 2018 s. 61 «Andningsbesvären» (2018)
Återupptagande av mål i hovrätten. Beviskravet för de omständigheter som åberopas till stöd för att en anmälan om laga förfall inte kunde göras i tid är att de ska göras sannolika. Vid bedömningen är det tillräckligt att det inte skäligen kunde krävas att den …
NJA 2016 s. 1004 (2016)
Återställande av försutten tid. Ett vitesföreläggande har ansetts som ett föreläggande för en part att fullgöra något personligen. Delgivning kunde därför inte ske med ombudet, och parten hade inte anledning att förlita sig på att ombudet skulle informeras. La…
NJA 2015 s. 275 (2015)
Återställande av försutten tid. En tredskodom meddelades flera veckor efter det att tiden för skriftligt svaromål hade löpt ut. Tiden för att söka återvinning av tredskodomen har återställts när sökanden påstått att domen inte kommit fram. (Jfr NJA 2012 s. 435…
NJA 2015 s. 232 (2015)
Återställande av försutten tid. En part som fått en ofullständig överklagandehänvisning har inte vidtagit någon åtgärd för att skaffa sig kompletterande information. Giltig ursäkt för underlåtenhet att överklaga i rätt tid har inte ansetts föreligga.
NJA 2012 s. 555 «Themco» (2012)
Fråga om resning i mål om betalningsföreläggande.
NJA 2012 s. 435 «Den uteblivna försändelsen» (2012)
Återställande av försutten tid. När ett mål eller ärende har avgjorts på handlingarna och en part inte i förväg har underrättats om när avgörandet skulle meddelas, ska ett påstående att avgörandet inte har kommit parten till handa godtas, om inte omständighete…
NJA 2009 s. 796 (2009)
Part, som inte överklagat i rätt tid, har ansetts ha laga förfall med hänsyn till ombudets sjukdom i form av akut stressreaktion som förorsakats av att ombudets bror hastigt avlidit.
NJA 2008 s. 871 «Det faxade överklagandet» (2008)
Sista dagen för ansökan skickade en advokat enligt egen uppgift per fax en ansökan till hovrätten att ett mål skulle återupptas. Någon bevisning till stöd för att faxmeddelandet skickats förebringades inte. Återställande av försutten tid har vägrats.
NJA 2004 s. 93 (2004)
Fråga om laga förfall för inställelse till huvudförhandling i brottmål förelegat för den som varit frihetsberövad i ett annat mål.
NJA 2001 s. 727 (2001)
Sista dag för överklagande av ett hovrättsbeslut var enligt lag den 30 december samma år som beslutet meddelades. I fullföljdshänvisningen angavs emellertid det påföljande året. Med hänsyn till att parten företrätts av advokat har laga förfall för underlåtenhe…
NJA 2001 s. 646 (2001)
Fråga om vittne haft laga förfall att utebli från förhandling och därför skall undgå ett ersätta rättegångskostnad, när han fått vilseledande besked från den advokat vars huvudman påkallat förhöret med honom.
NJA 2001 s. 444 (2001)
Fråga om annan bevisning än läkarintyg utgjort erforderlig bevisning för laga förfall på grund av sjukdom för underlåtenhet att inställa sig till huvudförhandling.
NJA 2001 s. 54 (2001)
Ansökan om återställande av försutten tid. Det har ansetts inte åligga en hovrätt att översätta sitt slutliga beslut i en förmögenhetsrättslig tvist mellan ett svenskt och ett utländskt kommersiellt bolag. Det utländska bolaget har därför inte haft laga förfal…
NJA 2000 s. 578 (2000)
Fråga om återställande av försutten tid i ett fall där sista dag för överklagande angivits till en dag som låg före den dag då beslutet meddelades.
RH 2000:6 (2000)
Ansökan om återställande av försutten tid för överklagande av tingsrätts dom har bifallits på den grunden att tingsrätten åsidosatt sin skyldighet att expediera domen till målsägande, som var part, och denne inte fått del av domen inom överklagandetiden.
NJA 1999 s. 775 (1999)
Fråga om återställande av försutten tid i ett fall där ett beslut av hovrätten hade expedierats till parten i stället för till dennes ombud och beslutet inte nådde parten personligen därför att denne inte vistades på den adress han uppgivit för hovrätten.
NJA 1999 s. 715 (1999)
Fråga om erforderlig bevisning för laga förfall på grund av sjukdom för underlåtenhet att inställa sig till huvudförhandling.
RH 1999:135 (1999)
Hovrätten har ansett att tilltalad, vars offentlige försvarare ringt till hovrättens växel och meddelat att han och den tilltalade på grund av bilköer var försenade till utsatt huvudförhandling, inte haft sådan giltig ursäkt för utevaro som utgör laga förfall.
RH 1999:25 (1999)
Fråga om kravet på utredning i fråga om omständigheter som påstås grunda laga förfall. Ett påstående om dödsfall i familjen har i och för sig godtagits men det har ansetts ankomma på klaganden att visa att han varit förhindrad att i förväg anmäla till domstole…
NJA 1999 s. 95 (1999)
En tilltalad i mål om rån m m var intagen i finskt fängelse och kunde därför inte inställa sig personligen vid huvudförhandlingen i HovR:n. Den tilltalade ansågs ha haft laga förfall oberoende av att frihetsberövandet berodde på hans eget handlande.
NJA 1998 s. 533 (1998)
En advokat lämnade enligt egen uppgift ett överklagande för postbefordran tre dagar före överklagandetidens utgång. Att så skulle ha skett motsades emellertid av att försändelsen poststämplats dagen före den sista dagen för överklagande. Överklagandet kom in t…
NJA 1997 s. 739 (1997)
Fråga om återställande av försutten tid i ett fall där sista dag för överklagande inte angivits i ett expedierat beslut men där ett kompletterat beslut sänts till parten innan överklagandetiden gick ut.
RH 1997:17 (1997)
Vite har undanröjts med hänsyn till att laga förfall ansetts föreligga för vittnes utevaro vid huvudförhandling på grund av att part underlåtit att betala förskott till vittnet. Vid bedömningen har beaktats att vittneskallelsen varit bristfällig i fråga om inf…
NJA 1996 s. 342 (1996)
Till part, som inte är svensktalande och som är bosatt på Madagaskar, har expedierats HovR:s slutliga beslut avfattat på svenska utan översättning. Laga förfall har ansetts föreligga för underlåtenhet att i rätt tid överklaga beslutet.
NJA 1989 s. 313 (1989)
I ett fall då fullföljdstiden gick ut den 30 december har - oaktat fråga var om postbefordran under dagarna mellan jul och nyår - återställande av försutten tid beviljats när fullföljdsinlagan postats den 28 december i sådan tid att den kunnat postbehandlas sa…
NJA 1989 s. 71 «Ombudet och vitet» (1989)
Part, som kallats att infinna sig personligen vid huvudförhandling i HovR:n i dispositivt tvistemål, uteblev sedan han av sitt ombud - advokat - fått besked att han inte behövde komma dit. Fråga om parten haft giltig ursäkt för sin utevaro. 32 kap 8 § RB.

33 kap. 1 § (4)

Högsta domstolen, mål Ö 4036-24 Dom eller beslut (2025)
Det har utgjort ett grovt rättegångsfel att använda förenklad delgivning i ett mål när det förflutit mer än ett år sedan domstolen kommunicerade med parten.
NJA 2004 s. 468 (2004)
En part som inte vidtagit andra åtgärder för att under semestervistelse få del av handlingar från en domstol än att låta eftersända sin post till sommarbostaden har ansetts själv få stå risken för att han inte fått del av en handling från domstolen.
NJA 1999 s. 775 (1999)
Fråga om återställande av försutten tid i ett fall där ett beslut av hovrätten hade expedierats till parten i stället för till dennes ombud och beslutet inte nådde parten personligen därför att denne inte vistades på den adress han uppgivit för hovrätten.
RH 1999:127 (1999)
I en efter föreläggande härom ingiven komplettering av en stämningsansökan har för svaranden - ett aktiebolag - angivits fel organisationsnummer. Som det med hänsyn till omständigheterna måste ha stått klart för såväl tingsrätten som svaranden och dennes ombud…

33 kap. 2 § (2)

NJA 2012 s. 244 (2012)
Verkställighet av utländsk dom. Frågor rörande delgivning och prövningstillstånd.
Hovrätten för Västra Sverige, mål Ö 3467-02 (2002)
Ansökan om stämning i mål om försäkringsersättning har varit ofullständig och kompletteringsföreläggande har utfärdats av tingsrätten. Risk för preskription av det aktuella anspråket har förelegat. Tingsrätten har vid sådant förhållande ansetts inte ha bort av…

33 kap. 2 a § (1)

NJA 2021 s. 182 «Det uteblivna kompletteringsföreläggandet» (2021)
När ett kompletteringsföreläggande inte behöver delges krävs det mer än ett påstående om att föreläggandet inte har kommit parten till handa för att laga förfall ska anses föreligga.

33 kap. 3 § (9)

NJA 2011 s. 547 (2011)
Återställande av försutten tid. Sökanden har påstått att han vid ett personligt besök i hovrätten lämnat ett överklagande till befattningshavare i domstolens reception. Det har ansetts att han inte enbart genom detta påstående har gjort sannolikt att överklaga…
RH 2010:44 (2010)
Fråga om domstols kontroll av om en per e-post skickad återkallelse av stämningsansökan emanerade från rätt person (33 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken).
NJA 2010 s. 165 «Den försvunna e-posten I» (2010)
Återställande av försutten tid. Sökanden har inte ansetts ha gjort sannolikt att ett överklagande har kommit in till domstolen i rätt tid enbart därför att överklagandet inom överklagandefristen skickats med e-post med domstolens e-postadress korrekt angiven.
NJA 2004 s. 733 (2004)
Ett med telefax avsänt överklagande av en hovrätts beslut har ansetts inkommet i rätt tid när det mot bakgrund av uppgifter om telefaxnummer, sändnings- och mottagningstider samt aktivitetsrapport från hovrättens telefax bedömts som sannolikt att telefaxmeddel…
NJA 2001 s. 728 (2001)
Överklagandeskrift har ansetts inkommen till tingsrätten i rätt tid när det befunnits inte vara osannolikt att försändelsen med överklagandeskriften avskilts för tingrätten på postanstalt sista dagen för överklagande.
RH 2000:69 (2000)
Vid tillämpningen av 33 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken har ett myndighetsinternt kontor för posthantering inte jämställts med postanstalt.
RH 1996:45 (1996)
Ett överklagande anlände till tingsrättens lokaler sista dagen för överklagande i ett kuvert ställt till åklagarmyndigheten men med angivande av tingsrättens adress. Försändelsen överlämnades oöppnad till åklagarmyndigheten, varifrån den vidarebefordrades till…
NJA 1987 s. 172 (1987)
Fråga huruvida part anmält vad vid telefonsamtal.
NJA 1985 s. 862 (1985)
Postas en fullföljdsinlaga på sådan tid att den vid normal postgång skulle ha avskilts för domstolens räkning på postanstalt först samma dag som fullföljdstiden löper ut, kan avsändaren inte anses ha laga förfall, om försändelsen försenas. Detta gäller oavsett…

33 kap. 3 a § (1)

RH 2023:7 (2023)
I ett mål gällande klander av bodelning har det inneburit ett grovt rättegångsfel att avvisa stämningsansökan när kompletteringsföreläggandet inte delgetts käranden.

33 kap. 5 § (5)

NJA 2016 s. 189 (2016)
Frågor vid klagan över domvilla huruvida delgivning har skett (I-III).
RH 1998:41 (1998)
När tingsrätt ombesörjt delgivning av tredskodom genom stämningsman har svaranden ansetts delgiven tredskodomen, till följd varav återvinningsfristen börjat löpa, oavsett om käranden begärt att tingsrätten skulle ombesörja delgivning eller inte.
RH 1995:13 (1994)
Om en tingsrätt utan begäran från part ombesörjer delgivning av en tredskodom, har återvinningsfristen inte räknats från dagen för den delgivningen.
NJA 1982 s. 188 (1982)
I mål mellan A och B, vari part beviljats allmän rättshjälp, meddelade TR tredskodom mot B. A översände ett exemplar av tredskodomen till B för delgivning. Vid senare tidpunkt delgavs B tredskodomen genom rättens försorg. B ansökte om återvinning inom en månad…
NJA 1981 s. 988 (1981)
TR har enligt förordningen (1976:823) om skyldighet för domstol att underrätta part om dom i tvistemål m m översänt tredskodom till parterna. Eftersom åtgärden inte skett för delgivning har - även om den mot vilken tredskodomen givits genom åtgärden har fått k…

33 kap. 6 § (2)

RH 2023:39 (2023)
Tingsrätten har använt kungörelsedelgivning för att delge en ansökan om undanröjande av utdömd påföljd. Hovrätten har ansett att en sådan ansökan inte får delges genom kungörelsedelgivning.
RH 2011:47 (2011)
Hovrätten har funnit att det vid stämningsmannadelgivning, när delgivningsmottagaren inte tagit emot handlingen som ska delges, inte varit olämpligt att lämna handlingen i en personbil.

33 kap. 8 § (2)

Högsta domstolen, mål Ö 6853-23 Dom eller beslut (2024)
En ansökan om återställande av försutten tid har avslagits när en försvarare hade skickat ett överklagande med e-post till domstolen utan att detta kom fram. Försvararen hade inte inväntat ett automatiskt svarsmeddelande eller vidtagit någon annan åtgärd inom …
NJA 2024 s. 362 «Den försvunna e-posten II» (2024)
En ansökan om återställande av försutten tid har avslagits när en försvarare hade skickat ett överklagande med e-post till domstolen utan att detta kom fram. Försvararen hade inte inväntat ett automatiskt svarsmeddelande eller vidtagit någon annan åtgärd inom …

33 kap. 9 § (7)

NJA 2022 s. 62 «Den engelska stämningsansökan» (2022)
Avvisande av stämningsansökan. I ett dispositivt tvistemål har stämningsansökan getts in på engelska. När ett föreläggande att översätta handlingen inte följts har stämningsansökan avvisats.
NJA 2011 s. 345 «Den tyska verkställighetsansökan» (2011)
Part som ansökt om verkställighet enligt Bryssel I-förordningen har lämnat in en dom och ett intyg avfattade på tyska. Sedan parten underlåtit att följa ett föreläggande om att översätta handlingarna har ansökan avslagits.
NJA 2007 s. 75 (2007)
Frågan om en tilltalad som var i behov av tolk blivit behörigen kallad till huvudförhandling.
RH 2005:16 (2005)
En på engelska avfattad stämningsansökan har avvisats av tingsrätten sedan käranden inte efterföljt ett föreläggande att inkomma med översättning av handlingen. Hovrätten, som funnit att detta inte utgjort skäl för avvisning, har undanröjt avvisningsbeslutet.
NJA 2001 s. 911 «Den belgiska domen» (2001)
I ärende om verkställighet av utländsk dom avseende underhåll till barn har rättshjälp inte ansetts kunna beviljas enbart för att bekosta en översättning av domen till svenska. Behovet av ekonomisk hjälp för detta ändamål har ansetts kunna tillgodoses genom at…
NJA 1996 s. 342 (1996)
Till part, som inte är svensktalande och som är bosatt på Madagaskar, har expedierats HovR:s slutliga beslut avfattat på svenska utan översättning. Laga förfall har ansetts föreligga för underlåtenhet att i rätt tid överklaga beslutet.
NJA 1992 s. 186 (1992)
Kostnaden för översättning av en brottmålsdom som skickats ut från rätten har med hänsyn till bestämmelsen i 33 kap 9 § RB funnits inte kunna ersättas av allmänna medel som utlägg för den offentlige försvararen. Fråga också om försvararens rätt till ersättning…

34 kap. 1 § (25)

Högsta domstolen, mål Ö 4487-23 Dom eller beslut (2024)
Fråga om nödvändig processgemenskap på svarandesidan i ett mål om klander av testamente med förordnande om efterarv.
NJA 2024 s. 344 «Brödernas testamente» (2024)
Fråga om nödvändig processgemenskap på svarandesidan i ett mål om klander av testamente med förordnande om efterarv.
Högsta domstolen, mål Ö 8270-22 Dom eller beslut (2024)
Frågan om en talan har väckts i den tid som anges i 3 kap. 3 § andra stycket ärvdabalken ska prövas som en del av själva saken.
NJA 2024 s. 268 «Gåvofristen» (2024)
Frågan om en talan har väckts i den tid som anges i 3 kap. 3 § andra stycket ärvdabalken ska prövas som en del av själva saken.
RH 2022:16 (2022)
Fråga om det är möjligt att föra en talan om fastställande av syskonskap.
RH 2021:50 (2021)
En tingsnotarie har ansetts behörig att handlägga ett brottmål trots att målet innefattat en fråga om påföljdskonkurrens enligt 34 kap. brottsbalken.
RH 2021:41 (2021)
En vårdnadshavare har ansetts ha rätt att väcka talan mot den andre vårdnadshavaren om boende och umgänge avseende parternas gemensamma barn, trots att vårdnadshavarna är gifta med varandra.
NJA 2021 s. 416 «Det ovissa äktenskapet» (2021)
Kraven på utredningen i fråga om talerätten i mål om äktenskapsskillnad samt domstolens utredningsskyldighet.
NJA 2020 s. 929 «Det registrerade faderskapet» (2020)
Rättegångshinder. Talan om hävande av faderskap till ett barn som har flyttat till Sverige från utlandet. När talan riktas mot den som har registrerats som far i folkbokföringen, ska svaranden anses tillräckligt identifierad för en prövning av talan.
NJA 2017 s. 430 «Den oklara identiteten» (2017)
Domstols skyldighet att utreda frågor om talerätt i familjerättsliga tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten. Även fråga om betydelsen av uppgifter i folkbokföringsregistret i mål av detta slag
NJA 2009 s. 321 (2009)
I ett miljömål har det ansetts föreligga hinder mot prövning av en ansökan om tillstånd att anlägga bl.a. en skyddsdamm, eftersom miljökonsekvensbeskrivningen inte uppfyllt kravet på en redovisning av alternativa utformningar av dammen.
NJA 2008 s. 748 (2008)
Det har inte funnits utrymme för Miljööverdomstolen att avvisa en ansökan i ett ansökningsmål enligt miljöbalken med hänvisning till bestämmelsen i 22 kap. 2 § andra stycket miljöbalken. Eftersom en godtagbar miljökonsekvensbeskrivning är en processförutsättni…
AD 2007 nr 56 (2007)
En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollektivavtal som slutits av en lokal arbetstagarorganisationen på arbetsplatsen. Fråga har uppkommit om talan skall avvi…
AD 2006 nr 47 (2006)
Fråga om rättegångshinder på grund av statsimmunitet. En arbetstagare som är både marockansk och svensk medborgare samt bosatt i Sverige hade en anställning som chaufför vid marockanska ambassaden i Sverige. Arbetstagaren väckte talan och yrkade skadestånd av …
NJA 2003 s. 217 (2003)
En talan mot staten om skadestånd under påstående att ett mål om bl.a. skattetillägg inte avgjorts inom skälig tid och att detta utgjort ett brott mot artikel 6:1 i Europakonventionen har ansetts kunna tas upp till prövning.
NJA 2000 s. 100 (2000)
Fråga om arrendenämnds behörighet att pröva villkor om mjölkkvot i samband med förlängning av avtal om jordbruksarrende.
RH 1998:82 (1998)
Rättegångshinder har ansetts föreligga vid prövning av konkursansökan gentemot aktiebolag på grund av att behörig ställföreträdare för bolaget saknades vid tidpunkten för konkursbeslutet.
NJA 1998 s. 99 (1998)
Att överenskommelse om hävning av fastighetsköp träffats efter den i 4 kap 12 § JB angivna preskriptionsfristen har inte ansetts medföra att överenskommelsen är ogiltig.
NJA 1997 s. 81 (1997)
Sedan ett bolag enligt avtal förvärvat annans anspråk på skadestånd på grund av påstått förtal genom tryckfrihetsbrott, väckte bolaget talan om utfående av skadestånd. Frågan huruvida anspråket kunnat överlåtas har ansetts avse själva saken och inte utgöra en …
NJA 1994 s. 751 (1994)
En stiftelse väcker talan enligt miljöskyddslagen (1969:387) och miljöskadelagen (1986:225) mot två rederibolag och ett hamnbolag med yrkande att bolagen skall dels meddelas vissa förbud och ålägganden om begränsningar med avseende på fartygstrafiken, dels för…
RH 1994:45 (1994)
I ett anställningsavtal hade intagits en skiljeklausul. Sedan arbetsgivaren låtit stämma den anställde, en verkställande direktör, med yrkande om betalningsförpliktelse på tre olika grunder påstods klausulen utgöra rättegångshinder. Fråga uppkom dels om tviste…
NJA 1992 s. 859 (1992)
För fall då samägd egendom har överlåtits genom en av delägarna gemensamt företagen rättshandling eller genom god man har som huvudprincip ansetts gälla att en talan om återgång eller ogiltigförklaring av överlåtelsen kan föras endast av de tidigare ägarna i f…
NJA 1992 s. 424 (1992)
Fastighetsdomstol har ansetts inte behörig att till prövning uppta invändning om kvittning för fordran rörande vilken tvist skall upptas av allmän domstol. - Det har ålegat domstolen liksom HovR:n och HD att självmant pröva fastighetsdomstolens behörighet.
NJA 1992 s. 299 (1992)
Fråga om talan angående fullgörande av ett påstått avtal kunnat avvisas därför att avtalet haft ett otillbörligt syfte.
NJA 1984 s. 777 «Tomträttsavgäld och rättegångshinder» (1984)
I mål angående omprövning av tomträttsavgäld har det ansetts åligga rätten att enligt 34 kap 1 § RB självmant beakta, huruvida talan väckts inom den i 13 kap 11 § 2 st JB angivna tiden.

34 kap. 2 § (7)

NJA 2018 s. 957 «Hästen Closseau» (2018)
Bryssel I-förordningen. Svensk domsrätt har inte ansetts föreligga, trots att en behörighetsinvändning framställts senare än vad som följer av 34 kap. 2 § rättegångsbalken.
RH 2015:17 (2015)
Klander av skiljedom. Fråga om när svaranden har att framställa en invändning om att käranden efter den i 34 § tredje stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande föreskrivna klanderfristens utgång har åberopat en ny klandergrund till stöd för sin talan.
AD 2011 nr 46 (2011)
En arbetstagarorganisation har begärt förhandling med en arbetsgivare, ett bolag. Fråga om bolaget har gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran, dels genom att inte medverka till en förhandling inom två veckor , dels genom att inte medverka till sakliga förh…
NJA 1997 s. 866 «Emja» (1997)
En part som av domstol medgivits anstånd enligt 32 kap 3 § RB med att avge svaromål har ansetts vara bevarad vid sin rätt att i svaromålet göra invändning som avses i 34 kap 2 § RB. En i ett leveransavtal intagen skiljeklausul har ansetts binda den som förvärv…
AD 1996 nr 86 (1996)
I en anställningsskyddstvist har part gjort invändning om att en skiljeklausul utgör rättegångshinder. Tingsrätten har funnit att invändningen om rättegångshinder framställts för sent och att på grund härav rätten att göra invändning är förfallen samt att part…
NJA 1992 s. 143 (1992)
Fråga om tillämpning av 36 § avtalslagen på skiljeklausul i entreprenadavtal mellan byggbolag och bostadsrättsförening. Tillika fråga om tillämpning av grunderna för 18 kap 3 § 2 st RB.
NJA 1982 s. 711 (1982)
Sedan lagsökningsmål på gäldenärens begäran hänskjutits till rättegång har gäldenären vid första förberedelsen framställt invändning om skiljeklausul. Invändningen har ansetts gjord i rätt tid.

35 kap. 1 § (20)

Högsta domstolen, mål B 5952-21 Dom eller beslut (2023)
Bevisvärdering i mål om mord och försök till mord (I och II) Målnr B 5952-21 (I) och B 2354-22 (II)
NJA 2023 s. 29 «Mordet vid busshållplatsen (I) och Årsta torg (II)» (2023)
Bevisvärdering i mål om mord och försök till mord (I och II) Målnr B 5952-21 (I) och B 2354-22 (II)
NJA 2017 s. 1105 «Låneavtalet med 4Finance» (2017)
En elektronisk låneförbindelse har undertecknats genom en avancerad elektronisk underskrift. Innehavaren av underskriften har invänt att denna använts obehörigen av någon annan. Det har ansetts att långivaren måste visa att det är den påstådda avancerade elekt…
NJA 2017 s. 316 (2017)
Bevisvärdering i mål om sexualbrott (I och II).
NJA 2014 s. 699 (2014)
För att det av endast det förhållandet, att vissa kroppsskador föreligger, ska kunna vara ställt utom rimligt tvivel att dessa har orsakats av någon på ett visst angivet brottsligt sätt, måste krävas att slutsatsen vilar på en vetenskaplig ståndpunkt som det f…
RH 2012:14 (2011)
Tingsrätt har, genom att oriktigt avvisa av åklagaren och målsäganden åberopat psykologvittne och psykologutlåtande, åsidosatt målsägandens rätt till en rättvis rättegång.
RH 2011:35 (2011)
Identifikationsbevisning - i form av målsägandenas utpekanden av den tilltalade med hjälp av ett fotografi från Facebook på internet - har ansetts inte kunna leda till fällande dom.
NJA 2010 s. 671 (2010)
Bevisvärdering i mål om sexualbrott.
RH 2009:13 (2009)
Beviskrav och bevisvärdering, särskilt med avseende på fall med motbevisning, i brottmål (förseelse mot trafikförordningen).
RH 2008:43 (2008)
Trots att målsägandens berättelse framstått som både trovärdig och tillförlitlig har åtal för våld och förgripelse mot tjänsteman ogillats med hänvisning till att det funnits möjlighet för polis och åklagare att säkra annan relevant bevisning, bl.a. övervaknin…
NJA 2003 s. 323 «Överskottsinformationen» (2003)
Fråga om s.k. överskottsinformation från hemlig teleavlyssning får åberopas som bevisning i brottmål och om bevisvärdet av sådan information.
RH 2001:71 (2001)
Uppläsning ur utskrift av vittnesförhör som upptagits under förundersökningen där försvararen inte fått kännedom om vittnets identitet har tillåtits som bevis.
RH 1998:88 (1998)
Fråga om bevisvärdering i mål om grov brottslighet (mord). Varken eliminerande bevisning eller s.k. struktural bevisning har ansetts kunna leda till fällande dom.
NJA 1998 s. 204 (1998)
I mål om mordbrand har åklagaren som bevisning åberopat bl a en videoinspelning med uppgift att videobandet visar gärningsmannen i anslutning till brandplatsen vid tiden för branden. Videobandet, som lämnats över av en anonym person, utgör kopia av en original…
RH 1997:11 (1996)
Fråga om bevisvärde av s.k. identifikationsbevisning.
NJA 1996 s. 724 «071-numren» (1996)
Den tilltalade överklagade en dom varigenom han fällts till ansvar för brott och ålagts att utge skadestånd. HovR:n vägrade prövningstillstånd i ansvarsdelen. HovR:ns prövning av skadeståndsfrågan har ansetts skola ske förutsättningslöst.
RH 1996:116 (1996)
I entreprenadtvist hävdar den ena parten att fast pris avtalats medan motparten hävdar att uppdraget skett på löpande räkning. Fråga om hur bevisbördan skall placeras mellan parterna.
RH 1997:52 (1996)
Bevisvärdering i sexualbrottmål.
RH 1995:129 (1995)
Uttag har gjorts med bankomatkort under tid då kortets ägare deltagit i en gymnastiklektion. Eliminationsbevisning mot för stöld åtalad klasskamrat, som inte deltagit i gymnastiklektionen, har bedömts otillräcklig.
NJA 1991 s. 56 (1991)
Bevisvärdering i mål om ansvar för misshandel och vållande till annans död.

35 kap. 2 § (3)

NJA 2016 s. 288 «Betalingserklæringen» (2016)
Tillämpning av utländsk rätt.
RH 2005:15 (2005)
Betydelsen av anteckning på parkeringsanmärkning.
RH 2000:66 (2000)
Åklagarens begäran om inhämtande av yttrande från myndighet - Arbetarskyddsstyrelsen - i fråga om tillämpligheten av myndighetens föreskrifter har lämnats utan bifall.

35 kap. 3 § (3)

Högsta domstolen, mål T 1989-24 Dom eller beslut (2025)
Skadeståndsansvar i kontraktsförhållande. Bevisfrågor avseende skada i form av utebliven vinst. Även fråga om vissa omständigheter erkänts i rättegången.
RH 1999:43 (1998)
Utsaga vid polisförhör som lämnats av släkting till part i brottmål, vilken med hänsyn till släktskapet förklarat sig ej vilja vittna i målet, har inte tillåtits som bevisning.
RH 1994:97 (1994)
Bevisvärdet i mål om allvarligare brott (narkotikabrott) av ett återtaget erkännande.

35 kap. 4 § (1)

RH 2010:42 (2010)
En hyresgäst har underlåtit att inställa sig till sammanträde vid hyresnämnden och har inte heller i hovrätten bemött hyresvärdens uppgifter om misskötsamhet. Underlåtenheten att bemöta hyresvärdens uppgifter har inte inneburit att uppgifterna kunnat anses som…

35 kap. 5 § (20)

Högsta domstolen, mål T 1989-24 Dom eller beslut (2025)
Skadeståndsansvar i kontraktsförhållande. Bevisfrågor avseende skada i form av utebliven vinst. Även fråga om vissa omständigheter erkänts i rättegången.
Högsta domstolen, mål T 6154-24 Dom eller beslut (2025)
En rättshandling av styrelseledamöter har ansetts stå i strid med generalklausulen i 8 kap. 41 § aktiebolagslagen och har föranlett skadeståndsskyldighet. Även fråga om skadeståndets storlek
NJA 2025 s. 926 «Gruppens ramavtal» (2025)
En rättshandling av styrelseledamöter har ansetts stå i strid med generalklausulen i 8 kap. 41 § aktiebolagslagen och har föranlett skadeståndsskyldighet. Även fråga om skadeståndets storlek
PMÖD 2021:1 (2021)
Åklagare erkände och förklarade beslut om frysning av egendom grundade bl.a. på fransk upphovsrättslagstiftning verkställbara enligt lagen (2005: 500) om erkännande och verkställighet av frysningsbeslut i vissa fall. Verkställbarhetsförklaringarna fastställdes…
AD 2021 nr 1 (2021)
En arbetstagare har tillsammans med en affärskompanjon bildat ett bolag som säljer prefabricerade betongbyggnader i konkurrens med arbetstagarens tidigare arbetsgivare. Arbetstagaren, kompanjonen och bolaget har i den nya verksamheten bl.a. använt ett kalkylpr…
AD 2019 nr 35 (2019)
En arbetstagare, som varit anställd på ett bolag inom byggbranschen, har tillsammans och i samförstånd med ytterligare en person tagit diverse byggnadsmaterial från arbetsgivaren. Arbetsdomstolen har funnit att agerandet har utgjort laga grund för avskedande. …
AD 2018 nr 49 (2018)
Fyra arbetstagare vid ett låsföretag har sagt upp sig för att verka för ett konkurrerande företag. Fråga dels om två av arbetstagarna brutit mot en konkurrensklausul, dels om arbetstagarna brutit mot lojalitetsplikten och därför är skyldiga att betala ekonomis…
AD 2017 nr 12 (2017)
Två arbetstagare har startat ett nytt, med arbetsgivaren konkurrerande, företag och därefter sagt upp sig. I det nya företaget har de använt sig av den tidigare arbetsgivarens databaser avseende vissa kontaktuppgifter. Fråga om arbetstagarna och det nya företa…
MD 2013:19 (2013)
Fråga om skadestånd enligt 37 § marknadsföringslagen på grund av otillbörlig marknadsföring av blöjor.
NJA 2011 s. 576 «Byggnadsställningarna» (2011)
Bestämmande av skadeståndets belopp när utredningsunderlaget varit ofullständigt.
MD 2011:7 (2011)
Skadestånd för goodwillskada till följd av överträdelse mot förbud mot vilseledande marknadsföring har uppskattats med stöd av 35 kap. 5 § rättegångsbalken.
MÖD 2009:26 (2009)
Ersättning enligt 31 kap. 4 § miljöbalken ----- Naturreservatsföreskrifter innebar förbud att avverka skog inom en fastighet. Området ifråga innehöll ett bestånd av lövträd särskilt lämpat för virkes- och vedproduktion. För att tillgodogöra sig värdet av lövvi…
AD 2009 nr 89 (2009)
Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid byggnadsentreprenader i Sverige, utsattes för stridsåtgärder från svenska fackliga organisationer. Stridsåtgärderna, som syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna s.k.…
AD 2009 nr 56 (2009)
Arbetsgivaren, en kyrklig samfällighet, har vid en årlig löneöversyn inte gett en föräldraledig komminister någon löneökning. Fråga om arbetsgivaren därigenom har brutit mot föräldraledighetslagens förbud mot missgynnande och gjort sig skyldig till kollektivav…
MD 2008:16 (2008)
I ett överklagat mål vari ett företags burk för rengöringsmedel har befunnits vilseledande har skadestånd för förlorad försäljning till följd av överträdelsen uppskattats med stöd av 35 kap. 5 § rättegångsbalken.
NJA 2005 s. 180 «Formsprutarna» (2005)
Mönsterintrång. Fråga om tillämpning av 35 kap. 5 § rättegångsbalken och 36 § andra meningen mönsterskyddslagen (1970:485) vid bestämmande av intrångsersättningen.
MD 2005:6 (2005)
Skadestånd för förlorad försäljning till följd av en överträdelse mot förbudet mot vilseledande efterbildning har uppskattats med stöd av 35 kap. 5 § rättegångsbalken.
MÖD 2003:51 (2003)
Ersättning enligt vattenlagen ----- En grustäkt som bedrevs med stöd av tillstånd enligt naturvårdslagen kom efter ett beslut om inrättande av vattenskyddsområde att hamna inom den i beslutet föreskrivna yttre skyddszonen. Tillståndshavaren begärde ersättning …
RH 2002:69 (2002)
Fråga om påföljd och skadestånd vid brott mot upphovsrättslagen genom s.k. piratkopiering av mycket stor omfattning av bl.a. dataspel och -program. Även fråga om förbudet mot reformatio in pejus.
NJA 1987 s. 266 (1987)
Sedan en tidningsartikel utan medgivande utnyttjats för reklamändamål yrkade det tidningsföretag, i vilket artikelförfattaren var anställd, under åberopande av ett för tidningsbranschen gällande kollektivavtal ersättning med anledning av intrång i upphovsrätt.…

35 kap. 6 § (2)

NJA 2006 s. 457 (2006)
Åklagare har överklagat en friande dom i mål om bilbältesförseelse utan att åberopa omhörande av vittne som vid tingsrätten åberopats av den tilltalade och som tingsrätten fäst tilltro till. Att hovrätten inte självmant kallat vittnet och inte heller uppmärksa…
RH 2003:17 (2003)
I mål om hastighetsöverträdelse har åklagaren som enda bevisning åberopat trafikmålsanteckningar. Dessa har tillåtits som bevisning i rättegången och åtalet har befunnits styrkt. Även fråga om tillämpning av 35 kap. 6 § rättegångsbalken.

35 kap. 7 § (7)

MÖD 2022:22 (2022)
Återförvisning på grund av rättegångsfel ----- MMD har avgjort ett mål utan att hålla syn, vilket begärts av sökandena. Eftersom förhållandena på platsen var av avgörande betydelse för att bedöma den huvudsakliga frågan i målet och då aktmaterialet inte klargj…
RH 2019:27 (2019)
Hyresnämndsmål. En hyresgäst har innehållit hyra som deponerats hos länsstyrelsen. Den innehållna hyran avsåg brist i lägenheten. Deponeringen skedde först sedan bristen åtgärdats och avsåg förfluten tid. Hovrätten fann att hyresgästen brustit i sina skyldighe…
RH 2013:41 (2013)
Hovrätt har i ett mål gällande grova narkotikabrott m.m. funnit att det vid tingsrätten förekommit rättegångsfel bestående i att tingsrätten dels avvisat ett vittnesförhör utan att förutsättningar för det varit uppfyllda, dels underlåtit att ta ställning till …
RH 2009:79 (2009)
Tingsrätten har avvisat förhör med vittnen som befinner sig utomlands och i stället tillåtit att deras berättelser inför utländsk åklagare får åberopas i målet. Enligt hovrätten har tingsrätten inte gjort tillräckliga ansträngningar för att få till stånd bevis…
NJA 2007 s. 547 «Karaktärsbevisningen» (2007)
Fråga om avvisande av bevisning som i brottmål åberopats av den tilltalade i syfte främst att belysa målsägandens bristande trovärdighet.
RH 1994:11 (1993)
I mål om interimistisk umgängesrätt har hovrätten avvisat vittnesbevisning.
NJA 1990 s. 286 (1990)
Vid bolagsstämma i ett aktiebolag har, såsom protokollet från stämman avfattats, beslutats om skadeståndskrav mot revisorerna i bolaget. Bolaget väcker härefter skadeståndstalan mot det företag i vilket revisorerna var anställda under påstående att revisorerna…

35 kap. 8 § (1)

RH 2023:43 (2023)
Hovrätten har avvisat inspelningar från förhör som hållits i ett annat mål än det som har överklagats till hovrätten.

35 kap. 13 § (4)

RH 2025:29 (2025)
Fråga om vite för utevaro kan dömas ut, när ett vittne som delgetts ett föreläggande att inställa sig personligen på egen begäran tillställts en ändrad kallelse att närvara via videolänk men inte delgetts den nya kallelsen.
NJA 2014 s. 954 (2014)
Förutsättningarna för tilläggsförhör i hovrätten. När det har skett ett byte av offentlig försvarare inför hovrättsprocessen är enbart det förhållandet, att en ny försvarare vill lägga upp försvaret på ett annat sätt, inte tillräckligt för tilläggsförhör.
NJA 2009 s. 308 (2009)
Hovrätten har i strid med tilltrosbestämmelsen i 51 kap. 23 § rättegångsbalken fällt den tilltalade till ansvar. Felet, att hovrätten ändrat tingsrättens bevisvärdering utan att beviset tagits upp på nytt, har avhjälpts i Högsta domstolen.
NJA 1981 s. 346 (1981)
Fråga huruvida HovR ägt avgöra mål utan huvudförhandling. 35 kap 13 § 2 st och 51 kap 21 § 2 st RB.

35 kap. 14 § (11)

Högsta domstolen, mål B 3214-24 Dom eller beslut (2025)
En ljudupptagning av en berättelse som ett vittne har lämnat i en tidigare rättegång har fått användas som bevis i en senare brottmålsrättegång med stöd av 35 kap. 14 § första stycket 4 rättegångsbalken.
RH 2023:43 (2023)
Hovrätten har avvisat inspelningar från förhör som hållits i ett annat mål än det som har överklagats till hovrätten.
NJA 2015 s. 222 «Förhöret utom rätta» (2015)
Om en domstol grundar sitt avgörande endast eller huvudsakligen på uppgifter som en person har lämnat vid förhör utom rätta utan att den tilltalade har haft tillfälle att ställa frågor till denne och inte heller kan anses ha avstått från sin rätt, föreligger d…
RH 2011:14 (2011)
Åtal för hastighetsöverträdelse har ogillats på grund av att platsprotokollet från mätningen som skett med laser saknat föreskriven uppgift om mätkontrollantens position.
NJA 2007 s. 1032 (2007)
Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om hastighetsöverträdelse har meddelats när tingsrättens dom har grundats på polisens rapport och platsprotokoll från hastighetsövervakning med laserhastighetsmätare men det även förelegat omständigheter som givit grund…
RH 2006:73 (2006)
En part tilläts vid tingsrätten med stöd av 35 kap. 14 § rättegångsbalken att som bevis åberopa en berättelse som lämnats av polisman under en förundersökning. I hovrätten önskade parten höra polismannen som vittne. Det åberopade vittnesförhöret har inte anset…
RH 2002:65 (2002)
I mål om grov kvinnofridskränkning har målsäganden vägrat svara på frågor från åklagaren och den tilltalades försvarare. Den huvudsakliga bevisningen mot den tilltalade har därigenom kommit att bestå av de uppgifter målsäganden lämnat vid polisförhör. Fråga om…
RH 1997:12 (1997)
I mål om hastighetsöverträdelse har åklagaren som enda bevisning åberopat s.k. trafikmålsanteckningar. Dessa har tillåtits som bevisning i rättegången och åtalet har befunnits styrkt.
RH 1993:118 (1993)
I mål om ansvar för sexualbrott uppkom fråga om bevisvärdet av videoinspelade polisförhör med underårig målsägande. Förhörstekniken har bedömts så suggestiv att lämnade svar inte kunnat läggas till grund för en fällande dom.
NJA 1992 s. 532 (1992)
I mål om åtal för rån har målsäganden, på vars uppgifter åtalet helt byggde, inte kunnat delges kallelse till huvudförhandling vare sig i TR:n eller i HovR:n. HovR:n har då tillåtit åklagaren att åberopa uppteckning av polisförhör med målsäganden som bevisning…
NJA 1991 s. 512 (1991)
I två brottmål om ansvar för grov narkotikabrottslighet har den huvudsakliga bevisningen mot de tilltalade bestått av uppgifter som har lämnats vid polisförhör utomlands (I och II) samt av uppgifter lämnade vid domstolsförhandling utomlands (II). Fråga om föru…

36 kap. 1 § (4)

RH 2022:22 (2022)
Det har bedömts att en 13 årig bror till den tilltalade ska höras som vittne och inte som medtilltalad, även om han själv enligt åklagaren hade misstänkts för delaktighet i de gärningar som var föremål för åtal. Eftersom det hade framkommit att han inte ville …
NJA 1998 s. 862 (1998)
Fråga om rättegångsfel förekommit i HovR genom att ett förhör tagits upp per telefon. 46 kap 7 § 2 st RB.
RH 1995:83 (1995)
Fråga om medtilltalad, som vid förhör under ed angående annan tilltalad lämnat oriktig uppgift, skall dömas för mened och, i så fall, om omständigheterna har inneburit skälig ursäkt.
NJA 1990 s. 273 (1990)
Fråga huruvida beslut om förhör Vid belgisk domstol med medmisstänkt Var förenligt med lagen (1946:817) om bevisupptagning Vid utländsk domstol.

36 kap. 3 § (4)

RH 2022:22 (2022)
Det har bedömts att en 13 årig bror till den tilltalade ska höras som vittne och inte som medtilltalad, även om han själv enligt åklagaren hade misstänkts för delaktighet i de gärningar som var föremål för åtal. Eftersom det hade framkommit att han inte ville …
RH 2015:55 (2015)
Förutsättningar för ansvarsfrihet enligt 15 kap. 4 § andra stycket brottsbalken för mened har inte ansetts föreligga när den tilltalade själv tagit initiativ till att lämna osann vittnesutsaga i mål om trafiknykterhetsbrott, oaktat att han rätteligen varit att…
RH 2009:15 (2009)
I tingsrätten dömdes J.T. för försök till mord och R.T. för att han undanröjt bevis om J.T:s brott. Som vittne till J.T:s brott hördes R.T:s f.d. sambo M.M. Då den gärning som R.T. åtalats för ansågs ha ett omedelbart samband med den gärning som J.T. åtalats f…
NJA 2007 s. 874 (2007)
Fråga om den som åberopats som vittne skall anses vara part närstående i den mening som avses i 36 kap. 3 § första stycket rättegångsbalken och därmed undantagen från vittnesplikten.

36 kap. 4 § (1)

RH 2005:25 (2003)
Hovrätten har avslagit målsägandes begäran att få åberopa sina döttrar, båda under 15 år, som vittnen.

36 kap. 5 § (8)

Högsta domstolen, mål Ö 1737-24 Dom eller beslut (2024)
Åklagaren har under förundersökningen begärt att mediebolag ska föreläggas att lämna ut ej offentliggjorda filmer och fotografier från nyhetsbevakningen av ett upplopp. Framställningen, som ansetts utgöra en begäran om exhibition, har så utformats att källskyd…
NJA 2024 s. 618 «Det filmade upploppet» (2024)
Åklagaren har under förundersökningen begärt att mediebolag ska föreläggas att lämna ut ej offentliggjorda filmer och fotografier från nyhetsbevakningen av ett upplopp. Framställningen, som ansetts utgöra en begäran om exhibition, har så utformats att källskyd…
Högsta domstolen, mål Ö 1327-23 Dom eller beslut (2024)
Offentlig försvarares (I) respektive rättshjälpsbiträdes (II) rätt att särskilt överklaga ett beslut om avslag på en begäran om byte av offentlig försvarare respektive rättshjälpsbiträde. Betydelsen av advokatetiska skäl vid bedömningen av om ett byte ska medg…
NJA 2024 s. 69 «De advokatetiska skälen” (I och II)» (2024)
Offentlig försvarares (I) respektive rättshjälpsbiträdes (II) rätt att särskilt överklaga ett beslut om avslag på en begäran om byte av offentlig försvarare respektive rättshjälpsbiträde. Betydelsen av advokatetiska skäl vid bedömningen av om ett byte ska medg…
NJA 2005 s. 76 (2005)
Fråga om tillämpning i resningsärende av bestämmelsen om editionsföreläggande i 38 kap. 8 § rättegångsbalken jämförd med 36 kap. 5 § samma balk.
NJA 1990 s. 537 (1990)
Vissa handlingar rörande ett aktiebolag har tagits i beslag i en advokatbyrås lokaler. Innehavaren av advokatbyrån var styrelseledamot i bolaget. Beslaget har ansetts inte vara lagligen grundat.
NJA 1987 s. 724 (1987)
Det skydd för den personliga integriteten som tystnadsplikten för läkare enligt 36 kap 5 § 2 st RB innebär består efter patientens död men är då inte längre lika omfattande.
NJA 1986 s. 470 «Dikeskörningen vid Bygdeå» (1986)
Ett avtal om vagnskadeförsäkring innehåller en undantagsklausul för fall då fordonets förare gjort sig skyldig till bl a rattonykterhet. Fråga om beviskravets styrka för klausulens tillämpning.

36 kap. 6 § (13)

NJA 2017 s. 210 «Vittnet på Rhodos» (2017)
Fråga om förutsättningarna för utdömande av vite när vittne inte infinner sig till förhandling.
NJA 2007 s. 624 (2007)
Val av påföljd för två ungdomar som vid 15 respektive 18 års ålder gjort sig skyldiga till mened.
NJA 2005 s. 407 «Bouppteckningseden» (2005)
Den som ålagts edgångsskyldighet enligt 6 kap. 5 § KL har ansetts inte äga rätt att vägra beediga konkursbouppteckning när han genom lagakraftvunnen dom dömts för de brott som han åberopat till befrielse från edgångsskyldigheten. Tillika fråga om rätt att vägr…
NJA 2001 s. 563 (2001)
Den som ålagts edgångsskyldighet enligt 6 kap. 5 § andra stycket konkurslagen har ansetts äga rätt att vägra beediga uppgifter som skulle avslöja att han har begått ett brott och som kan användas som bevis i en kommande rättegång mot honom. Tillika fråga om om…
NJA 2001 s. 183 (2001)
Fråga om ansvarsfrihet enligt 15 kap. 4 § 2 st. brottsbalken i mål om mened.
NJA 1999 s. 469 (1999)
En banks tio år gamla interna kreditinstruktion har ansetts utgöra företagshemlighet. Yrkande om editionsföreläggande för banken beträffande instruktionen har avslagits.
NJA 1995 s. 347 (1995)
En banks instruktioner rörande banktjänstemäns skyldighet att kontrollera legitimationshandlingar vid kontantuttag har ansetts utgöra företagshemlighet. Yrkande om editionsföreläggande för banken beträffande instruktionerna har avslagits.
NJA 1992 s. 307 «Videobandet» (1992)
Sedan Sveriges Television AB gjort en videoinspelning som delvis sänts i TV och en person som förekommit i inspelningen yrkat ansvar och skadestånd mot bolaget på grund av grovt förtal, har personen begärt föreläggande för bolaget att förete bandmaterialet i d…
NJA 1991 s. 123 (1991)
Fråga huruvida edgångsskyldigheten enligt 6 kap 5 § 2 st KL kan falla bort eller inskränkas genom en analogisk tillämpning av reglerna i 36 kap 6 § RB om rätt för ett vittne att vägra yttra sig angående omständighet vars yppande skulle röja en brottslig eller …
NJA 1988 s. 652 (1988)
I mål om ersättning för royalty yrkade den ena parten editionsföreläggande för motparten. Den med yrkandet avsedda handlingen har funnits kunna antas ha betydelse som bevis. Handlingen har bedömts innefatta yrkeshemlighet. Synnerlig anledning att förete den ha…
NJA 1986 s. 398 (1986)
Fråga, i mål om skadestånd på grund av intrång i upphovsrätt, om skyldighet för svaranden att för utredning om skadans storlek lämna ut vissa försäljningsuppgifter avseende datum, volym och pris. Yrkeshemlighet? 38 kap 2 § jämförd med 36 kap 6 § RB.
NJA 1985 s. 774 (1985)
I mål om ansvar för mened har ansetts att den tilltalade, då han i det tidigare målet hördes som vittne, inte hade rätt enligt 36 kap 6 § RB att vägra yttra sig på den grunden att han kunde röja att han begått brottslig handling, när ansvaret för handlingen va…
NJA 1982 s. 836 (1982)
Fråga i mål om åtal för mened om ansvarsfrihet jämlikt 15 kap 4 § BrB. Den tilltalade, som frikändes, har jämlikt 31 kap 2 § RB tillerkänts ersättning av allmänna medel för försvararkostnader för privat försvarare, men målets beskaffenhet har inte ansetts moti…

36 kap. 7 § (2)

NJA 2021 s. 1004 «Polisvittnet» (2021)
Fråga om en polisman som har kallats att vittna vid en domstolsförhandling kan anses ha haft laga förfall för sin utevaro på grund av att han i stället har utfört annat uppdrag i tjänsten.
RH 1995:53 (1995)
Ett i en kallelse intaget, vitessanktionerat föreläggande att komma personligen till domstolen förfaller, om rätten går med på att den som kallats i stället skall höras på telefon.

36 kap. 10 § (1)

RH 2007:24 (2007)
Vittnesförhör inför domstol med personer som inte uppgett sina namn har ansetts innebära att grovt rättegångsfel förekommit och föranlett att domen i målet har undanröjts.

36 kap. 16 § (3)

RH 2023:43 (2023)
Hovrätten har avvisat inspelningar från förhör som hållits i ett annat mål än det som har överklagats till hovrätten.
RH 2022:22 (2022)
Det har bedömts att en 13 årig bror till den tilltalade ska höras som vittne och inte som medtilltalad, även om han själv enligt åklagaren hade misstänkts för delaktighet i de gärningar som var föremål för åtal. Eftersom det hade framkommit att han inte ville …
RH 2015:40 (2015)
Tilltalad har dömts för anstiftan av mord till livstids fängelse. I målet har bl.a. uppkommit frågor om medverkansansvar, om gärningsbeskrivningen varit tillräckligt konkretiserad samt om vilken inverkan på prövningen ett tidigare mot annan person ogillat mord…

36 kap. 17 § (1)

NJA 2006 s. 520 (2006)
Klagan över domvilla. En hovrätt har avvisat frågor under ett motförhör med ett vittne. Med hänsyn till att frågor får ställas inom vida ramar under ett motförhör har hovrättens beslut kunnat ifrågasättas. Avvisningsbeslutet har emellertid inte ansetts ha inve…

36 kap. 19 § (1)

NJA 1982 s. 372 (1982)
Sedan part i ett anhängigt tvistemål begärt bevisupptagning till framtida säkerhet genom förhör med ett 74-årigt vittne, uppkommer frågan om en analog tillämpning av 41 kap 1 § eller 36 kap 19 § RB.

36 kap. 21 § (2)

RH 2000:48 (2000)
Vittnes vägran att under ed uppge vem den verklige gärningsmannen var har bedömts ej innefatta ett förtigande i menedsreglernas mening.
RH 1995:32 (1993)
Fråga om giltigt skäl enligt 36 kap. 21 § rättegångsbalken har förelegat för ett vittne att inte besvara en under vittnesförhör framställd fråga angående uppgiftslämnares identitet. Även fråga om användande av tvångsmedel med stöd av samma lagrum.

36 kap. 24 § (3)

RH 1999:37 (1999)
Polisman, som på åklagarens begäran har hörts som vittne under tid då han inte varit i tjänst, har tillerkänts ersättning enligt vittnesersättningförordningen för sin inställelse.
NJA 1984 s. 623 (1984)
Frågor om rätt till ersättning för inställelse vid lagfartssammanträde. RB:s regler om parts rätt till ersättning av motpart har inte ansetts tillämpliga.
NJA 1984 s. 587 (1984)
Tappande part kan lagligen inte åläggas att till den vinnande parten utge belopp avseende vittnesersättning utöver den ersättning som tillerkänts vittnet enligt rättens beslut.

37 kap. 3 § (5)

RH 2023:43 (2023)
Hovrätten har avvisat inspelningar från förhör som hållits i ett annat mål än det som har överklagats till hovrätten.
RH 2012:41 (2012)
Målsägandes rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst för andra dagar än den då han kallats till förhandling.
RH 1997:95 (1997)
Artikel 6 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna m.m. har ej ansetts hindra att uppgifter lämnade under förundersökningen av en målsägande, vilken sedan vägrade yttra sig vid huvudförhandlingen, lades till grund för en fällande dom.
RH 1994:79 (1993)
Målsägande har - sedan handläggningen av målet vid tingsrätten avslutats - i hovrätten begärt och tillerkänts ersättning för sin inställelse vid tingsrätten avseende förlorad arbetsinkomst.
NJA 1991 s. 123 (1991)
Fråga huruvida edgångsskyldigheten enligt 6 kap 5 § 2 st KL kan falla bort eller inskränkas genom en analogisk tillämpning av reglerna i 36 kap 6 § RB om rätt för ett vittne att vägra yttra sig angående omständighet vars yppande skulle röja en brottslig eller …

38 kap. 2 § (28)

Högsta domstolen, mål Ö 1737-24 Dom eller beslut (2024)
Åklagaren har under förundersökningen begärt att mediebolag ska föreläggas att lämna ut ej offentliggjorda filmer och fotografier från nyhetsbevakningen av ett upplopp. Framställningen, som ansetts utgöra en begäran om exhibition, har så utformats att källskyd…
NJA 2024 s. 618 «Det filmade upploppet» (2024)
Åklagaren har under förundersökningen begärt att mediebolag ska föreläggas att lämna ut ej offentliggjorda filmer och fotografier från nyhetsbevakningen av ett upplopp. Framställningen, som ansetts utgöra en begäran om exhibition, har så utformats att källskyd…
Högsta domstolen, mål Ö 1750-20 Dom eller beslut (2023)
Edition av handling som innehåller personuppgifter. Vid prövningen av om åtgärden är proportionerlig ska hänsyn tas också till den registrerades intresse.
NJA 2023 s. 1133 «Personalliggaren» (2023)
Edition av handling som innehåller personuppgifter. Vid prövningen av om åtgärden är proportionerlig ska hänsyn tas också till den registrerades intresse.
NJA 2022 s. 249 «Årsopgørelserna» (2022)
Edition. Fråga om tillämpningen beträffande elektroniska handlingar av kravet att handlingen ska innehas av den som editionsyrkandet riktas mot. Fråga också om en domstol i Sverige kan förelägga en part som är bosatt utomlands att förete en elektronisk handlin…
NJA 2020 s. 664 «Mötesanteckningarna» (2020)
Edition. Fråga om kravet att handlingen ska innehas av den som editionsyrkandet riktas mot.
NJA 2020 s. 373 «SIE4-filerna» (2020)
Ett editionsföreläggande kan avse tillhandahållande i elektronisk form av elektroniskt lagrad information
PMÖD 2018:11 (2018)
Till följd av mål om patentintrång har tingsrätten beslutat att utfärda ett informationsföreläggande i vilket den påstådde intrångsgöraren förelagts att till patentinnehavaren lämna information innehållande yrkeshemligheter. Patentinnehavaren har samtidigt yrk…
RH 2016:1 (2014)
Edition i skiljeförfarande. Ej synnerliga skäl att utge handlingar innehållande yrkeshemligheter. Fråga om utgivande av handlingar till annan än editionssökanden. Även fråga om s.k. materiell edition.
NJA 2014 s. 651 «Fakturorna och editionen» (2014)
Fråga om förutsättningar för edition i mål om prisavdrag.
NJA 2011 s. 241 «Revisorsutlåtandet» (2011)
Edition. Ett utlåtande som har upprättats av en auktoriserad revisor på uppdrag av en konkursförvaltare och bl.a. legat till grund för förvaltarberättelsen i konkursen har inte ansetts utgöra ett skriftligt bevis i den mening som avses i 38 kap. 2 § rättegångs…
RH 2007:50 (2006)
Yrkande i mål om klander av skiljedom om förpliktande för skiljemännen att utge vissa handlingar, bl.a. anteckningar och utkast till skiljedom, har lämnats utan bifall.
NJA 2002 s. 41 «Neokapitals upplåningskostnader» (2002)
Fråga om åberops- och bevisbördans betydelse för edition.
NJA 2001 s. 404 (2001)
En part har först i hovrätten ansökt om editionsföreläggande avseende vissa handlingar. Eftersom parten inte anfört någon omständighet som utgjort giltig ursäkt för dennes underlåtenhet att redan i tingsrätten åberopa handlingarna, har dessa ansetts inte kunna…
NJA 2000 s. 648 (2000)
Fråga om rätt att överklaga ett editionsföreläggande enligt 38 kap. 2 § rättegångsbalken.
NJA 1999 s. 469 (1999)
En banks tio år gamla interna kreditinstruktion har ansetts utgöra företagshemlighet. Yrkande om editionsföreläggande för banken beträffande instruktionen har avslagits.
NJA 1998 s. 829 «Loggfilerna» (1998)
Fråga i mål om editionsföreläggande om arbetet med att ta fram den begärda informationen utgör skäl att inte meddela editionsföreläggande. Tillika fråga om avvägning mellan bevisningens relevans och motpartens intresse av att inte lämna ut uppgifterna.
NJA 1998 s. 590 (1998)
Fråga om skyldighet för bank att i mål om krav på betalning tillhandahålla hos banken förvarade skriftliga handlingar. 38 kap 2 § RB. (I och II.)
RH 1997:46 (1997)
Editionsföreläggande mot bank.
RH 1996:121 (1996)
Fråga om vilket stöd domstol bör kräva för en advokats invändning att hinder mot editionsföreläggande föreligger.
RH 1997:18 (1996)
Fråga huruvida yrkande om editionsföreläggande, som framställs först i hovrätten, kan avvisas med stöd av grunderna för 50 kap 25 § tredje stycket rättegångsbalken har besvarats nekande.
RH 1997:109 (1996)
Utan hinder av hyresnämnds och hovrätts prövning enligt hyresförhandlingslagen av en förhandlingsöverenskommelse angående hyra, har en hyresgäst ansetts berättigad att, såvitt gäller hans egen hyra, föra talan vid allmän domstol om att överenskommelsen på avta…
NJA 1995 s. 347 (1995)
En banks instruktioner rörande banktjänstemäns skyldighet att kontrollera legitimationshandlingar vid kontantuttag har ansetts utgöra företagshemlighet. Yrkande om editionsföreläggande för banken beträffande instruktionerna har avslagits.
RH 1993:162 (1993)
Person som ansökt om edition har ansetts ha som primärt syfte endast att utreda vad som faktiskt förekommit. Ansökan har då lämnats utan bifall.
NJA 1992 s. 307 «Videobandet» (1992)
Sedan Sveriges Television AB gjort en videoinspelning som delvis sänts i TV och en person som förekommit i inspelningen yrkat ansvar och skadestånd mot bolaget på grund av grovt förtal, har personen begärt föreläggande för bolaget att förete bandmaterialet i d…
NJA 1988 s. 652 (1988)
I mål om ersättning för royalty yrkade den ena parten editionsföreläggande för motparten. Den med yrkandet avsedda handlingen har funnits kunna antas ha betydelse som bevis. Handlingen har bedömts innefatta yrkeshemlighet. Synnerlig anledning att förete den ha…
NJA 1986 s. 398 (1986)
Fråga, i mål om skadestånd på grund av intrång i upphovsrätt, om skyldighet för svaranden att för utredning om skadans storlek lämna ut vissa försäljningsuppgifter avseende datum, volym och pris. Yrkeshemlighet? 38 kap 2 § jämförd med 36 kap 6 § RB.
NJA 1982 s. 650 (1982)
Ansökan om editionsföreläggande för upptagande av bevis till framtida säkerhet, som direkt motiverats av önskemålet att kunna fastställa den blivande motpartens identitet, har i visst fall bifallits.

38 kap. 4 § (2)

NJA 2022 s. 249 «Årsopgørelserna» (2022)
Edition. Fråga om tillämpningen beträffande elektroniska handlingar av kravet att handlingen ska innehas av den som editionsyrkandet riktas mot. Fråga också om en domstol i Sverige kan förelägga en part som är bosatt utomlands att förete en elektronisk handlin…
NJA 1982 s. 650 (1982)
Ansökan om editionsföreläggande för upptagande av bevis till framtida säkerhet, som direkt motiverats av önskemålet att kunna fastställa den blivande motpartens identitet, har i visst fall bifallits.

38 kap. 5 § (3)

NJA 2022 s. 249 «Årsopgørelserna» (2022)
Edition. Fråga om tillämpningen beträffande elektroniska handlingar av kravet att handlingen ska innehas av den som editionsyrkandet riktas mot. Fråga också om en domstol i Sverige kan förelägga en part som är bosatt utomlands att förete en elektronisk handlin…
NJA 2020 s. 373 «SIE4-filerna» (2020)
Ett editionsföreläggande kan avse tillhandahållande i elektronisk form av elektroniskt lagrad information
NJA 1982 s. 650 (1982)
Ansökan om editionsföreläggande för upptagande av bevis till framtida säkerhet, som direkt motiverats av önskemålet att kunna fastställa den blivande motpartens identitet, har i visst fall bifallits.

38 kap. 8 § (2)

NJA 1987 s. 742 (1987)
Talan får ej föras mot TR:s under rättegång meddelade beslut enligt 38 kap. 8 § rättegångsbalken (1942:740) att sekretessbelagda allmänna handlingar skulle tillhandahållas domstolen.
NJA 1981 s. 982 (1981)
Myndighet som förvarar en allmän handling har inte rätt att föra talan mot beslut av domstol enligt 23 kap 14 § och 38 kap 8 § RB att handlingen skall tillhandahållas vid förundersökning.

39 kap. 5 § (4)

Högsta domstolen, mål Ö 1737-24 Dom eller beslut (2024)
Åklagaren har under förundersökningen begärt att mediebolag ska föreläggas att lämna ut ej offentliggjorda filmer och fotografier från nyhetsbevakningen av ett upplopp. Framställningen, som ansetts utgöra en begäran om exhibition, har så utformats att källskyd…
NJA 2024 s. 618 «Det filmade upploppet» (2024)
Åklagaren har under förundersökningen begärt att mediebolag ska föreläggas att lämna ut ej offentliggjorda filmer och fotografier från nyhetsbevakningen av ett upplopp. Framställningen, som ansetts utgöra en begäran om exhibition, har så utformats att källskyd…
NJA 1992 s. 307 «Videobandet» (1992)
Sedan Sveriges Television AB gjort en videoinspelning som delvis sänts i TV och en person som förekommit i inspelningen yrkat ansvar och skadestånd mot bolaget på grund av grovt förtal, har personen begärt föreläggande för bolaget att förete bandmaterialet i d…
NJA 1981 s. 791 «Kvarteret Järnet» (1981)
En av Sveriges Television AB anordnad filmupptagning av en demonstration har använts vid utsändning av televisionsprogram. Sedan en deltagare i demonstrationen åtalats för visst beteende under denna, yrkar den tilltalade föreläggande för bolaget att hos rätten…

40 kap. 3 § (1)

NJA 1998 s. 838 «Mein Kampf» (1998)
Efter andra världskrigets slut fattades i Tyskland beslut om konfiskering av Adolf Hitlers kvarlåtenskap, bl a upphovsrätten till hans bok Mein Kampf, vilken sedermera överläts till Fristaten Bayern. Sedan ett svenskt förlag 1992 gett ut boken förs talan mot f…

40 kap. 7 § (1)

RH 1994:110 (1994)
Sakkunnig har inte tillerkänts ersättning för utlåtande som har inkommit till domstolen först sedan målet var avgjort. - Sakkunnig har inte ansetts ha rätt till ersättning för rättegångskostnad i ett besvärsmål angående ersättningsanspråk och har därför inte h…

40 kap. 8 § (1)

RH 2000:39 (1999)
Tingsrätten inhämtade ett sakkunnigutlåtande från Socialstyrelsens rättsliga råd i ett mål om klander av testamente. I hovrätten begärde ena parten sakkunnigförhör med en professor som avgivit ett yttrande till rättsliga rådet inför utlåtandet. Hovrätten, som …

40 kap. 17 § (3)

RH 1994:20 (1994)
Myndighet har inte tillerkänts ersättning för ett sakkunnigutlåtande i en situation där en privat sakkunnig hade kunnat anlitas och då haft rätt till ersättning.
NJA 1988 s. 329 (1988)
Av rätten förordnad sakkunnig, som i tjänsten haft att tillhandagå med yttrande, hade i brottmål avgett skriftligt utlåtande och hördes därefter muntligen inför rätten. Den sakkunnige har, då särskild föreskrift härom ej meddelats, ansetts ej vara berättigad t…
NJA 1984 s. 623 (1984)
Frågor om rätt till ersättning för inställelse vid lagfartssammanträde. RB:s regler om parts rätt till ersättning av motpart har inte ansetts tillämpliga.

40 kap. 19 § (1)

NJA 1985 s. 634 (1985)
Fråga om förutsättningarna för ersättning enligt rättshjälpslagen rör arbete som sk tekniskt biträde.

41 kap. 1 § (4)

NJA 1994 s. 683 (1994)
Bestämmelserna i 41 kap RB om bevisning till framtida säkerhet har ansetts inte kunna tillämpas för att säkra bevisning i framtida tvist vid förvaltningsdomstol.
NJA 1984 s. 47 (1984)
Ansökan om upptagande av bevis till framtida säkerhet, som direkt motiverats av önskemålet att kunna fastställa den blivande motpartens identitet, har med hänsyn till omständigheterna lämnats utan bifall.
NJA 1982 s. 650 (1982)
Ansökan om editionsföreläggande för upptagande av bevis till framtida säkerhet, som direkt motiverats av önskemålet att kunna fastställa den blivande motpartens identitet, har i visst fall bifallits.
NJA 1982 s. 372 (1982)
Sedan part i ett anhängigt tvistemål begärt bevisupptagning till framtida säkerhet genom förhör med ett 74-årigt vittne, uppkommer frågan om en analog tillämpning av 41 kap 1 § eller 36 kap 19 § RB.

41 kap. 3 § (1)

NJA 1982 s. 650 (1982)
Ansökan om editionsföreläggande för upptagande av bevis till framtida säkerhet, som direkt motiverats av önskemålet att kunna fastställa den blivande motpartens identitet, har i visst fall bifallits.

41 kap. 18 § (2)

Högsta domstolen, mål Ö 438-24 Dom eller beslut (2025)
I ett mål rörande skadestånd på grund av en överträdelse av grundläggande fri- och rättigheter har svaranden medgett betalning, men förklarat att medgivandet inte innebär ett erkännande av någon överträdelse (ett s.k. orent medgivande). Domstolen bör i en såda…
NJA 2025 s. 271 «Regionens medgivande» (2025)
I ett mål rörande skadestånd på grund av en överträdelse av grundläggande fri- och rättigheter har svaranden medgett betalning, men förklarat att medgivandet inte innebär ett erkännande av någon överträdelse (ett s.k. orent medgivande). Domstolen bör i en såda…

42 kap. 2 § (7)

MÖD 2024:52 (2024)
Avvisning av stämningsansökan avseende ersättning efter förbud mot avverkning ----- Mark- och miljööverdomstolen har upphävt ett beslut av mark- och miljödomstolen att avvisa en ansökan om stämning avseende intrångsersättning för förbud mot att avverka fjällnä…
NJA 2022 s. 62 «Den engelska stämningsansökan» (2022)
Avvisande av stämningsansökan. I ett dispositivt tvistemål har stämningsansökan getts in på engelska. När ett föreläggande att översätta handlingen inte följts har stämningsansökan avvisats.
AD 2021 nr 16 (2021)
Fråga om tingsrätten gjorde fel när den avvisade en från Kronofogdemyndigheten överlämnad talan, utan att utreda om det fanns förutsättningar för och önskemål om att överlämna målet till Arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen har funnit att tingsrätten borde ha utre…
NJA 2021 s. 182 «Det uteblivna kompletteringsföreläggandet» (2021)
När ett kompletteringsföreläggande inte behöver delges krävs det mer än ett påstående om att föreläggandet inte har kommit parten till handa för att laga förfall ska anses föreligga.
PMÖD 2020:13 (2020)
Användning av uttrycket "rekommenderade priser", vid marknadsföring av möbler m.m. under bl.a. egna varumärken i form av s.k. private labels, har ansetts vilseledande och därmed otillbörlig. Också marknadsföring med användning av uttrycken "lagerrensning" och …
NJA 1999 s. 660 (1999)
Det förhållandet att en kärande till stöd för TR:ns behörighet enligt Luganokonventionen endast åberopat viss omständighet som inte medfört sådan behörighet har inte ansetts utgöra något hinder för TR:n att betrakta sig som behörig på grundval av annan omständ…
NJA 1994 s. 473 (1994)
Fråga huruvida ett yrkande om avtalad rörlig ränta borde avvisas som inte tillräckligt bestämt.

42 kap. 3 § (3)

RH 2023:7 (2023)
I ett mål gällande klander av bodelning har det inneburit ett grovt rättegångsfel att avvisa stämningsansökan när kompletteringsföreläggandet inte delgetts käranden.
NJA 2022 s. 62 «Den engelska stämningsansökan» (2022)
Avvisande av stämningsansökan. I ett dispositivt tvistemål har stämningsansökan getts in på engelska. När ett föreläggande att översätta handlingen inte följts har stämningsansökan avvisats.
NJA 1993 s. 231 (1993)
Om föreskriven ansökningsavgift inte erlagts, skall domstol avvisa stämningsansökan utan att dessförinnan pröva sin behörighet.

42 kap. 4 § (13)

NJA 2022 s. 62 «Den engelska stämningsansökan» (2022)
Avvisande av stämningsansökan. I ett dispositivt tvistemål har stämningsansökan getts in på engelska. När ett föreläggande att översätta handlingen inte följts har stämningsansökan avvisats.
RH 2018:15 (2018)
Delar av en stämningsansökan kan avvisas, om de till grund för enskilda yrkanden åberopade omständigheterna är alltför ofullständigt angivna.
AD 2010 nr 68 (2010)
Fråga om avvisning av stämningsansökan.
NJA 2006 s. 531 (2006)
Fråga om en miljödomstol skall avvisa en ansökan av en miljö- och byggnämnd om utdömande av vite enligt miljöbalken på grund av att föreskriven ansökningsavgift inte har betalats.
RH 2004:25 (2004)
Dödsbodelägare ingav till tingsrätten en skrivelse rörande klander av testamente inom sex månader från det att testamentet delgavs honom. I skrivelsen angavs ingen svarande. Efter sexmånadersfristen angavs en testamentstagare som svarande. Talan har avvisats s…
RH 2003:50 (2003)
Tingsrätten har avvisat en stämningsansökan på grund av att ansökningsavgiften inte betalats. Sedermera har visats att inbetalning till tingsrättens postgirokonto skett samma dag, okänt när på dagen. Tingsrättens avvisningsbeslut har undanröjts.
MÖD 2002:15 (2002)
Avvisad ansökan om tillstånd till uppförande av vindkraftverk ----- Miljödomstolen hade avvisat bolagets ansökan om tillstånd till uppförande av vindkraftverk utan att förelägga bolaget att avhjälpa bristerna i ansökan genom ett kompletteringsföreläggande. Mil…
NJA 1998 s. 23 (1998)
En betalning som skett till visst postgirokonto har ansetts fullgjord vid den tidpunkt på dagen då Postgirot avslutat sina bokföringsåtgärder.
RH 1996:112 (1996)
Fråga om den processledning som bör vidtas innan en stämningsansökan avvisas med stöd av 42 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken när käranden genom avvisningsbeslutet kan komma att lida en rättsförlust.
NJA 1994 s. 473 (1994)
Fråga huruvida ett yrkande om avtalad rörlig ränta borde avvisas som inte tillräckligt bestämt.
RH 1993:154 (1993)
Sedan käranden i stämningsansökan bl.a. yrkat jämkning av testamente för laglotts utfående utan att ange på vilket sätt jämkningen skulle ske, har ansökningen avvisats, då den ansetts så ofullständig att den inte utan väsentlig olägenhet kunnat läggas till gru…
NJA 1993 s. 231 (1993)
Om föreskriven ansökningsavgift inte erlagts, skall domstol avvisa stämningsansökan utan att dessförinnan pröva sin behörighet.
NJA 1981 s. 1188 (1981)
Fråga om stämningsansökan, med därtill efter stämningens utfärdande gjord komplettering, är så bristfällig att käromålet skall avvisas enligt grunderna för 42 kap 4 § 1 st RB.

42 kap. 5 § (5)

AD 2021 nr 69 (2021)
Arbetstagarorganisationen Blå-Gul fackförening har väckt talan mot Elektrikerförbundet och bl.a. yrkat allmänt skadestånd. Blå-Gul fackförening har gjort gällande att Elektrikerförbundet vidtagit en olovlig stridsåtgärd enligt 41 d § medbestämmandelagen genom …
NJA 2013 s. 813 (2013)
Fråga om det har funnits förutsättningar att med tillämpning av 42 kap. 5 § rättegångsbalken ogilla ett käromål utan att utfärda stämning. Begreppet uppenbart ogrundat i bestämmelsen ska ges en tolkning som svarar mot de låga krav som gäller för att en tvist s…
NJA 2003 s. 527 (2003)
Talan om skadestånd mot domare i hovrätt för påstådda kränkningar av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har ogillats utan att stämning utfärdats. (Jfr NJA 2003 s. 217)
RH 1999:77 (1999)
Bilagor till en stämningsansökan har ansetts omfattade av sekretess enligt 8 kap. 17 § sekretesslagen (uppgifter om enskilds affärs- eller driftsförhållanden). Förbehåll enligt 14 kap. 10 § sekretesslagen, innebärande förbud att utnyttja eller lämna vidare de …
NJA 1998 s. 278 (1998)
Fråga om förutsättningar förelegat att med tillämpning av 42 kap 5 § 1 st andra meningen RB ogilla käromål utan utfärdande av stämning.

42 kap. 6 § (1)

RH 1994:100 (1994)
Sedan mål om betalningsföreläggande av kronofogdemyndigheten överlämnats till tingsrätten, har tingsrätten, utan föregående förberedelse, direkt utfärdat slutföreläggande för svaranden vid äventyr att målet kunde komma att avgöras i föreliggande skick. Tingsrä…

42 kap. 8 § (7)

NJA 2018 s. 1062 «Marginalen» (2018)
Fråga om prövningstillstånd i hovrätten när ny bevisning ger anledning att betvivla riktigheten av tingsrättens dom och bevisningen bör tillåtas i följd av bristande materiell processledning i tingsrätten.
MÖD 2017:24 (2017)
Anläggningsavgift för allmän va-anläggning ----- I ett mål som överlämnats från den nedlagda Va-nämnden till mark- och miljödomstol ville fastighetsägaren få fastställt att han inte behövde betala anläggningsavgift för allmän va-anläggning. Mark- och miljödoms…
NJA 2014 s. 212 (2014)
När ett mål har kommit så långt som till huvudförhandling i hovrätten, ska materiell processledning i praktiken inte behöva tillgripas. Ifall hovrätten under förhandlingen gör bedömningen att en parts talan är oklar i något avseende och därför ställer frågor o…
NJA 2004 s. 561 (2004)
Fråga om en borgenär med en fordran utan förmånsrätt, som också ställt säkerhet för konkursbolagets skuld, har haft rätt att överklaga beslut om fastställande av arvode till konkursförvaltare och av utdelningsförslag. - Fråga om förekommet rättegångsfel kan an…
NJA 1990 s. 617 «Förlängningsyrkandet» (1990)
Sedan hyresnämnd genom ett beslut ogillat yrkanden av ett dödsbo dels om överlåtelse av hyresrätt till en bostadslägenhet, dels om förlängning av hyresavtalet, yrkade dödsboet vid bostadsdomstolen bifall till överlåtelseyrkandet. Bostadsdomstolen begränsade si…
NJA 1987 s. 766 (1987)
Ett kontokortsföretag yrkade vid TR:n betalning av en borgensman på grund av inköp som enligt ingivna fakturor hade gjorts med användning av kontokort. Under handläggningen vid TR:n uppgav företaget av misstag fakturornas datum såsom tidpunkter för inköpen, oc…
NJA 1987 s. 450 (1987)
Domvillobesvär. Fråga i visst fall om HovR:s skyldighet att utöva materiell processledning.

42 kap. 11 § (4)

NJA 2020 s. 938 «Det felaktiga tredskodomsföreläggandet II» (2020)
Ett föreläggande för en svarande att inkomma med svaromål vid påföljd av att tredskodom annars kan komma att meddelas måste vara skriftligt. Det gäller också när handläggningen återupptas efter att en tidigare tredskodom har återvunnits. Även fråga om svarande…
RH 1995:27 (1995)
Föreläggande om skriftligt svaromål vid äventyr av tredskodom i ett mål om underhållsbidrag har i visst fall ansetts utgöra rättegångsfel.
RH 1994:72 (1994)
I mål om betalningsföreläggande har gäldenären bestritt ansökan och angett grunderna för sitt bestridande. Sedan målet överlämnats till tingsrätten förelade tingsrätten gäldenären att avge skriftligt yttrande utan att det i föreläggandet angavs att tredskodom …
NJA 1989 s. 487 «Det felaktiga tredskodomsföreläggandet I» (1989)
Sedan gäldenären i mål om betalningsföreläggande ansökt om återvinning och utvecklat grunderna för sitt bestridande samt borgenären yttrat sig däröver förelade TR:n gäldenären att avge skriftligt svaromål vid påföljd av tredskodom och meddelade därefter sådan …

42 kap. 12 § (2)

Högsta domstolen, mål Ö 4578-22 Dom eller beslut (2023)
En kärande i ett mål om umgänge hade kallats att inställa sig personligen vid huvudförhandling för att höras i bevissyfte. Sedan ombudet anmält hinder mot huvudförhandling beslutade tingsrätten att i stället använda den utsatta tiden för att planera den fortsa…
NJA 2023 s. 654 «Ombudens covid» (2023)
En kärande i ett mål om umgänge hade kallats att inställa sig personligen vid huvudförhandling för att höras i bevissyfte. Sedan ombudet anmält hinder mot huvudförhandling beslutade tingsrätten att i stället använda den utsatta tiden för att planera den fortsa…

42 kap. 15 a § (2)

PMÖD 2020:13 (2020)
Användning av uttrycket "rekommenderade priser", vid marknadsföring av möbler m.m. under bl.a. egna varumärken i form av s.k. private labels, har ansetts vilseledande och därmed otillbörlig. Också marknadsföring med användning av uttrycken "lagerrensning" och …
RH 2013:28 (2011)
Hovrätten har tillåtit part att, inom ramen för åberopad syn, klippa sönder (avlägsna del av) synföremålet på visst sätt. Hovrättens bedömning innefattar bl.a. frågan om åtgärden innebär åberopande av ny bevisning.

42 kap. 18 § (4)

Högsta domstolen, mål T 6912-22 Dom eller beslut (2023)
Hovrätten avgjorde mot svarandens vilja ett tvistemål utan huvudförhandling. Med beaktande av målets karaktär, att svaranden saknade ombud och att någon förhandling inte hölls i tingsrätten har det inte ansetts obehövligt med huvudförhandling i hovrätten.
NJA 2023 s. 576 «Gårdsstödet» (2023)
Hovrätten avgjorde mot svarandens vilja ett tvistemål utan huvudförhandling. Med beaktande av målets karaktär, att svaranden saknade ombud och att någon förhandling inte hölls i tingsrätten har det inte ansetts obehövligt med huvudförhandling i hovrätten.
NJA 2021 s. 1093 «Flygbolagets medgivande» (2021)
Ett påstående om att diskriminering har skett ska kunna prövas i ett mål där det begärs diskrimineringsersättning, även när svaranden medger att betala den begärda ersättningen men inte vitsordar att diskriminering har skett.
NJA 1999 s. 92 (1999)
I ett som mellandom rubricerat avgörande har en TR avgjort ett mål i dess helhet. Då parterna endast beretts tillfälle att slutföra sin talan såvitt avsåg mellandomstemat har sådant rättegångsfel ansetts föreligga att det funnits synnerliga skäl för prövningst…

42 kap. 20 § (1)

NJA 1984 s. 80 (1984)
Underlåtenhet av domare att lämna underrättelse om begånget fel från domstolens sida har ansetts ej utgöra myndighetsutövning och därför inte kunna medföra straffansvar enligt 20 kap 1 § BrB. På motsvarande sätt har bedömts meddelande till parterna om ifrågasa…

42 kap. 21 § (2)

Högsta domstolen, mål Ö 4578-22 Dom eller beslut (2023)
En kärande i ett mål om umgänge hade kallats att inställa sig personligen vid huvudförhandling för att höras i bevissyfte. Sedan ombudet anmält hinder mot huvudförhandling beslutade tingsrätten att i stället använda den utsatta tiden för att planera den fortsa…
NJA 2023 s. 654 «Ombudens covid» (2023)
En kärande i ett mål om umgänge hade kallats att inställa sig personligen vid huvudförhandling för att höras i bevissyfte. Sedan ombudet anmält hinder mot huvudförhandling beslutade tingsrätten att i stället använda den utsatta tiden för att planera den fortsa…

43 kap. 4 § (1)

NJA 1987 s. 766 (1987)
Ett kontokortsföretag yrkade vid TR:n betalning av en borgensman på grund av inköp som enligt ingivna fakturor hade gjorts med användning av kontokort. Under handläggningen vid TR:n uppgav företaget av misstag fakturornas datum såsom tidpunkter för inköpen, oc…

43 kap. 14 § (3)

PMÖD 2022:1 (2022)
En läkemedelstillverkare väckte talan mot en parallellhandlare som hade paketerat om parallelldistribuerade läkemedel i nya förpackningar i stället för att återförsluta och märka om originalförpackningarna. Parallellhandlaren gjorde gällande att ompaketeringen…
AD 2007 nr 88 (2007)
En visstidsanställd arbetstagare blev, under tid då hon på sin arbetsplats deltog i en av hennes fackliga organisation utlyst stridsåtgärd, erbjuden ett vikariat på en annan arbetsplats. Hon underrättades samtidigt om att hon på grund av arbetsbrist inte kunde…
AD 1993 nr 91 (1993)
l mål vid tingsrätt om uppsägning av anställningsavtal har svaranden gjort invändning om att kärandens talan gått förlorad på grund av preskription. Efter avslutandet av huvudförhandling i målet har svaranden begärt att fortsatt huvudförhandling skall hållas e…

44 kap. 2 § (3)

Högsta domstolen, mål Ö 6758-21 Dom eller beslut (2023)
Käranden i ett dispositivt tvistemål uteblev från sammanträde för muntlig förberedelse. Tingsrätten beslutade att målet skulle skrivas av och tillerkände svaranden begärd ersättning för rättegångskostnad. Tingsrätten har ansetts skyldig att ge käranden tillfäl…
NJA 2023 s. 315 (2023)
Käranden i ett dispositivt tvistemål uteblev från sammanträde för muntlig förberedelse. Tingsrätten beslutade att målet skulle skrivas av och tillerkände svaranden begärd ersättning för rättegångskostnad. Tingsrätten har ansetts skyldig att ge käranden tillfäl…
RH 2005:19 (2005)
Tingsrätt har inte ägt fatta beslut om avskrivning sedan käranden infunnit sig till utsatt huvudförhandling men kort därefter obstruerat och avlägsnat sig.

44 kap. 3 § (2)

Högsta domstolen, mål Ö 4578-22 Dom eller beslut (2023)
En kärande i ett mål om umgänge hade kallats att inställa sig personligen vid huvudförhandling för att höras i bevissyfte. Sedan ombudet anmält hinder mot huvudförhandling beslutade tingsrätten att i stället använda den utsatta tiden för att planera den fortsa…
NJA 2023 s. 654 «Ombudens covid» (2023)
En kärande i ett mål om umgänge hade kallats att inställa sig personligen vid huvudförhandling för att höras i bevissyfte. Sedan ombudet anmält hinder mot huvudförhandling beslutade tingsrätten att i stället använda den utsatta tiden för att planera den fortsa…

44 kap. 4 § (2)

Högsta domstolen, mål Ö 4578-22 Dom eller beslut (2023)
En kärande i ett mål om umgänge hade kallats att inställa sig personligen vid huvudförhandling för att höras i bevissyfte. Sedan ombudet anmält hinder mot huvudförhandling beslutade tingsrätten att i stället använda den utsatta tiden för att planera den fortsa…
NJA 2023 s. 654 «Ombudens covid» (2023)
En kärande i ett mål om umgänge hade kallats att inställa sig personligen vid huvudförhandling för att höras i bevissyfte. Sedan ombudet anmält hinder mot huvudförhandling beslutade tingsrätten att i stället använda den utsatta tiden för att planera den fortsa…

44 kap. 7 a § (1)

NJA 1989 s. 487 «Det felaktiga tredskodomsföreläggandet I» (1989)
Sedan gäldenären i mål om betalningsföreläggande ansökt om återvinning och utvecklat grunderna för sitt bestridande samt borgenären yttrat sig däröver förelade TR:n gäldenären att avge skriftligt svaromål vid påföljd av tredskodom och meddelade därefter sådan …

44 kap. 8 § (1)

RH 2022:7 (2022)
När en kärande har begärt ersättning för några inkassobrev som avser successivt förfallande avgifter saknas i princip utrymme för att underkänna kravet vid tredskodom mot svaranden.

44 kap. 9 § (3)

RH 2000:78 (2000)
Tingsrätt har meddelat tredskodom i mål om betalningsföreläggande. Svaranden, som klagat över domvilla, har ansetts ha haft giltig ursäkt att inte i ansökan om återvinning åberopa vad som lagts till grund för sådan klagan.
NJA 1982 s. 188 (1982)
I mål mellan A och B, vari part beviljats allmän rättshjälp, meddelade TR tredskodom mot B. A översände ett exemplar av tredskodomen till B för delgivning. Vid senare tidpunkt delgavs B tredskodomen genom rättens försorg. B ansökte om återvinning inom en månad…
NJA 1981 s. 988 (1981)
TR har enligt förordningen (1976:823) om skyldighet för domstol att underrätta part om dom i tvistemål m m översänt tredskodom till parterna. Eftersom åtgärden inte skett för delgivning har - även om den mot vilken tredskodomen givits genom åtgärden har fått k…

44 kap. 10 § (2)

NJA 1988 s. 98 (1988)
Laga förfall?
NJA 1983 s. 167 (1983)
Sedan i tvistemål tredskodom meddelats mot kärandeparten, sökte denne återvinning. Svarandeparten ansågs oförhindrad att i återvinningsmålet yrka ersättning för kostnader som åsamkats honom genom motpartens uteblivande från det rättegångstillfälle då tredskodo…

45 kap. 1 § (1)

NJA 1990 s. 401 (1990)
Brottmålsdoms rättskraft har ansetts omfatta även frågan om förverkande på grund av brottet, frånsett alldeles speciella fall av förverkande. 30 kap 9 § och 45 kap 1 § 3 st RB samt 7 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.

45 kap. 4 § (7)

Högsta domstolen, mål B 7230-22 Dom eller beslut (2023)
Tolkning av begreppet annan gärning i 30 kap. 3 § rättegångsbalken.
NJA 2023 s. 460 «(I) Mordet i hissen resp. (II) Överskottspåståendet om skytten» (2023)
Tolkning av begreppet annan gärning i 30 kap. 3 § rättegångsbalken.
Högsta domstolen, mål B 5836-22 Dom eller beslut (2023)
Tillämpningen av strafflindringsgrunderna i 29 kap. 5 och 5 a §§ brottsbalken när en tilltalad har medverkat till utredningen av någon annans brott och till följd av uppgiftslämnandet riskerar att bli utsatt för allvarliga brott.
NJA 2023 s. 265 «Glassplittret i väskan» (2023)
Tillämpningen av strafflindringsgrunderna i 29 kap. 5 och 5 a §§ brottsbalken när en tilltalad har medverkat till utredningen av någon annans brott och till följd av uppgiftslämnandet riskerar att bli utsatt för allvarliga brott.
RH 2014:53 (2014)
I gärningsbeskrivningen för ett åtal om ansvar för eget bruk av narkotika har åklagaren angett att den tilltalade har "tagit" narkotika. Fråga om åtalet varit tillräckligt tydligt utformat för att den tilltalade ska kunna dömas för gärningen (I och II).
RH 1995:126 (1995)
Åklagare har yrkat ansvar för obestämt antal gärningar under viss tid. I hovrätt har åklagaren velat justera åtalet genom att bl.a. utvidga den tid under vilken gärningarna skulle ha begåtts. Justeringen har ansetts vara tillåten.
RH 1995:61 (1995)
En gärningsbeskrivning angående falsk tillvitelse har ansetts ej innefatta sådana konkreta uppgifter om gärningsomständigheterna att den brottsliga gärningen kan identifieras.

45 kap. 5 § (4)

RH 1996:56 (1996)
Åklagaren har, sedan mer än tio år förflutit från det att påstått grovt skattebedrägeri fullbordats, justerat gärningsbeskrivningen från att ha avsett s.k. passivt skattebedrägeri till att avse s.k. aktivt sådant. Den justerade gärningsbeskrivningen har inte a…
NJA 1991 s. 612 (1991)
Bevisvärdering i mål om ansvar för grovt narkotikabrott. - Tillika fråga om ändring eller justering av åtal.
NJA 1989 s. 469 (1989)
Åtal för grovt skattebedrägeri har ansetts inte vara styrkt och därför ogillats. - Yrkande om ansvar för medhjälp till grovt skattebedrägeri, vilket först i HD framställts som alternativ till ogillat åtal för grovt skattebedrägeri, har avvisats. - Sådan juster…
NJA 1985 s. 662 (1985)
Resningsärende. Sedan en person vidtagit förberedelse till ett stöldbrott, gjorde han sig skyldig till ett fullbordat stöldbrott som i vissa avseenden avvek från vad som hade planerats vid förberedelsen. Förberedelsehandlingen har ansetts uppgå i det fullborda…

45 kap. 8 § (1)

RH 2008:67 (2008)
Sedan tingsrätten avvisat åklagarens stämningsansökan på grund av delgivningssvårigheter med en tilltalad har hovrätten undanröjt avvisningsbeslutet och visat målet åter till tingsrätten för fortsatt handläggning.

45 kap. 10 a § (2)

RH 2025:4 (2025)
Sedan åklagaren ansökt vid tingsrätten om att rätten skulle bestämma en ny påföljd enligt 3 kap. 12 § första stycket 2 och 14 § andra stycket lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen, har tingsrätte…
RH 2012:78 (2012)
En person som var åtalad för hastighetsförseelse bestred ansvar på grund av nöd. Nödinvändningen utvecklades i en skrift och ingen av parterna åberopade muntlig bevisning. Sedan tingsrätten avgjort målet utan huvudförhandling och ogillat åtalet har åklagaren ö…

45 kap. 13 § (1)

NJA 1995 s. 41 (1995)
Fråga om målsägande, som i brottmål fört talan om skadestånd, haft giltig ursäkt för att åberopa viss bevisning först i hovrätten, dit målet överklagats endast i skadeståndsdelen.

45 kap. 14 § (1)

RH 2011:1 (2011)
Tingsrättens underlåtenhet att inhämta erforderlig utredning i påföljdsfrågan har ansetts utgöra rättegångsfel som inte utan väsentlig olägenhet kan avhjälpas i hovrätten.

45 kap. 15 § (3)

NJA 2022 s. 1110 «Barnet och vitet» (2022)
Det har inte ansetts möjligt att döma ut vite när en målsägande som har förelagts att inställa sig personligen har infunnit sig tillsammans med sitt barn och förhandlingen därför inte har kunnat genomföras.
NJA 1992 s. 613 (1992)
En tilltalad förelades vid vite att inställa sig till huvudförhandling men uteblev. Till förhandlingen var även kallat ett vittne. Det förelåg dock inte fullt bevis om att vittnet hade delgivits kallelsen. Förhandlingen ställdes in. Det har inte ansetts föreli…
NJA 1990 s. 228 (1990)
Sedan tilltalad förelagts vid vite att personligen inställa sig till huvudförhandling har rätten före förhandlingen förordnat om hämtning av den tilltalade. Förordnandet har inte ansetts innebära att vitesföreläggandet förfallit.

46 kap. 2 § (3)

NJA 2009 s. 141 (2009)
Stöd har saknats för att förklara ett överklagande i brottmål förfallet när klaganden, som infunnit sig till huvudförhandling i målet, inte ansett sig kunna delta i denna muntligen.
RH 2001:67 (2001)
Den tilltalade, som hade överklagat tingsrättens dom, uteblev från huvudförhandlingen i hovrätten. Även åklagaren, som hade överklagat domen anslutningsvis, uteblev från förhandlingen. Den tilltalades överklagande - och som följd av det även åklagarens överkla…
NJA 1999 s. 362 (1999)
Tilltalad, som i HovR:n dömts till åtta månaders fängelse för bl a försök till grov misshandel, har överklagat domen vad gäller ansvar, påföljd och skadestånd. Fråga om HovR:n med stöd av 51 kap 21 § sista stycket RB kunnat avgöra målet trots att den tilltalad…

46 kap. 4 § (3)

NJA 2017 s. 1086 «Åklagarens andrahandsyrkande» (2017)
Rättegångsfel. Åklagaren har vid en huvudförhandling i hovrätten inte framställt ett i tingsrätten anfört alternativt gärningspåstående med ett anknutet enskilt anspråk. Med hänsyn till omständigheterna i målet har det ansetts att hovrätten genom materiell pro…
NJA 1999 s. 260 (1999)
Fråga om domstols skyldighet att klarlägga innebörden av gjort vitsordande av skadeståndsbelopp i brottmål. 46 kap 4 § 2 st RB.
NJA 1996 s. 797 (1996)
Tolkning av gärningsbeskrivning.

46 kap. 6 § (1)

RH 2011:4 (2010)
I mål om våld mot tjänsteman m.m. har tingsrätten funnit att saken kunnat utredas tillfredställande och avgjort målet trots att den tilltalade, som förnekat brott, ej varit närvarande. Målet har återförvisats till tingsrätten.

46 kap. 7 § (2)

NJA 1998 s. 862 (1998)
Fråga om rättegångsfel förekommit i HovR genom att ett förhör tagits upp per telefon. 46 kap 7 § 2 st RB.
NJA 1997 s. 822 (1997)
Prövningstillstånd i HovR. Förhör med målsägande har i TR:n tagits upp per telefon. HD har ansett att det inte fanns skäl för sådan bevisupptagning och har därför meddelat tillstånd till prövning i HovR:n med stöd av 49 kap 14 § 3 RB. 46 kap 7 § 2 st RB.

46 kap. 15 § (4)

RH 2000:75 (2000)
Användande av förenklad delgivning har, med hänsyn till omständigheterna, inte ansetts vara olämpligt trots att mer än två år förflutit efter delgivningen av underrättelse om förenklad delgivning.
RH 1999:8 (1998)
Tingsrätt får avgöra brottmål i den tilltalades utevaro under förutsättning bl.a. att saken kan utredas tillfredsställande. Denna förutsättning har i visst fall ansetts inte föreligga när det i målet förekommit olika, delvis motstridiga uppgifter från den till…
NJA 1990 s. 228 (1990)
Sedan tilltalad förelagts vid vite att personligen inställa sig till huvudförhandling har rätten före förhandlingen förordnat om hämtning av den tilltalade. Förordnandet har inte ansetts innebära att vitesföreläggandet förfallit.
NJA 1983 s. 113 (1983)
Domvillobesvär. Tingsrätt har avgjort brottmål efter att i den tilltalades utevaro ha hållit huvudförhandling, till vilken den tilltalade ej delgivits kallelse. Tillräckliga skäl att antaga att den tilltalade avvikit har inte förelegat. Rättegångsfelet har bed…

46 kap. 17 § (2)

NJA 2005 s. 864 (2005)
När det i ett brottmål efter huvudförhandlingens avslutande åberopats ny bevisning som bedöms kunna vara betydelsefull för utgången i målet, har det ansetts föreligga förutsättningar för att med stöd av bestämmelsen i 46 kap. 17 § rättegångsbalken besluta om n…
RH 1995:41 (1995)
Yttrande från frivårdsmyndigheten enligt 25 § frivårdsförordningen (1983:250) som en tingsrätt inhämtat efter huvudförhandlingens avslutande har inte ansetts utgöra sådan kompletterande utredning av enkel beskaffenhet som enligt 46 kap. 17 § andra punkten rätt…

47 kap. 1 § (1)

NJA 1998 s. 319 (1998)
En målsägande, som väckt enskilt åtal för brott under allmänt åtal, har ansetts kunna komplettera sin ansökan om stämning med ett därefter fattat beslut att allmänt åtal inte skall äga rum.

47 kap. 3 § (2)

Högsta domstolen, mål B 2822-24 Dom eller beslut (2025)
Förutsättningarna för att genast meddela dom utan att stämning utfärdas.
NJA 2025 s. 640 (2025)
Förutsättningarna för att genast meddela dom utan att stämning utfärdas.

47 kap. 4 § (1)

NJA 1997 s. 825 (1997)
HovR har i ett dispositivt tvistemål grundat sin dom i vart fall till en del på andra omständigheter än sådana som part åberopat till grund för sin talan. Enligt HD borde HovR:n, för det fall att den ansåg att dessa omständigheter skulle beaktas ex officio, ha…

47 kap. 5 § (3)

Högsta domstolen, mål B 2822-24 Dom eller beslut (2025)
Förutsättningarna för att genast meddela dom utan att stämning utfärdas.
NJA 2025 s. 640 (2025)
Förutsättningarna för att genast meddela dom utan att stämning utfärdas.
NJA 1996 s. 343 (1996)
Fråga huruvida det är uppenbart att talan är ogrundad och, då denna fråga besvarats nekande, huruvida målet, som avgjorts utan att stämning utfärdats, skall återförvisas till TR:n. 47 kap 5 § och 51 kap 28 § RB.

48 kap. 2 § (1)

NJA 1994 s. 254 (1994)
Som föreläggande av ordningsbot kan inte anses handling som saknar uppgift om bötesstraff. 48 kap 2 och 3 §§ RB.

48 kap. 3 § (2)

NJA 2011 s. 421 (2011)
Det krävs inte prövningstillstånd i hovrätten vid överklagande av tingsrätts beslut i mål om klagan över godkänt föreläggande av ordningsbot.
NJA 1994 s. 254 (1994)
Som föreläggande av ordningsbot kan inte anses handling som saknar uppgift om bötesstraff. 48 kap 2 och 3 §§ RB.

48 kap. 4 § (1)

NJA 2014 s. 139 (2014)
Företagsbot (I-IV)

48 kap. 13 § (1)

NJA 2014 s. 63 (2014)
Resningsärende. Den straffrättsliga legalitetsprincipen har inte hindrat att en straffbestämmelse i trafikförordningen tolkats så att den omfattat en viss hastighetsöverträdelse. Föreläggande av ordningsbot för hastighetsöverträdelsen har inte innefattat rätts…

48 kap. 14 § (1)

NJA 1983 s. 709 (1983)
Straffmätning vid ordningsförseelser.

49 kap. 1 § (1)

NJA 1999 s. 92 (1999)
I ett som mellandom rubricerat avgörande har en TR avgjort ett mål i dess helhet. Då parterna endast beretts tillfälle att slutföra sin talan såvitt avsåg mellandomstemat har sådant rättegångsfel ansetts föreligga att det funnits synnerliga skäl för prövningst…

49 kap. 2 § (5)

NJA 2013 s. 1017 «Sandås Transport» (2013)
Fråga huruvida ett avtal om att inte överklaga en tingsrätts dom har verkan, när tvisten påstås röra konkurrensbegränsning som domstol har att beakta självmant. Avtalets verkan som hinder mot att ta upp överklagandet ska prövas innan frågan om prövningstillstå…
RH 2012:57 (2012)
Avvisande av överklagande med stöd av 49 kap. 2 § första stycket rättegångsbalken.
NJA 2010 s. 448 «AQ Enclosure Systems» (2010)
Sedan tingsrätten förpliktat en part att utge ett visst belopp har parten såväl överklagat domen som betalat det utdömda beloppet. För att en sådan betalning ska anses innebära en utfästelse att inte överklaga måste krävas att någon särskild omständighet utöve…
NJA 2006 s. 101 «A.O. Byggservice» (2006)
Sedan A och B genom dom av tingsrätt förpliktats att solidariskt betala ett belopp till C, vinner domen laga kraft mot B, som också utan förbehåll fullgör hela betalningsskyldigheten, medan A överklagar domen. Den av B erlagda betalningen har inte ansetts kunn…
RH 2005:3 (2005)
Sedan klaganden betalat den fordran som överklagandet avsåg har detta avvisats.

49 kap. 3 § (8)

NJA 2021 s. 722 «Partsinsyn och förbehåll» (2021)
Ett beslut om förbehåll vid tillämpning av rätten till partsinsyn enligt rättegångsbalken får inte överklagas särskilt, utan endast i samband med dom eller slutligt beslut i målet.
NJA 2008 s. 634 «Bildfilerna I» (2008)
Hovrätt har avslagit en framställning av tilltalad om att få ut kopior av bildupptagningar av vittnesförhör vid tingsrätten men förklarat den tilltalade samt hans ombud och offentlige försvarare berättigade att ta del av bildupptagningarna i hovrättens lokaler…
NJA 2005 s. 9 (2005)
Beslut om förordnande av syssloman enligt 13 kap. 22 § aktiebolagslagen (1975:1385) får inte överklagas särskilt.
NJA 2001 s. 344 «Polisförhöret med den brottsanmälde» (2001)
Domstolsverket har ansetts ha rätt att överklaga ett beslut om förordnande av offentlig försvarare. Tillika fråga om rätt till offentlig försvarare för den som i anledning av anmälan mot honom för brott kallats till förhör inför polisen.
NJA 2001 s. 306 «Framställningens syfte» (2001)
Hovrätten har i där anhängigt mål avslagit en begäran av offentlig försvarare om att få bli entledigad. Den tilltalade har ansetts ha rätt att överklaga beslutet särskilt enligt 54 kap. 4 § jämförd med 49 kap. 5 § p. 7 rättegångsbalken.
MÖD 1999:4 (1999)
Prövningsavgift vid tillståndsansökan ----- Talan mot beslut om prövningsavgift får inte föras särskilt. Omprövning av avgiften kan däremot ske i samband med handläggningens avslutande.
RH 1995:69 (1995)
Yrkande om föreläggande för kärande att ställa säkerhet enligt 1 och 3 §§ lagen (1980:307) om skyldighet för utländsk kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader har bifallits. I beslutet har tingsrätten också tagit ställning till i vilken form och til…
NJA 1990 s. 633 (1990)
Påstående av svaranden i mål om klander av skiljedom att käranden efter klanderfristens utgång åberopat nya grunder och att detta ej var tillåtet har ansetts som invändning om rättegångshinder.

49 kap. 4 § (10)

Högsta domstolen, mål ÖM 2337-24 Dom eller beslut (2025)
Underinstansen har underlåtit att ta ställning till om ett beslut under rättegången fick överklagas särskilt. Det har ansetts ankomma på överinstansen att vidta de åtgärder som behövs för att underinstansen ska kunna komplettera med det saknade beslutet.
NJA 2000 s. 683 (2000)
När i ett mål i en fastighetsdomstol ett slutligt beslut inte skulle vara överklagbart har det ansetts felaktigt att inte tillåta att ett beslut under rättegången fick överklagas särskilt.
NJA 1993 s. 591 (1993)
Beslut enligt 5 kap 9 § 1 st RB om förbud mot ljudupptagning av förhör vid domstol har ansetts inte kunna överklagas genom ett ordinärt rättsmedel.
NJA 1993 s. 299 (1993)
Domstolsverket har ansetts ha rätt att föra talan mot slutligt beslut av TR angående byte av offentlig försvarare.
NJA 1985 s. 438 (1985)
Sedan TR på yrkande av part, som åtnjöt allmän rättshjälp, entledigat för parten förordnat biträde men ej bifallit partens yrkande om förordnande av annat biträde, biföll HovR:n av parten i den delen anförda besvär och förordnade nytt biträde enligt partens ön…
NJA 1984 s. 550 (1984)
TR har avslagit parts begäran om förordnande av viss person till biträde enligt rättshjälpslagen. Sedan HovR:n efter besvär av parten förordnat personen i fråga till biträde, har domstolsverket anfört besvär mot beslutet i HD. Talan har avvisats på grund av fu…
NJA 1983 s. 806 (1983)
Genom beslut under rättegången lämande TR begäran av J, mot vilken åtal väckts, att viss angiven advokat skulle förordnas till offentlig försvarare utan bifall. Av J anförda besvär över detta beslut avvisades av TR under motivering att J inte anmält missnöje i…
NJA 1983 s. 378 (1983)
Beslut om utdömande av vite som förelagts såsom led i fullgörandet av TR:s skyldighet enligt 20 kap 9 § ÄB att tillse att bouppteckning förrättas och inges för inregistrering är att behandla som ett beslut under rättegången mot vilket talan enligt 49 kap 4 § 1…
NJA 1983 s. 200 «Åklagaren och försvararförordnandet» (1983)
Åklagarens ställning vid prövning av fråga om återkallande av förordnande som offentlig försvarare.
NJA 1981 s. 905 «Det entledigade rättshjälpsbiträdet» (1981)
Vid byte av biträde enligt rättshjälpslagen har domstol funnit sig ej kunna förordna den som part föreslagit. Då parten fortfarande varit i behov av och önskat biträdeshjälp har domstolen ansetts ej äga underlåta att förordna nytt biträde i samband med entledi…

49 kap. 5 § (8)

Högsta domstolen, mål Ö 1327-23 Dom eller beslut (2024)
Offentlig försvarares (I) respektive rättshjälpsbiträdes (II) rätt att särskilt överklaga ett beslut om avslag på en begäran om byte av offentlig försvarare respektive rättshjälpsbiträde. Betydelsen av advokatetiska skäl vid bedömningen av om ett byte ska medg…
NJA 2024 s. 69 «De advokatetiska skälen” (I och II)» (2024)
Offentlig försvarares (I) respektive rättshjälpsbiträdes (II) rätt att särskilt överklaga ett beslut om avslag på en begäran om byte av offentlig försvarare respektive rättshjälpsbiträde. Betydelsen av advokatetiska skäl vid bedömningen av om ett byte ska medg…
NJA 2004 s. 63 (2004)
Förbudet mot överklagande i 54 kap. 3 § första stycket andra meningen rättegångsbalken omfattar inte beslut om skyldighet att ersätta rättegångs- och rättshjälpskostnader som meddelats i samband med ett beslut genom vilket ett överklagande till hovrätten förkl…
RH 2001:47 (2001)
Sedan en part anslutningsvis överklagat såväl tingsrättens dom i huvudsaken som tingsrättens beslut om rättegångskostnader, har hovrätten avvisat anslutningsöverklagandet i den del det avsåg tingsrättens beslut om rättegångskostnader.
NJA 1997 s. 475 (1997)
TR har i beslut i brottmålsdom prövat en fråga om skyldighet att ersätta rättegångskostnad. Eftersom beslutet enligt 49 kap 5 § 4 RB fick överklagas särskilt, omfattades det till följd av 13 § 4 st samma kap inte av något krav på prövningstillstånd i HovR:n.
RH 1995:130 (1995)
Sedan den ena parten i ett tvistemål överklagat tingsrättens dom i huvudsaken, har motparten kommit in med ett anslutningsöverklagande som avser ett i domen intaget beslut om ersättning för rättegångskostnader. Tingsrätten, som uppenbarligen inte uppmärksammat…
NJA 1993 s. 591 (1993)
Beslut enligt 5 kap 9 § 1 st RB om förbud mot ljudupptagning av förhör vid domstol har ansetts inte kunna överklagas genom ett ordinärt rättsmedel.
NJA 1981 s. 1109 (1981)
TR har i dom intagit beslut, varigenom part förpliktats ersätta statsverket kostnaderna för motparternas rättshjälp. I meddelad fullföljdshänvisning har - förutom anvisning om fullföljd genom vad - meddelats hänvisning att talan mot sådana beslut som avses i 4…

49 kap. 6 § (1)

NJA 1991 s. 475 (1991)
En skriftlig anvisning av domstol om att en planerad huvudförhandling i brottmål skulle avse endast vissa tilltalade har med anledning av besvärstalan av en annan tilltalad i målet ansetts utgöra ett beslut i den mening som avses i 49 kap 6 § RB.

49 kap. 7 § (4)

AD 2012 nr 3 (2012)
En tingsrätt har i ett mål om åldersdiskriminering beslutat att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen och förklarat att målet ska vara vilande under den tid handläggningen pågår i EU-domstolen. Svarandeparten har i enlighet med 49 kap. 7 § rättegångsbalk…
RH 2008:52 (2008)
Kravet på utredningen när parterna begär äktenskapsskillnad utan betänketid och en av dem, enligt ingivet personbevis, bor tillsammans med eget barn under 16 år.
AD 2001 nr 67 (2001)
Sedan en arbetstagare hos Europeiska Kommissionen med placering vid dess kontor i Stockholm avskedats, väckte arbetstagaren talan vid tingsrätten med yrkanden om skadestånd på grund av avskedandet. Arbetstagaren yrkade under målets handläggning att Europeiska …
AD 1995 nr 154 (1995)
En tingsrätt beslutade att inte pröva arbetstagares lönefordran utan samtidig prövning av arbetsgivarens kvittningsinvändning och ett av arbetsgivaren väckt genkäromål ävensom att sammanlägga målet med andra tvistemål. Beslutet överklagades av arbetstagaren me…

49 kap. 8 § (2)

NJA 1993 s. 591 (1993)
Beslut enligt 5 kap 9 § 1 st RB om förbud mot ljudupptagning av förhör vid domstol har ansetts inte kunna överklagas genom ett ordinärt rättsmedel.
NJA 1989 s. 173 (1989)
Särskild talan har inte ansetts medgiven mot HovR:s beslut under rättegången, varigenom vägrats inhibition av ett av TR i samband med dom på näringsförbud meddelat tillfälligt sådant förbud. 54 kap 4 § jfrd med 49 kap 8 § 1 st RB. Jfr även 12 § lagen (1986:436…

49 kap. 9 § (2)

NJA 1985 s. 392 (1985)
Vad i 49 kap 9 § andra meningen RB föreskrivits om fullföljd av talan är inte tillämpligt när det av lagen anvisade rättsmedlet mot visst avgörande är återvinning. Om i sådant fall talan mot avgörandet fullföljs till HovR, har HovR:n därför att avvisa den full…
NJA 1981 s. 573 (1981)
Fråga huruvida vad rätteligen anmälts.

49 kap. 10 § (1)

NJA 1981 s. 1109 (1981)
TR har i dom intagit beslut, varigenom part förpliktats ersätta statsverket kostnaderna för motparternas rättshjälp. I meddelad fullföljdshänvisning har - förutom anvisning om fullföljd genom vad - meddelats hänvisning att talan mot sådana beslut som avses i 4…

49 kap. 12 § (18)

RH 2010:17 (2010)
En misstänkt begärde före åtals väckande att offentlig försvarare skulle förordnas för honom. Tingsrätten behandlade hans begäran som ett ärende enligt ärendelagen. Hovrätten har handlagt saken enligt 52 kap. rättegångsbalken som ett s.k. RB-ärende samt funnit…
NJA 2009 s. 548 (2009)
Prövningstillstånd krävs för att hovrätten ska pröva överklagande av fastighetsdomstolens avgöranden i mål som enligt anläggningslagen ska handläggas som fastighetsbildningsmål.
RH 2009:38 (2009)
Hovrätten har funnit att det krävs prövningstillstånd för prövning av överklagande av tingsrätts beslut med anledning av klagan över godkänt föreläggande av ordningsbot.
RH 2008:65 (2008)
Förbudet att överklaga en hovrätts avgörande i mål om interimistiskt förordnande enligt föräldrabalken har ansetts omfatta även beslut, varigenom prövningstillstånd har vägrats.
NJA 1999 s. 709 (1999)
Prövningstillstånd i hovrätt krävs om det vid tingsrätten ursprungligen yrkade beloppet översteg ett basbelopp men talan där inskränkts till ett belopp understigande denna gräns. 49 kap 12 § första stycket rättegångsbalken.
NJA 1999 s. 92 (1999)
I ett som mellandom rubricerat avgörande har en TR avgjort ett mål i dess helhet. Då parterna endast beretts tillfälle att slutföra sin talan såvitt avsåg mellandomstemat har sådant rättegångsfel ansetts föreligga att det funnits synnerliga skäl för prövningst…
RH 1999:23 (1998)
Fråga om prövningstillstånd krävs för att hovrätt skall pröva ett mål som innefattar såväl en fullgörelsetalan om ca 18 000 kr som ett yrkande om att kärandens fordran skall utgå med särskild förmånsrätt i gäldenärens fastighet, i vilken gäldenären upplåtit pa…
NJA 1998 s. 757 (1998)
Fråga om värdet av de olika tvisteföremålen skall sammanräknas vid tillämpning av kravet på prövningstillstånd i HovR enligt 49 kap 12 § 1 st RB, när talan förs mot fyra borgensmän som i separata förbindelser åtagit sig ansvar var och en för visst delbelopp av…
NJA 1998 s. 417 (1998)
Prövningstillstånd krävs i HovR även vid fastställelsetalan, om tvisteföremålets värde uppenbart inte överstiger basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. 49 kap 12 § RB.
NJA 1997 s. 281 (1997)
Prövningstillstånd i HovR. Frågor rörande preskription av borgensåtagande för bostadshyresfordran.
NJA 1996 s. 393 (1996)
Då en målsägandes enskilda anspråk gentemot samma person i anledning av flera brott prövats i en rättegäng tillsammans med åtalet, har värdet av vad som sammanlagt yrkats i TR:n ansetts avgörande för huruvida prövningstillstånd krävs i HovR:n i skadeståndsdele…
NJA 1996 s. 14 (1996)
Vid kumulation av flera käromål enligt 14 kap 2 § RB krävs inte prövningstillstånd vid överklagande av TR:ns dom när det sammanlagda belopp varom talan förts överstiger ett basbelopp, även om beloppet i varje särskilt mål är lägre än basbeloppet.
NJA 1995 s. 558 (1995)
Avgörande för huruvida prövningstillstånd krävs i HovR:n beträffande enskilt anspråk, som TR:n har prövat i en dom i brottmål, är värdet - i förhållande till basbeloppet - av vad som yrkats i TR:n och inte av tvisteföremålet i HovR:n. 49 kap 12 § 1 st och 13 §…
NJA 1995 s. 503 (1995)
Tillstånd till prövning i hovrätt av skadeståndsfråga har ansetts böra meddelas med hänsyn till sambandet mellan denna fråga och en samtidigt överklagad påföljdsfråga som ej krävt sådant tillstånd.
RH 1994:4 (1993)
Vid bedömningen av fråga om prövningstillstånd har hänsyn tagits till att det inte förelegat anledning att anta att parterna i hovrätten skulle tillåtas att åberopa ny bevisning.
RH 1993:124 (1993)
Flera kärande har vid samma tidpunkt under anförande av samma grund yrkat betalning ur den statliga lönegarantin. Kärandenas sammanlagda krav överskred beloppsgränsen (basbeloppsregeln) i 49 kap. 12 § rättegångsbalken. Sedan deras yrkanden ogillats av tingsrät…
NJA 1993 s. 512 (1993)
Med hänsyn till den stora förekomsten av mål om obetalda trafikförsäkringsavgifter och till en uppgiven oenhetlig praxis i fråga om skyldigheten att i vissa sådana mål utge ersättning för inkassokostnader och rättegångskostnader har tillstånd till prövning i H…
NJA 1992 s. 260 (1992)
Tillstånd till prövning i HovR av tvistemål om mindre värden har meddelats i fråga om rättegångskostnad i TR:n, avseende ersättning för resekostnader för ombud från avlägsen ort. Partiellt prövningstillstånd har ansetts kunna meddelas beträffande sådan fråga.

49 kap. 12 a § (2)

RH 1994:60 (1994)
Fråga om prövningstillstånd krävs för att hovrätten skall pröva tingsrättens dom varigenom avgjorts talan om förverkande av egendom mot någon som inte är tilltalad för brott.
RH 1994:61 (1994)
Fråga om prövningstillstånd krävs för att hovrätt skall pröva tingsrätts dom varigenom avgjorts talan om förverkande av egendom mot någon som inte är tilltalad för brott.

49 kap. 13 § (24)

NJA 2020 s. 1078 «Vittnet vid gripandet» (2020)
Tillstånd till prövning i hovrätt när ny bevisning åberopas i ett brottmål.
NJA 2017 s. 55 «(I) Vitvarorna resp. (II) Det påstådda förarbytet» (2017)
Prövningstillstånd i hovrätt. Om flera personer, som i tingsrätten har dömts för brott på i allt väsentligt samma utredningsunderlag, har överklagat tingsrättens dom i skuldfrågan och något överklagande ska prövas i sak, bör prövningstillstånd meddelas för sam…
NJA 2011 s. 24 (2011)
Prövningstillstånd i hovrätt. En femtonårig pojke har dömts för grov misshandel till böter och överklagat domen. Synnerliga skäl har ansetts föreligga att pröva överklagandet.
NJA 2010 s. 281 (2010)
Kravet på prövningstillstånd i hovrätt har ansetts inte omfatta ett fall där den tilltalade i tingsrätten dels dömts till böter för vissa brott, dels frikänts för andra brott, som haft strängare straff än fängelse sex månader i straffskalan, och tingsrättens d…
RH 2009:1 (2008)
Kravet på prövningstillstånd i hovrätt har ansetts omfatta ett bötesbrott i en situation där den tilltalade vid tingsrätten dels dömts till böter för ett visst brott, dels frikänts för ett annat brott för vilket är föreskrivet svårare straff än fängelse i sex …
RH 2008:23 (2008)
Åklagare yrkade ansvar på en kvinna för våld mot tjänsteman och våldsamt motstånd. Tingsrätten ogillade åtalet för våld mot tjänsteman och dömde kvinnan för våldsamt motstånd till dagsböter. Sedan kvinnan överklagat domen med yrkande om att åtalet för våldsamt…
NJA 2007 s. 53 (2007)
En femtonårig pojke har av tingsrätt mot sitt nekande dömts till böter för försök till våldtäkt mot barn. Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att meddela prövningstillstånd i hovrätten.
RH 2007:38 (2007)
Hovrätt har ansett sig kunna meddela prövningstillstånd i brottmål i fråga om åläggande att betala avgift enligt lagen om brottsofferfond men vägra prövningstillstånd i själva saken (s.k. partiellt prövningstillstånd).
NJA 1997 s. 776 (1997)
Åklagare yrkade ansvar på en importör enligt varusmugglingslagen med påstående att denne uppsåtligen eller av grov oaktsamhet låtit lämna oriktiga uppgifter i tulldeklarationer. TR:n dömde importören enligt 5 § nämnda lag för oaktsamt brott till böter. Fråga s…
NJA 1997 s. 475 (1997)
TR har i beslut i brottmålsdom prövat en fråga om skyldighet att ersätta rättegångskostnad. Eftersom beslutet enligt 49 kap 5 § 4 RB fick överklagas särskilt, omfattades det till följd av 13 § 4 st samma kap inte av något krav på prövningstillstånd i HovR:n.
NJA 1997 s. 323 (1997)
En tilltalad har till HovR:n överklagat en dom varigenom han fällts till ansvar för brott och ålagts att utge skadestånd. I skadeståndsdelen fordras inte prövningstillstånd i HovR:n. Sambandet mellan skadestånds- och ansvarsfrågorna har inte ansetts vara sådan…
NJA 1996 s. 557 (1996)
Prövningstillstånd i HovR krävs inte vid överklagande av TR:s beslut i mål om klagan över godkänt föreläggande av ordningsbot.
NJA 1996 s. 393 (1996)
Då en målsägandes enskilda anspråk gentemot samma person i anledning av flera brott prövats i en rättegäng tillsammans med åtalet, har värdet av vad som sammanlagt yrkats i TR:n ansetts avgörande för huruvida prövningstillstånd krävs i HovR:n i skadeståndsdele…
NJA 1996 s. 209 (1996)
TR har genom samma dom dels dömt en person för brott, dels bifallit en särskild talan om förverkande som förts mot annan. Domen har överklagats av båda. Frågan om prövningstillstånd krävs i HovR:n skall avgöras för var part för sig.
NJA 1995 s. 558 (1995)
Avgörande för huruvida prövningstillstånd krävs i HovR:n beträffande enskilt anspråk, som TR:n har prövat i en dom i brottmål, är värdet - i förhållande till basbeloppet - av vad som yrkats i TR:n och inte av tvisteföremålet i HovR:n. 49 kap 12 § 1 st och 13 §…
NJA 1995 s. 503 (1995)
Tillstånd till prövning i hovrätt av skadeståndsfråga har ansetts böra meddelas med hänsyn till sambandet mellan denna fråga och en samtidigt överklagad påföljdsfråga som ej krävt sådant tillstånd.
RH 1995:56 (1995)
Anslutningsöverklagande förfallet om prövningstillstånd ej meddelas beträffande det första överklagandet.
NJA 1995 s. 351 (1995)
Krav på prövningstillstånd i HovR föreligger när överklagande skett av TR:s dom som gällt särskild talan om förverkande förd mot någon som ej är tilltalad för brott (I). Krav på prövningstillstånd i HovR föreligger inte när tilltalad som erhållit påföljdsefter…
NJA 1995 s. 294 (1995)
Kravet på prövningstillstånd i HovR har ansetts omfatta fall där den tilltalade i TR:n dels dömts till böter för vissa brott, dels frikänts för annat brott för vilket varit föreskrivet strängare straff än fängelse i sex månader men där TR:ns dom överklagats en…
RH 1995:45 (1995)
Prövningstillstånd har erfordrats för prövning i hovrätten av överklagande av godkänt föreläggande av ordningsbot (skiljaktig mening).
RH 1995:42 (1995)
Prövningstillstånd har erfordrats för prövning i hovrätten av överklagande av godkänt föreläggande av ordningsbot.
RH 1995:20 (1995)
Prövningstillstånd krävs inte för att hovrätt skall pröva tingsrätts beslut i mål om undanröjande av godkänt föreläggande av ordningsbot.
NJA 1993 s. 512 (1993)
Med hänsyn till den stora förekomsten av mål om obetalda trafikförsäkringsavgifter och till en uppgiven oenhetlig praxis i fråga om skyldigheten att i vissa sådana mål utge ersättning för inkassokostnader och rättegångskostnader har tillstånd till prövning i H…
NJA 1992 s. 260 (1992)
Tillstånd till prövning i HovR av tvistemål om mindre värden har meddelats i fråga om rättegångskostnad i TR:n, avseende ersättning för resekostnader för ombud från avlägsen ort. Partiellt prövningstillstånd har ansetts kunna meddelas beträffande sådan fråga.

49 kap. 14 § (36)

Högsta domstolen, mål Ö 4564-23 Dom eller beslut (2025)
Prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen i miljömål, särskilt förutsättningarna för granskningsdispens och prejudikatdispens.
Högsta domstolen, mål Ö 1534-18 (2019)
Tillstånd till prövning i hovrätt, särskilt förutsättningarna för gransknings- och prejudikatdispens.
NJA 2019 s. 151 «Den vidaresålda bilen» (2019)
Tillstånd till prövning i hovrätt, särskilt förutsättningarna för gransknings- och prejudikatdispens.
NJA 2015 s. 656 (2015)
Prövningstillstånd i hovrätt. I mål där båda parters överklagande avser skäligheten av ett belopp bör det bara i undantagsfall komma i fråga att prövningstillstånd meddelas för endast den ena parten.
RH 2014:49 (2013)
Ett försäkringsbolag, för vilket åklagaren i tingsrätten fört talan om enskilt anspråk, har först i hovrätten, dit målet överklagats endast i skadeståndsdelen, åberopat viss bevisning. Hovrätten har ansett att försäkringsbolaget har haft giltig ursäkt för att …
NJA 2012 s. 476 (2012)
Tillstånd till prövning i hovrätt av mål som inrymmer fråga av prejudikatintresse men där hovrättens fortsatta prövning också kommer att röra många andra frågor. (Samma dag och med samma utgång avgjordes mål Ö 5678-11 mellan samma parter).
NJA 2011 s. 843 (2011)
Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om ränta på fordran avseende mervärdesskatt (prejudikatdispens).
NJA 2011 s. 782 «Kiirunavaara gruvindustriområde» (2011)
Prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen i miljömål.
NJA 2011 s. 589 «Benstocken» (2011)
Prövningstillstånd i hovrätt (granskningsdispens) har meddelats i ett omfattande mål som rör komplicerade förhållanden med hänsyn till att tingsrättens domskäl har ansetts alltför knapphändiga för att riktigheten av det slut som domstolen har kommit till ska k…
NJA 2011 s. 396 (2011)
Ett grovt rättegångsfel har förekommit i tingsrätten, vars dom överklagades. Det har ansetts att hovrätten inom ramen för tillståndsprövningen inte ska vidta åtgärder för att avhjälpa felet. NJA 2010 s. 342 II.
NJA 2011 s. 311 (2011)
Hovrätten har meddelat prövningstillstånd beträffande en parts överklagande i fråga om vårdnad. Prövningstillstånd i hovrätten har i sådant fall ansetts i regel böra meddelas även beträffande den andra partens överklagande rörande vårdnad, boende och umgänge.
NJA 2011 s. 106 (2011)
Tillstånd har meddelats till prövning i hovrätt av ett mål om hastighetsöverträdelse för bedömning av om det är uteslutet att mätning med hjälp av automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK) skett på annat fordon än det som hade framförts av den tilltalade.
NJA 2010 s. 461 (2010)
Tillstånd till prövning i hovrätt av mål angående adoption.
NJA 2010 s. 405 (2010)
Prövningstillstånd i hovrätt (granskningsdispens) har meddelats med hänsyn till att tingsrättens redovisning av bevisvärderingen har ansetts alltför knapphändig för att riktigheten av det slut som tingsrätten kommit till ska kunna bedömas utan en fullständig r…
NJA 2010 s. 416 (2010)
Prövningstillstånd i hovrätt när valet av avtalstolkningsmetod medfört att riktigheten av tingsrättens avgörande inte har kunnat bedömas (granskningsdispens).
NJA 2010 s. 342 (2010)
Fråga om hovrätt bort meddela prövningstillstånd på grund av synnerliga skäl när rättegångsfel förekommit i tingsrätten. Felets inverkan på målets utgång (I = Ö 4919-08). Avhjälpande i hovrätten (II = Ö 1302-10).
NJA 2009 s. 798 (2009)
Fråga om tillstånd till prövning i hovrätt av mål om vårdnad, boende och umgänge.
NJA 2009 s. 773 (2009)
Konkursärende. Fråga om tillstånd till prövning i hovrätt när det i hovrätten åberopas omständigheter som inträffat efter konkursbeslutet.
NJA 2009 s. 738 (2009)
Fråga om prövningstillstånd i hovrätt beträffande beslut om ersättning för rättegångskostnad.
RH 2009:96 (2009)
Hovrätten har, till följd av att partiellt prövningstillstånd beviljats avseende en av flera fordringar i ett mål om borgen, även meddelat prövningstillstånd i fråga om rättegångskostnaderna. Prövningstillståndet i den delen har begränsats till att endast gäll…
NJA 2009 s. 590 «Gipsväggen» (2009)
Granskningsdispens i mål om skadegörelse.
NJA 2007 s. 675 (2007)
Fråga om prövningstillstånd i hovrätt. Den tilltalade har mot åtal för överträdelse av besöksförbud invänt att beslutet om besöksförbud saknar laglig grund. Ansvarsfrihet på den åberopade grunden har ansetts kunna komma i fråga endast i sådana speciella situat…
NJA 2006 s. 518 (2006)
Fråga om förverkande har prövats i tingsrätt enligt lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m. efter det att svaranden underlåtit att efterkomma tingsrättens föreläggande att inkomma med yttrande. Ändringsdispens i hovrätten har meddela…
NJA 2004 s. 896 (2004)
I ett mål i vilket två personer åtalats för arbetsmiljöbrott har tillstånd till prövning i hovrätt meddelats när tingsrättens domskäl, tillsammans med av åklagaren åberopad ny bevisning och hans åtalsjustering i hovrätten beträffande en av de tilltalade, ger a…
NJA 2004 s. 393 (2004)
Fråga om hovrätt med hänsyn till Europakonventionen bort meddela prövningstillstånd i ett brottmål, trots att skäl för sådant tillstånd i övrigt inte förelegat enligt 49 kap. 14 § rättegångsbalken.
NJA 2003 s. 400 (2003)
Tillstånd till prövning i hovrätt beträffande ett skadeståndsanspråk i ett brottmål har meddelats när tingsrättens dom grundats på tilltron till målsägandens uppgifter utan stödbevisning och den tilltalade åberopar ny bevisning som väcker tvivel om riktigheten…
NJA 2002 s. 133 (2002)
Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om kontrollavgift har meddelats, när tingsrättens dom grundats på vittnesmål av en parkeringsvakt om vilka rutiner han brukar följa och tingsrätten inte närmare redovisat hur den bedömt motbevisning genom förhör under s…
NJA 2002 s. 35 (2002)
Tillstånd till prövning i hovrätten har meddelats, när tingsrättens dom grundats enbart på tilltron till målsägandens uppgifter och det av domskälen inte tydligt framgår hur tingsrätten värderat annan utredning i målet. 49 kap. 14 § 2 rättegångsbalken
NJA 1999 s. 92 (1999)
I ett som mellandom rubricerat avgörande har en TR avgjort ett mål i dess helhet. Då parterna endast beretts tillfälle att slutföra sin talan såvitt avsåg mellandomstemat har sådant rättegångsfel ansetts föreligga att det funnits synnerliga skäl för prövningst…
NJA 1997 s. 822 (1997)
Prövningstillstånd i HovR. Förhör med målsägande har i TR:n tagits upp per telefon. HD har ansett att det inte fanns skäl för sådan bevisupptagning och har därför meddelat tillstånd till prövning i HovR:n med stöd av 49 kap 14 § 3 RB. 46 kap 7 § 2 st RB.
NJA 1997 s. 520 (1997)
Tillstånd till prövning i HovR:n av mål om utmätning har meddelats när det framstått som tveksamt om TR:ns beslut varit rätt i sak.
NJA 1997 s. 281 (1997)
Prövningstillstånd i HovR. Frågor rörande preskription av borgensåtagande för bostadshyresfordran.
NJA 1997 s. 41 (1997)
Tillstånd till prövning i HovR har meddelats, när TR:ns dom grundats på tilltron till målsägandens uppgifter utan stödbevisning och den tilltalade åberopar ny bevisning som väcker tvivel om riktigheten av TR:ns avgörande (ändringsdispens). 49 kap 14 § 2 RB.
NJA 1997 s. 3 (1997)
Tillstånd till prövning i HovR har meddelats eftersom det ansetts vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att högre rätt prövar fråga om rätt till ersättning enligt 1 kap 3 § skadeståndslagen för lidande som tillfogats en polisman i tjänsten genom hot.
NJA 1995 s. 362 (1995)
Prövningstillstånd i HovR. Allmänna reklamationsnämnden har vid prövning av tvister om tolkningen av villkoren i standardavtal gjort olika bedömningar i ett antal ärenden av samma beskaffenhet. Sedan talan väckts vid domstol i en av tvisterna, får det anses va…
NJA 1995 s. 502 (1995)
Prövningstillstånd i HovR. Då det - särskilt med hänsyn till att det är fråga om ny lagstiftning - ansetts vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att olika frågor beträffande tillämpningen av skuldsaneringslagen prövas i högre rätt har HD meddelat till…

49 kap. 14 a § (1)

MÖD 2009:24 (2009)
Partiellt prövningstillstånd ----- I ett mål om tillstånd till och villkor för täktverksamhet har såväl verksamhetsutövaren som länsstyrelsen överklagat miljödomstolens dom i olika hänseenden. Bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen skulle tillämpas i målet.…

49 kap. 15 § (1)

NJA 2015 s. 686 (2015)
Prövningstillstånd i hovrätt. Hovrättens skyldigheter när klaganden inte har fått besked om att prövningstillstånd krävs där. (NJA 1986 s. 621)

50 kap. 1 § (7)

RH 2024:24 (2024)
I mål om äktenskapsskillnad har ett yrkande om barns boende som framställts först i hovrätten avvisats.
NJA 2018 s. 467 «Slutbesiktningen och klagointresset» (2018)
Klagointresse. När någon annan än svaranden betalar käranden enligt en överklagad dom, så har svaranden ändå ett klagointresse om han eller hon inte slutligt har befriats från sin betalningsskyldighet enligt domen, såväl i förhållande till käranden som i förhå…
NJA 2001 s. 151 (2001)
Beslut om försättande i konkurs, som meddelats efter det att gäldenären medgivit konkursansökningen, har ansetts kunna överklagas av den som löpte risk att till följd av konkursen utsättas för krav på återvinning av gåva.
NJA 1997 s. 673 (1997)
Överklagande av domstols beslut har ansetts inte kunna ske genom skrift som ingivits till domstolen redan innan beslutet meddelats.
NJA 1993 s. 308 (1993)
Fråga om beviskravet för att en vadeinlaga inkommit till TR:n i rätt tid, när inlagan uppges ha sänts till TR:n med telefax.
NJA 1982 s. 323 (1982)
Föreskriften i 50 kap 1 § 1 st RB att rätten genast skall pröva om vadeanmälan rätteligen gjorts har ansetts innebära att prövningen skall äga rum senast arbetsdagen närmast efter den då vadeanmälan gjorts. Det förhållandet att beslut om avvisning av vadeanmäl…
NJA 1981 s. 573 (1981)
Fråga huruvida vad rätteligen anmälts.

50 kap. 2 § (9)

RH 2015:58 (2014)
En part i ett tvistemål har överklagat tingsrättens avgörande inom treveckorsfristen. Samma part har sedan överklagat domen även anslutningsvis. Anslutningsöverklagandet har tillåtits eftersom det ursprungliga överklagandet endast avsett tingsrättens avgörande…
NJA 2003 s. 244 «NCC:s anslutningsöverklagande» (2003)
Sedan tingsrätt i tvistemål bifallit käromålet delvis och förordnat att vardera parten skulle bära sin rättegångskostnad, har ena parten överklagat domen såväl i huvudsaken som beträffande rättegångskostnaderna. Motparten har ansetts berättigad att anslutnings…
RH 2001:47 (2001)
Sedan en part anslutningsvis överklagat såväl tingsrättens dom i huvudsaken som tingsrättens beslut om rättegångskostnader, har hovrätten avvisat anslutningsöverklagandet i den del det avsåg tingsrättens beslut om rättegångskostnader.
NJA 2000 s. 181 (2000)
M väckte med anledning av viss skada talan mot L och P med yrkande att det skulle fastställas i första hand att L var skyldig att utge ersättning på grund av försäkringsavtal och i andra hand att P var skyldig att utge ersättning på grund av avtalsbrott. Tings…
MÖD 2000:7 (2000)
Överklagande av beslut om ersättning för rättegångskostnader enligt miljöbalken ----- Miljööverdomstolen har funnit att i mål enligt miljöbalken kan, i likhet med vad som gäller enligt rättegångsbalkens regler, beslut om fördelning av rättegångskostnader enbar…
RH 1998:80 (1998)
Fadern, T, återkallade sitt överklagande med yrkande om ytterligare umgänge med ett barn, varefter modern, C, efter klagotidens utgång framställde yrkade att T:s rätt till umgänge helt skulle upphöra. Sedan T:s överklagande skrivits av, yrkade han att få vårdn…
NJA 1996 s. 724 «071-numren» (1996)
Den tilltalade överklagade en dom varigenom han fällts till ansvar för brott och ålagts att utge skadestånd. HovR:n vägrade prövningstillstånd i ansvarsdelen. HovR:ns prövning av skadeståndsfrågan har ansetts skola ske förutsättningslöst.
NJA 1984 s. 894 «Den senarelagda domen» (1984)
Återställande av försutten tid. När en domstol ändrar en från början bestämd tidpunkt för meddelande av dom, åligger det domstolen att underrätta parterna härom. Underrättelsen bör lämpligen ske genom att ett skriftligt meddelande sänds till parterna.
NJA 1983 s. 772 (1983)
Ansökan om återställande av försutten tid. Tiden för fullföljande av talan mot dom i äktenskapsmål har återställts utom såvitt genom domen dömts till äktenskapsskillnad.

50 kap. 3 § (2)

NJA 1993 s. 308 (1993)
Fråga om beviskravet för att en vadeinlaga inkommit till TR:n i rätt tid, när inlagan uppges ha sänts till TR:n med telefax.
NJA 1984 s. 592 (1984)
Försändelse innehållande vadeinlaga har med posten inkommit till kronofogdemyndighet och har, efter det att inlagan vidarebefordrats därifrån, inkommit till TR:n först efter den ordinära vadetidens utgång. Fråga huruvida tillräckligt stöd förebragts för påståe…

50 kap. 4 § (5)

NJA 2015 s. 846 «Legislatios överklagande» (2015)
Omfattning av överklagande till hovrätt rörande rättegångskostnader i tingsrätt.
NJA 2010 s. 93 (2010)
En part som hade förlorat i tingsrätten överklagade men yrkade endast att hovrätten skulle återförvisa målet till tingsrätten på grund av rättegångsfel. Överklagandet har ansetts böra tillåtas. Även fråga om kommunicering med motparten i HD.
NJA 2006 s. 464 (2006)
En målsägande har överklagat tingsrättens dom i ansvarsdelen. Fråga om han därvid också fullföljt talan såvitt gäller hans skadeståndstalan i tingsrätten. Den som offentlig försvarare förordnade advokaten har inte ansetts biträda målsägandens motpart i denna e…
NJA 1993 s. 111 (1993)
Fråga om kommunikation och muntlig förhandling i mål om lönegaranti.
NJA 1985 s. 618 (1985)
I mål om nedsättning av underhållsbidrag har den underhållsskyldige i vadeinlaga till HovR:n yrkat att bidraget skall nedsättas till visst belopp. Den underhållsskyldige har därefter - efter fullföljdstidens utgång - yrkat ytterligare nedsättning av bidraget. …

50 kap. 5 § (2)

NJA 1984 s. 894 «Den senarelagda domen» (1984)
Återställande av försutten tid. När en domstol ändrar en från början bestämd tidpunkt för meddelande av dom, åligger det domstolen att underrätta parterna härom. Underrättelsen bör lämpligen ske genom att ett skriftligt meddelande sänds till parterna.
NJA 1982 s. 777 (1982)
Återställande av försutten tid. Mot tvistemålsdom skulle vadetalan enligt lag fullföljas senast d 2 juli, och domen innehöll en härmed överensstämmande upplysning om fullföljdstidens slutdag. I den till domen fogade fullföljdshänvisningen angavs slutdagen emel…

50 kap. 7 § (2)

Högsta domstolen, mål ÖM 3311-24 Dom eller beslut (2025)
Ett överklagande i ett ansökningsmål enligt miljöbalken har avvisats. Fråga om det funnits skäl att vidta ytterligare åtgärder för att klargöra vem som var klagande.
NJA 2025 s. 653 «Vändle bergtäkt» (2025)
Ett överklagande i ett ansökningsmål enligt miljöbalken har avvisats. Fråga om det funnits skäl att vidta ytterligare åtgärder för att klargöra vem som var klagande.

50 kap. 8 § (6)

NJA 2011 s. 267 (2011)
Hovrätten har ogillat en i hovrätten väckt talan utan att utfärda stämning i målet. Högsta domstolen har meddelat dom utan att delge motparten överklagandet.
NJA 1998 s. 278 (1998)
Fråga om förutsättningar förelegat att med tillämpning av 42 kap 5 § 1 st andra meningen RB ogilla käromål utan utfärdande av stämning.
RH 1998:48 (1998)
Ett överklagande av tingsrättens dom i tvistemål har ansetts uppenbart ogrundat och hovrätten har därför genast meddelat dom.
NJA 1996 s. 732 (1996)
En arbetstagare, som hade insyn i arbetsgivarbolagets ekonomi, erhöll under cirka sju månader inte lön för utfört arbete. Arbetstagaren har tillerkänts ersättning enligt lönegarantilagen (1992:497). 5 kap 2 § 1 st KL. Lönegarantimål utgör dispositivt tvistemål…
NJA 1994 s. 42 (1994)
Resning har beviljats i faderskapsmål där HovR:n meddelat dom utan delgivning av vadeinlagan med motparter och utan huvudförhandling, trots att villkoren i 50 kap 8 § 2 st RB inte var uppfyllda. Av barnet anhängiggjord talan i resningsärendet har ansetts kunna…
NJA 1989 s. 754 (1989)
Fråga om förutsättningar förelegat för HovR att meddela dom utan att kommunicera vadeinlagan med vadesvaranden. 50 kap 8 § RB.

50 kap. 11 § (1)

NJA 1997 s. 739 (1997)
Fråga om återställande av försutten tid i ett fall där sista dag för överklagande inte angivits i ett expedierat beslut men där ett kompletterat beslut sänts till parten innan överklagandetiden gick ut.

50 kap. 12 § (1)

NJA 1990 s. 617 «Förlängningsyrkandet» (1990)
Sedan hyresnämnd genom ett beslut ogillat yrkanden av ett dödsbo dels om överlåtelse av hyresrätt till en bostadslägenhet, dels om förlängning av hyresavtalet, yrkade dödsboet vid bostadsdomstolen bifall till överlåtelseyrkandet. Bostadsdomstolen begränsade si…

50 kap. 13 § (6)

Högsta domstolen, mål T 6912-22 Dom eller beslut (2023)
Hovrätten avgjorde mot svarandens vilja ett tvistemål utan huvudförhandling. Med beaktande av målets karaktär, att svaranden saknade ombud och att någon förhandling inte hölls i tingsrätten har det inte ansetts obehövligt med huvudförhandling i hovrätten.
NJA 2023 s. 576 «Gårdsstödet» (2023)
Hovrätten avgjorde mot svarandens vilja ett tvistemål utan huvudförhandling. Med beaktande av målets karaktär, att svaranden saknade ombud och att någon förhandling inte hölls i tingsrätten har det inte ansetts obehövligt med huvudförhandling i hovrätten.
NJA 2020 s. 652 «Bassängen» (2020)
Avgörande av mål i hovrätten utan huvudförhandling. Särskilt om utrymmet att avgöra ett brottmål på handlingarna när också ett enskilt anspråk ska prövas och en part har begärt förhandling.
MÖD 2006:13 (2006)
Skadestånd på grund av översvämning; nu fråga om avvisning av betalningsyrkande ----- Statens va-nämnd har inte ansetts behörig att pröva en kommuns yrkande om ersättning för dagvattenledningar som utförts för fastighetsägares räkning och är avsedda att utgöra…
RH 1998:92 (1998)
Fråga om brottmålsdoms bevisverkan i tvistemål. Den som överklagat tingsrätts dom, varigenom talan om utfående av försäkringsersättning för stulen båt ogillats, har genom lagakraftägande dom befunnits skyldig till försök till bedrägeri avseende osann uppgift o…
NJA 1998 s. 50 (1998)
Klagan över domvilla. Fråga om en HovR:s ändrade bedömning i ett tvistemål berott på att HovR:n, som avgjort målet utan huvudförhandling, gjort en annan tilltrosbedömning än TR:n beträffande en parts utsaga i TR:n under sanningsförsäkran eller på att HovR:n vi…

50 kap. 16 § (1)

NJA 1995 s. 176 (1995)
Den som är bosatt i annat nordiskt land och uppehåller sig där vid tiden för kallelse att personligen inställa sig vid domstol kan föreläggas vite endast i de fall som anges i lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt m m.

50 kap. 17 § (1)

NJA 1997 s. 825 (1997)
HovR har i ett dispositivt tvistemål grundat sin dom i vart fall till en del på andra omständigheter än sådana som part åberopat till grund för sin talan. Enligt HD borde HovR:n, för det fall att den ansåg att dessa omständigheter skulle beaktas ex officio, ha…

50 kap. 21 § (6)

NJA 2009 s. 913 (2009)
Fråga om ett överklagande i dispositivt tvistemål kunnat förklaras förfallet när klaganden avlägsnat sig från huvudförhandlingen.
NJA 2007 s. 209 (2007)
En tingsrätts dom i mål om skadestånd hade överklagats av båda parter. Vid huvudförhandling i hovrätten inställde sig ena parten, som förelagts att infinna sig personligen, endast genom ombud. Hovrätten förklarade den partens överklagande förfallet och erinrad…
NJA 1997 s. 121 (1997)
Förutsättningar har inte ansetts föreligga för HovR att avgöra tvistemål utan huvudförhandling.
NJA 1994 s. 290 (1994)
HovR har avgjort tvistemål utan huvudförhandling med stöd av 50 kap 21 § 1 st 4 RB. På grund av den praxis i fråga om parts rätt till förhandling som utvecklats vid den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, och med hänsyn till att TR:n inte håll…
NJA 1989 s. 754 (1989)
Fråga om förutsättningar förelegat för HovR att meddela dom utan att kommunicera vadeinlagan med vadesvaranden. 50 kap 8 § RB.
NJA 1988 s. 106 (1988)
Fråga huruvida HovR ägt avgöra tvistemål utan huvudförhandling. 50 kap 21 § 3 st RB.

50 kap. 23 § (4)

RÅ 2006 ref. 82 (2006)
De s.k. tilltrosparagraferna i rättegångsbalken har inte ansetts analogt tillämpliga i förvaltningsprocessen.
NJA 1999 s. 729 (1999)
Hovrätts underlåtenhet att hålla muntlig förhandling i mål om rätt till medlemskap i bostadsrättsförening har med hänsyn till omständigheterna inte ansetts utgöra domvilla.
NJA 1998 s. 50 (1998)
Klagan över domvilla. Fråga om en HovR:s ändrade bedömning i ett tvistemål berott på att HovR:n, som avgjort målet utan huvudförhandling, gjort en annan tilltrosbedömning än TR:n beträffande en parts utsaga i TR:n under sanningsförsäkran eller på att HovR:n vi…
NJA 1983 s. 302 (1983)
Tillämpning av 50 kap 23 § RB.

50 kap. 25 § (33)

Högsta domstolen, mål T 5269-23 Dom eller beslut (2024)
Ett utlåtande om branschpraxis som gavs in i hovrätten som ett rättsutlåtande har i Högsta domstolen ansetts utgöra ett bevis och inte fått åberopas där.
NJA 2024 s. 720 «Branschutlåtandet» (2024)
Ett utlåtande om branschpraxis som gavs in i hovrätten som ett rättsutlåtande har i Högsta domstolen ansetts utgöra ett bevis och inte fått åberopas där.
PMÖD 2021:13 (2021)
Patent- och marknadsöverdomstolen har i ett invändningsärende gällande patent på ett förfarande för säkra transaktioner avslagit ett yrkande om återförvisning på grund av att det skulle ha förekommit jäv i Patent- och marknadsdomstolen, att Patent- och marknad…
NJA 2021 s. 272 «Jordförvärvet» (2021)
I ett dispositivt tvistemål har klaganden i hovrätten åberopat en ny omständighet av indispositiv karaktär. Omständigheten har fått åberopas utan hinder av 50 kap. 25 § tredje stycket RB.
PMÖD 2018:1 (2018)
I ett mål om intrång i bl.a. två registrerade EU-varumärken har Patent- och marknadsöverdomstolen, för tiden till dess målet avgjorts eller annat förordnats, förbjudit ett företag att i näringsverksamhet inom EU sälja vissa tröjor under ett visst märke. Företa…
PMÖD 2017:5 (2017)
Konkurrensverket åberopade i Patent- och marknadsöverdomstolen ett sakkunnigutlåtande som bevis för ett visst bevistema. Sakkunnigutlåtandet hade tidigare åberopats av motparten i underinstansen till styrkande av ett annorlunda formulerat bevistema. Patent- oc…
PMÖD 2016:7 (2016)
Patent- och marknadsöverdomstolen har ansett att Konkurrensverket inte haft giltig ursäkt att först i Patent- och marknadsöverdomstolen åberopa ny bevisning. Efter en lagändring den 1 september 2016 gäller rättegångsbalkens regler om preklusion även i mål enli…
AD 2013 nr 45 (2013)
En revisor som var anställd hos ett bolag var också delägare i bolagets moderbolag. Arbetstagaren sade upp sig från sin anställning. Därefter, under uppsägningstiden, hävde arbetstagaren anställningsavtalet och det s.k. partneravtal som var träffat mellan delä…
AD 2012 nr 53 (2012)
I samband med en arbetsbristsituation har arbetsgivaren och den lokala fackklubben träffat en överenskommelse om att den arbetstagare som berördes av arbetsbristen skulle placeras på en annan avdelning under en testperiod om sex månader. Om arbetstagaren inte …
MÖD 2011:10 (2011)
Brukningsavgift för vattenförsörjning ----- Genom en överenskommelse i början av 1970-talet befriade en kommun medlemmarna i en ekonomisk förening från avgifter för vattenförsörjning. Va-nämnden fann att överenskommelsen var i strid med 38 § lagen om allmänna …
NJA 2009 s. 594 «Snickeribolaget» (2009)
Sedan tingsrätt avvisat en skadeståndstalan mot en likvidator i ett aktiebolag därför att käranden inte styrkt att bolagsstämma beslutat att vägra ansvarsfrihet eller att väcka sådan talan, vilket utgör en processförutsättning som rätten haft att självmant bea…
NJA 2006 s. 271 (2006)
Sedan en svarande vid tingsrätten åberopat en motfordran till kvittning och tingsrätten på invändning av käranden funnit fordringen vara preskriberad, har svaranden i hovrätten hänvisat till 10 § preskriptionslagen och gjort gällande rätt att kvitta oavsett pr…
MÖD 2005:11 (2005)
Avvisad ansökan om lagligförklaring av två pirar ----- Ett servitutsavtal har ansetts ge sådan rådighet över ett vattenområde att en ansökan om lagligförklaring skall kunna prövas.
NJA 2004 s. 874 (2004)
I ett försäkringsmål har i tingsrätten åberopats läkarintyg och vittnesförhör med de intygande läkarna. Hovrätten har inte tillåtit att nya läkarintyg och omförhör med läkarna åberopas där till den del de grundar sig på undersökningar efter tingsrättens dom. I…
MÖD 2003:97 (2003)
Anläggningsavgift ----- Utrymmet för att tillåta ny bevisning i överklagade va-mål är större än i en vanlig tvistemålsprocess eftersom Va-nämnden inte är att betrakta som domstol.
MÖD 2002:26 (2002)
Tillåtande av ny bevisning i va-mål ----- Vittnesförhör med nya personer hade åberopats i Miljööverdomstolen (MÖD) i ett va-mål. MÖD uttalade att i sådana mål ska reglerna om ny bevisning enligt 50 kap. 25 § rättegångsbalken tillämpas. Vid tillämpningen måste …
RH 2001:42 (2000)
En i hovrätten åberopad originalhandling, som vid tingsrätten företetts i kopierad form, har ansetts som ett nytt bevismedel när part redan vid tingsrätten invänt att handlingen utgjorde en förfalskning. Bevisningen har avvisats med tillämpning av 50 kap. 25 §…
RH 2000:39 (1999)
Tingsrätten inhämtade ett sakkunnigutlåtande från Socialstyrelsens rättsliga råd i ett mål om klander av testamente. I hovrätten begärde ena parten sakkunnigförhör med en professor som avgivit ett yttrande till rättsliga rådet inför utlåtandet. Hovrätten, som …
RH 2000:91 (1999)
I ett dispositivt tvistemål har bevisning blivit tillgänglig för part efter huvudförhandlingen vid tingsrätten men före det att tingsrätten meddelade dom. Bevisningen har inte tillåtits i hovrätten, eftersom parten inte gjort sannolikt att bevisningen inte kun…
RH 1998:12 (1997)
Fråga om tillåtande av nya omständigheter i hovrätten i tvistemål angående betalningsskyldighet för skatt (bl.a enligt 77 a § uppbördslagen) m.m. har ansetts vara av sådan natur att reglerna för dispositiva tvistemål är tillämpliga.
NJA 1997 s. 121 (1997)
Förutsättningar har inte ansetts föreligga för HovR att avgöra tvistemål utan huvudförhandling.
RH 1998:98 (1997)
Vid tingsrätten åberopade en part i ett dispositivt tvistemål sakkunnigutlåtande av två sakkunniga från Statens Kriminaltekniska Laboratorium angående äktheten av en namnunderskrift. I hovrätten har parten dessutom åberopat förhör med de två sakkunniga. Förhör…
NJA 1996 s. 676 (1996)
HovR undanröjde, med hänvisning till överrättens allmänna skyldighet att sörja för att mål blir på lämpligt sätt handlagda, TR:s dom, återförvisade målet och angav att beslutet inte fick överklagas. Ansökan om resning och klagan över domvilla avseende beslutet…
AD 1996 nr 88 (1996)
Prövning av yrkande om interimistiskt förordnande. Under tjänstgöring som spärrexpeditör vid Stockholms tunnelbana har en arbetstagare gjort sig skyldig till olovligt anskaffande av alkoholdrycker. Sedan han för denna gärning dömts till ett bötesstraff, har ha…
NJA 1995 s. 571 (1995)
Fråga om ett dispositivt tvistemål handlagts så i TR:n att svaranden, som där saknade ombud, fick anses ha giltig ursäkt för att i HovR:n åberopa nya omständigheter och ny bevisning.
NJA 1995 s. 41 (1995)
Fråga om målsägande, som i brottmål fört talan om skadestånd, haft giltig ursäkt för att åberopa viss bevisning först i hovrätten, dit målet överklagats endast i skadeståndsdelen.
NJA 1994 s. 287 (1994)
Sedan ordinär intervention tillåtits i dispositivt tvistemål i HovR har intervenienten ansetts ha rätt att förebringa ny bevisning endast om parten kunnat göra det. 14 kap 11 § 1 st och 50 kap 25 § 3 st RB.
NJA 1989 s. 843 (1989)
Tillämpning av det s k ursäktsrekvisitet vid ansökan om resning i ett dispositivt tvistemål.
NJA 1988 s. 319 (1988)
Arbetsdomstolen har i mål om skadestånd på grund av uppsägning av anställning avvisat en preskriptionsinvändning med stöd av 50 kap 25 § 3 st RB. Domvillobesvär över beslutet har ansetts inte kunna upptas till prövning innan målet i arbetsdomstolen avgjorts.
NJA 1988 s. 161 (1988)
Part som i TR:n fört talan om fastställelse av skadeståndsskyldighet på grund av kontraktsbrott har som alternativa grunder åberopat dels i HovR:n att motparten genom sitt uppträdande under avtalsförhandlingarna blivit skadeståndsskyldig på grund av oaktsamhet…
NJA 1985 s. 738 (1985)
Sedan en talan mot A om betalningsanspråk bifallits, vädjade A mot domen och angav som grund för sitt bestridande av kravet en omständighet som inte hade angetts i TR:ns dom. HovR:n avvisade invändningen med hänvisning till 50 kap 25 § 3 st RB. Invändningen ha…
NJA 1984 s. 733 (1984)
Fråga huruvida lagakraftvunnen dom i mål rörande avdrag på köpeskilling på grund av fel i fastighet utgör hinder mot att i ny rättegång föra talan om ytterligare avdrag på grund av nyupptäckt fel. 17 kap 11 § RB.
NJA 1982 s. 27 «De nya vittnena» (1982)
Spörsmål angående innebörden av 22 § 6 lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden. Tillika fråga om tillämpning av 50 kap 25 § 3 st RB i mål som handlagts enligt nämnda lag.

50 kap. 26 § (12)

MÖD 2024:65 (2024)
Samordning av prövningen av tillståndsansökningar ----- Enligt miljöbalken ska tillståndsansökningar som berör samma naturresurs om möjligt jämkas eller, om jämkning inte är möjlig, företräde ges åt den verksamhet som bäst stämmer överens med balkens hushållni…
MÖD 2020:7 (2020)
Kommunicering med sakägare inför återförvisning av mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en byggnadsnämnds beslut att avslå en ansökan om bygglov och återförvisat ärendet till nämnden för fortsatt handläggning. Domen föregicks inte av kommu…
PMÖD 2020:2 (2020)
I mål om ifrågasatt konkurrensbegränsande säljverksamhet enligt 3 kap 27 § konkurrenslagen (2008:579) i Hässleholms kommun förbjöd Patent- och marknadsdomstolen på talan av Konkurrensverket kommunen, vid vite om 25 000 000 kr, bl.a. att "på det sätt som skett …
PMÖD 2018:24 (2018)
Patent- och marknadsöverdomstolen har undanröjt Patent- och marknadsdomstolens beslut i sin helhet på grund av grovt rättegångsfel. Patent- och marknadsdomstolen har i ett mål om patentintrång avslagit en ansökan om intrångsundersökning som käranden i målet ha…
RH 2010:70 (2010)
I ärende om tvångsförsäljning av bostadsrätt p.g.a. att nyttjanderätten förverkats har Kronofogdemyndigheten ansetts vara skyldig att delge bostadsrättsinnehavaren ansökan om tvångsförsäljning jämte föreläggande att yttra sig. Ärendet har återförvisats till Kr…
MÖD 2000:25 (2000)
Tillstånd att leda bort grundvatten för byggande av planfri korsning mellan järnväg och väg ----- Boende inom grundvattenbortledningens influensområde har ansetts berättigade att överklaga ett tillstånd trots att de endast åberopat allmänna intressen mot föret…
NJA 1999 s. 258 (1999)
Frågor om rättegångskostnader i samband med att HovR hänvisat mål till behörig TR. 10 kap 20 § 1 st och 18 kap 15 § 3 st RB.
NJA 1992 s. 518 (1992)
Domstols förordnande om tvångslikvidation enligt 13 kap 4 § aktiebolagslagen (1975:1385) och utseende av likvidator i sådant fall går i verkställighet omedelbart (I och II). Sedan en styrelseledamot i ett konkursärende felaktigt godtagits av TR:n som företräda…
NJA 1989 s. 646 (1989)
I HovR:n har förekommit sådant rättegångsfel som avses i 50 kap 28 § RB. Felet kan inte antas ha inverkat på målets utgång. Fråga om möjligheten att undanröja domen och återförvisa målet.
NJA 1989 s. 516 (1989)
I ärende angående fråga om skyldighet för aktiebolag att träda i likvidation har TR inte - såsom det ålegat rätten - fattat beslut i anslutning till förhandling, som ägt rum inför tre lagfarna domare. I stället har ärendet uppskjutits för att bereda bolaget ti…
NJA 1986 s. 621 (1986)
TR:ns fullföljdshänvisning vid meddelande av dom i mål, som handlagts enligt lagen om rättegången i tvistemål om mindre värden, innehöll inte upplysning om att det för prövning av fullföljd talan krävdes att HovR:n meddelade prövningstillstånd och under vilka …
NJA 1981 s. 441 (1981)
När part, som av HovR förelagts att inom viss tid från delgivning av föreläggandet slutföra sin talan, försuttit tiden, har det förhållandet, att HovR:n avgjort målet utan att ha förvissat sig härom, ansetts inte utgöra skäl att undanröja HovR:ns avgörande.

50 kap. 27 § (2)

HFD 2020 ref. 16 (2020)
En domare i kammarrätten som fått anställning som sektionschef vid Skatteverkets rättsavdelning har ansetts jävig att delta i det slutliga avgörandet av ett mål som Skatteverket var part i. Domen har undanröjts och målen visats åter till kammarrätten för ny ha…
NJA 1993 s. 571 (1993)
Fråga om domare mot vilken jäv anförts ägt deltaga i prövningen av jävsfrågan. - Tillika fråga om domaren varit jävig.

50 kap. 28 § (18)

RH 2022:30 (2022)
En hyresvärd har väckt talan mot två hyresgäster och begärt att de ska förpliktas att teckna ett skriftligt hyresavtal och överlämna det till hyresvärden. Sedan hyresvärden träffat en förlikning med en av hyresgästerna och återkallat sina yrkanden mot den andr…
MÖD 2015:41 (2015)
Anläggningsförrättning för väg m.m. ----- Lantmäteriet har beslutat att inrätta en gemensamhetsanläggning för väg på viss sträcka. Beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen som instämmer i lantmäteriets bedömning bl.a. med hänvisning till vad som fra…
RH 2014:39 (2014)
Skiljeman ansåg sig inte vara behörig att pröva den ifrågavarande tvisten. Vinnande part underrättades inte av skiljemannen att förfarandet därmed skulle kunna komma att avslutas. Skiljemannens underlåtenhet att informera härom medförde att den vinnande parten…
NJA 2013 s. 1032 «Liberala Tidningar I» (2013)
Om ett handläggningsfel har förekommit i ett inlösenförfarande enligt 22 kap. aktiebolagslagen (2005:551), kan skiljedomen upphävas enligt 34 § första stycket 6 lagen (1999:116) om skiljeförfarande.
MÖD 2007:52 (2007)
Tillstånd till hamnverksamhet ----- Att dela upp en tillståndsprövning av hamnverksamhet i olika etapper så att vattenverksamhet prövas för sig och prövningen av den därmed sammanhängande miljöfarliga verksamheten skjuts upp till ett senare tillfälle ansågs av…
NJA 2005 s. 697 «Det uteblivna sammanträdet» (2005)
En hovrätt har under löpande överklagandetid fastställt ett beslut om besöksförbud. Klaganden har därefter, men innan klagotiden löpt ut, begärt sammanträde inför rätten. Hovrättens förfarande har föranlett återförvisning till hovrätten.
NJA 2004 s. 65 (2004)
Tingsrätten har i ett tvistigt mål om faderskap bestått av en beredningsjurist som ordförande och tre nämndemän. Domen har undanröjts eftersom tingsrätten inte var domför.
MÖD 2001:42 (2001)
Tillstånd till vattenuttag från en vik för bevattning av golfbana; nu fråga om återförvisning pga rättegångsfel ----- Målet hade av miljödomstolen kungjorts i Upsala Nya Tidning trots att det aktuella vattenområdet huvudsakligen var beläget i Stockholms län. M…
NJA 1999 s. 788 (1999)
Domförhetsfel i hovrätt har inte bedömts var av så allvarlig art att undanröjande av beslutet måste ske oberoende av parternas vilja. Med hänsyn till bl a att någon samstämmig uppfattning i frågan från parternas sida inte framkommit har ansetts att beslutet än…
NJA 1999 s. 92 (1999)
I ett som mellandom rubricerat avgörande har en TR avgjort ett mål i dess helhet. Då parterna endast beretts tillfälle att slutföra sin talan såvitt avsåg mellandomstemat har sådant rättegångsfel ansetts föreligga att det funnits synnerliga skäl för prövningst…
RH 1995:52 (1995)
Tingsrätt har vid avgörande av ärende bestått av en lagfaren domare i stället för en lagfaren domare och tre nämndemän. Felet har lett till undanröjande av tingsrättens beslut.
RH 1995:7 (1995)
Talan har väckts om skadestånd i följd av trafik med motordrivet fordon. Tingsrättens underlåtenhet att underrätta försäkringsanstalt därom har ansetts utgöra rättegångsfel som kunnat avhjälpas i hovrätten.
RH 1994:100 (1994)
Sedan mål om betalningsföreläggande av kronofogdemyndigheten överlämnats till tingsrätten, har tingsrätten, utan föregående förberedelse, direkt utfärdat slutföreläggande för svaranden vid äventyr att målet kunde komma att avgöras i föreliggande skick. Tingsrä…
RH 1994:44 (1994)
I ett ärende om felparkeringsavgift har tingsrätten prövat ett överklagande av polismyndighetens beslut utan att dessförinnan låta åklagaren yttra sig. Förfarandet har ansetts utgöra rättegångsfel och föranleda återförvisning.
NJA 1993 s. 571 (1993)
Fråga om domare mot vilken jäv anförts ägt deltaga i prövningen av jävsfrågan. - Tillika fråga om domaren varit jävig.
NJA 1992 s. 570 (1992)
Sedan vattendomstol genom dom meddelat tillstånd till vissa arbeten har såväl sökanden som andra sakägare fullföljt talan mot domen, sökanden med yrkande att tillståndet skulle få tas i anspråk utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft, Vattenöverdomstol…
NJA 1990 s. 307 (1990)
Svaranden i ett mål om underhållsbidrag har framställt ett yrkande gentemot käranden som har prövats av TR:n, trots att stämning inte har utfärdats, Sedan svaranden fullföljt talan mot TR:ns dom och därvid vidhållit sitt yrkande, har HovR:n ansetts skyldig att…
NJA 1989 s. 646 (1989)
I HovR:n har förekommit sådant rättegångsfel som avses i 50 kap 28 § RB. Felet kan inte antas ha inverkat på målets utgång. Fråga om möjligheten att undanröja domen och återförvisa målet.

50 kap. 29 § (1)

RH 2022:30 (2022)
En hyresvärd har väckt talan mot två hyresgäster och begärt att de ska förpliktas att teckna ett skriftligt hyresavtal och överlämna det till hyresvärden. Sedan hyresvärden träffat en förlikning med en av hyresgästerna och återkallat sina yrkanden mot den andr…

50 kap. 98 § (1)

NJA 1992 s. 570 (1992)
Sedan vattendomstol genom dom meddelat tillstånd till vissa arbeten har såväl sökanden som andra sakägare fullföljt talan mot domen, sökanden med yrkande att tillståndet skulle få tas i anspråk utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft, Vattenöverdomstol…

51 kap. 1 § (2)

NJA 1997 s. 673 (1997)
Överklagande av domstols beslut har ansetts inte kunna ske genom skrift som ingivits till domstolen redan innan beslutet meddelats.
NJA 1994 s. 106 (1994)
Fråga om påföljden skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (s k kontraktsvård) bör förenas med böter. När i HD yrkats endast befrielse från böter har målet företagits till avgörande utan huvudförhandling. 51 kap 21 § 1 st 4 och 55 kap 12 § RB.

51 kap. 2 § (8)

Högsta domstolen, mål Ö 5064-23 Dom eller beslut (2024)
En tilltalad får inte anslutningsöverklaga avseende enskilt anspråk till följd av att åklagaren har överklagat i fråga om ansvar.
NJA 2024 s. 205 «Kroggästens anslutningsöverklagande» (2024)
En tilltalad får inte anslutningsöverklaga avseende enskilt anspråk till följd av att åklagaren har överklagat i fråga om ansvar.
RH 2012:60 (2012)
Sedan åklagaren och den tilltalade inom treveckorsfristen överklagat tingsrättens dom i vissa delar, har åklagaren anslutningsvis överklagat domen i andra delar. Sistnämnda överklagande har avvisats.
NJA 2007 s. 633 (2007)
A åtalades för misshandel av B och C. C biträdde åtalet och förde skadeståndstalan. A dömdes för misshandel av B medan åtalet för misshandel av C och C:s skadeståndstalan ogillades. Sedan A överklagat domen i den del han dömts för misshandel av B anslutningsöv…
RH 2003:14 (2003)
Fråga om behörighet att anslutningsöverklaga.
RH 2001:27 (2001)
Anslutningsöverklagande mot part som ej överklagat har avvisats.
NJA 1994 s. 252 (1994)
Åklagare har ansetts oförhindrad att, sedan den tilltalade överklagat TR:ns dom i ansvarsfrågan, anföra anslutningsvad i fråga om förverkande av egendom.
NJA 1986 s. 215 (1986)
En vadeinlaga inkom till TR:n efter fullföljdstidens utgång. TR:ns postnummer hade angetts felaktigt på försändelsen. Laga förfall har ansetts föreligga, eftersom den fotokopia av TR:ns dom som tillställts parten varit otydlig och kunnat ge parten anledning at…

51 kap. 4 § (5)

Högsta domstolen, mål B 6978-23 Dom eller beslut (2024)
Rättegångsfel. Brister i materiell processledning i ett brottmål. Hovrätten borde ha tydliggjort ramarna för processen där och i synnerhet vilken gärning som prövningen avsåg.
NJA 2024 s. 309 «Vapenöverlämningen i Solna» (2024)
Rättegångsfel. Brister i materiell processledning i ett brottmål. Hovrätten borde ha tydliggjort ramarna för processen där och i synnerhet vilken gärning som prövningen avsåg.
NJA 2018 s. 1158 (2018)
Ett överklagande har enligt ordalydelsen enbart innefattat frågor om skuld och påföljd. Eftersom det har funnits skäl för att anta att klaganden har menat att överklagandet skulle inbegripa även frågan om näringsförbud, har det ankommit på hovrätten att klarlä…
NJA 2005 s. 291 (2005)
Fråga om hovrätt varit skyldig att ta upp utvisningsfråga till prövning trots att de i överklagandet framställda yrkandena avvisats på grund av nöjdförklaring och ett yrkande angående utvisningen framställts först efter fullföljdstiden.
NJA 1991 s. 407 (1991)
En icke undertecknad vadeinlaga har ansetts kunna läggas till grund för rättegången i HovR:n när det på annat sätt än genom undertecknande bekräftats att vadeinlagan härrörde från vadekäranden. 51 kap 4 § 4 st och 7§ 2 st RB.

51 kap. 5 § (1)

NJA 1986 s. 215 (1986)
En vadeinlaga inkom till TR:n efter fullföljdstidens utgång. TR:ns postnummer hade angetts felaktigt på försändelsen. Laga förfall har ansetts föreligga, eftersom den fotokopia av TR:ns dom som tillställts parten varit otydlig och kunnat ge parten anledning at…

51 kap. 6 § (5)

NJA 2017 s. 724 «Det svårdelgivna överklagandet» (2017)
Förutsättningar för att avvisa ett överklagande i brottmål när den tilltalade inte har kunnat delges överklagandet.
NJA 2006 s. 584 (2006)
En offentlig försvarare överklagade tingsrättens dom utan att förete rättegångsfullmakt. Efter överklagandetidens utgång inkom den dömde med ett eget överklagande. Hovrättens beslut att därefter avvisa överklagandet har undanröjts på den grunden att den dömde …
RH 2002:25 (2001)
Målsägande har ej ansetts behörig att överklaga en brottmålsdom till den tilltalades förmån.
RH 2001:8 (2001)
Tilltalad, som dömts till villkorlig dom med dagsböter och i hovrätten yrkat att påföljden skulle bestämmas till villkorlig dom med samhällstjänst, har fått överklagandet avvisat.
NJA 1995 s. 152 (1995)
En tilltalad har dömts för hastighetsöverträdelse varvid TR:n funnit att den hastighet med vilken fordonet förts var lägre än vad åklagaren angett i sin gärningsbeskrivning. Det har ansetts att åklagarens överklagande till HovR:n skall avvisas när det inte inn…

51 kap. 7 § (4)

RH 2025:18 (2025)
Tingsrätten har häktat en person i dennes utevaro. Hans offentliga försvarare har överklagat tingsrättens beslut utan fullmakt. Hovrätten har avvisat överklagandet och avslagit försvararens begäran om ersättning av allmänna medel.
NJA 2022 s. 260 (2022)
Förutsättningar har saknats att avvisa ett överklagande i mål om hastighetsöverträdelse.
NJA 1991 s. 407 (1991)
En icke undertecknad vadeinlaga har ansetts kunna läggas till grund för rättegången i HovR:n när det på annat sätt än genom undertecknande bekräftats att vadeinlagan härrörde från vadekäranden. 51 kap 4 § 4 st och 7§ 2 st RB.
NJA 1984 s. 200 (1984)
Fråga huruvida vadeinlaga varit behäftad med sådana brister att den bort avvisas enligt 51 kap 7 § 2 st RB.

51 kap. 8 § (4)

RH 2001:29 (2000)
Sedan tingsrätt förordnat att en skyddstillsyn skulle förenas med en månads fängelse och att domen på fängelse skulle gå i verkställighet trots att den inte vunnit laga kraft, har den tilltalade överklagat domen och hemställt om inhibition. Sådan har ansetts k…
NJA 1995 s. 217 (1995)
Fråga om överklagande av TR:ns dom i brottmål uppenbart är ogrundat. 51 kap 8 § 2 st RB.
RH 1994:46 (1994)
Hovrätten har meddelat dom utan att kommunicera vadeinlagan med vadesvaranden. Vadetalan bedömdes som uppenbart ogrundad såväl i skuldfrågan som beträffande påföljden.
NJA 1986 s. 117 (1986)
HovR har med tillämpning av 53 kap 2 § och 47 kap 5 § 1 st RB ogillat enskilt åtal utan att utfärda stämning. Sedan målsäganden fullföljt talan till HD har dom meddelats utan att revisionsinlagan delgivits den tilltalade.

51 kap. 11 § (2)

Högsta domstolen, mål B 6978-23 Dom eller beslut (2024)
Rättegångsfel. Brister i materiell processledning i ett brottmål. Hovrätten borde ha tydliggjort ramarna för processen där och i synnerhet vilken gärning som prövningen avsåg.
NJA 2024 s. 309 «Vapenöverlämningen i Solna» (2024)
Rättegångsfel. Brister i materiell processledning i ett brottmål. Hovrätten borde ha tydliggjort ramarna för processen där och i synnerhet vilken gärning som prövningen avsåg.

51 kap. 13 § (1)

RH 1996:89 (1996)
Fråga om hovrätten får avgöra mål utan huvudförhandling då överklagandet endast avser längden av det alternativa fängelsestraff som tingsrätten angett enligt 28 kap. 6 a § första stycket brottsbalken för tilltalad som ådömts skyddstillsyn med särskild behandli…

51 kap. 16 § (1)

NJA 1999 s. 362 (1999)
Tilltalad, som i HovR:n dömts till åtta månaders fängelse för bl a försök till grov misshandel, har överklagat domen vad gäller ansvar, påföljd och skadestånd. Fråga om HovR:n med stöd av 51 kap 21 § sista stycket RB kunnat avgöra målet trots att den tilltalad…

51 kap. 17 § (4)

Högsta domstolen, mål B 6978-23 Dom eller beslut (2024)
Rättegångsfel. Brister i materiell processledning i ett brottmål. Hovrätten borde ha tydliggjort ramarna för processen där och i synnerhet vilken gärning som prövningen avsåg.
NJA 2024 s. 309 «Vapenöverlämningen i Solna» (2024)
Rättegångsfel. Brister i materiell processledning i ett brottmål. Hovrätten borde ha tydliggjort ramarna för processen där och i synnerhet vilken gärning som prövningen avsåg.
NJA 2017 s. 1086 «Åklagarens andrahandsyrkande» (2017)
Rättegångsfel. Åklagaren har vid en huvudförhandling i hovrätten inte framställt ett i tingsrätten anfört alternativt gärningspåstående med ett anknutet enskilt anspråk. Med hänsyn till omständigheterna i målet har det ansetts att hovrätten genom materiell pro…
NJA 1998 s. 862 (1998)
Fråga om rättegångsfel förekommit i HovR genom att ett förhör tagits upp per telefon. 46 kap 7 § 2 st RB.

51 kap. 18 § (1)

NJA 2017 s. 1086 «Åklagarens andrahandsyrkande» (2017)
Rättegångsfel. Åklagaren har vid en huvudförhandling i hovrätten inte framställt ett i tingsrätten anfört alternativt gärningspåstående med ett anknutet enskilt anspråk. Med hänsyn till omständigheterna i målet har det ansetts att hovrätten genom materiell pro…

51 kap. 19 § (2)

NJA 1985 s. 755 (1985)
Sedan vadetalan i brottmål förklarats förfallen på grund av att vadekäranden, som kallats att infinna sig personligen till huvudförhandling, inställt sig endast genom ombud, har vadekäranden inom föreskriven tid ansökt om återupptagande av målet under åberopan…
NJA 1983 s. 401 (1983)
Tilltalad, som mot sitt nekande av TR dömts till fängelse för rattfylleri, fullföljde talan mot domen och yrkade frikännande. Den tilltalade, som delgivits föreläggande vid vite att personligen närvara vid huvudförhandlingen i HovR:n, infann sig inte till denn…

51 kap. 20 § (2)

NJA 1994 s. 622 (1994)
Fråga huruvida enskild klagande i brottmål, vilken uteblivit från sammanträde för huvudförhandling i HovR:n, för sin utevaro hade laga förfall som han inte kunde anmäla i tid. 51 kap 20 § 1 st (efter d 1 okt 1994 51 kap 22 § 1 st) RB.
NJA 1985 s. 755 (1985)
Sedan vadetalan i brottmål förklarats förfallen på grund av att vadekäranden, som kallats att infinna sig personligen till huvudförhandling, inställt sig endast genom ombud, har vadekäranden inom föreskriven tid ansökt om återupptagande av målet under åberopan…

51 kap. 21 § (10)

NJA 2021 s. 970 «Telefonförhöret på sjukhuset» (2021)
Tingsrätten friade en person från ett åtal avseende grova bedrägerier. Huvudförhandlingen i hovrätten genomfördes i den tilltalades frånvaro trots att han hade laga förfall. Tilläggsförhör hölls med den tilltalade per telefon från ett sjukhus. Med hänsyn bl.a.…
NJA 2000 s. 661 «Den upprörde hyresvärden» (2000)
1. I mål angående ansvar för ofredande har den tilltalade frikänts av tingsrätten, varefter åklagaren överklagat domen till hovrätten. Trots att den tilltalade uteblivit och målet delvis gällde bevisfrågor, hölls huvudförhandling i hovrätten, som därefter dömd…
NJA 1999 s. 362 (1999)
Tilltalad, som i HovR:n dömts till åtta månaders fängelse för bl a försök till grov misshandel, har överklagat domen vad gäller ansvar, påföljd och skadestånd. Fråga om HovR:n med stöd av 51 kap 21 § sista stycket RB kunnat avgöra målet trots att den tilltalad…
NJA 1999 s. 95 (1999)
En tilltalad i mål om rån m m var intagen i finskt fängelse och kunde därför inte inställa sig personligen vid huvudförhandlingen i HovR:n. Den tilltalade ansågs ha haft laga förfall oberoende av att frihetsberövandet berodde på hans eget handlande.
NJA 1992 s. 517 (1992)
Underlåtenhet av HovR att innan ett mål avgjorts på handlingarna lämna parterna tillfälle att slutföra sin talan har ansetts som sådant rättegångsfel som föranleder undanröjande av HovR:ns dom.
NJA 1988 s. 92 (1988)
Fråga huruvida huvudförhandling i hovrätt varit uppenbart obehövlig. 51 kap 21 § 3 st RB.
NJA 1987 s. 74 (1987)
Fråga huruvida HovR ägt avgöra brottmål utan huvudförhandling. 51 kap 21 § RB.
NJA 1986 s. 432 (1986)
Fråga huruvida HovR:n fått avgöra ett mål utan huvudförhandling av det skälet att vadetalan varit uppenbart ogrundad. 51 kap 21 § 1 st 3 samt 3 och 4 st RB.
NJA 1984 s. 181 (1984)
Fråga, huruvida HovR ägt avgöra brottmål utan huvudförhandling. 51 kap 21 § 2 st och 23 § RB.
NJA 1981 s. 346 (1981)
Fråga huruvida HovR ägt avgöra mål utan huvudförhandling. 35 kap 13 § 2 st och 51 kap 21 § 2 st RB.

51 kap. 22 § (7)

NJA 2018 s. 61 «Andningsbesvären» (2018)
Återupptagande av mål i hovrätten. Beviskravet för de omständigheter som åberopas till stöd för att en anmälan om laga förfall inte kunde göras i tid är att de ska göras sannolika. Vid bedömningen är det tillräckligt att det inte skäligen kunde krävas att den …
NJA 2017 s. 252 «Polisstationen i Flemingsberg» (2017)
Finns det särskild anledning att befara att en försändelse översänd genom förenklad delgivning inte kommer att nå fram till den sökte, ska annan delgivningsmetod användas. Bedömningen ska göras objektiverat.
NJA 1999 s. 95 (1999)
En tilltalad i mål om rån m m var intagen i finskt fängelse och kunde därför inte inställa sig personligen vid huvudförhandlingen i HovR:n. Den tilltalade ansågs ha haft laga förfall oberoende av att frihetsberövandet berodde på hans eget handlande.
RH 1997:81 (1997)
Fråga huruvida enskild klagande i brottmål, vilken uteblivit från sammanträde för huvudförhandling i hovrätt, haft laga förfall för sin utevaro. Självförvållad anledning till utevaron?
NJA 1994 s. 622 (1994)
Fråga huruvida enskild klagande i brottmål, vilken uteblivit från sammanträde för huvudförhandling i HovR:n, för sin utevaro hade laga förfall som han inte kunde anmäla i tid. 51 kap 20 § 1 st (efter d 1 okt 1994 51 kap 22 § 1 st) RB.
NJA 1992 s. 517 (1992)
Underlåtenhet av HovR att innan ett mål avgjorts på handlingarna lämna parterna tillfälle att slutföra sin talan har ansetts som sådant rättegångsfel som föranleder undanröjande av HovR:ns dom.
NJA 1981 s. 995 (1981)
Sedan HovR i brottmål kallat parter och ett vittne till huvudförhandling, inställdes denna. Parterna underrättades härom varvid angavs att de senare skulle komma att få ny kallelse. Härefter avgjorde HovR:n målet på handlingarna utan att bereda parterna tillfä…

51 kap. 23 § (3)

RH 2007:1 (2007)
Bevisvärdering i belysning av bl.a. innehållet i rättsintyg i mål om ansvar för misshandel; även fråga om betydelsen av att viss bevisning utgör s.k. tilltrosbevisning.
NJA 1988 s. 607 (1988)
I mål mot E, T och L åberopade åklagaren av L lämnade uppgifter till stöd för åtalen mot E och T. TR:n ansåg sig inte kunna fälla E och T till ansvar på grund av L:s uppgifter utan biföll endast delvis åtalet mot dem. HovR:n, vid vilken L vägrade yttra sig, fa…
NJA 1984 s. 181 (1984)
Fråga, huruvida HovR ägt avgöra brottmål utan huvudförhandling. 51 kap 21 § 2 st och 23 § RB.

51 kap. 23a § (2)

Högsta domstolen, mål B 6978-23 Dom eller beslut (2024)
Rättegångsfel. Brister i materiell processledning i ett brottmål. Hovrätten borde ha tydliggjort ramarna för processen där och i synnerhet vilken gärning som prövningen avsåg.
NJA 2024 s. 309 «Vapenöverlämningen i Solna» (2024)
Rättegångsfel. Brister i materiell processledning i ett brottmål. Hovrätten borde ha tydliggjort ramarna för processen där och i synnerhet vilken gärning som prövningen avsåg.

51 kap. 23 a § (23)

NJA 2016 s. 1143 «Bagagestölderna» (2016)
Grov stöld? Fråga om rubricering av ett stort antal stölder av handbagage på tåg. - Även fråga om tillämpning av 51 kap. 23 a § rättegångsbalken vid justering av gärningsbeskrivningen i högre rätt.
NJA 2013 s. 38 «Gärningspåståendet i hovrätten» (2013)
I en dom om misshandel fann tingsrätten att den tilltalade hade tillfogat målsäganden enbart en av flera skador som togs upp i gärningsbeskrivningen. Vid sin påföljdsbestämning beaktade tingsrätten att den tilltalade hade handlat i nödvärn. Åklagaren överklaga…
RH 2009:93 (2009)
Luftfartssabotage. Fråga om innebörden av rekvisitet "åtgärd som är ägnad att framkalla fara för ett luftfartygs säkerhet under flygning". Även fråga om tillämpning av 51 kap. 23 a § rättegångsbalken och 2 kap. 5 § andra stycket brottsbalken.
NJA 2008 s. 1010 (2008)
En person som gjort sig skyldig till ett olaga hot samtidigt som han gjort sig skyldig till misshandel av den hotade har dömts för misshandel och olaga hot i brottskonkurrens. Även fråga om det olaga hotet skall bedömas som grovt brott.
NJA 2008 s. 780 (2008)
Att medverka i en vårdnadsprocess i utlandet och därvid underlåta att vidta vissa processhandlingar har ansetts inte vara straffbart som egenmäktighet med barn. Tillika fråga om betydelsen av åtalsjustering i det fall att en tilltalad inskränker sitt överklaga…
AD 2005 nr 107 (2005)
Fråga om tillämpning av den s.k. tvåmånadersregeln i 18 § andra stycket anställningsskyddslagen. En arbetsgivare åberopar som grund för avskedande det förhållandet att arbetstagaren dömts för brott. Arbetstagarsidan gör gällande att tvåmånadersfristen skall be…
RH 2005:7 (2004)
Tilltalad har överklagat en fällande brottmålsdom endast beträffande påföljden. Fråga om hovrätten skall ingå i prövning av skuldfrågan. 51 kap. 23 a § rättegångsbalken.
RH 2000:96 (2000)
En tidsutdräkt på fem år och fem månader från misstanke om brott till slutlig dom i ett mål om grovt bokföringsbrott har inte ansetts förenligt med kravet på domstolsprövning inom skälig tid i artikel 6.1 Europakonventionen. Förhållandet har inte ansetts böra …
NJA 2000 s. 314 «Socialkontorsfallet» (2000)
Skyddstillsyn i förening med föreskrift om samhällstjänst har i visst fall ansetts vara en tillräckligt ingripande påföljd för en 20-åring som gjort sig skyldig till bl.a. olaga frihetsberövande enligt 4 kap. 2 § första stycket brottsbalken.
NJA 2000 s. 195 (2000)
Vid bokföringsbrott med ett straffvärde om fängelse sex månader har ansetts att det krävs alldeles särskilda skäl för att gå ifrån presumtionen för fängelse och i stället döma till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. - Även frågor om tillämpning a…
NJA 1999 s. 215 (1999)
En rättslig kvalificering varigenom en gärning bedöms vara straffri har ansetts falla utanför tillämpningsområdet för 51 kap 23 a § RB. Även frågor om analogisk tillämpning av strafflag och om strafflags tillämplighet i tiden.
NJA 1999 s. 25 (1999)
Fråga om rånbrott skall anses som grovt samt om påföljd för brottet. Även fråga om åklagaren i högre rätt får justera gärningsbeskrivningen till den tilltalades nackdel efter överklagande enbart i fråga om brottsrubricering och påföljd.
NJA 1998 s. 512 (1998)
Framställning av cannabis (marijuana) genom odling i hemmet har, med hänsyn till den mängd som producerats i förening med att odlingen bedrivits i stor skala, systematiskt och med användning av avancerad utrustning, bedömts som grovt narkotikabrott. - Även frå…
RH 1997:42 (1997)
Tilltalad dömdes av tingsrätten för bl.a. misshandel, som bedömdes som ringa, till dagsböter. Åklagaren ensam överklagade och yrkade att den tilltalade skulle dömas för misshandel som ej var ringa till fängelse. Den tilltalade, som gjorde gällande att hovrätte…
RH 1996:76 (1996)
Fråga om eget uttag i aktiebolag kan vara att anse som förskingring. Vidare fråga om möjlighet förelåg för hovrätten att, oaktat innehållet i 51 kap. 23 a § rättegångsbalken, beakta preskription till undvikande av att påföljd oriktigt ådömdes.
RH 1996:24 (1996)
En polisman ingrep tillsammans med en kollega mot en person, som hade gjort sig skyldig till olaga intrång, genom att med bil föra bort denne en längre sträcka från platsen för brottet. Polismannen, som liksom kollegan hade dömts av tingsrätten för olaga frihe…
NJA 1995 s. 661 (1995)
Vid rånförsök mot butik har en medhjälpare till butiksägaren, B, skjutit två skott med en pistol och skadat en av deltagarna i rånet, K. 1. Hovrätten har ansett B ha befunnit sig i en nödvärnssituation men fällt honom till ansvar på grund av att hans handlande…
NJA 1995 s. 226 «Narkotikaleveranserna till Målilla» (1995)
Tilltalad överklagar en fällande brottmålsdom endast beträffande brottet, rubricering och påföljden. Fråga om HovR:n skall ingå i prövning av skuldfrågan. 51 kap 23 a § RB.
NJA 1995 s. 187 (1995)
En person dömdes i TR:n för narkotikabrott som han erkänt. Sedan han överklagat domen endast såvitt avsåg påföljden, återtog han sitt erkännande. Fråga om HovR:n skulle ha prövat skuldfrågan. 51 kap 23 a § RB.
NJA 1994 s. 614 (1994)
En HIV-smittad man hade fullbordat samlag med en kvinna som inte kände till hans sjukdom. Kvinnan blev inte smittad. Fråga om brottsrubricering och påföljd.
RH 1994:31 (1994)
Fråga om tillämpningen av 51 kap. 23 a § rättegångsbalken.
RH 1994:27 (1994)
Åtal har ogillats av hovrätt med tillämpning av 51 kap. 23 a § rättegångsbalken, trots att vad som hade förekommit vid tingsrätten inte i sig kunde anses falla under de i paragrafen angivna förutsättningarna för en sådan prövning. Även fråga om gränsdragningen…
NJA 1989 s. 829 (1989)
Grovt rån?

51 kap. 24 § (5)

Högsta domstolen, mål B 6978-23 Dom eller beslut (2024)
Rättegångsfel. Brister i materiell processledning i ett brottmål. Hovrätten borde ha tydliggjort ramarna för processen där och i synnerhet vilken gärning som prövningen avsåg.
NJA 2024 s. 309 «Vapenöverlämningen i Solna» (2024)
Rättegångsfel. Brister i materiell processledning i ett brottmål. Hovrätten borde ha tydliggjort ramarna för processen där och i synnerhet vilken gärning som prövningen avsåg.
NJA 2014 s. 245 «Den felaktiga verkställigheten» (2014)
Meddelande av påföljdseftergift bör ses som en mera allmän möjlighet som domstolarna kan använda för att undvika uppenbart oskäliga resultat vid påföljdsbestämningen när inte andra möjligheter står till buds.
NJA 1999 s. 25 (1999)
Fråga om rånbrott skall anses som grovt samt om påföljd för brottet. Även fråga om åklagaren i högre rätt får justera gärningsbeskrivningen till den tilltalades nackdel efter överklagande enbart i fråga om brottsrubricering och påföljd.
NJA 1990 s. 8 (1990)
Att en tilltalad genom uttalanden av åklagaren och försvararen fått en felaktig uppfattning om rättsläget och på grund därav återkallat sin vadetalan har ansetts utgöra sådana särskilda omständigheter som medfört att återkallelsen fick återtas efter HovR:ns av…

51 kap. 25 § (31)

Högsta domstolen, mål B 4573-24 Dom eller beslut (2025)
Grovt brott vid drograttfylleri? Även fråga om påföljdsval för en ung lagöverträdare vid förbättring av de personliga och sociala förhållandena.
NJA 2025 s. 211 «Drograttfylleriet i Fyledalen» (2025)
Grovt brott vid drograttfylleri? Även fråga om påföljdsval för en ung lagöverträdare vid förbättring av de personliga och sociala förhållandena.
RH 2025:2 (2025)
Sedan endast den tilltalade överklagat tingsrättens dom ansågs det föreligga särskilda skäl för att undanröja tidigare utdömd skyddstillsyn med samhällstjänst då den tilltalade skulle avtjäna ett långt fängelsestraff. Hovrätten bestämde en gemensam påföljd för…
NJA 2020 s. 767 «De 13 armbandsuren» (2020)
Fråga om förverkande enligt 16 § första stycket 1 smugglingslagen, avseende uppsåtlig smuggling av varor som inte omfattas av särskild införselreglering, ska anses "uppenbart oskäligt". Även fråga om förbudet mot reformatio in pejus.
NJA 2015 s. 386 «Slaget med bokryggen» (2015)
Reformatio in pejus? Bestämmande av påföljd för misshandel av normalgraden.
NJA 2010 s. 555 (2010)
Reformatio in pejus. Fråga om riksåklagarens överklagande skett till den tilltalades förmån.
NJA 2009 s. 34 (2009)
Reformatio in pejus. Sedan en tingsrätt i två skilda domar dömt den tilltalade för misshandel till villkorlig dom och samhällstjänst resp. till fängelse har hovrätten dömt till ett gemensamt fängelsestraff. Fråga hur långt fängelsestraff hovrätten kunnat döma …
RH 2007:53 (2007)
Fråga om påföljd för ungdom som dömts för stöld. Även fråga om reformatio in pejus.
RH 2007:37 (2007)
Sedan den tilltalade ensam överklagat domen och återkallat samtycke till att utföra samhällstjänst har påföljden bestämts till fängelse. Hovrätten har enligt grunderna för förbudet mot reformatio in pejus ansett sig förhindrad att döma till ett längre fängelse…
NJA 2006 s. 582 (2006)
Resning. Med stöd av 34 kap. 1 § första stycket 3 och andra stycket brottsbalken undanröjdes en tilltalads tidigare dom på skyddstillsyn förenad med fängelse och utdömdes fängelse som gemensam påföljd för brotten i den tidigare domen och nytt brott. Resning ha…
RH 2006:52 (2006)
En tilltalad som vid tingsrätten dömts till överlämnande till vård inom socialtjänsten i förening med dagsböter har i hovrätten yrkat att bli dömd till överlämnade till vård inom socialtjänsten i förening med ungdomstjänst. Hovrätten har funnit att ungdomstjän…
RH 2005:37 (2005)
En tidigare ostraffad 20-åring döms för försök till rån riktat mot en spårvagnsförare i tjänst. Skall en skyddstillsyn förenas med fängelse enligt 28 kap. 3 § brottsbalken eller med samhällstjänst? Kan ett s.k. alternativstraff sättas längre än det längsta fän…
RH 2003:42 (2003)
Reformatio in pejus? En 20-årig man överklagade ensam två skilda tingsrättsdomar i vilka som påföljd valts, i det första fallet s.k. fortsatt skyddstillsyn jämte fängelse två månader enligt 28 kap. 3 § brottsbalken och, i det andra fallet, 14 dagars fängelse. …
NJA 2001 s. 614 (2001)
Reformatio in pejus. Sedan en tingsrätt dömt en tilltalad till fängelse och därvid meddelat förordnande om förverkande av villkorligt medgiven frihet, har hovrätten upphävt förverkandebeslutet. Fråga om längden på det fängelsestraff som hovrätten ägt döma ut.
RH 2001:15 (2001)
Synnerliga skäl har inte ansetts föreligga att döma en sjuttonårig gärningsman till sluten ungdomsvård för grovt narkotikabrott, varför påföljden bestämts till skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst.
RH 2000:97 (2000)
Påföljden för yttrandefrihetsbrottet olaga våldsskildring har med hänsyn till brottets art bestämts till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. - Även fråga om vilket antal timmar samhällstjänst som skall följa med beaktande av reglerna om förbud mot…
RH 2000:77 (2000)
En 21-årig man dömdes av tingsrätten för misshandel till fängelse en månad och för vissa andra brott till villkorlig dom. Fråga uppkom - sedan mannen överklagat - om påföljden kunde bestämmas till villkorlig dom med samhällstjänst för den samlade brottslighete…
RH 2000:52 (2000)
Vid tillgrepp i förening med våld, begånget under rus, har tillägnelseuppsåt inte ansetts föreligga, och gärningen har bedömts som egenmäktigt förfarande, grovt brott. Påföljden har, utan hinder av bestämmelsen i 51 kap. 25 § rättegångsbalken, ansetts kunna än…
RH 2000:23 (2000)
Tingsrätt har dömt en tilltalad för grovt rattfylleri till villkorlig dom med samhällstjänst 40 timmar samt 60 dagsböter om 300 kr. På talan av endast den tilltalade har hovrätten bestämt påföljden till villkorlig dom med samhällstjänst 50 timmar. Fråga om det…
NJA 1998 s. 713 (1998)
Reformatio in pejus? Tillika fråga om beaktande av tidigare brottslighet enligt bestämmelsen i 29 kap 4 § BrB.
NJA 1998 s. 55 (1998)
När ny påföljd skall bestämmas enligt 38 kap 2 a § BrB, måste den tidigare ådömda påföljden undanröjas. Dessutom fråga om reformatio in pejus.
RH 1998:43 (1998)
Skyddstillsyn har på talan av endast den dömde ansetts kunna, utan hinder av innehållet i 51 kap. 25 § 1 st. RB, ändras till villkorlig dom jämte dagsböter.
NJA 1997 s. 703 (1997)
HovR:n fann med ändring av TR:ns dom att varusmuggling inte skulle anses som grov samt dömde till ansvar för brottet trots att det med denna rubricering förelåg åtalspreskription. Endast den tilltalade överklagade HovR:ns dom. Hinder har inte ansetts föreligga…
NJA 1996 s. 541 (1996)
HovR:s dom innefattande dels straffnedsättning, dels utvidgning av förordnande om förverkande av villkorligt medgiven frihet har ansetts vara till nackdel för den tilltalade och därmed vara oförenlig med för budet mot reformatio in pejus.
RH 1995:22 (1995)
Vid ändring av påföljden från fängelse till skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst har hovrätten ansett sig - enligt grunderna för 51 kap. 25 § rättegångsbalken - förhindrad att ange längre alternativt fängelsestraff än tingsrätten ådömt.
RH 1994:93 (1994)
I vadeinlagan har åklagaren yrkat att hovrätten bestämmer påföljden för samtliga brott till skyddstillsyn i förening med fängelse. Efter vadetidens utgång har åklagaren ändrat sin talan och yrkat att påföljden för visst brott bestäms till fängelse och för övri…
NJA 1992 s. 219 (1992)
Sedan HovR:ns dom i ett brottmål överklagats endast av de tilltalade, har domen undanröjts bl a såvitt gäller frågan om påföljd och målet visats åter till HovR:n. Enligt grunderna för 51 kap 25 § RB har HovR:n i det återförvisade målet inte ägt döma till svåra…
NJA 1991 s. 633 (1991)
Sedan TR dömt en tilltalad till fängelse en månad och felaktigt förklarat villkorligt medgiven frihet till en tid av en månad förverkad, har HovR:n, dit åklagaren fullföljt talan till den tilltalades förmån, undanröjt förverkandet och dömt den tilltalade till …
NJA 1984 s. 918 (1984)
Tillämpning av bestämmelserna i andra och tredje meningen av 51 kap 25 § RB.
NJA 1984 s. 452 (1984)
Bestämmelserna i andra och tredje meningen av 51 kap 25 § RB har ansetts böra tillämpas med beaktande av tanken bakom det i lagrummets första mening stadgade förbudet mot reformatio in pejus.
NJA 1983 s. 425 (1983)
Två balkar under flaket till en lastbil har iordningställts för smuggling av narkotika genom att hål tagits upp i dem och försetts med lock. Lastbilen har ansetts som sådant hjälpmedel för brott som åsyftas i bestämmelsen i 23 kap 2 § 1 st BrB om förberedelse …

51 kap. 26 § (2)

NJA 1983 s. 789 (1983)
Sedan TR dömt tilltalad till fängelse för bl a rattfylleri och olovlig körning vid två tillfällen, har den tilltalade vädjat mot domen och i vadeinlagan hemställt om en icke frihetsberövande påföljd. Vid huvudförhandlingen i målet har HovR:n dels, med hänvisni…
NJA 1981 s. 995 (1981)
Sedan HovR i brottmål kallat parter och ett vittne till huvudförhandling, inställdes denna. Parterna underrättades härom varvid angavs att de senare skulle komma att få ny kallelse. Härefter avgjorde HovR:n målet på handlingarna utan att bereda parterna tillfä…

51 kap. 27 § (3)

HFD 2020 ref. 16 (2020)
En domare i kammarrätten som fått anställning som sektionschef vid Skatteverkets rättsavdelning har ansetts jävig att delta i det slutliga avgörandet av ett mål som Skatteverket var part i. Domen har undanröjts och målen visats åter till kammarrätten för ny ha…
RH 2001:23 (2001)
Domare som i beslut om rättspsykiatrisk undersökning funnit övertygande bevisning föreligga för att den tilltalade begått åtalade gärningar har ansetts jäviga då de vid fortsatt huvudförhandling prövat ny bevisning som åberopats av den tilltalade.
RH 1997:74 (1997)
Tingsrätten fann att det förelåg övertygande bevisning om att de tilltalade hade gjort sig skyldiga till brott med samma rubricering som enligt åtalet och beslutade om rättspsykiatrisk undersökning. Tingsrätten ansågs ha varit jävig när rätten - efter ett lång…

51 kap. 28 § (14)

RH 2025:3 (2025)
Delgivning med den tilltalade av kallelse dagen före en huvudförhandling har ansetts innebära att den tilltalade inte har fått skäligt rådrum för förberedelse inför och inställelse till förhandlingen. Det har därför förekommit ett rättegångsfel vid tingsrätten…
RH 2022:34 (2022)
Vid en huvudförhandling i brottmål vid tingsrätt deltog rättens två juristdomare via videolänk vid två olika tillfällen under en respektive tre huvudförhandlingsdagar. Förfarandet har utgjort ett rättegångsfel enligt 51 kap. 28 § rättegångsbalken. Tingsrättens…
NJA 2017 s. 1086 «Åklagarens andrahandsyrkande» (2017)
Rättegångsfel. Åklagaren har vid en huvudförhandling i hovrätten inte framställt ett i tingsrätten anfört alternativt gärningspåstående med ett anknutet enskilt anspråk. Med hänsyn till omständigheterna i målet har det ansetts att hovrätten genom materiell pro…
RH 2008:5 (2008)
Tingsrätten har handlagt en begäran om undanröjande av skyddstillsyn och ett åtal för nytt brott. Målen har företagits till gemensam handläggning och avgjorts genom dom. Hovrätten har ansett grovt rättegångsfel därmed föreligga och återförvisat målet till ting…
MÖD 2004:2 (2004)
Ansökan om utdömande av vite ----- Undanröjande av miljödomstolens dom pga. rättegångsfel bestående i icke domför sammansättning i mål rörande utdömande av vite har inte ansetts nödvändigt eftersom felet inte kunde antas ha påverkat målets utgång och utan väse…
MÖD 2003:136 (2003)
Utdömande av vite; nu fråga om återförvisning ----- I mål om utdömande av vite beträffande en gödselvårdsanläggning, hindrade en fastighetsägare (vitesadressaten) miljönämndens representanter att delta i den syn som miljödomstolen genomförde och som miljönämnd…
MÖD 2001:2 (2001)
Domförhet ----- Rätten i miljödomstolen i mål om strandskyddsdispens var felaktigt sammansatt med en lagfaren domare, ett miljöråd och två sakkunniga ledamöter. Det borde ha varit enbart de två förstnämnda. Den felaktiga sammansättningen har inte ansetts inver…
MÖD 2000:38 (2000)
Ersättning för rättegångskostnad vid utdömande av vite; nu fråga om rättens domförhet ----- Felaktig sammansättning av miljödomstolen vid utdömande om vite har inte ansetts vara av sådant slag att miljödomstolens dom ska undanröjas. I sådant mål har miljömyndi…
RH 1999:29 (1999)
I ett våldtäktsmål uppgav de tilltalade för sina försvarare att en nämndeman i samband med huvudförhandlingen vid tingsrätten hade gjort vissa uttalanden till dem. Försvararna fortsatte att utföra talan vid tingsrätten med utgångspunkt från uttalandena, som fr…
NJA 1996 s. 343 (1996)
Fråga huruvida det är uppenbart att talan är ogrundad och, då denna fråga besvarats nekande, huruvida målet, som avgjorts utan att stämning utfärdats, skall återförvisas till TR:n. 47 kap 5 § och 51 kap 28 § RB.
NJA 1994 s. 545 (1994)
Sådant rättegångsfel som avses i 51 kap 28 § RB har ansetts ha förekommit i HovR:n, när en nämndeman deltagit i fortsatt huvudförhandling endast per telefon. Felet har emellertid med hänsyn till omständigheterna inte kunnat antas ha inverkat på målets utgång, …
NJA 1994 s. 562 (1994)
Marknadsdomstolen har meddelat näringsidkare förbud vid vite att vid marknadsföring av kredit använda vissa formuleringar rörande den erbjudna krediten. Sedan Konsumentombudsmannen väckt talan om utdömande av vitet under åberopande av att förbudet överträtts h…
NJA 1992 s. 532 (1992)
I mål om åtal för rån har målsäganden, på vars uppgifter åtalet helt byggde, inte kunnat delges kallelse till huvudförhandling vare sig i TR:n eller i HovR:n. HovR:n har då tillåtit åklagaren att åberopa uppteckning av polisförhör med målsäganden som bevisning…
NJA 1991 s. 783 (1991)
Fråga om företagsbot skulle åläggas näringsidkare, som drev detaljhandel med livsmedel, på grund av överträdelse av bestämmelserna om märkning i livsmedelslagen (1971:511). Vid huvudförhandling i mål om företagsbot har HovR bestått av tre lagfarna domare utan …

51 kap. 29 § (2)

RH 2025:3 (2025)
Delgivning med den tilltalade av kallelse dagen före en huvudförhandling har ansetts innebära att den tilltalade inte har fått skäligt rådrum för förberedelse inför och inställelse till förhandlingen. Det har därför förekommit ett rättegångsfel vid tingsrätten…
NJA 1996 s. 343 (1996)
Fråga huruvida det är uppenbart att talan är ogrundad och, då denna fråga besvarats nekande, huruvida målet, som avgjorts utan att stämning utfärdats, skall återförvisas till TR:n. 47 kap 5 § och 51 kap 28 § RB.

51 kap. 30 § (1)

NJA 1995 s. 41 (1995)
Fråga om målsägande, som i brottmål fört talan om skadestånd, haft giltig ursäkt för att åberopa viss bevisning först i hovrätten, dit målet överklagats endast i skadeståndsdelen.

52 kap. 1 § (4)

RH 1998:38 (1998)
Samma häktningsbeslut av tingsrätt i där anhängigt mål har ansetts inte kunna överprövas av hovrätt mer än en gång.
NJA 1997 s. 673 (1997)
Överklagande av domstols beslut har ansetts inte kunna ske genom skrift som ingivits till domstolen redan innan beslutet meddelats.
NJA 1989 s. 526 (1989)
Talan mot beslut, varigenom länsskattemyndighet avslagit ansökan om anstånd med erläggande av gåvoskatt enligt 55 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, skall föras inom två veckor från den dag beslutet meddelades.
NJA 1989 s. 502 «Det upphävda häktningsbeslutet» (1989)
Besvär över häktningsbeslut har ansetts inte kunna prövas efter det att den häktade frigivits.

52 kap. 3 § (4)

RH 2014:24 (2014)
Klaganden har, i mål som handläggs enligt 52 kap. rättegångsbalken, efter överklagandetidens utgång framställt ändringsyrkanden som går utöver vad som yrkats i överklagandet. Fråga om dessa ändringsyrkanden kan tas upp till prövning.
NJA 1997 s. 288 (1997)
TR har avvisat ett käromål under hänvisning till att TR:n var obehörig att upptaga tvisten, varjämte TR:n förpliktat käranden att ersätta svaranden dennes kostnader i målet. HovR:n har efter överklagande undanröjt avvisningsbeslutet och visat målet åter till T…
NJA 1991 s. 595 (1991)
En fotokopia av en handskriven besvärsinlaga har ansetts kunna läggas till grund för rättegången i HovR:n när det genom andra handlingar bekräftats att inlagan härrörde från klaganden.
NJA 1981 s. 853 (1981)
Besvärsinlaga - avseende beslut om förlängd tid för åtal mot en häktad, icke identifierad person - har undertecknats med "Prisoner 1006". Den omständigheten att inlagan ej undertecknats med namn har funnits inte böra föranleda avvisande av besvären, då tvivel …

52 kap. 5 § (3)

RH 2004:16 (2003)
Sedan tingsrätten avskrivit ett där anhängigt tvistemål, har hovrätten avvisat en påstådd successors överklagande i fråga om rätten att överta kärandens talan i det avskrivna målet.
RH 1996:117 (1996)
Rättegångsbalken ger inte uttryckligen någon möjlighet att anslutningsvis föra talan mot ett tingsrättsbeslut. Inte heller kan bestämmelserna beträffande domar tillämpas analogt för beslut i detta avseende.
RH 1994:55 (1994)
Kronofogdemyndigheten meddelade utslag i enlighet med en ansökan om betalningsföreläggande. Sedan sökanden överklagat utslaget och yrkat att detta skulle undanröjas har hovrätten avvisat besvären, eftersom sökanden inte ansetts ha talerätt.

52 kap. 6 § (4)

NJA 1999 s. 729 (1999)
Hovrätts underlåtenhet att hålla muntlig förhandling i mål om rätt till medlemskap i bostadsrättsförening har med hänsyn till omständigheterna inte ansetts utgöra domvilla.
NJA 1991 s. 595 (1991)
En fotokopia av en handskriven besvärsinlaga har ansetts kunna läggas till grund för rättegången i HovR:n när det genom andra handlingar bekräftats att inlagan härrörde från klaganden.
NJA 1990 s. 617 «Förlängningsyrkandet» (1990)
Sedan hyresnämnd genom ett beslut ogillat yrkanden av ett dödsbo dels om överlåtelse av hyresrätt till en bostadslägenhet, dels om förlängning av hyresavtalet, yrkade dödsboet vid bostadsdomstolen bifall till överlåtelseyrkandet. Bostadsdomstolen begränsade si…
NJA 1981 s. 853 (1981)
Besvärsinlaga - avseende beslut om förlängd tid för åtal mot en häktad, icke identifierad person - har undertecknats med "Prisoner 1006". Den omständigheten att inlagan ej undertecknats med namn har funnits inte böra föranleda avvisande av besvären, då tvivel …

52 kap. 7 § (2)

RH 2011:60 (2011)
Lagliga förutsättningar att besluta om inhibition av ett överklagat interimistiskt beslut om barns boende har ansetts finnas.
NJA 1982 s. 845 (1982)
Fråga om tidpunkten för fastställande av ersättning till biträde enligt rättshjälpslagen i det fallet att biträdet entledigas innan målet avgörs. Tillika fråga huruvida HovR bort inhämta förklaring från domstolsverket över besvär som rättshjälpsbiträde anfört …

52 kap. 10 § (7)

RH 1994:8 (1993)
Frågan om beviskravet i mål om särskild handräckning samt om åberopande av muntlig bevisning i besvärsmål skall föranleda hovrätten att hålla förhör i beaktande av den praxis som utvecklats angående rätt till muntlig förhandling i hovrätten.
RH 1993:97 (1993)
Fråga om muntligt förhör i mål om särskild handräckning.
RH 1993:83 (1993)
Trots uttrycklig begäran därom har hovrätten inte funnit att muntligt förhör skulle vara påkallat att hålla i mål om exekutiv försäljning av fast egendom.
NJA 1992 s. 513 (1992)
En exekutiv auktion har överklagats av gäldenären på bl a den grunden att ett högre pris kunnat uppnås. Av gäldenären i HovR:n gjord framställning om muntlig förhandling har ansetts böra bifallas,
NJA 1992 s. 363 (1992)
Beslut om utmätning har överklagats av tredje man, som i besvärsmålet åberopar muntlig bevisning. Vid ställningstagande till frågan om muntlig förhandling har beaktats den praxis i fråga om parts rätt till sådan förhandling som utbildats vid den europeiska dom…
NJA 1991 s. 188 (1991)
Fråga i vad mån förvaltningsbeslut som har fattats med stöd av jordförvärvslagen (1979:230) kan omprövas eller sättas åt sidan i ett verkställighetsförfarande. Dessutom fråga huruvida muntligt förhör skall hållas i det aktuella besvärsmålet. I båda frågorna ha…
NJA 1987 s. 566 (1987)
Fråga, om HovR vid muntligt förhör enligt 52 kap 10 § RB för upptagande av viss bevisning ägt ta upp bevisningen fastän part inte kunnat delges kallelse till förhöret och därför uteblivit från detta.

52 kap. 11 § (8)

NJA 2015 s. 155 (2015)
Undanröjande av skyddstillsyn. 1. Har parterna olika uppfattningar om sakförhållandena eller om de kan leda till undanröjande av en skyddstillsyn, har den dömde en principiell rätt till muntlig förhandling också i hovrätten. Detsamma gäller om oenigheten rör v…
RH 2005:63 (2005)
I ett mål om klagan över ett godkänt föreläggande av ordningsbot har begäran om muntlig förhandling avslagits.
NJA 2002 s. 300 (2002)
Fråga om hovrätt bort hålla muntlig förhandling i mål om prövning av domstols behörighet.
NJA 1999 s. 544 (1999)
Fråga om HovR:n bort hålla muntlig förhandling i en tvist angående bevakning i konkurs. - När avtal träffas med ett försäkringsbolag om att detta skall gå i borgen för en låntagares betalningsförpliktelser får avtalet anses utgöra ett kreditförsäkringsavtal, o…
NJA 1999 s. 113 (1999)
Ett aktiebolag försattes i konkurs vid en förhandling i TR:n, vid vilken bolaget inte var närvarande. Fråga om tillämpningen av 9 § 3 st delgivningslagen i TR:n och om HovR:n, dit bolaget överklagade konkursbeslutet, bort hålla muntlig förhandling.
NJA 1998 s. 232 (1998)
Fråga om HovR bort hålla muntlig förhandling i tvist angående bevakning i konkurs.
NJA 1997 s. 579 (1997)
I mål angående arvode till konkursförvaltare sedan konkursen avskrivits har HovR:n ansetts böra efter begäran av förvaltaren hålla förhandling i målet.
NJA 1994 s. 7 «Smådalarös rättegångskostnad» (1994)
Part har i besvärsinlaga till HovR:n yrkat förpliktande för motparten att utge ersättning för rättegångskostnader med belopp som skulle anges senare. Det har ansetts åligga HovR:n att, innan handläggningen avslutades, genom materiell processledning klarlägga k…

54 kap. 2 § (1)

NJA 1991 s. 272 (1991)
Fullföljdsförbudet i 54 kap 2 § 2 st RB omfattar även det fall att överklagandet avser enbart skyldighet att ersätta försvararkostnad.

54 kap. 3 § (9)

Högsta domstolen, mål T 4497-23 Dom eller beslut (2025)
När ett mål har återförvisats är utgångspunkten att den högre instansens ställningstagande är bindande vid den fortsatta handläggningen, om den högre instansen har avgjort en fråga som inverkar på målets utgång. Bundenheten kan dock genombrytas när det finns s…
NJA 2025 s. 303 «Servitutet i Lysvik» (2025)
När ett mål har återförvisats är utgångspunkten att den högre instansens ställningstagande är bindande vid den fortsatta handläggningen, om den högre instansen har avgjort en fråga som inverkar på målets utgång. Bundenheten kan dock genombrytas när det finns s…
MÖD 2023:6 (2023)
Överklagbarhet av återförvisningsbeslut ----- Mark- och miljööverdomstolen har i två avgöranden 2016, med frångående av tidigare praxis (MÖD 2013:43), funnit mark- och miljödomstols återförvisnings-beslut överklagbart. Detta när mark- och miljödomstolen undanr…
NJA 2004 s. 63 (2004)
Förbudet mot överklagande i 54 kap. 3 § första stycket andra meningen rättegångsbalken omfattar inte beslut om skyldighet att ersätta rättegångs- och rättshjälpskostnader som meddelats i samband med ett beslut genom vilket ett överklagande till hovrätten förkl…
NJA 2001 s. 282 «Intertex» (2001)
Hovrätt har återförvisat mål till tingsrätten på den grunden att tingsrätten felaktigt utgått från att visst förhållande var ostridigt mellan parterna. Beslutet har ansetts kunna överklagas. 54 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken. Tillika fråga om ett i Hö…
NJA 1998 s. 747 (1998)
Sedan en TR avvisat ett dispositivt käromål på den grunden att svaranden inte ansågs ha forum vid svensk domstol, har HovR:n efter överklagande undanröjt avvisningsbeslutet i viss del och återförvisat målet i denna del. HovR:ns återförvisningsbeslut har ansett…
NJA 1995 s. 686 (1995)
HovR har undanröjt underrätts dom på grund av domvilla och visat målet åter för ny handläggning. HovR:ns beslut kan överklagas.
NJA 1993 s. 591 (1993)
Beslut enligt 5 kap 9 § 1 st RB om förbud mot ljudupptagning av förhör vid domstol har ansetts inte kunna överklagas genom ett ordinärt rättsmedel.
NJA 1993 s. 354 (1993)
Särskild talan har inte ansetts tillåten mot beslut av vattenöverdomstolen att inhibera av vattendomstol meddelat verkställighetsförordnande.

54 kap. 4 § (6)

Högsta domstolen, mål Ö 1327-23 Dom eller beslut (2024)
Offentlig försvarares (I) respektive rättshjälpsbiträdes (II) rätt att särskilt överklaga ett beslut om avslag på en begäran om byte av offentlig försvarare respektive rättshjälpsbiträde. Betydelsen av advokatetiska skäl vid bedömningen av om ett byte ska medg…
NJA 2024 s. 69 «De advokatetiska skälen” (I och II)» (2024)
Offentlig försvarares (I) respektive rättshjälpsbiträdes (II) rätt att särskilt överklaga ett beslut om avslag på en begäran om byte av offentlig försvarare respektive rättshjälpsbiträde. Betydelsen av advokatetiska skäl vid bedömningen av om ett byte ska medg…
NJA 2004 s. 63 (2004)
Förbudet mot överklagande i 54 kap. 3 § första stycket andra meningen rättegångsbalken omfattar inte beslut om skyldighet att ersätta rättegångs- och rättshjälpskostnader som meddelats i samband med ett beslut genom vilket ett överklagande till hovrätten förkl…
NJA 1993 s. 591 (1993)
Beslut enligt 5 kap 9 § 1 st RB om förbud mot ljudupptagning av förhör vid domstol har ansetts inte kunna överklagas genom ett ordinärt rättsmedel.
NJA 1993 s. 354 (1993)
Särskild talan har inte ansetts tillåten mot beslut av vattenöverdomstolen att inhibera av vattendomstol meddelat verkställighetsförordnande.
NJA 1989 s. 173 (1989)
Särskild talan har inte ansetts medgiven mot HovR:s beslut under rättegången, varigenom vägrats inhibition av ett av TR i samband med dom på näringsförbud meddelat tillfälligt sådant förbud. 54 kap 4 § jfrd med 49 kap 8 § 1 st RB. Jfr även 12 § lagen (1986:436…

54 kap. 5 § (1)

NJA 2021 s. 722 «Partsinsyn och förbehåll» (2021)
Ett beslut om förbehåll vid tillämpning av rätten till partsinsyn enligt rättegångsbalken får inte överklagas särskilt, utan endast i samband med dom eller slutligt beslut i målet.

54 kap. 6 § (7)

NJA 1994 s. 30 (1994)
Sedan TR:n i dom lämnat kärandens talan utan bifall såsom uppenbart ogrundad och talan fullföljts mot domen, fann HovR:n att TR:n inte bort avgöra målet i sak utan att utfärda stämning. HovR:n undanröjde TR:ns dom och visade målet åter till TR:n för erforderli…
NJA 1992 s. 511 (1992)
Sedan i skadeståndsmål en av flera kärande återkallat sin talan och målet avskrivits i denna del, har HovR till TR återförvisat frågan om skyldighet för den som återkallat sin talan att ersätta motpartens rättegångskostnader för att denna fråga skulle bedömas …
NJA 1991 s. 32 (1991)
Gåvoskattemål. Vid beskattning med tillämpning av de s k lättnadsreglerna i 22 § 3 mom och 23 § F 3 st lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt av gåva av aktier i ett bolag som genom dotterbolag ägde två fastigheter uppkom fråga till vilka värden fastighet…
NJA 1990 s. 667 (1990)
Fullföljdsförbudet i 54 kap 6 § RB har ansetts ej tillämpligt på vattenöverdomstolens beslut om återförvisning av syneförrättning till förrättningsman.
NJA 1987 s. 153 (1987)
HovR har tillåtit vadekäranden att ändra sin talan i målet och i anledning härav återförvisat målet till TR:n. HovR:ns beslut har ansetts kunna överklagas. 54 kap 6 § RB.
NJA 1986 s. 407 (1986)
Sedan fastighetsdomstolen avvisat besvär i fastighetsbildningsmål på den grund att klaganden inte var att anse som sakägare och talan fullföljts mot beslutet, fann HovR:n att besvären hade bort tas upp till saklig prövning. HovR:n undanröjde det överklagade be…
NJA 1982 s. 349 (1982)
Sedan TR vid prövning enligt 45 kap 8 § RB avvisat åklagares ansökan om stämning och talan fullföljts mot beslutet, fann HovR:n hinder enligt detta lagrum att uppta ansökningen inte föreligga samt undanröjde beslutet och återförvisade målet till TR:n. HovR:ns …

54 kap. 7 § (6)

NJA 2018 s. 957 «Hästen Closseau» (2018)
Bryssel I-förordningen. Svensk domsrätt har inte ansetts föreligga, trots att en behörighetsinvändning framställts senare än vad som följer av 34 kap. 2 § rättegångsbalken.
RH 2012:8 (2012)
Fråga om en i säljarens allmänna villkor, som i och för sig ansetts utgöra avtalsinnehåll, intagen skiljeklausul har blivit en del av parternas avtal genom säljarens hänvisning till dessa villkor har besvarats nekande.
NJA 2010 s. 330 (2010)
Överklagandeförbudet i 54 kap. 7 § rättegångsbalken omfattar även beslut varigenom hovrätten vägrat prövningstillstånd.
NJA 1998 s. 747 (1998)
Sedan en TR avvisat ett dispositivt käromål på den grunden att svaranden inte ansågs ha forum vid svensk domstol, har HovR:n efter överklagande undanröjt avvisningsbeslutet i viss del och återförvisat målet i denna del. HovR:ns återförvisningsbeslut har ansett…
NJA 1998 s. 654 (1998)
En ansökan om återställande av försutten tid har avslagits därför att fullföljdsförbudet i 54 kap 7 § RB har ansetts omfatta även det fallet att HovR har fastställt TR:s beslut enligt vilket TR:n har ogillat en invändning om att en i målet åberopad motfordran …
NJA 1983 s. 177 (1983)
Fullföljdsförbudet i 54 kap 7 § RB är inte tillämpligt i fall där HovR ogillat invändning om att svensk domstol överhuvud ej är behörig att uppta målet. Sedan HovR meddelat visst beslut med tillkännagivande att talan mot beslutet inte fick föras, anförde part …

54 kap. 8 § (4)

NJA 2010 s. 447 (2010)
Överklagandeförbudet i 54 kap. 8 § 1 rättegångsbalken omfattar även beslut varigenom hovrätten vägrat prövningstillstånd.
NJA 1985 s. 438 (1985)
Sedan TR på yrkande av part, som åtnjöt allmän rättshjälp, entledigat för parten förordnat biträde men ej bifallit partens yrkande om förordnande av annat biträde, biföll HovR:n av parten i den delen anförda besvär och förordnade nytt biträde enligt partens ön…
NJA 1984 s. 550 (1984)
TR har avslagit parts begäran om förordnande av viss person till biträde enligt rättshjälpslagen. Sedan HovR:n efter besvär av parten förordnat personen i fråga till biträde, har domstolsverket anfört besvär mot beslutet i HD. Talan har avvisats på grund av fu…
NJA 1983 s. 806 (1983)
Genom beslut under rättegången lämande TR begäran av J, mot vilken åtal väckts, att viss angiven advokat skulle förordnas till offentlig försvarare utan bifall. Av J anförda besvär över detta beslut avvisades av TR under motivering att J inte anmält missnöje i…

54 kap. 9 § (6)

NJA 2015 s. 180 «Hovrättens dagboksblad» (2015)
Lagring av personuppgifter (domstols dagboksblad) i dator har ansetts inte omfattad av undantaget för privat behandling av personuppgifter i 6 § personuppgiftslagen (1998:204). Även fråga om det krävs prövningstillstånd i Högsta domstolen.
NJA 2013 s. 829 (2013)
Prövningstillstånd krävs inte för att undanröja påföljd och avgift enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond när den tilltalade har avlidit under den tid som målet handlades i Högsta domstolen.
NJA 1995 s. 685 (1995)
Parter i ett från TR överklagat brottmål begärde i HovR:n utlämnande av handlingar som upprättats där. Deras begäran framställdes först efter det att HovR:n avgjort målet men innan avgörandet vunnit laga kraft. HovR:ns beslut har med hänsyn härtill ansetts ha …
NJA 1993 s. 214 (1993)
En tilltalad, som var häktad, begärde efter TR:ns dom att hans offentlige försvarare skulle besöka honom, eftersom han önskade överklaga domen. Efter överläggning med försvararen vid ett besök av denne i häktet har den tilltalade beslutat att nöjdförklara sig.…
NJA 1989 s. 842 (1989)
I HovR väckt ärende om anstånd med betalning av skatt enligt 55 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt har ej sådant direkt samband med skatteärendet att det erfordras prövningstillstånd vid fullföljd av talan mot HovR:ns beslut. 54 kap 9 § RB.
NJA 1987 s. 135 (1987)
Yrkande om ersättning för rättegångskostnad i HovR i ett från TR fullföljt mål framställdes efter det att huvudförhandlingen i HovR:n förklarats avslutad men innan HovR:n meddelade dom i målet. Av HovR:n meddelat särskilt beslut med anledning av ersättningsyrk…

54 kap. 10 § (4)

NJA 2019 s. 501 «Swefilmer» (2019)
Bestämmelserna om prövningstillstånd i Högsta domstolen bygger i grunden på en avvägning, i vilken domstolen kan beakta inte bara frågan om prejudikatintresse utan även andra omständigheter. Att det finns förutsättningar för prövningstillstånd innebär inte att…
NJA 2019 s. 438 (2019)
Synnerliga skäl för prövningstillstånd när det finns grund för resning till men för den tilltalade.
NJA 2016 s. 262 (2016)
Prövningstillstånd i Högsta domstolen har med stöd av 54 kap. 10 § andra stycket rättegångsbalken meddelats i ett mål där överklagandet skedde efter det att prövningstillstånd (prejudikatdispens) hade meddelats i huvudmålet men innan det målet avgjordes
NJA 2004 s. 735 «Flygplatsmålet» (2004)
Frågor om Högsta domstolens skyldighet att begära förhandsavgörande av EG-domstolen.

54 kap. 11 § (2)

NJA 1995 s. 563 (1995)
Gåvoskatt. Sedan gåva av aktie värderats och beskattats enligt de s k lättnadsreglerna aktualiseras ny gåvobeskattning med anledning av att gåvotagaren avhänt sig egendomen inom fem år från det att gåvan fullbordades. För den nya beskattningen har egendomen an…
NJA 1995 s. 502 (1995)
Prövningstillstånd i HovR. Då det - särskilt med hänsyn till att det är fråga om ny lagstiftning - ansetts vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att olika frågor beträffande tillämpningen av skuldsaneringslagen prövas i högre rätt har HD meddelat till…

54 kap. 11 a § (2)

NJA 1992 s. 691 (1992)
Ett aktiebolags registrerade aktiekapital har ökats genom apportemission. Åtal har väckts för svindleri på den grund att emissionsanmälan till Patent- och registreringsverket, vilken upptagit riktiga uppgifter om värdet av apportegendomen, ej åtföljts av en re…
NJA 1990 s. 9 (1990)
Tillgrepp av fortskaffningsmedel har ansetts inte kunna utgöra för brott till häleri. 9 kap 6 §, 8 kap 7 § och 10 kap 7 § 1 st BrB. (Begränsad prövning enligt 54 kap 11 a § RB.)

54 kap. 12 a § (3)

Högsta domstolen, mål Ö 5554-22 Dom eller beslut (2023)
En förstahandshyresgäst har ansetts skadeståndsansvarig på grund av avtalsbrott för sin andrahandshyresgästs kvarstannande i lägenheten efter hyrestidens utgång. Målet har avsett ett överklagande av en hovrätts beslut att inte meddela prövningstillstånd. De pr…
NJA 2023 s. 738 «Lägenheten i Jämjö» (2023)
En förstahandshyresgäst har ansetts skadeståndsansvarig på grund av avtalsbrott för sin andrahandshyresgästs kvarstannande i lägenheten efter hyrestidens utgång. Målet har avsett ett överklagande av en hovrätts beslut att inte meddela prövningstillstånd. De pr…
NJA 2020 s. 334 «Tandvårdsstödet» (2020)
En borgenär som av misstag har instruerat sin gäldenär att betala till tredje man kan rikta krav mot den tredje mannen, när gäldenären genom betalningen med befriande verkan har betalat sin skuld till borgenären.

54 kap. 15 § (2)

NJA 1998 s. 654 (1998)
En ansökan om återställande av försutten tid har avslagits därför att fullföljdsförbudet i 54 kap 7 § RB har ansetts omfatta även det fallet att HovR har fastställt TR:s beslut enligt vilket TR:n har ogillat en invändning om att en i målet åberopad motfordran …
NJA 1995 s. 707 (1995)
HovR:s angivande att beslut som avses i 54 kap 15 § 1 st RB får överklagas har ansetts inte utgöra hinder mot att i HD prövas om part har rätt att överklaga beslutet. 54 kap 16 § RB.

54 kap. 16 § (2)

NJA 1998 s. 654 (1998)
En ansökan om återställande av försutten tid har avslagits därför att fullföljdsförbudet i 54 kap 7 § RB har ansetts omfatta även det fallet att HovR har fastställt TR:s beslut enligt vilket TR:n har ogillat en invändning om att en i målet åberopad motfordran …
NJA 1995 s. 707 (1995)
HovR:s angivande att beslut som avses i 54 kap 15 § 1 st RB får överklagas har ansetts inte utgöra hinder mot att i HD prövas om part har rätt att överklaga beslutet. 54 kap 16 § RB.

55 kap. 1 § (3)

NJA 2001 s. 115 (2001)
Frågor om aktsamhetskravet i 7 § lagen (1943:459) om tillsyn över hundar och katter och om uppsåt till skadegörelse vid dödande av katt. Riksåklagaren godtog den tilltalades yrkande om frikännande dom och förklarade sig inte kunna bidra med ytterligare utredni…
NJA 1997 s. 673 (1997)
Överklagande av domstols beslut har ansetts inte kunna ske genom skrift som ingivits till domstolen redan innan beslutet meddelats.
NJA 1991 s. 275 (1991)
I en revisionssinlaga hade namnen på två personer fallit bort bland dem som uppgetts vara revisionskärande. Efter fullföljdstidens utgång ingav till Högsta domstolen en kompletterande inlaga med uppgift om att även de båda utelämnade personerna var revisionskä…

55 kap. 3 § (3)

NJA 2004 s. 69 (2004)
Ändring av förmånstagarförordnande? Fråga om ett överklagande till HD innefattat yrkande om att bli befriad från skyldigheten att ersätta motpartens rättegångskostnad i HovR:n. (Jfr betr. sistnämnda fråga 1979 s. 293 och där angivna rättsfall samt 1981 s. 683.…
NJA 1991 s. 275 (1991)
I en revisionssinlaga hade namnen på två personer fallit bort bland dem som uppgetts vara revisionskärande. Efter fullföljdstidens utgång ingav till Högsta domstolen en kompletterande inlaga med uppgift om att även de båda utelämnade personerna var revisionskä…
NJA 1982 s. 823 (1982)
Förbudet i 8 kap 33 § JB att föra talan mot HovR:ns dom i vissa arrendemål har ansetts inte omfatta en av HovR avgjord, som arrendetvist behandlad fråga om skadestånd enligt 3 § samma kap oavsett att fullföljdsförbudet gällt annan del av HovR:ns dom. Oaktat Ho…

55 kap. 4 § (1)

NJA 1991 s. 275 (1991)
I en revisionssinlaga hade namnen på två personer fallit bort bland dem som uppgetts vara revisionskärande. Efter fullföljdstidens utgång ingav till Högsta domstolen en kompletterande inlaga med uppgift om att även de båda utelämnade personerna var revisionskä…

55 kap. 5 § (1)

NJA 1991 s. 275 (1991)
I en revisionssinlaga hade namnen på två personer fallit bort bland dem som uppgetts vara revisionskärande. Efter fullföljdstidens utgång ingav till Högsta domstolen en kompletterande inlaga med uppgift om att även de båda utelämnade personerna var revisionskä…

55 kap. 6 § (1)

NJA 1991 s. 275 (1991)
I en revisionssinlaga hade namnen på två personer fallit bort bland dem som uppgetts vara revisionskärande. Efter fullföljdstidens utgång ingav till Högsta domstolen en kompletterande inlaga med uppgift om att även de båda utelämnade personerna var revisionskä…

55 kap. 8 § (1)

NJA 1997 s. 577 (1997)
Sedan en HovR i dom bestämt att vad HovR:n förordnat i vårdnadsfråga skulle gälla för tiden till dess domen vunnit laga kraft, har yrkande om inhibition prövats i HD.

55 kap. 12 § (2)

NJA 2006 s. 708 (2006)
Uttrycket "egenmäktigt bortför barnet" i 7 kap. 4 § första stycket andra meningen brottsbalken omfattar inte att en vårdnadshavare mot den andra vårdnadshavarens vilja håller kvar barnet på en plats dit barnet ursprungligen förts i samförstånd mellan vårdnadsh…
NJA 1994 s. 106 (1994)
Fråga om påföljden skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (s k kontraktsvård) bör förenas med böter. När i HD yrkats endast befrielse från böter har målet företagits till avgörande utan huvudförhandling. 51 kap 21 § 1 st 4 och 55 kap 12 § RB.

55 kap. 12 a § (1)

NJA 1990 s. 714 «Lundafastigheterna» (1990)
Vid omprövning enligt 13 kap 11 § JB av tomträttsavgäld har tillämpats den i NJA 1986 s 272 använda direkta metoden för att bestämma avgäldsräntan. Fråga om vilket tidsperspektiv som då gäller vid jämförelsen med den långsiktiga realräntan på den allmänna kapi…

55 kap. 13 § (18)

Högsta domstolen, mål T 5269-23 Dom eller beslut (2024)
Ett utlåtande om branschpraxis som gavs in i hovrätten som ett rättsutlåtande har i Högsta domstolen ansetts utgöra ett bevis och inte fått åberopas där.
NJA 2024 s. 720 «Branschutlåtandet» (2024)
Ett utlåtande om branschpraxis som gavs in i hovrätten som ett rättsutlåtande har i Högsta domstolen ansetts utgöra ett bevis och inte fått åberopas där.
Högsta domstolen, mål Ö 5554-22 Dom eller beslut (2023)
En förstahandshyresgäst har ansetts skadeståndsansvarig på grund av avtalsbrott för sin andrahandshyresgästs kvarstannande i lägenheten efter hyrestidens utgång. Målet har avsett ett överklagande av en hovrätts beslut att inte meddela prövningstillstånd. De pr…
NJA 2023 s. 738 «Lägenheten i Jämjö» (2023)
En förstahandshyresgäst har ansetts skadeståndsansvarig på grund av avtalsbrott för sin andrahandshyresgästs kvarstannande i lägenheten efter hyrestidens utgång. Målet har avsett ett överklagande av en hovrätts beslut att inte meddela prövningstillstånd. De pr…
NJA 2016 s. 798 (2016)
I ärende om verkställighet av utländsk skiljedom får part i Högsta domstolen åberopa också omständighet eller bevis som inte har lagts fram tidigare.
NJA 2010 s. 629 «Temarör» (2010)
Mellan en beställare och en underentreprenör har avtalats att visst vite ska utgå ifall omhändertagen egendom förkommer. Fråga om vitet utesluter skyldighet att ersätta överstigande skada och om vitesklausulen kan åberopas av underentreprenören mot entreprenör…
NJA 2006 s. 439 (2006)
Den till vilken en fordran enligt en remburs har överlåtits har ansetts ha bättre rätt till fordringsbeloppet än den ursprunglige borgenärens, dvs. rembursens beneficients, konkursbo. Även fråga om tillämpning av 55 kap. 13 § st. 1 rättegångsbalken.
NJA 1999 s. 629 «Sydkraft» (1999)
Klagan över domvilla. Fråga, dels om dom - i mål om tolkning och tillämpning av försäkringsavtal - grundats på omständighet som inte åberopats av part till grund för hans talan, dels om rätten brustit i sin materiella processledning när det gäller rättstillämp…
NJA 1998 s. 225 (1998)
När talan har förts mot beslut av HovR att inte meddela tillstånd till prövning där av ett dispositivt tvistemål, har klaganden ansetts vara oförhindrad att i HD åberopa nya omständigheter till stöd för sitt yrkande om tillstånd till målets prövning i HovR:n.
NJA 1996 s. 52 (1996)
Ett löpande skuldebrev pantförskrevs till säkerhet för ett förlagslån och lämnades i öppen depå i bank under sådana omständigheter att pantsättaren i praktiken behöll rådigheten över panten. Sakrättsligt giltig pantsättning har inte ansetts föreligga. Tillika …
NJA 1990 s. 361 (1990)
Sedan åtal väckts för misshandel, har fråga uppkommit huruvida den tilltalade kan fällas till ansvar för ofredande och vållande till kroppsskada utan att åtalet justerats. 30 kap 3 § RB.
NJA 1990 s. 231 (1990)
Fråga om uppsåt vid förtalsbrott. - Tillika fråga om synnerliga skäl föreligger beträffande arbetstagares skadeståndsansvar enligt 4 kap 1 § skadeståndslagen. Även fråga om tillämpning av 55 kap 13 § RB.
NJA 1989 s. 843 (1989)
Tillämpning av det s k ursäktsrekvisitet vid ansökan om resning i ett dispositivt tvistemål.
NJA 1988 s. 161 (1988)
Part som i TR:n fört talan om fastställelse av skadeståndsskyldighet på grund av kontraktsbrott har som alternativa grunder åberopat dels i HovR:n att motparten genom sitt uppträdande under avtalsförhandlingarna blivit skadeståndsskyldig på grund av oaktsamhet…
NJA 1987 s. 766 (1987)
Ett kontokortsföretag yrkade vid TR:n betalning av en borgensman på grund av inköp som enligt ingivna fakturor hade gjorts med användning av kontokort. Under handläggningen vid TR:n uppgav företaget av misstag fakturornas datum såsom tidpunkter för inköpen, oc…
NJA 1987 s. 243 (1987)
Preskriptionstid för beställares fordran på grund av fel i entreprenad har - enligt 1862 års preskriptionsförordning - ansetts löpa från den dag slutbesiktning slutförts. Tillika spörsmål om tillämpning av 55 kap 13 § RB.
NJA 1984 s. 420 (1984)
Oljeutsläpp ägde rum i Oxelösunds hamn från ett tankfartyg, som efter grundkänning i samband med tillägg vid kajplats i hamnen fått läckage i en bunkertank. Hamnanläggningens ägare yrkade ersättning av fartygsägaren för uppkommen skada under åberopande av 3 § …
NJA 1984 s. 340 (1984)
Frågor om skadeståndsskyldighet för kommun enligt 3 kap 2 och 3 §§ skadeståndslagen på grund av påstådda fel vid handläggning av byggnadslovsärenden och efterföljande tillsyn, när uppförd byggnad skadats genom sättningar (1 och II) eller genom inträngande vatt…

55 kap. 14 § (1)

NJA 1981 s. 1052 (1981)
Överträdelse av förbudet i 51 § vägtrafikkungörelsen (1972:603) mot omkörning eller förbikörning av fordon strax före obevakat övergångsställe? Tillika spörsmål om tillämpning av grunderna för 55 kap 14 § RB.

55 kap. 15 § (22)

NJA 2020 s. 767 «De 13 armbandsuren» (2020)
Fråga om förverkande enligt 16 § första stycket 1 smugglingslagen, avseende uppsåtlig smuggling av varor som inte omfattas av särskild införselreglering, ska anses "uppenbart oskäligt". Även fråga om förbudet mot reformatio in pejus.
HFD 2020 ref. 16 (2020)
En domare i kammarrätten som fått anställning som sektionschef vid Skatteverkets rättsavdelning har ansetts jävig att delta i det slutliga avgörandet av ett mål som Skatteverket var part i. Domen har undanröjts och målen visats åter till kammarrätten för ny ha…
NJA 1999 s. 258 (1999)
Frågor om rättegångskostnader i samband med att HovR hänvisat mål till behörig TR. 10 kap 20 § 1 st och 18 kap 15 § 3 st RB.
NJA 1999 s. 215 (1999)
En rättslig kvalificering varigenom en gärning bedöms vara straffri har ansetts falla utanför tillämpningsområdet för 51 kap 23 a § RB. Även frågor om analogisk tillämpning av strafflag och om strafflags tillämplighet i tiden.
NJA 1999 s. 25 (1999)
Fråga om rånbrott skall anses som grovt samt om påföljd för brottet. Även fråga om åklagaren i högre rätt får justera gärningsbeskrivningen till den tilltalades nackdel efter överklagande enbart i fråga om brottsrubricering och påföljd.
NJA 1998 s. 512 (1998)
Framställning av cannabis (marijuana) genom odling i hemmet har, med hänsyn till den mängd som producerats i förening med att odlingen bedrivits i stor skala, systematiskt och med användning av avancerad utrustning, bedömts som grovt narkotikabrott. - Även frå…
NJA 1998 s. 55 (1998)
När ny påföljd skall bestämmas enligt 38 kap 2 a § BrB, måste den tidigare ådömda påföljden undanröjas. Dessutom fråga om reformatio in pejus.
NJA 1997 s. 703 (1997)
HovR:n fann med ändring av TR:ns dom att varusmuggling inte skulle anses som grov samt dömde till ansvar för brottet trots att det med denna rubricering förelåg åtalspreskription. Endast den tilltalade överklagade HovR:ns dom. Hinder har inte ansetts föreligga…
NJA 1996 s. 343 (1996)
Fråga huruvida det är uppenbart att talan är ogrundad och, då denna fråga besvarats nekande, huruvida målet, som avgjorts utan att stämning utfärdats, skall återförvisas till TR:n. 47 kap 5 § och 51 kap 28 § RB.
NJA 1996 s. 149 (1996)
När åklagaren inte har överklagat utvisningsbeslut i TR:ns dom har, om den tilltalade inte getts tillfälle att yttra sig i utvisningsfrågan, HovR:n ansetts förhindrad att i anledning av åklagarens överklagande i andra avseenden bestämma längre tid för utvisnin…
NJA 1995 s. 661 (1995)
Vid rånförsök mot butik har en medhjälpare till butiksägaren, B, skjutit två skott med en pistol och skadat en av deltagarna i rånet, K. 1. Hovrätten har ansett B ha befunnit sig i en nödvärnssituation men fällt honom till ansvar på grund av att hans handlande…
NJA 1994 s. 545 (1994)
Sådant rättegångsfel som avses i 51 kap 28 § RB har ansetts ha förekommit i HovR:n, när en nämndeman deltagit i fortsatt huvudförhandling endast per telefon. Felet har emellertid med hänsyn till omständigheterna inte kunnat antas ha inverkat på målets utgång, …
NJA 1993 s. 571 (1993)
Fråga om domare mot vilken jäv anförts ägt deltaga i prövningen av jävsfrågan. - Tillika fråga om domaren varit jävig.
NJA 1992 s. 532 (1992)
I mål om åtal för rån har målsäganden, på vars uppgifter åtalet helt byggde, inte kunnat delges kallelse till huvudförhandling vare sig i TR:n eller i HovR:n. HovR:n har då tillåtit åklagaren att åberopa uppteckning av polisförhör med målsäganden som bevisning…
NJA 1992 s. 518 (1992)
Domstols förordnande om tvångslikvidation enligt 13 kap 4 § aktiebolagslagen (1975:1385) och utseende av likvidator i sådant fall går i verkställighet omedelbart (I och II). Sedan en styrelseledamot i ett konkursärende felaktigt godtagits av TR:n som företräda…
NJA 1991 s. 783 (1991)
Fråga om företagsbot skulle åläggas näringsidkare, som drev detaljhandel med livsmedel, på grund av överträdelse av bestämmelserna om märkning i livsmedelslagen (1971:511). Vid huvudförhandling i mål om företagsbot har HovR bestått av tre lagfarna domare utan …
NJA 1990 s. 307 (1990)
Svaranden i ett mål om underhållsbidrag har framställt ett yrkande gentemot käranden som har prövats av TR:n, trots att stämning inte har utfärdats, Sedan svaranden fullföljt talan mot TR:ns dom och därvid vidhållit sitt yrkande, har HovR:n ansetts skyldig att…
NJA 1989 s. 646 (1989)
I HovR:n har förekommit sådant rättegångsfel som avses i 50 kap 28 § RB. Felet kan inte antas ha inverkat på målets utgång. Fråga om möjligheten att undanröja domen och återförvisa målet.
NJA 1986 s. 621 (1986)
TR:ns fullföljdshänvisning vid meddelande av dom i mål, som handlagts enligt lagen om rättegången i tvistemål om mindre värden, innehöll inte upplysning om att det för prövning av fullföljd talan krävdes att HovR:n meddelade prövningstillstånd och under vilka …
NJA 1983 s. 425 (1983)
Två balkar under flaket till en lastbil har iordningställts för smuggling av narkotika genom att hål tagits upp i dem och försetts med lock. Lastbilen har ansetts som sådant hjälpmedel för brott som åsyftas i bestämmelsen i 23 kap 2 § 1 st BrB om förberedelse …
NJA 1981 s. 995 (1981)
Sedan HovR i brottmål kallat parter och ett vittne till huvudförhandling, inställdes denna. Parterna underrättades härom varvid angavs att de senare skulle komma att få ny kallelse. Härefter avgjorde HovR:n målet på handlingarna utan att bereda parterna tillfä…
NJA 1981 s. 441 (1981)
När part, som av HovR förelagts att inom viss tid från delgivning av föreläggandet slutföra sin talan, försuttit tiden, har det förhållandet, att HovR:n avgjort målet utan att ha förvissat sig härom, ansetts inte utgöra skäl att undanröja HovR:ns avgörande.

56 kap. 1 § (2)

NJA 1997 s. 673 (1997)
Överklagande av domstols beslut har ansetts inte kunna ske genom skrift som ingivits till domstolen redan innan beslutet meddelats.
NJA 1989 s. 502 «Det upphävda häktningsbeslutet» (1989)
Besvär över häktningsbeslut har ansetts inte kunna prövas efter det att den häktade frigivits.

56 kap. 3 § (1)

NJA 1983 s. 177 (1983)
Fullföljdsförbudet i 54 kap 7 § RB är inte tillämpligt i fall där HovR ogillat invändning om att svensk domstol överhuvud ej är behörig att uppta målet. Sedan HovR meddelat visst beslut med tillkännagivande att talan mot beslutet inte fick föras, anförde part …

56 kap. 12 § (4)

NJA 2014 s. 23 (2014)
Ett beslut av Advokatsamfundets disciplinnämnd har överklagats av Justitiekanslern. I Högsta domstolen har Justitiekanslern åberopat omständigheter som inte hade varit föremål för disciplinnämndens bedömning, men som har ett nära samband med de omständigheter …
NJA 1992 s. 513 (1992)
En exekutiv auktion har överklagats av gäldenären på bl a den grunden att ett högre pris kunnat uppnås. Av gäldenären i HovR:n gjord framställning om muntlig förhandling har ansetts böra bifallas,
NJA 1992 s. 363 (1992)
Beslut om utmätning har överklagats av tredje man, som i besvärsmålet åberopar muntlig bevisning. Vid ställningstagande till frågan om muntlig förhandling har beaktats den praxis i fråga om parts rätt till sådan förhandling som utbildats vid den europeiska dom…
NJA 1991 s. 188 (1991)
Fråga i vad mån förvaltningsbeslut som har fattats med stöd av jordförvärvslagen (1979:230) kan omprövas eller sättas åt sidan i ett verkställighetsförfarande. Dessutom fråga huruvida muntligt förhör skall hållas i det aktuella besvärsmålet. I båda frågorna ha…

56 kap. 13 § (12)

NJA 2015 s. 359 (2015)
Bristtäckningsansvar har inte ansetts kunna aktualiseras när ett helägt dotterbolag lämnat s.k. koncernbidrag till moderbolaget genom nedsättning av en fordran på moderbolaget. Också fråga om betydelsen av att något yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen…
NJA 2014 s. 948 «Ekonomigruppen» (2014)
En styrelseledamot som har underlåtit att vidta åtgärd som avses i 25 kap. 18 § aktiebolagslagen är inte solidariskt ansvarig med bolaget för förpliktelse som uppkommit för bolaget under den tid som underlåtenheten består, när borgenären har haft vetskap om un…
NJA 2013 s. 945 «DN:s databas» (2013)
Yttrandefrihetsmål (skadeståndsanspråk). Utgivaren av en grundlagsskyddad databas ansvarar för yttrandefrihetsbrott i databasen även i fråga om information som har lagts in i databasen innan utgivaren utsågs. Även tillämpligheten av bestämmelsen i 56 kap. 13 §…
NJA 2013 s. 725 «Kosmiska Ocean» (2013)
Tidpunkt för uppkomsten av hyresfordran och fordran avseende beställt arbete på hyresobjekt vid en tillämpning av medansvarsbestämmelsen i 25 kap. 18 § aktiebolagslagen.
NJA 2006 s. 732 (2006)
Begreppet vattenledningsskada i 7 kap. 12 § tredje stycket bostadsrättslagen (1991:614) omfattar inte skada till följd av läckage av vatten från ledningar och anordningar för värme.
NJA 2002 s. 173 (2002)
Fråga om rätt till uteslutning av bolagsman i handelsbolag.
NJA 2001 s. 870 (2001)
I ett konkursärende har tingsrätten hänskjutit en fråga enligt 56 kap. 13 § rättegångsbalken. Frågan hade uppkommit med anledning av att tingsrätten skulle bestämma om fördelning av konkurskostnader enligt 14 kap. 18 § konkurslagen i samband med beslut angåend…
NJA 1998 s. 834 (1998)
Beslut i fråga som hänskjutits av TR till prövning av HD. Efter det att ett aktiebolag försatts i konkurs utbetalas garantibelopp enligt lönegarantilagen. Fordran avseende av länsstyrelsen erlagda arbetsgivaravgifter på de utbetalda beloppen har ansetts inte k…
NJA 1998 s. 375 (1998)
Beslut i fråga som av TR hänskjutits till HD:s prövning. En skadelidande som är berättigad till ersättning för inkomstförlust enligt 9 § trafikskadelagen och 5 kap 1 § skadeståndslagen har rätt till ersättning även för inkomstbortfall föranlett av strukturellt…
NJA 1997 s. 787 (1997)
Beslut i fråga som hänskjutits av TR till HD:s prövning. Statens fordran enligt 9 kap 5 § mervärdesskattelagen (1994:200) på återföringspliktig mervärdesskatt, för vilken avdrag gjorts av fastighetsägare före sedermera inträdd konkurs, kan sedan fastigheten öv…
NJA 1996 s. 68 «Flänsämnena» (1996)
Beslut i fråga som hänskjutits av TR till HD:s prövning. En defekt fläns har svetsats samman med en annan komponent till en kapsel i en flygplansmotor. Kapseln har på grund av felet kasserats. Den felaktiga flänsen har ansetts ha förorsakat en sakskada.
NJA 1995 s. 197 «Njord» (1995)
Beslut i frågor som hänskjutits av TR till HD:s prövning. I samband med att en bank har lånat ut pengar har ett försäkringsbolag utställt kreditförsäkringar genom att gå i borgen för låntagarnas förpliktelser mot banken. Låntagarna har utfärdat motförbindelser…

58 kap. 1 § (47)

Högsta domstolen, mål Ö 5569-22 Dom eller beslut (2023)
Resning har beviljats i ett mål från Arbetsdomstolen. Rättstillämpningen i målet, som gällde frågan om när lönefordringar och motsvarande ersättningar ska omfattas av ett offentligt ackord vid en företagsrekonstruktion, har ansetts uppenbart stå i strid med gr…
NJA 2023 s. 989 «Emmabodas resningsansökan» (2023)
Resning har beviljats i ett mål från Arbetsdomstolen. Rättstillämpningen i målet, som gällde frågan om när lönefordringar och motsvarande ersättningar ska omfattas av ett offentligt ackord vid en företagsrekonstruktion, har ansetts uppenbart stå i strid med gr…
NJA 2020 s. 147 «Unionens resningsansökan» (2020)
En svensk domstols avgörande av en unionsrättslig rättsfråga i strid mot ett förhandsavgörande som hämtats in i målet kan vara resningsgrundande som uppenbart lagstridig rättstillämpning.
PMÖD 2019:14 (2019)
Patent- och marknadsöverdomstolen har avslagit en ansökan om resning i ett mål om konkurrensskadeavgift. Genom en dom år 2016 förpliktades två bolag att betala 8 miljoner kr vardera i konkurrensskadeavgift för att de hade samordnat sitt beteende i strid med ko…
NJA 2018 s. 816 «Nice Invest» (2018)
I ett mål om betalningsföreläggande har svaranden underlåtit att ta del av ansökan. Det därefter meddelade utslaget har undanröjts genom resning, eftersom svaranden inte kände till att ansökan utgjorde ett led i en otillbörlig verksamhet.
NJA 2018 s. 631 «Fäbodberget» (2018)
En miljöorganisation har inte rätt att ansöka om resning eller att klaga över domvilla när den inte varit part i det ärende som ansökan gäller.
NJA 2017 s. 102 «Vinterbetet i Härjedalen» (2017)
Fråga om resning i mål om renskötselrätt.
RH 2016:16 (2016)
En utmätning av en intagens fordran på permissionsmedel och disponibla medel hos Kriminalvården har ansetts uppenbart strida mot lag.
NJA 2013 s. 42 «De uppsagda piloterna» (2013)
Ansökan om resning i tvistemål under åberopande av senare tillkomna domar från EU-domstolen. Domarna har inte ansetts utgöra nya omständigheter eller bevis i den mening som avses i 58 kap. 1 § RB. Kravet i 58 kap. 4 § RB att resning ska sökas inom viss tid har…
RH 2013:31 (2012)
Påstående om bristande delgivning av kallelse har inte ansetts utgöra sådan ny omständighet som avses i 58 kap. 1 § första stycket 3 rättegångsbalken.
NJA 2012 s. 333 (2012)
En avliden mans arvingar har inte getts rätt att ansöka om resning i ett lagakraftvunnet faderskapsmål i vilket mannen har förklarats vara far.
NJA 2012 s. 169 (2012)
Ett interimistiskt beslut i ett mål om barns boende kan inte bli föremål för resning.
NJA 2009 s. 102 (2009)
Ansökan om resning och klagan över domvilla i ett mål som prövats av en kommun i första instans och avgjorts av Miljööverdomstolen som slutinstans har ansetts böra prövas enligt bestämmelserna för tvistemål i 58 och 59 kap. rättegångsbalken.
NJA 2006 s. 635 (2006)
Fråga i resningsärende (hyresmål avseende en studentbostad med s.k. boendespärr) om nya omständigheter eller bevis förebringats som visar att sökanden - en forskarstuderande - bedriver högskolestudier.
NJA 2006 s. 128 (2006)
Fråga om resning i ett av hovrätt avgjort ärende om domvilla, när sökanden i resningsärendet åberopat en omständighet som hovrätten bort beakta ex officio.
NJA 2006 s. 37 (2006)
Resning har ansetts kunna beviljas i ett domvilloärende. Fråga om sökanden haft giltig ursäkt för att inte tidigare ha åberopat ny bevisning.
NJA 2005 s. 554 (2005)
Resning. En borgenärs behörighet att ansöka om konkurs har grundats på en icke lagakraftvunnen dom varigenom konkursborgenärens fordran fastställts. Efter det att konkursen avslutats har domen ändrats i högre instans varvid sökandens fordringsanspråk ogillats …
NJA 2005 s. 66 (2005)
I ett dispositivt tvistemål har talan grundats på att en uppfinning var patenterbar. Talan ogillades sedan käranden låtit patentansökan förfalla. Käranden ansökte om resning under åberopande av att patent efter förnyad ansökan hade beviljats. Giltig ursäkt?
NJA 2003 s. 618 (2003)
Resning har ansetts kunna meddelas beträffande beslut om skuldsanering, men rätten att på nytt ansöka om skuldsanering inverkar på möjligheten att erhålla resning.
NJA 2003 s. 548 (2003)
Fråga om resning enligt 58 kap. 1 § första stycket 3 RB på grund av omständighet som inträffat efter den tidigare rättegången.
NJA 2002 s. 159 (2002)
Resning. Talan mot en man om faderskap har ogillats enbart på grund av resultatet av en blodundersökning. I resningsärendet har åberopats ett utlåtande av Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Om detta utlåtande hade förebragts i hovrätten är det sannolikt at…
NJA 2001 s. 623 (2001)
Resningsärende. Fråga om en dom innebär en analogisk tillämpning av ett straffbud (7 § skattebrottslagen 1971:69 i dess lydelse före den 1 juli 1996) och därmed uppenbart strider mot lag.
NJA 2001 s. 29 (2001)
Medlem i arbetstagarorganisation har ansetts vara behörig att ansöka om resning i mål där organisationen fört hans talan i arbetsdomstolen.
NJA 2000 s. 488 (2000)
Sedan Patent- och registreringsverket förordnat att ett aktiebolag skulle träda i likvidation och bolaget på ansökan av likvidatorn försatts i konkurs, har bolagsstyrelsens överklagande av konkursbeslutet avvisats med hänvisning till att styrelsen inte var beh…
NJA 2000 s. 252 (2000)
Resning. Fråga huruvida aktiebolag bort försättas i konkurs på ansökan av staten för en skattefordran, när skattefordringen preskriberats efter konkursansökningen men före konkursbeslutet.
RH 2000:29 (1999)
Målsägande, som till skillnad från åklagaren inte överklagat tingsrättens ogillande dom, har ansökt om resning i fråga om skadeståndet och har som skäl för resning åberopat hovrättens fällande dom i brottmålsdelen. Resningsansökningen avslogs.
RH 1998:3 (1998)
Fråga om förutsättningar för undanröjande av en i dom stadfäst förlikning.
RH 1998:16 (1997)
En kronofogdemyndighet meddelade utslag i ett mål om betalningsföreläggande, på grund av att svaranden inte i rätt tid hade bestritt ansökan. Resning avseende utslaget på grund av nya omständigheter och nya bevis, har ansetts inte kunna beviljas.
NJA 1997 s. 270 (1997)
HovR har avslagit resningsansökan vari åberopats att stämningsansökan, som lagts till grund för tredskodom, inte blivit rätteligen delgiven genom kungörelse. HD har undanröjt tredskodomen på grund av domvilla enligt 59 kap 1 § 1 st 2 RB.
NJA 1997 s. 235 (1997)
Fråga om jäv för intresseledamöter i arbetsdomstolen.
NJA 1997 s. 24 (1997)
Resning. Tillämpning av det s k ursäktsrekvisitet vid ansökan om resning i ett stämpelskatteärende.
NJA 1995 s. 677 (1995)
Resningsärende. Av Marknadsdomstolen meddelat förbud för staten att använda uttrycket "garanterad ränta" vid marknadsföring av bostadslån och räntebidrag har ansetts ej innefatta rättstillämpning som uppenbart strider mot lag.
NJA 1994 s. 620 (1994)
En person dömdes för försök till mord och olaga hot till sex års fängelse och utvisning för all framtid samt ålades att betala skadestånd till målsägandena. Av ett i TR:n inhämtat rättspsykiatriskt utlåtande framgick att brotten inte hade begåtts under påverka…
NJA 1994 s. 525 (1994)
Fråga huruvida ansökan om resning enligt 58 kap 1 § 4 RB och besvär över domvilla enligt 59 kap 1 § 3 eller 4 RB beträffande interimistiskt beslut om underhållsbidrag skall avvisas eller prövas i sak.
NJA 1993 s. 777 (1993)
Resning har ansetts inte kunna beviljas i fråga om beslut av Bostadsdomstolen i mål om förlängning av hyresavtal med hänsyn till att ifrågavarande lägenhet sammanslagits med annan lägenhet och därför inte fanns i behåll som en självständig enhet.
NJA 1993 s. 226 (1993)
Resning har ansetts kunna meddelas beträffande dom angående vårdnaden om barn, men rätten till omprövning av vårdnadsfrågan efter ny talan inverkar på möjligheten att erhålla resning.
NJA 1993 s. 108 (1993)
Resning har ansetts inte kunna meddelas beträffande beslut under rättegången om kvarstad.
NJA 1992 s. 420 (1992)
Interimistiskt beslut i mål om umgänge med barn kan inte bli föremål för resning.
NJA 1991 s. 700 (1991)
I mål om förlängning av hyresavtal avseende viss lägenhet har bostadsdomstolen grundat sitt beslut på att hyresvärden förklarat sig skola överlämna lägenheten till bostadsförmedlingen för att av denna anvisas till bostadssökande. Det förhållandet att hyresvärd…
NJA 1989 s. 843 (1989)
Tillämpning av det s k ursäktsrekvisitet vid ansökan om resning i ett dispositivt tvistemål.
NJA 1987 s. 453 (1987)
Resning. En man, som förklarats vara fader till ett barn, har sökt resning under åberopande av nytt utlåtande från statens rättskemiska laboratorium, enligt vilket det är osannolikt att han skulle kunna vara barnets fader. Med hänsyn till utlåtandet och till v…
NJA 1985 s. 723 (1985)
När vid gemensam ansökan om äktenskapsskillnad ena maken med tillämpning av 31 § 2 st rättshjälpslagen ålagts att ersätta del av andra makens rättshjälpskostnad och den rättssökande med tillämpning av 4 st i nämnda lagrum berättigats återfå del av sin rättshjä…
NJA 1985 s. 358 (1985)
Underårig har genom sin mor ansökt om resning i mål om faderskap under åberopande av förhållande som inte förebragts tidigare (resultatet av ny blodundersökning). Ansökningen har inkommit till HD mer än ett år efter det att modern som behörig ställföreträdare …
NJA 1982 s. 674 (1982)
Arbetsdomstolen har i mål om uppsägning av anställning meddelat interimistiskt beslut om anställningens upphörande. Ansökan av den anställde om resning har upptagits till prövning.
NJA 1982 s. 568 (1982)
Tingsrätt dömde till äktenskapsskillnad efter gemensam ansökan och förpliktade make att ersätta statsverket del av den andra makens rättshjälpskostnader. I två resningsärenden (I och II), båda avseende betalningsåläggandet, har det ansetts ej ankomma på domsto…
NJA 1982 s. 328 (1982)
Resning. En företagare har försatts i konkurs på ansökan av staten, som till stöd för ansökningen hade åberopat skattefordringar enligt av LSt:n meddelade, icke lagakraftvunna beslut. Sedan länsrätten undanröjt Lst:ns beslut genom dom som vunnit laga kraft och…
NJA 1981 s. 269 (1981)
Resningsärende. TR fastställde genom dom en i arrendetvist träffad förlikning enligt vilken arrendatorn skulle frånträda arrendet. Arrendatorn har ansökt om resning av domen under åberopande bl a att till grund för förlikningen liggande antaganden om framtida …

58 kap. 2 § (45)

Högsta domstolen, mål Ö 4412-24 Dom eller beslut (2025)
Resningsärende. Hovrätten har bestämt tiden för sluten ungdomsvård utan att redovisa hur rätten har förhållit sig till frågan om frihetsberövandet bör reduceras med hänsyn till att någon villkorlig frigivning inte kan ske. Rättstillämpningen har inte ansetts u…
NJA 2025 s. 82 «Resning och påföljdsbestämning» (2025)
Resningsärende. Hovrätten har bestämt tiden för sluten ungdomsvård utan att redovisa hur rätten har förhållit sig till frågan om frihetsberövandet bör reduceras med hänsyn till att någon villkorlig frigivning inte kan ske. Rättstillämpningen har inte ansetts u…
Högsta domstolen, mål Ö 5165-23 Dom eller beslut (2024)
En åklagare som varit förundersökningsledare i ett brottmål har ansetts vara jävig med hänsyn till hennes tidigare arbete på en advokatbyrå där en advokat, såväl under tiden åklagaren arbetade på byrån som senare under brottmålsprocessen, företrätt en av målsä…
NJA 2024 s. 470 «Åklagarjävet» (2024)
En åklagare som varit förundersökningsledare i ett brottmål har ansetts vara jävig med hänsyn till hennes tidigare arbete på en advokatbyrå där en advokat, såväl under tiden åklagaren arbetade på byrån som senare under brottmålsprocessen, företrätt en av målsä…
NJA 2020 s. 134 «Den åldersrelaterade resningen» (2020)
Resning. Tillämpning av grunderna för 58 kap. 2 § 4 första ledet rättegångsbalken vid åberopande av ny bevisning rörande en tilltalads ålder.
PMÖD 2019:14 (2019)
Patent- och marknadsöverdomstolen har avslagit en ansökan om resning i ett mål om konkurrensskadeavgift. Genom en dom år 2016 förpliktades två bolag att betala 8 miljoner kr vardera i konkurrensskadeavgift för att de hade samordnat sitt beteende i strid med ko…
NJA 2018 s. 163 (2018)
Resning. Synnerliga skäl har ansetts föreligga att på nytt pröva om den tilltalade har begått det brott som han dömts för.
NJA 2018 s. 97 (2018)
Resning har i mål om företagsbot beviljats enligt grunderna för 58 kap. 2 § 4 första ledet rättegångsbalken.
NJA 2016 s. 851 (2016)
Resningsärende. En person dömdes till sluten ungdomsvård, varvid domstolarna utgick från att han var 16 år vid tiden för brottet. Resning har därefter sökts till nackdel för den tilltalade på den grunden att han enligt nya uppgifter var 20 år när han begick br…
NJA 2016 s. 320 «Spelannonsen i Nerikes Allehanda» (2016)
Fråga om ett brottmål kan resas av det skälet att rättstillämpningen inte stämmer överens med senare avgöranden i EU-domstolen och Högsta domstolen eller därför att Högsta domstolen avslog en begäran om att det skulle hämtas in ett förhandsavgörande från EU-do…
NJA 2015 s. 663 (2015)
Resning. Ne bis in idem. Om åtal har väckts för skattebrott innan skattetillägg har påförts kan rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger inte föranleda resning av en lagakraftvunnen dom i brottmålet. Det gäller även om det ordinära förfarandet i b…
NJA 2014 s. 854 (2014)
Resning. En tilltalad har dömts för flera liknande brott som sammantagna har ansetts vara grova. Målet ska resas i fråga om en del av dem. Om en fördelaktigare bedömning av dessa delar hade gjorts redan i brottmålet, skulle de återstående delarna sannolikt ha …
NJA 2013 s. 780 (2013)
Om åtal har väckts innan Skatteverket har beslutat om skattetillägg, så kan inte förbudet mot dubbla lagföringar och straff föranleda att en lagakraftvunnen brottmålsdom undanröjs, och det oberoende av när beslutet om skattetillägg vann laga kraft.
NJA 2013 s. 746 «Juliavgörandet» (2013)
Extraordinärt rättsmedel. En person har dömts för skattebrott, trots att han personligen hade påförts ett skattetillägg avseende samma oriktiga uppgift innan åtalet väcktes. Högsta domstolen har senare slagit fast att en sådan rättstillämpning är oförenlig med…
NJA 2011 s. 838 (2011)
Resningsärende. Betydelsen av att lång tid (65 år) förflutit sedan de sakförhållanden inträffade som den tidigare domen avsåg.
NJA 2011 s. 254 (2011)
En tilltalad som erkänt och dömts för mord har tagit tillbaka sitt erkännande och pekat ut två frikända medtilltalade som gärningsmän. Resning har beviljats till men för de medtilltalade och, med tillämpning av den s.k. tilläggsregeln, till förmån för den till…
NJA 2010 s. 295 (2010)
Fråga vid ny resningsansökan i vad mån resningsinstansen ska göra en ny värdering av det material som prövats i tidigare resningsärenden. (Jfr NJA 2009 s. 768)
NJA 2009 s. 768 (2009)
Fråga vid prövningen av en andra resningsansökan i vad mån resningsinstansen ska göra en ny värdering av det material som prövades i det första resningsärendet.
NJA 2009 s. 475 (2009)
Resningsärenden. I ärendena uppkommer frågan om betydelsen av att polisen vidtagit provokativa åtgärder (I=Ö 3798-08 och II= Ö 5345-08).
NJA 2008 s. 848 (2008)
Resningsärende. I ärendet uppkommer frågor a) om resningsansökningen kan tas upp till prövning utan hinder av att en tidigare resningsansökan avseende samma dom har avslagits; i det nya ärendet påstår sökanden att den rättstillämpning som ligger till grund för…
NJA 2007 s. 80 (2007)
Resningsärende. Åsidosättande av den s.k. specialitetsprincipen vid utlämning för brott har ansetts utgöra grund för resning. Underlåtenhet att till anmodad stat lämna information i utlämningsärendet angående svenska föreskrifter om påföljdsbestämning har däre…
RH 2006:56 (2006)
Åklagaren har ansökt om resning till förmån för den tilltalade och yrkat ogillande av ett åtal för s.k. drograttfylleri. Med hänvisning till huvudregeln om fri bevisprövning har hovrätten - trots att endast ett urinprov åberopats som bevisning vid tingsrätten …
NJA 2003 s. 141 (2003)
Förutsättningar för resning på grund av rättstillämpning som uppenbart strider mot lag har i visst fall ansetts föreligga vid underlåtelse att vid fängelsedom förordna om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande som har ägt rum utomlands.
NJA 2002 s. 619 (2002)
Resning kan beviljas till förmån för tilltalad, om ny bevisning väcker allvarligt tvivel om tillämpningen av en straffmätningsbestämmelse.
RH 2002:48 (2002)
Ett mer än tio år gammalt körkort ej ogiltigt i visst fall, trots att det inte förnyats. Åtal för olovlig körning ogillat efter resning.
NJA 2000 s. 353 (2000)
En person har genom en hovrätts dom, som vunnit laga kraft mot honom, dömts för grovt narkotikabrott till fängelse i två år för befattning med ecstacytabletter innehållande substansen MDMA, vilken är klassad som narkotika. Fråga om resning av domen sedan en an…
NJA 1998 s. 148 (1998)
Resningsärende. Vid överklagande av HovR:ns dom i brottmål åberopar den tilltalade ny bevisning. Sedan prövningstillstånd vägrats, åberopar den tilltalade samma bevisning i resningsärendet. Bevisningen har ansetts uppfylla nyhetskravet i 58 kap 2 § 4 RB. Efter…
NJA 1996 s. 649 (1996)
I mål om ansvar för grovt narkotikabrott har den huvudsakliga bevisningen mot en tilltalad bestått av uppgifter som innan åtalet väcktes mot honom lämnats vid polisförhör utomlands och vid bevisupptagning inför utländsk domstol. Den tilltalade har inte påkalla…
NJA 1996 s. 471 (1996)
Resning. H dömdes för bokföringsbrott bestående i att han helt underlåtit att bokföra affärshändelser och bevara räkenskapsmaterial. Sedan domen vunnit laga kraft återfanns bokföringsmaterial. Riksåklagaren har gjort gällande att detta material var behäftat me…
NJA 1996 s. 305 (1996)
När domstol meddelat beslut om näringsförbud och enligt 18 § lagen (1986:436) om näringsförbud fastställt viss tid för avveckling av näringsverksamhet, skall denna avvecklingstid inte medräknas vid fastställande av den enligt 5 § samma lag tillåtna längsta tid…
NJA 1996 s. 173 (1996)
Sedan en person dömts till fängelse 2 år 6 mån och verkställighet skett, har ansökan om resning med yrkande att påföljden bestäms till överlämnande till rättspsykiatrisk vård lämnats utan bifall eftersom en sådan ändring skulle medföra ett för den dömde mindre…
NJA 1995 s. 366 (1995)
Ett bankrån, i vilket flera deltagit, ansågs av HD inte som grovt brott (1994 s 732). A som genom lagakraftägande dom tidigare dömts för grovt rån till ett i jämförelse med medgärningsmännen längre fängelsestraff har ansökt om resning enligt 58 kap 2 § 5 RB. A…
NJA 1994 s. 620 (1994)
En person dömdes för försök till mord och olaga hot till sex års fängelse och utvisning för all framtid samt ålades att betala skadestånd till målsägandena. Av ett i TR:n inhämtat rättspsykiatriskt utlåtande framgick att brotten inte hade begåtts under påverka…
NJA 1993 s. 686 (1993)
Fråga om resning beträffande återbetalning av kostnader för offentlig försvarare har ansetts skola prövas enligt reglerna för resning i brottmål.
NJA 1992 s. 625 (1992)
Resningsärende. Fråga om tillämpning av den s k tilläggsregeln i 58 kap 2 § 4 RB.
NJA 1991 s. 592 (1991)
Resningsärende. En iransk medborgare, som har dömts för grovt narkotikabrott till tio års fängelse och utvisning för all framtid, har ansökt om resning med yrkande att utvisningsförordnandet upphävs. Till stöd för ansökningen har han anfört att han riskerar dö…
NJA 1991 s. 186 (1991)
En person dömdes för bl a grov misshandel till fängelse. Innan fängelsestraffet börjat verkställas dömdes han efter en då företagen rättspsykiatrisk undersökning till sluten psykiatrisk vård för försök till mord och togs in på vårdanstalt. Jämlikt grunderna fö…
NJA 1989 s. 622 (1989)
En person dömdes för misshandel till fängelse. Enligt vad som framgick i brottmålet var han 18 år när han begick brottet. I resningsärende framkom att han i själva verket bara var 16 år när brottet begicks. Med hänsyn till bestämmelserna i 30 kap 5 § 1 och 2 s…
NJA 1989 s. 461 (1989)
Resning. Sedan A av HovR dömts för bl a grovt narkotikabrott till fängelse sex år och börjat avtjäna straffet, har HD i resningsärende funnit synnerliga skäl föreligga att på nytt pröva frågan om A:s skuld och därför beviljat resning jämlikt 58 kap 2 § 4 RB sa…
NJA 1988 s. 430 (1988)
Resning. Omständigheter som prövats i besvär över strafföreläggande enligt 59 kap 6 § RB har ansetts inte utgöra nya omständigheter enligt 58 kap 2 § 4 RB.
NJA 1987 s. 533 (1987)
A har genom TR:s dom, som vunnit laga kraft mot honom, beträffande ett parti narkotika dömts för varusmuggling, grovt brott, och för grovt narkotikabrott. Sedan HovR ogillat åtal mot medtilltalad för motsvarande brott har A ansökt om resning beträffande varusm…
NJA 1985 s. 649 (1985)
En regementschef meddelade beslut om disciplinhot i ett fall som inte omfattades av den militära bestraffningsrätten. Fråga huruvida felet utgör resningsgrund eller domvilla.
NJA 1983 s. 893 (1983)
N har dragit ett bloss på en med cannabis stoppad pipa som tillhandahållits av en kamrat. Den befattning N tagit med narkotikan i anslutning till konsumtionen har i godkänt strafföreläggande för narkotikaförseelse bedömts som innehav av narkotika. Vid prövning…
NJA 1983 s. 517 (1983)
Efter det att tilltalad genom sedermera lagakraftvunnen dom ådömts gemensam påföljd för flera brott, har grund för resning befunnits föreligga beträffande några av brotten. Resning har beviljats såvitt gäller dels frågorna huruvida den tilltalade gjort sig sky…
NJA 1982 s. 710 (1982)
Förelagd och godkänd ordningsbot utgjorde gemensam påföljd för två förseelser. När resningsgrund sedermera konstaterats föreligga beträffande den ena förseelsen har föreläggandet i dess helhet undanröjts.

58 kap. 3 § (7)

NJA 2022 s. 424 «Mordet i Husum» (2022)
Resning. Ny DNA-bevisning har medfört att resning har beviljats till nackdel för en person som frikänts från ett åtal för mord.
NJA 2021 s. 368 «Salivprovet» (2021)
Bestämmelserna i 28 kap. 12 och 12 b §§ rättegångsbalken utgör inte lagstöd för kroppsbesiktning avseende salivprov i syfte att undersöka om det finns grund för en ansökan om resning till nackdel för den tilltalade. Också fråga om tillämpning av 35 kap. 3 § br…
NJA 2020 s. 1050 «Den nya DNA-analysen» (2020)
Resning. Ny DNA-bevisning har medfört att resning har beviljats till men för en person som frikänts från ett åtal för våldtäkt mot barn. Fråga bl.a. om det har funnits giltig ursäkt för att inte åberopa bevisningen redan i brottmålet.
NJA 2020 s. 518 «Mordet i Kastberga» (2020)
Resning. Ny bevisning har medfört att resning har beviljats till nackdel för en person som tidigare har frikänts från ett åtal för mord. Även fråga om tillämpningen av ettårsfristen.
NJA 2013 s. 931 (2013)
Resning. I mål om resning till nackdel för den tilltalade har åklagaren ansetts ha haft giltig ursäkt för att inte tidigare åberopa då kända vittnesuppgifter. Ettårsfristen för att ansöka om resning på grund av nya omständigheter eller nya bevis har inte hindr…
NJA 2001 s. 687 (2001)
Riksåklagaren har ansökt om resning till nackdel för tilltalad som dömts till fängelse på livstid. Fråga om betydelsen av erkännande fem år efter domen.(I)
NJA 1998 s. 321 (1998)
Riksåklagaren har ansökt om resning till nackdel för tilltalad. Fråga dels om Riksåklagaren haft giltig ursäkt att inte i brottmålet åberopa bevis som var kända innan domen vann laga kraft, dels om bevis som blivit kända för Riksåklagaren därefter men mer än e…

58 kap. 4 § (8)

Högsta domstolen, mål Ö 5580-22 Dom eller beslut (2023)
Resning. Tillämpningen av ettårsfristen i 58 kap. 4 § rättegångsbalken vid resning i ett faderskapsmål till förmån för ett underårigt barn.
NJA 2023 s. 157 (2023)
Resning. Tillämpningen av ettårsfristen i 58 kap. 4 § rättegångsbalken vid resning i ett faderskapsmål till förmån för ett underårigt barn.
NJA 2022 s. 424 «Mordet i Husum» (2022)
Resning. Ny DNA-bevisning har medfört att resning har beviljats till nackdel för en person som frikänts från ett åtal för mord.
NJA 2014 s. 103 (2014)
När en ansökan om resning i vissa delar tar sikte på frågor som slutligt har avgjorts av tingsrätten och i andra delar på frågor som slutligt har avgjorts av hovrätten samt frågorna har ett sådant direkt faktiskt och rättsligt samband att en uppdelning framstå…
NJA 1999 s. 229 (1999)
Underåriga barn har genom sin moder ansökt om resning i faderskapsmål under åberopande av att modern ändrat de uppgifter som hon lämnat i faderskapsmålet. Fråga om tillämpning av ettårsfristen enligt 58 kap 4 § 2 st RB.
NJA 1998 s. 321 (1998)
Riksåklagaren har ansökt om resning till nackdel för tilltalad. Fråga dels om Riksåklagaren haft giltig ursäkt att inte i brottmålet åberopa bevis som var kända innan domen vann laga kraft, dels om bevis som blivit kända för Riksåklagaren därefter men mer än e…
NJA 1986 s. 95 (1986)
Resning. Sedan ett faderskapsmål avgjorts genom utslag år 1925, har barnet ansökt om resning under åberopande att modern lämnat nya uppgifter om vem hon haft samlag med under konceptionstiden. Eftersom det inte ansetts sannolikt att den bevisning som skulle ku…
NJA 1985 s. 358 (1985)
Underårig har genom sin mor ansökt om resning i mål om faderskap under åberopande av förhållande som inte förebragts tidigare (resultatet av ny blodundersökning). Ansökningen har inkommit till HD mer än ett år efter det att modern som behörig ställföreträdare …

58 kap. 5 § (2)

Högsta domstolen, mål Ö 3411-22 Dom eller beslut (2023)
Fråga om hur en domstol bör gå till väga för att fastställa innebörden av en oklar ansökan om återställande av försutten tid.
NJA 2023 s. 750 «Den obetalda tilläggsavgiften» (2023)
Fråga om hur en domstol bör gå till väga för att fastställa innebörden av en oklar ansökan om återställande av försutten tid.

58 kap. 6 § (6)

NJA 1999 s. 601 (1999)
I ärende om resning avseende beslut om försättande i konkurs har med stöd av 58 kap 6 § 3 st RB föreskrivits att förvaltaren i konkursen inte fick försälja boets egendom i andra fall än som anges i 8 kap 3 § konkurslagen.
NJA 1998 s. 746 (1998)
Bestämmelsen i 58 kap 6 § 3 st RB angående förordnande i ett resningsärende om inhibition av verkställighet har ansetts analogt tillämplig i fall då någon har meddelats näringsförbud.
NJA 1998 s. 320 (1998)
En polismyndighet ansökte i HD om resning till förmån för en bilägare som ålagts betalningsansvar för felparkering enligt en lokal trafikföreskrift. Som grund för ansökningen anfördes att föreskriften upphört att gälla vid tiden för parkeringen. HD har utan fö…
NJA 1993 s. 321 (1993)
Sedan en person av HovR dömts till fängelse för försök till grovt rån och börjat avtjäna straffet, har HD i resningsärende funnit synnerliga skäl föreligga för att skuldfrågan skulle prövas på nytt och till följd härav beviljat resning enligt 58 kap 2 § 4 RB. …
NJA 1989 s. 461 (1989)
Resning. Sedan A av HovR dömts för bl a grovt narkotikabrott till fängelse sex år och börjat avtjäna straffet, har HD i resningsärende funnit synnerliga skäl föreligga att på nytt pröva frågan om A:s skuld och därför beviljat resning jämlikt 58 kap 2 § 4 RB sa…
NJA 1989 s. 382 (1989)
Sedan den tilltalade återkallat fullföljd vadetalan mot en tingsrättsdom, varigenom han dömts till fängelse, har han i HD anfört besvär mot avskrivningsbeslutet. Beslutet att inhibera verkställighet av fängelsestraffet har ansetts kunna meddelas i besvärsmålet…

58 kap. 6 a § (1)

NJA 2021 s. 368 «Salivprovet» (2021)
Bestämmelserna i 28 kap. 12 och 12 b §§ rättegångsbalken utgör inte lagstöd för kroppsbesiktning avseende salivprov i syfte att undersöka om det finns grund för en ansökan om resning till nackdel för den tilltalade. Också fråga om tillämpning av 35 kap. 3 § br…

58 kap. 7 § (2)

NJA 2015 s. 882 (2015)
Resning har beviljats i ett mål som sist har avgjorts av Högsta domstolen. Med hänvisning till instansordningen har det i resningsärendet förordnats att målet ska tas upp i hovrätten.
NJA 1996 s. 305 (1996)
När domstol meddelat beslut om näringsförbud och enligt 18 § lagen (1986:436) om näringsförbud fastställt viss tid för avveckling av näringsverksamhet, skall denna avvecklingstid inte medräknas vid fastställande av den enligt 5 § samma lag tillåtna längsta tid…

58 kap. 8 § (4)

Högsta domstolen, mål Ö 6853-23 Dom eller beslut (2024)
En ansökan om återställande av försutten tid har avslagits när en försvarare hade skickat ett överklagande med e-post till domstolen utan att detta kom fram. Försvararen hade inte inväntat ett automatiskt svarsmeddelande eller vidtagit någon annan åtgärd inom …
NJA 2024 s. 362 «Den försvunna e-posten II» (2024)
En ansökan om återställande av försutten tid har avslagits när en försvarare hade skickat ett överklagande med e-post till domstolen utan att detta kom fram. Försvararen hade inte inväntat ett automatiskt svarsmeddelande eller vidtagit någon annan åtgärd inom …
RH 1997:76 (1997)
Rätt till ersättning för rättegångskostnad i resningsärende har ansetts föreligga trots att yrkandet om ersättning framställts först i hovrätten där målet återupptagits.
NJA 1989 s. 258 (1989)
I handling som upprättats över arrendesyn har intagits felaktig klanderhänvisning. I ärende om återställande av försutten tid har ansetts att synemännen ej äger utfärda ändrad hänvisning med verkan att ny klanderfrist börjar löpa. När försutten tid återställts…

58 kap. 10 § (5)

NJA 2012 s. 824 (2012)
Ett tillfälligt näringsförbud kan inte bli föremål för resning eller klagan över domvilla.
NJA 1995 s. 175 (1995)
Resning har ansetts inte kunna meddelas beträffande beslut under rättegången om beslag.
NJA 1993 s. 108 (1993)
Resning har ansetts inte kunna meddelas beträffande beslut under rättegången om kvarstad.
NJA 1992 s. 420 (1992)
Interimistiskt beslut i mål om umgänge med barn kan inte bli föremål för resning.
NJA 1982 s. 328 (1982)
Resning. En företagare har försatts i konkurs på ansökan av staten, som till stöd för ansökningen hade åberopat skattefordringar enligt av LSt:n meddelade, icke lagakraftvunna beslut. Sedan länsrätten undanröjt Lst:ns beslut genom dom som vunnit laga kraft och…

58 kap. 10 a § (5)

RH 2025:26 (2025)
Hyresnämnden avslog en ansökan om tillstånd till upplåtelse i andra hand enligt bostadsrättslagen och angav att beslutet inte fick överklagas. Fråga uppkom om hovrätten är behörig domstol att pröva en ansökan om resning och klagan över domvilla avseende hyresn…
NJA 2010 s. 110 (2010)
I avsaknad av stöd i lag för annan ordning har det ansetts ankomma på Högsta domstolen att pröva ansökan om återställande av försutten tid för överklagande till länsstyrelsen av kommunal nämnds beslut angående inrättande av en enskild avloppsanläggning.
NJA 1993 s. 681 (1993)
Ansökan om återställande av försutten tid för att hos arrendenämnd i dess egenskap av skiljenämnd anföra klander mot syn i arrendeförhållande har ansetts skola prövas av hovrätt.
NJA 1993 s. 607 (1993)
Ansökan om resning avseende godkänt föreläggande av ordningsbot har ansetts böra prövas i HovR, oaktat HovR:n tidigare ogillat besvär över ordningsboten.
NJA 1993 s. 427 (1993)
Ansökningar om resning och återställande av försutten tid samt domvillobesvär avseende kronofogdemyndighets utslag i mål om betalningsföreläggande har ansetts böra prövas av hovrätt.

58 kap. 11 § (45)

Högsta domstolen, mål Ö 3411-22 Dom eller beslut (2023)
Fråga om hur en domstol bör gå till väga för att fastställa innebörden av en oklar ansökan om återställande av försutten tid.
NJA 2023 s. 750 «Den obetalda tilläggsavgiften» (2023)
Fråga om hur en domstol bör gå till väga för att fastställa innebörden av en oklar ansökan om återställande av försutten tid.
RH 2023:35 (2023)
Domstol saknar skyldighet att underrätta den som uteblivit från en förhandling om ett utdömt vite. Den tid som försuttits att överklaga beslutet ska därför inte återställas.
NJA 2021 s. 797 «Försvararens försumlighet II» (2021)
Återställande av försutten tid. Underlåtenhet av ett ombud att i rätt tid överklaga en dom ska tillräknas parten, om det inte finns speciella förhållanden i det enskilda fallet (jfr NJA 2018 s. 285).
RH 2021:42 (2021)
En ansökan om återställande av försutten tid har avslagits eftersom ett överklagande av tingsrättens beslut inte skulle ha fyllt någon praktisk funktion.
NJA 2021 s. 334 «Stadsbyggnadsnämndens överklagande» (2021)
En kommunal byggnadsnämnd är inte motpart i ett ärende om återställande av försutten tid för att överklaga nämndens beslut att bevilja bygglov. Nämnden har inte rätt att överklaga ett domstolsbeslut om att återställa den försuttna tiden.
NJA 2020 s. 946 «Domsmeddelandet» (2020)
Återställande av försutten tid. Vid slutet av huvudförhandlingen i ett brottmål underrättades parterna om tid för domens meddelande. Domen expedierades till den offentliga försvararen, som emellertid saknade fullmakt. Laga förfall för att överklaga domen i rät…
NJA 2020 s. 207 (2020)
En ansökan om återställande av försutten tid har avvisats då sökanden inte gjort sannolikt att ansökan getts in inom tre veckor från det att förfallet upphörde.
NJA 2018 s. 487 «Nomus tredskodom» (2018)
Återställande av försutten tid. Fråga om laga förfall förelåg när en tredskodom expedierats till en e-postadress som inte var lämplig att använda.
NJA 2014 s. 267 (2014)
Frågor rörande sakägarställning vid ansökan om återställande av försutten tid för överklagande av bygglov.
NJA 2014 s. 75 «Den inställda förrättningen» (2014)
Återställande av försutten tid har beviljats i fall då lantmäterimyndighet skickat underrättelse om inställande av förrättning endast till sakägaren och alltså inte till dennes ombud.
NJA 2013 s. 362 (2013)
I ett mål där det inte i förväg sändes ut någon underrättelse om när avgörandet skulle meddelas har den sökandes handlande i samband med tidigare delgivningsförsök ansetts tala mot hans påstående att han inte mottagit avgörandet. Hans ansökan om återställande …
NJA 2013 s. 97 (2013)
Återställande av försutten tid. Omständigheterna har i ett visst fall inte varit sådana att sökandens påstående att han inte fick del av domen under överklagandetiden ska ifrågasättas. Sökanden har därmed haft laga förfall för sin underlåtenhet att i tid överk…
NJA 2013 s. 49 (2013)
Återställande av försutten tid. En klagande som i enlighet med hovrättens blankett för underrättelse om förenklad delgivning informerade domstolen om en kommande semesterresa fick inte besked om att målet kunde komma att avgöras under bortovaron. Hovrätten avg…
RH 2011:12 (2010)
Fråga om återställande av försutten tid när försvarare av misstag inte överklagat.
RH 2009:9 (2009)
Återställande av försutten tid. En offentlig försvarare glömde att för den tilltalade överklaga en fällande dom till hovrätten. Omständigheterna - särskilt det utdömda fängelsestraffets längd - ansågs vara sådana att den tilltalade haft giltig ursäkt för sin u…
RH 2008:47 (2008)
Frist för väckande av talan enligt 7 kap. 4 § andra stycket ärvdabalken om laglottskränkning har inte ansetts kunna bli föremål för återställande av försutten tid.
NJA 2004 s. 826 (2004)
Återställande av försutten tid. Fråga om förutsättningar för kungörelsedelgivning vid hyresnämnd. Även fråga vid bestämmande av ersättning till rättshjälpsbiträde när en ansökan om rättshjälp skulle anses vara gjord.
NJA 2003 s. 127 (2003)
Sista dag för överklagande av ett hovrättsbeslut har angetts till en dag som låg före den dag då beslutet meddelades. Ansökan om återställande av försutten tid för överklagande av beslutet har avslagits i ett fall där parten företrätts av juridiskt skolat ombu…
NJA 2000 s. 75 (2000)
Fråga om återställande av försutten tid i ett fall där en överklagandeskrift inte kommit in till tingsrätten, trots att den enligt uppgift av en biträdande jurist på en advokatbyrå postats i god tid före klagotidens utgång.
NJA 1998 s. 533 (1998)
En advokat lämnade enligt egen uppgift ett överklagande för postbefordran tre dagar före överklagandetidens utgång. Att så skulle ha skett motsades emellertid av att försändelsen poststämplats dagen före den sista dagen för överklagande. Överklagandet kom in t…
NJA 1998 s. 60 «Advokatens försändelse» (1998)
Fråga om återställande av försutten tid i ett fall där en HovR:s beslut, trots att det enligt dagboksbladet hade expedierats till parterna samma dag som det meddelades, inte enligt uppgift från den ena partens ombud, som var advokat, kommit fram till denne.
NJA 1997 s. 820 (1997)
Återställande av försutten tid har beviljats i fall då en försändelse med ett överklagande har poststämplats en fredag men inte kommit in till HovR:n på annan ort förrän påföljande tisdag, en dag för sent.
NJA 1997 s. 165 (1997)
Ansökan om återställande av försutten tid. Laga förfall har ansetts föreligga då en person, som dömts i ett brottmål, fått biträde av en frivårdsinspektör med att överklaga domen men frivårdsinspektören räknat fel på överklagandetiden, vilket medfört att överk…
NJA 1997 s. 147 (1997)
Frist för talan om rättelse av debiteringslängd enligt 46 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter har ansetts inte kunna bli föremål för återställande av försutten tid.
NJA 1997 s. 20 (1997)
Fråga om återställande av försutten tid i ett fall där en överklagandeskrift avseende ett mål om bevakning i konkurs inte kommit in till HovR:n, trots att den enligt uppgift av den överklagande partens advokat postats i god tid före klagotidens utgång.
NJA 1996 s. 342 (1996)
Till part, som inte är svensktalande och som är bosatt på Madagaskar, har expedierats HovR:s slutliga beslut avfattat på svenska utan översättning. Laga förfall har ansetts föreligga för underlåtenhet att i rätt tid överklaga beslutet.
RH 1997:70 (1996)
Återställande av försutten tid har ej medgivits när tilltalad som valt att utebli från huvudförhandlingen underlåtit att i god tid före utgången av överklagandetiden själv skaffa sig kännedom om utgången i målet.
NJA 1995 s. 553 «Det postade överklagandet» (1995)
Fråga om återställande av försutten tid i ett fall där en överklagandeskrift, som enligt uppgift av den offentlige försvararen postats genom advokatbyråns försorg, inte kommit in till HovR:n.
RH 1995:71 (1994)
Fråga om en avsändare kunnat räkna med att hans försändelse skulle bli föremål för postbehandling och avskiljande för mottagarens räkning i rätt tid.
RH 1995:5 (1994)
Frist för väckande av talan mot staten med anledning av beslut enligt 16 § lönegarantilagen (1992:497) har ansetts kunna bli föremål för återställande av försutten tid.
NJA 1989 s. 449 (1989)
Återställande av försutten tid. I ärende om förklaring enligt 6 § namnlagen (1982:670) har den förälder vars namn barnet bar inte hörts och inte heller underrättats om TR:ns beslut. Fråga om föräldern haft laga förfall för underlåtenhet att i rätt tid fullfölj…
NJA 1989 s. 447 (1989)
Återställande av försutten tid. Fråga huruvida aktiebolag i behörig ordning kallats till förhandling vid vilken bolagets skyldighet att träda i likvidation prövats. 13 kap 5 § aktiebolagslagen (1975:1385).
NJA 1989 s. 313 (1989)
I ett fall då fullföljdstiden gick ut den 30 december har - oaktat fråga var om postbefordran under dagarna mellan jul och nyår - återställande av försutten tid beviljats när fullföljdsinlagan postats den 28 december i sådan tid att den kunnat postbehandlas sa…
NJA 1989 s. 258 (1989)
I handling som upprättats över arrendesyn har intagits felaktig klanderhänvisning. I ärende om återställande av försutten tid har ansetts att synemännen ej äger utfärda ändrad hänvisning med verkan att ny klanderfrist börjar löpa. När försutten tid återställts…
NJA 1989 s. 109 (1989)
I arrendeavtal hade intagits skiljeklausul, enligt vilken arrendenämnd utsetts till skiljenämnd. Sedan avträdessyn förrättats på de arrenderade fastigheterna, klandrade jordägaren synen genom ansökan som inkom till arrendenämnden inom klandertiden men delgavs …
NJA 1988 s. 566 (1988)
Återställande av försutten tid har beviljats i fall då en revisionsinlaga postats och postbehandlats en måndag men inte kommit in till HovR:n på annan ort förrän påföljande torsdag, vilket var en dag efter fullföljdstidens utgång.
NJA 1986 s. 215 (1986)
En vadeinlaga inkom till TR:n efter fullföljdstidens utgång. TR:ns postnummer hade angetts felaktigt på försändelsen. Laga förfall har ansetts föreligga, eftersom den fotokopia av TR:ns dom som tillställts parten varit otydlig och kunnat ge parten anledning at…
NJA 1984 s. 894 «Den senarelagda domen» (1984)
Återställande av försutten tid. När en domstol ändrar en från början bestämd tidpunkt för meddelande av dom, åligger det domstolen att underrätta parterna härom. Underrättelsen bör lämpligen ske genom att ett skriftligt meddelande sänds till parterna.
NJA 1984 s. 706 (1984)
Ansökan om återställande av försutten tid. Aktiebolag är part i tvistemål. TR:n har expedierat dom till ställföreträdare för bolaget under dennes bostadsadress. Då TR:n tidigare i målet sänt alla försändelser till bolaget under bolagets adress, har laga förfal…
NJA 1984 s. 687 (1984)
Sedan den dömde vädjat mot dom i brottmål avvisades vadetalan av HovR:n. Anförda besvär över avvisningsbeslutet kom för sent in till HovR:n. Poststämpeln på försändelsen var oläslig. I ärende om återställande av försutten tid har med hänsyn bl a härtill och ti…
NJA 1983 s. 783 (1983)
I mål om återställande av försutten tid har fråga uppkommit om utgångspunkten för beräkning av tiden för besvär över ett beslut om avslag på inteckning enligt lagen (1966:454) om företagsinteckning.
NJA 1983 s. 772 (1983)
Ansökan om återställande av försutten tid. Tiden för fullföljande av talan mot dom i äktenskapsmål har återställts utom såvitt genom domen dömts till äktenskapsskillnad.
NJA 1983 s. 683 (1983)
Vid sammanträde under förrättning för fastighetsbildning tillkännagavs att avslutningsbeslut skulle meddelas viss senare dag "om ej tillstötande skäl uppkommer". Sedan beslut meddelats angivna dag, ansökte en sakägare om återställande av försutten tid för full…
NJA 1981 s. 266 (1981)
I 12 kap 49 § 1 och 3 st JB föreskriven tid för hänskjutande av tvist om förlängning av hyresavtal till hyresnämnden har ansetts lagligen inte kunna återställas.

58 kap. 12 § (7)

Högsta domstolen, mål Ö 3411-22 Dom eller beslut (2023)
Fråga om hur en domstol bör gå till väga för att fastställa innebörden av en oklar ansökan om återställande av försutten tid.
NJA 2023 s. 750 «Den obetalda tilläggsavgiften» (2023)
Fråga om hur en domstol bör gå till väga för att fastställa innebörden av en oklar ansökan om återställande av försutten tid.
MÖD 2000:15 (2000)
Återställande av försutten tid ----- Ideell förening har bedömts kunna uppträda i miljödomstol som ombud för sakägare i mål som inletts vid en förvaltningsmyndighet. Miljööverdomstolen (MÖD) återställde försutten tid för sakägarna, vars talan hade avvisats på …
NJA 1989 s. 258 (1989)
I handling som upprättats över arrendesyn har intagits felaktig klanderhänvisning. I ärende om återställande av försutten tid har ansetts att synemännen ej äger utfärda ändrad hänvisning med verkan att ny klanderfrist börjar löpa. När försutten tid återställts…
NJA 1987 s. 455 (1987)
Fråga huruvida den i 58 kap 12 § RB föreskrivna fristen om tre veckor för ansökan om återställande av försutten tid skulle - när talan mot TR:ns dom fullföljts cirka fem månader för sent och därför avvisats - räknas från den dag då lagakraftägande beslut om av…
NJA 1986 s. 484 (1986)
Ansökan om återställande av försutten tid. Ansökan inkom till regeringsrätten inom den i 58 kap 12 § RB föreskrivna fristen om tre veckor men tillställdes HD först efter fristens utgång. Ansökningen har avvisats.
NJA 1983 s. 418 (1983)
Ansökan om återställande av försutten tid. När talan mot TR:s dom fullföljts för sent och därför avvisats, har den i 58 kap 12 § RB föreskrivna fristen om tre veckor för ansökan om återställande av försutten tid ansetts böra räknas från den dag då lagakraftäga…

58 kap. 13 § (2)

NJA 1993 s. 681 (1993)
Ansökan om återställande av försutten tid för att hos arrendenämnd i dess egenskap av skiljenämnd anföra klander mot syn i arrendeförhållande har ansetts skola prövas av hovrätt.
NJA 1993 s. 427 (1993)
Ansökningar om resning och återställande av försutten tid samt domvillobesvär avseende kronofogdemyndighets utslag i mål om betalningsföreläggande har ansetts böra prövas av hovrätt.

58 kap. 28 § (1)

NJA 2001 s. 731 (2001)
Hovrätt har avgjort ett mål om försättande i konkurs på handlingarna utan att lämna gäldenären tillfälle att slutföra sin talan. Fråga bl.a. om det rättegångsfel som förevarit kunde antas ha inverkat på målets utgång.

59 kap. 1 § (56)

RH 2023:39 (2023)
Tingsrätten har använt kungörelsedelgivning för att delge en ansökan om undanröjande av utdömd påföljd. Hovrätten har ansett att en sådan ansökan inte får delges genom kungörelsedelgivning.
Högsta domstolen, mål Ö 7818-21 Dom eller beslut (2023)
Om en komplettering ges in innan en anståndsfrist för att komplettera ett överklagande har löpt ut, är det ofta lämpligt att domstolen kontaktar den som fått anstånd för att säkerställa att denne verkligen slutfört sin talan genom den ingivna kompletteringen. …
NJA 2023 s. 3 «Anståndsfristen» (2023)
Om en komplettering ges in innan en anståndsfrist för att komplettera ett överklagande har löpt ut, är det ofta lämpligt att domstolen kontaktar den som fått anstånd för att säkerställa att denne verkligen slutfört sin talan genom den ingivna kompletteringen. …
NJA 2022 s. 1088 «Den utplånade samfälligheten» (2022)
Ett överlämnande från en obehörig till en behörig domstol får ske bara i samband med att ett ärende inleds. Ett överlämnande är möjligt om den obehöriga domstolen inte har börjat handlägga ärendet.
NJA 2022 s. 1051 «AstraZenecas tilläggsskydd» (2022)
Klagan över domvilla. Grovt rättegångsfel att inte hämta in ett förhandsavgörande från EU-domstolen?
RH 2021:49 (2021)
Klagan över domvilla. När domstol meddelar en tredskodom som grundas på ett utslag från Kronofogdemyndigheten ska det av tredskodomen framgå hur den förhåller sig till det tidigare meddelade utslaget. Detta kan ske genom att utslaget antingen undanröjs eller f…
RH 2021:32 (2021)
Rättegångsbalkens regler om extraordinära rättsmedel är inte tillämpliga på Kronofogdemyndighetens beslut om avvisning enligt 12 § lagen (2008:879) om europeiskt betalningsföreläggande.
NJA 2019 s. 802 (2019)
Klagan över domvilla. Dom i dispositivt tvistemål, som grundats på omständighet som inte åberopats till stöd för den vinnande partens talan, har undanröjts och målet har återförvisats.
NJA 2019 s. 629 «Säbyvikens marina» (2019)
Klagan över domvilla. En dom från mark- och miljödomstolen om upphävande av en detaljplan har undanröjts på grund av rättegångsfel när en fastighetsägare och en nyttjanderättshavare, vars intressen påverkats på ett påtagligt sätt av den av kommunen antagna pla…
NJA 2018 s. 361 (2018)
Sedan fel part angetts som sökande till hyresnämnd i ett ärende enligt hyresförhandlingslagen har hovrätten tillåtit partsbyte. Beslutet har ansetts innefatta domvilla. Även fråga om beräkning av fristen för att klaga över domvilla.
NJA 2017 s. 735 «Avhysningen och klagointresset» (2017)
Att en klagande i ett hyresmål har avhysts innebär inte i sig att överklagandet ska avvisas
NJA 2016 s. 668 (2016)
Domvilla. I ett mål om mäklarprovision har hovrätten underlåtit att pröva alla de moment som ett bifall till käromålet förutsatte, eftersom hovrätten inte hade uppfattat svarandens invändningar i dessa delar. Detta har ansetts utgöra domvilla.
NJA 2014 s. 578 (2014)
När tredje man överklagar en utmätning och gör gällande att egendomen tillhör honom är gäldenären normalt inte att anse som motpart i utmätningsärendet.
RH 2014:4 (2014)
Kronofogdemyndigheten har inte ansetts ha fullgjort sin utredningsskyldighet i fråga om de civilrättsliga ägarförhållandena i mål om betalningsföreläggande där betalningsfastställelse i fast egendom begärdes.
NJA 2011 s. 792 «Brunnen» (2011)
Klagan över domvilla. Ska frågan om klagan fyller en praktisk funktion i visst fall prövas som en processförutsättning eller i sak? - Dödsbodelägarna i ett dödsbo, vars rätt var i fråga, har ansetts ha rätt att föra talan i såväl boets som eget namn när dödsbo…
MÖD 2009:14 (2009)
Klagan över domvilla ----- Miljööverdomstolen (MÖD) fann att de omständigheter som sökanden åberopade till stöd för klagan över domvilla hade kunnat prövas inom ramen för ett överklagande av domen. Då sökanden inte hade varit förhindrad att överklaga domen ell…
NJA 2008 s. 986 (2008)
En tilltalad har dömts för rattfylleri, varvid tingsrätten har uttalat att åtalet varit styrkt. I domskälen har tingsrätten dock antecknat att brotten begåtts en annan dag än den som angetts i gärningsbeskrivningen. Sedan länsstyrelsen på grund av felet i gärn…
MÖD 2007:26 (2007)
Klagan över domvilla ----- Några sakägare hade fört talan i länsstyrelsen och där fått bifall genom att ett bolags ansökan om att få uppföra vindkraftverk avslogs. Bolaget överklagade och miljödomstolen ändrade länsstyrelsens beslut och meddelade tillstånd. Ho…
NJA 2007 s. 145 (2007)
Klagan över domvilla. Partrederier har i lagakraftvunnen dom förpliktats att utge viss ersättning för juridiskt biträde. När biträdet lämnades var rederierna upplösta till följd av att verksamheten upphört. Rederierna har då inte ansetts behöriga att uppträda …
NJA 2005 s. 642 (2005)
Sedan en engelsk domstol förklarat en skiljedom verkställbar, förklarade Svea hovrätt med stöd av Bryssel I-förordningen att den engelska domstolens avgörande var verkställbart i Sverige. Vid prövning av klagan över domvilla har frågan om förutsättningar förel…
RH 2005:29 (2005)
Kronofogdemyndighet har meddelat utslag i mål om betalningsföreläggande. Sedan svaranden begärt återvinning och handlingarna i målet överlämnats till tingsrätten har tingsrätten vid delgivning med svaranden ansetts inte ha kunnat använda sig av ett förenklat d…
NJA 2005 s. 78 (2005)
Ett beslut att meddela prövningstillstånd kan bli föremål för prövning i den ordning som gäller för klagan över domvilla, om det i det enskilda fallet undantagsvis framgår att en prövning av denna klagan har en praktisk funktion att fylla.
NJA 2004 s. 728 (2004)
Klagan över domvilla på den grund, att ett avgörande som vunnit laga kraft är till förfång för någon som inte har varit part i målet, får föras endast av den som påstår sig lida förfång.
MÖD 2003:32 (2003)
Tillstånd till vattenverksamhet; nu fråga om provverksamhet ----- Miljödomstolen meddelade tillstånd till vattenuttag ur en å för infiltration i en ås samt vattenuttag ur denna. Yrkandet om att få anlägga fyra bassänger inom infiltrationsområdet bifölls medan …
NJA 2002 s. 375 (2002)
Tingsrättsdomare som av hovrätten förklarats jävig att handlägga visst mål har ansetts ej äga rätt till klagan över domvilla avseende beslutet.
RH 2002:7 (2002)
I utslag i mål om betalningsföreläggande har som gäldenär angetts en viss person med en annans personnummer. Utslaget har ansetts därigenom vara riktat mot två personer, dels den som angetts med namn, dels den som identifierats genom personnummer. På den sistn…
NJA 2001 s. 593 «Grustäkten» (2001)
Före ett beslut om fastighetsreglering utreddes inte närmare om en inskriven rätt att ta grus på en av de berörda fastigheterna ännu bestod. Eftersom det inte var uppenbart att ett antal personer som påstod sig vara innehavare av rättigheten saknat ställning s…
NJA 2001 s. 575 (2001)
Part, vars bestridande i handräckningsmål till följd av ett förbiseende inte beaktats av kronofogdemyndigheten, har sökt återvinning mot handräckningsutslaget varefter tingsrätten meddelat tredskodom på grund av partens utevaro. Fråga om parten under åberopand…
RH 2000:8 (2000)
I kronofogdemyndighets beslut om frivillig skuldsanering har inte upptagits skuld som gäldenären angett i sin ansökan om skuldsanering. Rättegångsbalkens regler om extraordinära rättsmedel har ansetts tillämpliga och beslutet har på ansökan av gäldenären undan…
RH 1999:126 (1999)
Vid klagan över domvilla har hovrätten ansett att klagandena genom att ansöka om återvinning av tredskodom inom föreskriven tid kunnat i rättegången vid tingsrätten åberopa de omständigheter som anförts till grund för klagan. Då de inte ansetts ha haft giltig …
NJA 1999 s. 362 (1999)
Tilltalad, som i HovR:n dömts till åtta månaders fängelse för bl a försök till grov misshandel, har överklagat domen vad gäller ansvar, påföljd och skadestånd. Fråga om HovR:n med stöd av 51 kap 21 § sista stycket RB kunnat avgöra målet trots att den tilltalad…
NJA 1999 s. 62 (1999)
Lagfartsbeslut har ansetts kunna angripas genom klagan över domvilla utan hinder av att beslutets laglighet också kunde prövas i mål om bättre rätt till fast egendom.
NJA 1998 s. 139 (1998)
Fråga, vid klagan över domvilla, om verkan av att Domstolsverket medgivit yrkande om undanröjande av förpliktelse att ersätta motparts rättshjälpskostnad.
RH 1998:3 (1998)
Fråga om förutsättningar för undanröjande av en i dom stadfäst förlikning.
NJA 1997 s. 270 (1997)
HovR har avslagit resningsansökan vari åberopats att stämningsansökan, som lagts till grund för tredskodom, inte blivit rätteligen delgiven genom kungörelse. HD har undanröjt tredskodomen på grund av domvilla enligt 59 kap 1 § 1 st 2 RB.
NJA 1997 s. 235 (1997)
Fråga om jäv för intresseledamöter i arbetsdomstolen.
RH 1997:30 (1997)
Åklagares klagan över domvilla till nackdel för tilltalad har lämnats utan bifall.
NJA 1997 s. 121 (1997)
Förutsättningar har inte ansetts föreligga för HovR att avgöra tvistemål utan huvudförhandling.
RH 1996:62 (1996)
Att meddela utslag i mål om betalningsföreläggande utan att fästa avseende vid ett bestridande som har gjorts av ombud, som inte företedde fullmakt, har bedömts som grovt rättegångsfel.
RH 1995:137 (1995)
Hyresnämndsmål. I mål om förlängning av hyresavtal har hyresnämnd delgivit part handlingar och kallelse till muntlig förhandling genom kungörelsedelgivning enligt 17 § delgivningslagen (1970:428) därvid meddelande om var handlingarna hålls tillgängliga och om …
NJA 1994 s. 545 (1994)
Sådant rättegångsfel som avses i 51 kap 28 § RB har ansetts ha förekommit i HovR:n, när en nämndeman deltagit i fortsatt huvudförhandling endast per telefon. Felet har emellertid med hänsyn till omständigheterna inte kunnat antas ha inverkat på målets utgång, …
NJA 1994 s. 525 (1994)
Fråga huruvida ansökan om resning enligt 58 kap 1 § 4 RB och besvär över domvilla enligt 59 kap 1 § 3 eller 4 RB beträffande interimistiskt beslut om underhållsbidrag skall avvisas eller prövas i sak.
NJA 1994 s. 170 (1994)
Chef för dansteater har underlåtit att i tid inbetala innehållna skatter. Med hänsyn bl a till att kronofogdemyndigheten vid tidigare tillfällen träffat uppgörelser med henne om avbetalningsplaner och till att hon på grund av de kulturvårdande myndigheternas u…
NJA 1992 s. 517 (1992)
Underlåtenhet av HovR att innan ett mål avgjorts på handlingarna lämna parterna tillfälle att slutföra sin talan har ansetts som sådant rättegångsfel som föranleder undanröjande av HovR:ns dom.
NJA 1990 s. 307 (1990)
Svaranden i ett mål om underhållsbidrag har framställt ett yrkande gentemot käranden som har prövats av TR:n, trots att stämning inte har utfärdats, Sedan svaranden fullföljt talan mot TR:ns dom och därvid vidhållit sitt yrkande, har HovR:n ansetts skyldig att…
NJA 1989 s. 487 «Det felaktiga tredskodomsföreläggandet I» (1989)
Sedan gäldenären i mål om betalningsföreläggande ansökt om återvinning och utvecklat grunderna för sitt bestridande samt borgenären yttrat sig däröver förelade TR:n gäldenären att avge skriftligt svaromål vid påföljd av tredskodom och meddelade därefter sådan …
NJA 1988 s. 572 (1988)
Tilltalad i brottmål fälldes mot sitt bestridande till ansvar av TR:n utan att ha hörts vid huvudförhandling i målet. I sin vadeinlaga förutsatte han att förhandling skulle äga rum i HovR:n. Detta har av HovR:n bort uppfattas som en begäran om huvudförhandling…
NJA 1988 s. 404 (1988)
Tingsrätt har i visst fall företagit tvistemål till huvudförhandling i omedelbart samband med förberedelsen utan svarandens medgivande. Fråga om grovt rättegångsfel förekommit.
NJA 1987 s. 459 «Tjänstemannens straff» (1987)
Resningsärende. Det har ansetts felaktigt att låta den omständigheten att en gärningsman är offentlig tjänsteman inverka på straffmätningen, när brottet inte har haft något samband med hans ställning. Fråga huruvida straffmätning i strid mot denna princip inne…
NJA 1985 s. 649 (1985)
En regementschef meddelade beslut om disciplinhot i ett fall som inte omfattades av den militära bestraffningsrätten. Fråga huruvida felet utgör resningsgrund eller domvilla.
NJA 1985 s. 394 (1985)
I besvär över domvilla avseende ett beslut av vägsamfällighet att upprätta debiteringslängd enligt 63 § lagen (1939:608) om enskilda vägar påstår klaganden att han felaktigt angetts som väghållningsskyldig för viss fastighet och yrkar att den debitering som på…
NJA 1985 s. 292 (1985)
Sedan beslut av kommun att utöva förköpsrätt beträffande viss fastighet anmälts till inskrivningsmyndigheten och antecknats i fastighetsboken, har köparna anfört domvillobesvär över inskrivningsmyndighetens beslut. Spörsmål dels huruvida kommunen i samband med…
NJA 1982 s. 775 (1982)
Domvillobesvär. Sedan part sökt återvinning mot lagsökningsutslag och kallats till förhandling i återvinningsmålet, har parten till befattningshavare vid TR:ns kansli uppgivit att han inte kunde komma till förhandlingen. TR:n har, utan att fatta något beslut m…
NJA 1982 s. 414 (1982)
Domvillobesvär. Genom utslag i handräckningsmål har en person förpliktats att utlämna vissa varor till ett aktiebolag med angiven firma. Den angivna firman var emellertid inte införd i aktiebolagsregistret. Godtagandet av firman i handräckningsmålet har ansett…
NJA 1982 s. 32 (1982)
Spörsmål om undanröjande jämlikt grunderna för 59 kap 1 § RB av beslut om inteckningar i tomträtt i visst fall, där ansökan om fyra inteckningar i tomträtten av misstag föranlett att fyra inteckningar beviljats på envar av två inskrivningsdagar.
NJA 1981 s. 903 (1981)
Mot fastighetsbildningsmyndighets beslut om inrättande av gemensamhetsanläggning anförde vissa fastighetsägare besvär med yrkande i första hand att beslutet måtte undanröjs. Yrkandet har med hänsyn till sakens beskaffenhet jämlikt 14 kap 8 § 2 st RB ansetts gä…

59 kap. 2 § (3)

NJA 2018 s. 361 (2018)
Sedan fel part angetts som sökande till hyresnämnd i ett ärende enligt hyresförhandlingslagen har hovrätten tillåtit partsbyte. Beslutet har ansetts innefatta domvilla. Även fråga om beräkning av fristen för att klaga över domvilla.
NJA 2013 s. 816 (2013)
Fråga om en klagan över domvilla har getts in inom den i 59 kap. 2 § andra stycket rättegångsbalken föreskrivna fristen om sex månader från det att klaganden fick kännedom om avgörandet. En omständighet av betydelse för bedömningen har ansetts vara om det seda…
NJA 2006 s. 70 (2006)
Fråga, i ärende om klagan över domvilla på den grunden att lagfart på fastigheter ändrats genom rättelsebeslut utan att den lagfarne ägaren fått tillfälle att yttra sig, vid vilken tidpunkt denne skall anses ha fått kännedom om besluten.

59 kap. 3 § (4)

Högsta domstolen, mål Ö 9563-24 Dom eller beslut (2025)
Klagan över domvilla. Förutsättningar för delgivning genom s.k. spikning. Även fråga om vilken instans som ska pröva rättegångskostnaderna i domvilloärendet när återförvisning sker till hyresnämnd.
RH 2000:58 (2000)
Hovrätten har efter klagan över domvilla undanröjt kronofogdemyndighets utslag och förordnat att ny handläggning skall äga rum vid kronofogdemyndigheten. Hovrätten har funnit att dess beslut får överklagas.
NJA 1998 s. 139 (1998)
Fråga, vid klagan över domvilla, om verkan av att Domstolsverket medgivit yrkande om undanröjande av förpliktelse att ersätta motparts rättshjälpskostnad.
NJA 1995 s. 686 (1995)
HovR har undanröjt underrätts dom på grund av domvilla och visat målet åter för ny handläggning. HovR:ns beslut kan överklagas.

59 kap. 4 § (4)

RH 2023:39 (2023)
Tingsrätten har använt kungörelsedelgivning för att delge en ansökan om undanröjande av utdömd påföljd. Hovrätten har ansett att en sådan ansökan inte får delges genom kungörelsedelgivning.
Högsta domstolen, mål Ö 7818-21 Dom eller beslut (2023)
Om en komplettering ges in innan en anståndsfrist för att komplettera ett överklagande har löpt ut, är det ofta lämpligt att domstolen kontaktar den som fått anstånd för att säkerställa att denne verkligen slutfört sin talan genom den ingivna kompletteringen. …
NJA 2023 s. 3 «Anståndsfristen» (2023)
Om en komplettering ges in innan en anståndsfrist för att komplettera ett överklagande har löpt ut, är det ofta lämpligt att domstolen kontaktar den som fått anstånd för att säkerställa att denne verkligen slutfört sin talan genom den ingivna kompletteringen. …
NJA 2018 s. 361 (2018)
Sedan fel part angetts som sökande till hyresnämnd i ett ärende enligt hyresförhandlingslagen har hovrätten tillåtit partsbyte. Beslutet har ansetts innefatta domvilla. Även fråga om beräkning av fristen för att klaga över domvilla.

59 kap. 4 a § (1)

NJA 1993 s. 427 (1993)
Ansökningar om resning och återställande av försutten tid samt domvillobesvär avseende kronofogdemyndighets utslag i mål om betalningsföreläggande har ansetts böra prövas av hovrätt.

59 kap. 5 § (3)

RH 2025:26 (2025)
Hyresnämnden avslog en ansökan om tillstånd till upplåtelse i andra hand enligt bostadsrättslagen och angav att beslutet inte fick överklagas. Fråga uppkom om hovrätten är behörig domstol att pröva en ansökan om resning och klagan över domvilla avseende hyresn…
NJA 2008 s. 1022 (2008)
Högsta domstolen har prövat ansökan om extraordinärt rättsmedel beträffande ett beslut som fattats av en myndighets personalansvarsnämnd i ett disciplinärende. Vid prövningen, som skett enligt 11 kap. 11 § regeringsformen, har förvaltningsprocesslagens bestämm…
NJA 1993 s. 607 (1993)
Ansökan om resning avseende godkänt föreläggande av ordningsbot har ansetts böra prövas i HovR, oaktat HovR:n tidigare ogillat besvär över ordningsboten.

59 kap. 6 § (4)

RH 2011:17 (2011)
Godkännande av föreläggande av ordningsbot - avseende brukande av personbil trots att körförbud rådde för fordonet - har undanröjts då det inte kunde anses som en giltig viljeförklaring och inte heller ansågs stå i överensstämmelse med lag.
RH 2006:2 (2006)
Hovrätten undanröjde ett av bilförare godkänt föreläggande av ordningsbot för att vid färd med personbil inte ha medfört körkort eftersom förarens identitet kunde fastställas direkt på plats av polisen genom RPS-data. Föreläggandet kunde därmed inte anses över…
NJA 1993 s. 607 (1993)
Ansökan om resning avseende godkänt föreläggande av ordningsbot har ansetts böra prövas i HovR, oaktat HovR:n tidigare ogillat besvär över ordningsboten.
NJA 1988 s. 430 (1988)
Resning. Omständigheter som prövats i besvär över strafföreläggande enligt 59 kap 6 § RB har ansetts inte utgöra nya omständigheter enligt 58 kap 2 § 4 RB.

59 kap. 7 § (1)

NJA 1993 s. 607 (1993)
Ansökan om resning avseende godkänt föreläggande av ordningsbot har ansetts böra prövas i HovR, oaktat HovR:n tidigare ogillat besvär över ordningsboten.

59 kap. 8 § (2)

NJA 1996 s. 557 (1996)
Prövningstillstånd i HovR krävs inte vid överklagande av TR:s beslut i mål om klagan över godkänt föreläggande av ordningsbot.
NJA 1993 s. 607 (1993)
Ansökan om resning avseende godkänt föreläggande av ordningsbot har ansetts böra prövas i HovR, oaktat HovR:n tidigare ogillat besvär över ordningsboten.

59 kap. 9 § (1)

NJA 1993 s. 607 (1993)
Ansökan om resning avseende godkänt föreläggande av ordningsbot har ansetts böra prövas i HovR, oaktat HovR:n tidigare ogillat besvär över ordningsboten.

59 kap. 10 § (1)

NJA 1996 s. 557 (1996)
Prövningstillstånd i HovR krävs inte vid överklagande av TR:s beslut i mål om klagan över godkänt föreläggande av ordningsbot.

101 kap. 17 § (1)

NJA 1991 s. 340 (1991)
Fråga vid tillämpning av 14 kap 7 a § RB om betydelsen av fastighetsforum (I), testamentsforum (II) och forum enligt samäganderättslagen (III).

111 kap. 2 § (1)

NJA 1990 s. 114 (1990)
Konkursansökan mot aktiebolag har ansetts skola avvisas, när för bolaget ej fanns någon till patent- och registreringsverket anmäld styrelse samt upplysning om annan ställföreträdare för bolaget saknades.

Utan paragrafangivelse (18)

Högsta domstolen, mål ÖF 6811-22 Dom eller beslut (2023)
Klagan över domvilla gällande en lantmäterimyndighets beslut om fastighetsregleringar avseende en samfällighet med sjöviste. Förrättningsbesluten har undanröjts i viss del eftersom en person, som påstått sig vara nyttjanderättshavare eller servitutshavare och …
NJA 2023 s. 859 «Sjövistet på Värmdö» (2023)
Klagan över domvilla gällande en lantmäterimyndighets beslut om fastighetsregleringar avseende en samfällighet med sjöviste. Förrättningsbesluten har undanröjts i viss del eftersom en person, som påstått sig vara nyttjanderättshavare eller servitutshavare och …
MÖD 2020:35 (2020)
Anläggningsavgift ----- En fastighet har ansetts ha behov av en vattentjänst med hänsyn till skyddet för miljön. Mark- och miljööverdomstolen ansåg att förhållandena på Öland med hänsyn till de låga grundvattennivåerna är sådana att det finns ett behov av skyd…
PMÖD 2019:9 (2019)
I ett mål om upphovsrättsintrång har ett armbandsur ansetts vara ett upphovsrättsligt skyddat verk, i form av ett alster av brukskonst. Ett bolag som har tillverkat en närmast identisk klocka har därför ansetts ha gjort sig skyldigt till upphovsrättsintrång. P…
NJA 2018 s. 3 (2018)
Omfattningen av prövningen av om ett mål ska återupptas efter det att ett överklagande har förfallit.
RH 2017:19 (2017)
Mot en ansökan om förordnande av bodelningsförrättare har motparten invänt att det finns ett samboavtal som utesluter bodelning. Sökanden har bestritt att han har undertecknat det påstådda samboavtalet. Hovrätten, som inte ansett att någon mer ingående prövnin…
RH 2016:3 (2015)
I mål om förlängning av hyresavtal avslogs hyresgästens yrkande mot tredje man om edition. Tredje mans yrkande om ersättning för rättegångskostnader avslogs.
MÖD 2002:22 (2002)
Omprövning enligt vattenlagen av villkor för att förbättra säkerheten vid kraftverksanläggning inom Luleälvens vattensystem ----- Ett bolag och Kammarkollegiet ansökte hos miljödomstolen om att få utföra vissa säkerhetsåtgärder vid ett kraftverk. Som sakägare …
NJA 2001 s. 738 (2001)
Part kan få ersättning för kostnader i ärende hos Svea hovrätt om verkställighet av utländsk dom (I) respektive utländsk skiljedom (II).
MÖD 2000:4 (2000)
Närboendes talerätt enligt miljöskyddslagen ----- Miljööverdomstolen fann att sakägare kan överklaga beslut eller dom om tillstånd trots att denne inte fört talan i underinstans. I mål som avgörs i Miljööverdomstolen enligt förfarandereglerna i rättegångsbalke…
NJA 1999 s. 171 (1999)
En bostadsrättsförenings stadgar innehöll bestämmelse om avgäld till en regional organisation som föreningen tillhörde. Fråga om skyldighet att betala avgäld sedan föreningen ändrat sina stadgar och utträtt ur organisationen.
NJA 1998 s. 225 (1998)
När talan har förts mot beslut av HovR att inte meddela tillstånd till prövning där av ett dispositivt tvistemål, har klaganden ansetts vara oförhindrad att i HD åberopa nya omständigheter till stöd för sitt yrkande om tillstånd till målets prövning i HovR:n.
NJA 1997 s. 820 (1997)
Återställande av försutten tid har beviljats i fall då en försändelse med ett överklagande har poststämplats en fredag men inte kommit in till HovR:n på annan ort förrän påföljande tisdag, en dag för sent.
NJA 1996 s. 173 (1996)
Sedan en person dömts till fängelse 2 år 6 mån och verkställighet skett, har ansökan om resning med yrkande att påföljden bestäms till överlämnande till rättspsykiatrisk vård lämnats utan bifall eftersom en sådan ändring skulle medföra ett för den dömde mindre…
RH 1994:64 (1994)
Hinder har inte ansetts möta mot att, sedan ett häktningsbeslut överklagats av den häktade, pröva en av åklagaren först i hovrätten åberopad särskild häktningsgrund.
NJA 1993 s. 616 (1993)
Fråga om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott. Dessutom frågor om gränsdragning dels mellan våldtäkt och grov våldtäkt dels mellan sexuellt ofredande och sexuellt umgänge med barn.
NJA 1993 s. 569 (1993)
Tilltalads rätt till ersättning för rättegångskostnad har inte ansetts kunna överlåtas så länge ersättningsfrågan inte är slutgiltigt avgjord med följd att grund inte funnits föreligga för den till vilken överlåtelse påstås ha skett att som part inträda i rätt…
NJA 1991 s. 173 (1991)
Vid återgång av köp på talan av köparen har säljaren, under åberopande av ett fastställt offentligt ackord, medgett återbetalning av blott mindre del av köpeskillingen. TR:n har funnit ackordet ej omfatta fordringen på återbetalning och har förpliktat säljaren…