29 avgöranden.
- PMÖD 2020:1
Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att en internetleverantör, i den mening som avses i 53 b § upphovsrättslagen, har medverkat till upphovsrättsintrång genom att ge internetuppkoppling till sina abonnenter som på det sättet fått tillgång till filmverk som olovligen tillgängliggjorts för allmänheten av The Pirate Bay och tre andra tjänster. Patent- och marknadsöverdomstolen har vid vite förbjudit internetleverantören att fortsätta medverka till upphovsrättsintrång samt ålagt denna att med tekniska blockeringsåtgärder hindra sina abonnenter från att få tillgång till tjänsterna via vissa domännamn och webbadresser. Även ytterligare domännamn och webbadresser som har till huvudsakligt syfte att ge tillgång till tjänsterna ska blockeras, om domännamnen och webbadresserna anmäls av något av de filmbolag som fört talan i målet. Patent- och marknadsöverdomstolens dom får inte överklagas.
2020-06-29 - PMÖD 2020:2
I mål om ifrågasatt konkurrensbegränsande säljverksamhet enligt 3 kap 27 § konkurrenslagen (2008:579) i Hässleholms kommun förbjöd Patent- och marknadsdomstolen på talan av Konkurrensverket kommunen, vid vite om 25 000 000 kr, bl.a. att "på det sätt som skett neka upplåtelse av mark till företag som vill etablera och sälja fiberanslutning till slutkund i Hässleholms kommun". Efter överklagande av kommunen har Patent- och marknadsöverdomstolen undanröjt Patent- och marknadsdomstolens dom och återförvisat målet till Patent- och marknadsdomstolen för fortsatt behandling på grund av att domen var så otydlig att det inte framgick hur Patent- och marknadsdomstolen hade dömt i saken.
2020-01-27 - PMÖD 2020:3
Patent-och marknadsöverdomstolen har tagit ställning till om lilla riksvapnet utgör hinder mot registrering av fem varumärken i figur bestående av tre öppna gula kronor. Vid en jämförelse mellan märkeselementen i de sökta varumärkena och den beskrivning (blasonering) av lilla riksvapnet som framgår av lagen om Sveriges riksvapen har Patent- och marknadsöverdomstolen funnit att de sökta varumärkena innehåller sådana element som lätt kan förväxlas med lilla riksvapnet. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, bedömt att det föreligger hinder mot att registrera varumärkena. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av beslutet.
2020-01-31 - PMÖD 2020:4
Tre personer åtalades för brott mot upphovsrättslagen och varumärkesintrång. Enligt åtalet hade de gjort intrång i målsägandens upphovsrätt till ryggsäcken Fjällräven Kånken och i målsägandens registrerade EU-varumärken genom att på en marknad i Hörby olovligen bjuda ut exemplar av ryggsäcken Fjällräven Kånken försedda med och utformade i enlighet med målsägandens varumärken. Patent- och marknadsdomstolen dömde samtliga tre för varumärkesintrång. Däremot ogillade Patent- och marknadsdomstolen åtalet för brott mot upphovsrättslagen eftersom domstolen fann att åklagaren inte visat att ryggsäcken Fjällräven Kånken är upphovsrättsligt skyddad. I frågan om varumärkesintrång har Patent- och marknadsöverdomstolen nu gjort samma bedömning som Patent- och marknadsdomstolen. När det gäller åtalet för brott mot upphovsrättslagen har Patent- och marknadsöverdomstolen däremot funnit att ryggsäcken Fjällräven Kånken är ett konstnärligt verk. Ryggsäcken är därmed skyddad enligt upphovsrättslagen. De tilltalade har därför dömts även för brott mot upphovsrättslagen. Påföljden för brotten har bestämts till dagsböter. De tilltalade har också dömts att betala skadestånd till målsäganden. En ledamot var skiljaktig i skuldfrågan såvitt avsåg åtalet för brott mot upphovsrättslagen.
2020-03-04 - PMÖD 2020:5
Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med underinstansen, ogillat en talan om intrång i ett patent avseende en anordning för att härda ett foder för en rörledninPatenthavaren gjorde gällande att vissa delar i svarandebolagets sammansatta produkt tillsammans utgjorde ett föremål som föll inom patentets skyddsomfång. Svarandebolaget invände bl.a. att föremålet, sett för sig, inte var lämpligt för härdning av ett foder i en rörledning, eftersom det inte skulle få tillräcklig kylning. Patent- och marknadsöverdomstolen ansåg att det inte var visat att föremålet - utan att modifieras - skulle fungera i normal drift mer än under en obetydlig tidsrymd innan lysdioder som ingick i föremålet skulle bli överhettade och gå sönder. Det föremål som påstods göra intrång kunde således, till skillnad från underinstansens bedömning, inte anses lämpligt för den användning som angavs i patentkravet. Patenthavaren hade därför inte visat att intrång förelåg. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte förordnat att domen får överklagas.
2020-03-05 - PMÖD 2020:6
Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) har avslagit ansökan om registrering av ordvarumärket ROSLAGSÖL på grund av att det finns risk för förväxling med det äldre, registrerade varumärket ROSLAGS PUNSCH i figur. En särskilt viktig fråga i ärendet var vilken betydelse det hade att viss beståndsdel av det äldre varumärket, nämligen "ordet Roslagspunsch" vid registreringen undantagits från skyddet i enlighet med de svenska bestämmelserna i 2 kap. 12 § varumärkeslagen, dvs. genom en så kallad disclaimer. I denna del inhämtade PMÖD förhandsavgörande från EU-domstolen. Av EU-domstolens avgörande framgår att även en beståndsdel som omfattas av en disclaimer ska beaktas vid helhetsbedömningen av risken för förväxling, att en sådan beståndsdel alltså inte kan bortses ifrån och inte heller automatiskt ges en begränsad betydelse vid bedömningen. PMÖD har konstaterat att EU-domstolens avgörande innebär att nationella bestämmelser om disclaimer inte får ges några självständiga rättsverkningar jämfört med vad som följer av varumärkesdirektivet. PMÖD har bedömt att en disclaimer som meddelats med stöd av de svenska bestämmelserna inte har någon självständig rättsverkan och att den ska ses som en ren upplysning om att en varumärkesregistrering inte ger något självständigt skydd för en viss beståndsdel vilken ensam inte är möjlig att skydda då den saknar särskiljningsförmåga. Vid en helhetsbedömning av de motstående märkena har det ansetts finnas en sådan likhet mellan det sökta och det motanförda varumärket att det finns en risk för att genomsnittskonsumenten uppfattar att varorna som tillhandahålls under märkena kommer från samma företag eller från företag med ekonomiska band. Ansökan om varumärkesregistrering har därför avslagits. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av beslutet.
2020-03-16 - PMÖD 2020:7
Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att ett brittiskt bolag gjort intrång i Svenskt Tenns upphovsrätt till vissa tygmönster och i vissa av Svenskt Tenns varumärken. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför, i likhet med underinstansen, bifallit Svenskt Tenns yrkanden om vitesförbud och skadestånd. Patent- och marknadsöverdomstolen har - innan det att dom meddelats i målet - begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen angående tolkningen av vissa bestämmelser i rådets förordning (EG) 207/2009 om gemenskapsvarumärken. Ett brittiskt bolag bedrev via sin hemsida försäljning av tyger och andra textilvaror. Bolaget saluförde bl.a. tyger och kuddar med mönster formgivna av Josef Frank och Estrid Ericson. Svenskt Tenn väckte talan om vitesförbud och skadestånd och gjorde gällande att Svenskt Tenn innehade upphovsrätten till tygmönstren och att det brittiska bolaget genom att rikta sig mot den svenska marknaden gjorde intrång i Svenskt Tenns upphovsrätt. Svenskt Tenn gjorde även gällande att det brittiska bolaget gjorde intrång i vissa varumärken som Svenskt Tenn innehar. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att tygmönstren är verk i upphovsrättslagens mening och att Svenskt Tenn innehar upphovsrätten samt att det brittiska bolaget genom de åtgärder som bolaget vidtagit har spridit verken till allmänheten i Sverige och därigenom gjort intrång i Svenskt Tenns upphovsrätt till verken. I frågan om varumärkesintrång har domstolen funnit att det inte finns grund för att förklara varumärkena ogiltiga. Patent- och marknadsöverdomstolen har i stället funnit att det brittiska bolagets åtgärder utgjort varumärkesintrång. Det brittiska bolaget och dess ställföreträdare har därför meddelats vitesförbud samt ålagts att betala skadestånd för den skada intrången medfört. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte funnit skäl att tillåta ett överklagande av domen.
2020-03-16 - PMÖD 2020:8
Ärendet inleddes i Patent- och marknadsdomstolen genom överklagande av ett förbud mot företagskoncentration meddelat av Konkurrensverket. Under ärendets handläggning avgjordes en tvist med anknytning till ärendet genom en skiljedom. Patent- och marknadsdomstolen bedömde att skiljedomen utgjorde hinder för att genomföra företagskoncentrationen och att den medförde att ändamålet med förbudet hade förlorat sin betydelse. Patent- och marknadsdomstolen avskrev därför ärendet, undanröjde förbudet och avslog de klagande företagens yrkanden om ersättning för rättegångskostnader. Tre av företagen överklagade Patent- och marknadsdomstolens beslut att avslå yrkandena om ersättning för rättegångskostnader. För frågor om rättegångskostnader i ett ärende om företagskoncentration tillämpas rättegångsbalkens regler om rättegångskostnader i brottmål. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att Patent- och marknadsdomstolens beslut att bl.a. undanröja Konkurrensverkets beslut om förbud kan jämställas med en frikännande dom. Mot denna bakgrund har Patent- och marknadsöverdomstolen bestämt att företagen ska få ersättning för sina rättegångskostnader. Beslutet får inte överklagas.
2020-04-08 - PMÖD 2020:9
En tysk fordonstillverkare väckte talan om vitesförbud enligt marknadsföringslagen mot ett finskt bolag som marknadsförde fälgar till bilar. Frågan i målet var bl.a. om det påstådda intrånget i det tyska bolagets immateriella rättigheter är ett sådant lagstridigt beteende som kan träffas av marknadsföringslagens bestämmelser om lagstridighetsprincipen såsom den kommit till uttryck i punkten 9 i svarta listan eller såsom den tillämpats i praxis inom ramen för generalklausulen i 5 och 6 § marknadsföringslagen och om den påtalade marknadsföringen därmed var otillbörlig. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att det saknas utrymme att tolka bestämmelsen i punkten 9 i svarta listan så att dess tillämpningsområde skulle omfatta även marknadsföring av produkter som innebär intrång i någon annans immateriella rättighet på det sätt som hade gjorts gällande i målet. Även om det i och för sig inte kan uteslutas att marknadsföringsåtgärder som innebär immaterialrättsintrång, med tillämpning av lagstridighetsprincipen inom ramen för generalklausulen i 5 § marknadsföringslagen, kan anses strida mot god marknadsföringssed, har domstolen funnit att det för att marknadsföringen ska kunna förbjudas krävs att den är att anse som otillbörlig, vilket förutsätter att den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar den mottagande konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Vid bedömningen av den aktuella marknadsföringen har domstolen funnit att, oaktat om marknadsföringen skulle anses innefatta ett immaterialrättsintrång, den under alla förhållanden inte utformats på ett sådant sätt att konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut kan anses påverkad på det sätt som krävs enligt marknadsföringslagen. Yrkandena om förbud har därför inte bifallits. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte funnit skäl att tillåta ett överklagande av domen.
2020-04-14 - PMÖD 2020:10
Vid ett företags marknadsföring av stenspräckpatroner har erbjudits även utbildning avseende användning av produkten. Fråga i målet var bl.a. om marknadsföringen skett med felaktiga eller bristfälliga påståenden om vilken kompetens utbildningen gett. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att marknadsföringen varken var att anse som vilseledande eller i strid med god marknadsföringssed. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför fastställt underrättens dom. Patent- och marknadsöverdomstolens dom får inte överklagas.
2020-05-28 - PMÖD 2020:11
Efter att ett patent hade förfallit på grund av att årsavgift inte betalats i rätt tid ansökte patenthavarna om förklaring enligt 72 § patentlagen att betalningen skulle anses ha skett i rätt tid. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att det inte var klarlagt vilka omständigheter som orsakat att den aktuella avgiften inte betalats inom fristen och att det därför inte fanns tillräckligt underlag för att bedöma om patenthavarna hade iakttagit all den omsorg som betingats av omständigheterna. Därmed fanns inte heller grund för att förklara att betalningen av årsavgiften skulle anses vidtagen i rätt tiPatent- och marknadsöverdomstolens beslut får inte överklagas.
2020-06-11 - PMÖD 2020:12
Patent- och marknadsöverdomstolen har avslagit en invändning mot registreringen av varumärket SHOTFABRIKEN. Invändaren gjort gällande att sökanden hade låtit registrera varumärket i ond tro. I ärendet var det bl.a. fråga om hur bestämmelsen i den svenska varumärkeslagen (2 kap. 8 § första stycket 4) skulle tolkas i ljuset av EU-domstolens uttalande att bestämmelsen i varumärkesförordningen om ogiltigförklaring av ett varumärke på grund av ond tro, inte är begränsad till fall då det föreligger förväxlingsrisk, utan ond tro kan föreligga även om tredje man inte använder något varumärke som är förväxlingsbart med det omtvistade varumärket. Patent- och marknadsöverdomstolen ansåg att det inte var möjligt att bortse från den uttryckliga bestämmelsen i den svenska varumärkeslagen enligt vilken ond tro utgör ett registreringshinder endast om det omtvistade varumärket kan förväxlas med ett kännetecken som användes av någon annan vid tidpunkten för ansökan och som fortfarande används när prövningen görs. Patent- och marknadsöverdomstolen fann att det förelåg både märkeslikhet och tjänsteslagslikhet samt att det därför fanns en risk för förväxling mellan det yngre och det äldre varumärket. Domstolen ansåg dock att det inte var visat att sökanden var i ond tro vid tiden för ansökan om registrering av det omtvistade varumärket. Patent- och marknadsöverdomstolens beslut får inte överklagas till Högsta domstolen.
2020-06-29 - PMÖD 2020:13
Användning av uttrycket "rekommenderade priser", vid marknadsföring av möbler m.m. under bl.a. egna varumärken i form av s.k. private labels, har ansetts vilseledande och därmed otillbörlig. Också marknadsföring med användning av uttrycken "lagerrensning" och "allt ska bort" liksom användning av ett på visst sätt tidsbegränsade erbjudanden har ansetts vilseledande och därmed otillbörlig. Även fråga om vilka krav som bör ställas på yrkanden och grunder i mål om vitesförbud och om marknadsstörningsavgift på grund av otillbörlig marknadsföring.
2020-07-08 - PMÖD 2020:14
Fråga om beslag till säkerställande av förverkande enligt 53 a § upphovsrättslagen. I ett brottmål vid Patent- och marknadsdomstolen väckte åklagaren åtal och påstod att en person hade begått upphovsrättsintrång bl.a. genom att olovligen ha framställt exemplar av ett upphovsrättsligt skyddat verk genom att låta trycka en bok vars omslagsbild innehöll verket i ändrat skick samt genom att olovligen ha gjort verket tillgängligt för allmänheten genom saluföring och försäljning av boken. Åklagaren framställde även ett yrkande om att drygt 2 000 bokexemplar, som beslagtagits under förundersökningen, skulle förverkas. Den tilltalade förnekade att han begått något brott eftersom bokomslaget var ett självständigt verk och under alla förhållanden omfattades av ett parodiundantag. Den tilltalade begärde prövning av beslaget. Patent- och marknadsdomstolen hävde beslaget. Skälet för beslutet var att åklagaren inte hade bemött den tilltalades invändningar, som enligt domstolen inte kunde lämnas utan avseende, och att åklagaren därför inte hade presenterat tillräckligt underlag för att domstolen skulle kunna dra slutsatsen att bokexemplaren skäligen kunde antas förverkade på grund av brott (upphovsrättsintrånget).
2020-08-13 - PMÖD 2020:15
En kärande som återkallat sin talan om hävande av ett företagsnamn och förbud vid vite mot att använda företagsnamnet och vissa andra näringskännetecken, sedan Bolagsverket på motpartens begäran ändrat företagsnamnet, har ansetts vara vinnande i frågan om hävning men förlorande i frågan om vitesförbud.
2020-09-21 - PMÖD 2020:16
Ordvarumärket LEGALWORKS har ansetts antyda att det avser tjänster med en inriktning mot juridik, men har genom sin ovanliga semantiska form bedömts ha för registrering erforderlig särskiljningsförmåga för bl.a. rekryteringstjänster i klass 35.
2020-09-25 - PMÖD 2020:17
Patent- och marknadsdomstolen hade bifallit ett yrkande om interimistiskt vitesförbud enligt varumärkeslagen där varumärkesinnehavaren som säkerhet för förbudet hade ställt en borgensförbindelse utfärdad av en bank. Den innehöll villkoret att "Banken ansvarar inte i något fall för indirekt skada". Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen kunde det uppstå olika frågor om hur villkoret skulle tolkas och det framgick därför inte med tillräcklig tydlighet att säkerheten omfattar alla relevanta skador. Vidare var det ett villkor för att kunna ta säkerheten i anspråk att den påstådde intrångsgöraren väckte talan mot varumärkesinnehavaren. Enligt Patent- och marknadsöverdomstolens bedömning måste då säkerheten kunna täcka även kostnader för den domstolsprocessen och domstolen bedömde mot den bakgrunden att säkerheten var beloppsmässigt otillräcklig. Sammantaget ledde detta till bedömningen att säkerheten inte var betryggande. Patent- och marknadsöverdomstolen upphävde därför det interimistiska förbudet. Övriga förutsättningar för ett interimistiskt vitesförbud, t.ex. om det förelåg sannolika skäl för varumärkesintrång, prövades inte. Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit ett överklagande.
2020-09-30 - PMÖD 2020:18
Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att patentintrång inte förelegat eftersom de påtalade produkterna satts på marknaden med patenthavarens samtycke genom en licens till det bolag som tillverkat och sålt produkterna till den påstådde intrångsgöraren. Patent- och marknadsöverdomstolen har härvid ansett att avtalstiden för patentlicenser, om annat inte överenskommits mellan parterna, gäller för patentets livslängd. Patent- och marknadsöverdomstolens dom får inte överklagas.
2020-10-12 - PMÖD 2020:19
Fråga om kravet på verkligt bruk av företagsnamn. Ett aktiebolag, som i egenskap av moderbolag använt sitt företagsnamn i samband med åtgärder som utgjort led i styrningen av ett dotterbolag samt i ett borgensåtagande till förmån för dotterbolaget, har ansetts använda företagsnamnet för det registrerade verksamhetsföremålet att äga och förvalta värdepapper. Ett yrkande från ett annat bolag om att registreringen av företagsnamnet skulle hävas har därför inte fått framgång. I avgörandet har konstaterats, att det är tillräckligt att ett företagsnamn använts för någon del av det registrerade verksamhetsföremålet för att det ska anses ha tagits i verkligt bruk.
2020-10-19 - PMÖD 2020:20
En företag som marknadsfört vridbara spotlights under ett eget kännetecken i kombination med en konkurrents registrerade varumärke GYRO har ansetts begå varumärkesintrång. GYRO har inte använts endast som en beskrivning av en egenskap hos varan, utan som ett kännetecken. Vid bedömningen av förväxlingsrisken har bedömts dels att omsättningskretsen består av professionella aktörer i el- och belysningsbranschen, dels att det saknat betydelse att företagets egna kännetecken varit mer framträdande än det registrerade varumärket.
2020-10-21 - PMÖD 2020:21
En varumärkesinnehavare väckte talan om varumärkesintrång mot en caféägare sedan Tullverket hållit kvar en postförsändelse med fem tröjor i samma färg och storlek som adresserats till denne. Tröjorna hade beställts via en internetbutik etablerad utanför EU. Varumärkesinnehavaren menade bland annat att beställning av fem tröjor i samma färg och storlek inte kunde anses utgöra privat bruk, utan importen skulle anses ha skett i näringsverksamhet. Caféägaren nekade till att överhuvudtaget ha beställt tröjorna. Patent- och marknadsöverdomstolen har ansett att det föreligger hinder mot att bifalla en talan om varumärkesintrång när omständigheter inte visats för att varorna varit ämnade att användas i samband med näringsverksamhet. Import av fem identiska tröjor medför inte ensamt att köpet ska anses ha skett i näringsverksamhet. Att den som påstås ha importerat varorna själv bedriver näringsverksamhet ändrar inte bedömningen. Patent- och marknadsöverdomstolens avgörande får inte överklagas
2020-11-11 - PMÖD 2020:22
Ett företag som erbjuder behandlingar inom kiropraktik har vid marknadsföring använt sig av den skyddade yrkestiteln kiropraktor, trots att företaget inte har haft någon anställd kiropraktor som utfört behandlingarna. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att användningen av den skyddade yrkestiteln i marknadsföringen har varit vilseledande och otillbörlig. Däremot har Patent- och marknadsöverdomstolen bedömt att marknadsföring i vilken företaget beskrivit att företaget erbjuder behandlingar inom kiropraktik och i nära anslutning till det anfört t.ex. att företaget har "framstående experter" inte kan anses ha bibringat genomsnittskonsumenten en felaktig uppfattning om att behandlingarna utförs av en behandlare med den skyddade yrkestiteln kiropraktor. Den marknadsföringen har därför inte ansetts vara vilseledandPatent- och marknadsöverdomstolens avgörande får inte överklagas.
2020-11-19 - PMÖD 2020:23
Sökanden har ansökt om en ny tid för att överklaga Patent- och registreringsverkets (PRV) avgörande i ett invändningsärende angående patent (återställande av försutten tid). Av utredningen har framgått att parterna inte i förväg hade fått underrättelse om ett visst datum när PRV:s beslut skulle meddelas. Vid en muntlig förhandling meddelade PRV dock att beslut skulle meddelas tidigast en månad efter att protokollet från förhandlingen delgivits. Därefter övergick PRV:s handläggning i en skriftväxling. När PRV senare meddelade sitt beslut måste det anses ha gått så lång tid efter den muntliga förhandlingen att det krav på vaksamhet som gällt efter förhandlingen hade upphört. Detta innebär att det inte längre kunde begäras att parterna själva skulle hålla sig underrättade om beslutets meddelande exempelvis genom PRV:s databas Aktinsyn. Det har inte framkommit några omständigheter som talar emot påståendet att sökanden inte har mottagit beslutet per post och att dess ombud har fått del av PRV:s beslut flera månader senare, när sökanden upptäckte beslutet i PRV:s databas Aktinsyn. Påståendet får därför godtas. Det som sökanden har anfört utgör därmed giltig ursäkt för att inte ha överklagat beslutet i rätt tid. Patent- och marknadsöverdomstolen återställer därför den försuttna tiden. Patent- och marknadsöverdomstolen har övervägt huruvida beslutet om återställande av försutten tid omfattas av fullföljdsförbudet enligt 1 kap. 3 § tredje stycket lagen (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar. Regleringen i 1 kap. 7 § sista meningen lagen om patent- och marknadsdomstolar kan dock inte uppfattas så att en ansökan om återställande av försutten tid som utgångspunkt ska handläggas enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden.
2020-12-02 - PMÖD 2020:24
Med anledning av talan om intrång i ett varumärke registrerat för en utstyrsel motsvarande utseendet för en s.k. Foppatoffel gjorde den påstådda intrångsgöraren, ÖoB Aktiebolag, gällande att varumärket skulle hävas. Patent- och marknadsdomstolen biföll yrkandet och hävde varumärket på grund av att det förelåg absolut registreringshinder enligt 2 kap. 4 § varumärkeslagen. Vid denna utgång ogillades talan om intrång i varumärket. Efter överklagande av varumärkesinnehavaren, Crocs Inc., har Patent- och marknadsöverdomstolen genom mellandom fastställt Patent- och marknadsdomstolens dom angående hävningen av varumärket, dock med den motiveringen att varumärket saknar såväl ursprunglig som förvärvad särskiljningsförmåga enligt 2 kap. 5 § varumärkeslagen.
2020-12-02 - PMÖD 2020:25
atent- och marknadsöverdomstolen har i ett ärende om upphävande av patent, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, kommit fram till slutsatsen att ett förfarande för att identifiera ett flygplan vid parkering av flygplanet vid ett stand saknar uppfinningshöjd. Patent-och marknadsöverdomstolens beslut innebär därför att patentet är upphävPatent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av beslutet.
2020-12-03 - PMÖD 2020:26
Tvisten rör frågan om registrering av bifirma har skett trots pågående användning av förväxlingsbart kännetecken. Den som yrkat hävning har gjort gällande att innehavaren av den registrerade bifirman varit i ond tro. Enligt Patent- och marknadsöverdomstolens bedömning har det inte visats att det äldre kännetecknet användes vid tidpunkten för registrering av den omtvistade bifirman. Redan av detta skäl har hävningstalan ogillats. Patent- och marknadsöverdomstolen har fastställt Patent- och marknadsdomstolens domslut. Patent- och marknadsöverdomstolens dom får inte överklagas.
2020-12-11 - PMÖD 2020:27
Patent- och marknadsöverdomstolen har meddelat dom i ett mål som handlat dels om huruvida ett patent gällande en läkemedelsberedning skulle förklaras ogiltigt på grund av att uppfinningen enligt patentet inte väsentligen skiljde sig från vad som var känt före prioritetsdagen (dvs. om uppfinningen saknade uppfinningshöjd), dels om det hade begåtts intrång i patentet ogiltighetsdelen fann Patent- och marknadsöverdomstolen, i likhet med underinstansen, att uppfinningen enligt patentet hade uppfinningshöjd och att det därför inte fanns grund för att ogiltigförklara patentet. Domstolen anförde därvid att fackmannen inte skulle ha fått sådan ledning i känd teknik att denne skulle ha modifierat den närmast liggande tekniken till något som överensstämde med patentkravet. Domstolen anförde vidare att fackmannen inte heller skulle ha antagit en s.k. "pröva och se-attityd" till en viss lösning som föreslogs i den kända tekniken och därigenom kommit fram till uppfinningen enligt patentet. Med hänsyn till bedömningen i ogiltighetsdelen hade Patent- och marknadsöverdomstolen i intrångsdelen endast att pröva ett yrkande om att Patent- och marknadsdomstolens beslut om förstörelse av intrångsgörande alster skulle upphävas. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade att den egendom som enligt 59 § patentlagen kan bli föremål för förstörelse är "patentskyddat alster som har tillverkats utan patenthavarens lov" samt att det i detta fall inte hade åberopats att alstren skulle ha tillverkats olovligen. Vidare fann domstolen att tillämpningsområdet för bestämmelsen, som bygger på artikel 10 i det s.k. sanktionsdirektivet, inte kunde utsträckas till att avse "varor som har konstaterats göra intrång i en immateriell rättighet" på det sätt som anges i direktivet. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av domen.
2020-12-18 - PMÖD 2020:28
Patent- och marknadsdomstolen hade på talan av Konsumentombudsmannen interimistiskt förbjudit ett bolag vid vite att vid marknadsföring använda sig av bl.a. uttrycket "LAGERRENSNING". Förbudet var villkorat på så sätt att det inte gällde om försäljningen skedde under begränsad tid och till ett väsentligen lägre pris än bolagets ordinarie priser. Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, kommit fram till att bolaget överträtt det meddelade interimistiska vitesförbudet för fyra av de totalt 60 varor som omfattades av Konsumentombudsmannens talan. En fråga i målet var om den rörliga prissättningsstrategi som bolaget tillämpade innebar att bolaget inte hade några ordinarie priser och de aktuella marknadsföringspåstående därför inte kunde vara undantagna från det meddelade vitesförbudet. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att priset för en vara över tid inte får vara föremål för frekventa och påtagliga förändringar för att varan ska kunna sägas ha ett ordinarie pris. Domstolen har funnit att bolaget inte visat att priserna för fyra varor varit tillräckligt stabila för att detta villkor ska anses uppfyllt. Beträffande övriga 56 varor har Patent- och marknadsöverdomstolen bedömt att Konsumentombudsmannen inte tillräckligt konkretiserat vilka omständigheter som åberopas till grund för talan och att det därför inte ålegat bolaget att visa marknadsföringspåståendenas riktighet. Patent- och marknadsöverdomstolen har vidare bedömt att bl.a. det förhållandet att bolaget vidtagit vissa kostsamma åtgärder för att ändra sin prissättningsstrategi, inte utgjort tillräckliga skäl för att helt eller delvis befria bolaget från skyldigheten att utge det förelagda vitet.
2020-12-22 - PMÖD 2020:29
Några personer, som varit verksamma inom film och media, spelade in nio kortfilmer som tillgängliggjordes via en YouTubekanal. Det hela var ett icke-kommersiellt hobbyprojekt vänner emellan. Samarbetet bröts senare och en av upphovsmännen laddade ner filmerna, varefter han tillgängliggjorde dem från en egen YouTubekanal och länkade till denna från en hemsida som han själv drev. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att förfogandet skedde utan medupphovsmannens samtycke och att det därmed utgör upphovsrättsintrång. Detta har enligt domstolens bedömning skett av grov oaktsamhet. Påföljden har bestämts till ett måttligt bötesstraff. Gärningsmannen ska till sin medupphovsman betala viss skälig ersättning för utnyttjandet av filmverken. Patent- och marknadsöverdomstolens dom innebär att antalet dagsböter sänks men att den utdömda ersättningen höjs något i förhållande till underinstansens dom.
2020-12-30