35 avgöranden.
- PMÖD 2019:1
I ett mål om intermistiskt vitesförbud enligt 53 b § andra stycket upphovsrättslagen har Patent- och marknadsöverdomstolen avslagit ett antal film- och musikbolags förbudsyrkande. Bolagen yrkade att en internetleverantör intermistiskt skulle åläggas att blockera sina kunders tillgång till flera domännamn och webbadresser. Via dessa gick det att nå tjänster där bl.a. upphovsrättsligt skyddade filmer och tv-program olovligen gjordes tillgängliga för allmänheten, hävdade bolagen. Patent- och marknadsöverdomstolen ansåg att det i och för sig förelåg sannolika skäl för upphovsrättsintrång och att internetleverantören, i enlighet med den rättsliga bedömningen av begreppet "medverkan" i Patent- och marknadsöverdomstolens tidigare avgörande PMÖD 2017:1, gjorde sig skyldig till medverkan till detta. Det fanns även en risk för att värdet av rättighetshavarnas ensamrätt till filmerna och tv-programmen förringades. Patent- och marknadsöverdomstolen ansåg dock att det på det intermistiska stadiet i processen inte fanns underlag för någon bedömning av i vilken utsträckning upphovsrättsligt skyddat material tillgängliggjordes via de aktuella webbsidorna. Bl.a. användes ett av domännamnen numera för en helt laglig tjänst och i fråga om andra domännamn hade bolagen inte motbevisat internetleverantörens påstående att flera av dem inte ledde till de tjänster där det skyddade materialet tillgängliggjordes. Med hänsyn till bl.a. intresset av internetanvändarnas informationsfrihet ansåg Patent- och marknadsöverdomstolen att det inte var proportionerligt med ett intermistiskt vitesförbud. Bolagens yrkande avslogs därför. Patent- och marknadsöverdomstolen tillät inte överklagande av beslutet till Högsta domstolen.
2019-02-06 · citeras av 1 - PMÖD 2019:2
Patent- och marknadsöverdomstolen har upphävt ett beslut om interimistiskt vitesförbud p.g.a. intrång i tilläggsskydd för läkemedel. Patent- och marknadsöverdomstolen uttalade att det föreligger en presumtion för att ett tilläggsskydd är giltigt, eftersom det meddelas efter en ingående prövning i det administrativa förfarandet. Bevisbördan låg därför på svaranden att göra det sannolikt att tilläggsskyddet skulle komma att ogiltigförklaras. Med tillämpning av EU-rättslig praxis, som tillkommit efter Patent- och registreringsverkets beslut att meddela tilläggsskydd, bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen att fackmannen, baserat på samtliga uppgifter som redovisas i grundpatentet och den senaste tekniken på prioritetsdagen för patentet, sannolikt inte kunde specifikt identifiera den aktiva ingrediensen. Därmed framstod det inte som sannolikt att den aktiva ingrediensen skyddas av ett gällande grundpatent och det fanns då inte förutsättningar för ett vitesförbud. Två ledamöter var skiljaktigBeslutet får inte överklagas.
2019-01-29 - PMÖD 2019:3
Efter att en person (sökanden) ansökt hos Patent- och registreringsverket om patent på en uppfinning återkallade han sin ansökan. Patent- och registreringsverket avskrev därefter ansökan. Sökanden överklagade avskrivningsbeslutet och yrkade att det skulle upphävas och patentansökan godkännas. Patent- och marknadsdomstolen ogillade överklagandet varefter sökanden har överklagat Patent- och marknadsdomstolens beslut till Patent- och marknadsöverdomstolen. Patent- och marknadsöverdomstolen har avslagit sökandens överklagande. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterar i sitt beslut att patentlagen visserligen saknar uttryckliga bestämmelser om vad som gäller när en patentansökan har återkallats, men att det i förarbetena till patentlagen anges att en patentansökan kan återkallas och att en återkallad ansökan ska avskrivas. Mot denna bakgrund har det varit korrekt av Patent- och registreringsverkets att fatta ett avskrivningsbeslut. Mot bakgrund av att sökandens överklagande av Patent- och registreringsverkets beslut också borde uppfattas som ett återtagande av sökandens tidigare gjorde återkallelse, har Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterat att ett sådant återtagande kan göras endast om det skulle vara möjligt enligt förvaltningslagen att ompröva och ändra avskrivningsbeslutet. Med hänsyn till att det funnits en risk för att sökandens patentansökan skulle bli offentlig utan att patent beviljades, skulle ett beslut som innebar att handläggningen av patentansökan återupptogs dock ha varit till nackdel för sökanden. Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen fanns det därmed inte förutsättningar för Patent- och registreringsverket att ompröva och ändra sitt avskrivningsbeslut i samband med att det överklagades och sökandens överklagande innebar då inte heller att beslutet borde upphävas. Patent- och marknadsöverdomstolen har mot denna bakgrund avslagit sökandens överklagande.
2019-02-08 - PMÖD 2019:4
I ett mål om intrång i ett europeiskt patent på läkemedel förbjöd Patent- och marknadsdomstolen interimistiskt ett läkemedelsföretag att, vid vite av tio miljoner kr, bjuda ut eller föra ut på marknaden ett visst läkemedel för behandling av bröstcancer, samt att till Sverige importera läkemedlet eller här inneha det för något sådant ändamål. Läkemedelsföretaget, som gjorde gällande att patentet var ogiltigt och hade väckt en ogiltighetstalan, överklagade beslutet till Patent- och marknadsöverdomstolen. Läkemedelsföretaget anförde att det på grund av nya omständigheter, ny bevisning och förekomsten av felaktigheter i samband med patentets meddelande var sannolikt att patentet skulle komma att ogiltigförklaras. Patent- och marknadsöverdomstolen har konstaterat att det meddelade patentet innebär att det finns en presumtion för att det är giltigt och, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, bedömt att vad läkemedelsföretaget hade fört fram inte bröt giltighetspresumtionen eftersom företaget inte gjort sannolikt att patentet kommer att ogiltigförklaras. Även övrigt har Patent- och marknadsöverdomstolen gjort samma bedömningar som Patent- och marknadsdomstolen. Överklagandet har därmed avslagit. Det har inte funnits skäl att tillåta att beslutet får överklagas till Högsta domstolen.
2019-02-08 - PMÖD 2019:5
På yrkande av Konsumentombudsmannen meddelade Patent- och marknadsdomstolen ett interimistiskt förbud enligt marknadsföringslagen som avsåg vissa påståenden i marknadsföring av fordonsgarantier via utskick till konsumenter. De parter som träffades av förbudet, ett företag och en fysisk person, överklagade beslutet och yrkade att Patent- och marknadsöverdomstolen skulle häva det. Klagandena gjorde gällande att formuleringen av beslutet var otydlig och att i vart fall den senaste versionen av marknadsföringsutskicket inte innehöll några felaktiga påståenden. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att samtliga de påståenden i den ifrågavarande marknadsföringen som varit föremål för domstolens prövning strider mot den s.k. svarta listan och därmed är otillbörliga. Patent- och marknadsdomstolens beslut har ändrats endast i syfte att förtydliga beslutet. Beslutet får inte överklagas.
2019-02-19 - PMÖD 2019:6
Patent- och marknadsöverdomstolen har prövat om varumärkesregistreringen av figurmärket PURE OATIE, som gäller för bland annat kakor och havrekakor, ska hävas. Frågan i Patent- och marknadsöverdomstolen gällde om sex stycken, av Oatly AB motanförda kännetecken bestående av eller innehållandes märkesordet OATLY var förväxlingsbara med PURE OATIE. Patent- och registreringsverket beslutade att upphäva varumärkesregistreringen PURE OATIE med hänvisning till att det var förväxlingsbart med ordmärket OATLY. Både Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen har instämt i denna bedömning. Skälen för detta har varit att varumärket OATLY har förvärvat en förstärkt känneteckenskraft och därmed ett utökat skyddsomfång inom ramen för förväxlingsbedömningen, att de båda märkena är registrerade för liknande varor samt att de i varumärkena framträdande orden OATLY och OATIE ger både ett begreppsmässig och suggestivt liknande intryck. Mot denna bakgrund har alltså märkena ansetts förväxlingsbara och varumärkesregistreringen av PURE OATIE hävts.
2019-02-19 - PMÖD 2019:7
Patent- och marknadsöverdomstolen har, till skillnad från Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och registreringsverket, bedömt att en internationell registrering av ett varumärke bestående bl.a. av bokstaven g innesluten i en fyrkant i figur ska gälla i Sverige och därmed upphävt underinstansernas beslut. Den huvudsakliga frågan har gällt om den internationella registreringen av ett figurmärke, registrerat i svartvitt, bestående av bokstaven "g" i vitt, innesluten i en fyrkant var förväxlingsbar med ett äldre figurmärke bestående av samma bokstav i vitt mot en röd bakgrund. Patent- och marknadsöverdomstolen har uttalat att en tolkning av den svenska varumärkesrättsliga regleringen i ljuset av EU-rätten leder till slutsatsen att en registrering i svartvitt inte i sig kan medföra ett skydd i förhållande till samtliga färgkombinationer. Patent- och marknadsöverdomstolen har därmed funnit att den röda bakgrundsfärgen i det äldre märket tillsammans med vissa andra element medförde att märkeslikheten var låg, trots att båda märkena utgjordes av fyrkanter innefattande bokstaven "g". Patent- och marknadsöverdomstolen har inte funnit skäl att göra undantag från huvudregeln att beslutet inte får överklagas.
2019-02-27 - PMÖD 2019:8
I mål om ifrågasatt otillbörlig marknadsföring per telefon av telefonabonnemang har Patent-och marknadsöverdomstolen (PMÖD) ändrat Patent- och marknadsdomstolens (PMD) dom endast på så sätt att TW Kundservice AB förpliktats ersätta Konsumentombudsmannens (KO) rättegångskostnader i PMD. KO hade vid PMD yrkat såväl förbud vid vite som marknads-störningsavgift med anledning av den påtalade marknadsföringen. PMD hade bifallit talan såvitt avsåg förbud vid vite men ogillat yrkandet om marknadsstörningsavgift samt förordnat att vardera parten skulle stå sin rättegångskostnad. KO överklagade och yrkade bifall till yrkandena om marknadsstörningsavgift och ersättning för rättegångskostnad. PMÖD instämde i PMD:s bedömning att det inte fanns skäl att även bestämma en marknadsstörningsavgift då det inte visats att marknadsföringen förekommit i större omfattning än i två samtal. I fråga om rättegångskostnaden konstaterade PMÖD att olika regler gällde för yrkandena om förbud vid vite och marknadsstörningsavgift. I den del som avsåg yrkande om förbud vid vite hade KO varit vinnande i PMD och var därför berättigad till ersättning av företaget för rättegångskostnad. För rättegången i PMÖD fick företaget ersättning av allmänna medel för sin rättegångskostnad.
2019-03-13 - PMÖD 2019:9
I ett mål om upphovsrättsintrång har ett armbandsur ansetts vara ett upphovsrättsligt skyddat verk, i form av ett alster av brukskonst. Ett bolag som har tillverkat en närmast identisk klocka har därför ansetts ha gjort sig skyldigt till upphovsrättsintrång. Patent- och marknadsöverdomstolen har konstaterat att det efter EU-domstolens dom i det s.k. Levola Hengelo-målet står klart att bedömningen av om ett alster är att betrakta som ett verk ska göras med utgångspunkt i de av EU-domstolen formulerade kriterierna. Vid bedömningen av om den s.k. DW-klockan utgör ett verk har Patent- och marknadsöverdomstolen bedömt att klockan som helhet är originell i den meningen att den varit upphovsmannens egen intellektuella skapelse, eftersom upphovsmannen gjort egna fria och kreativa val. Vidare har klockan ansetts ha ett sådant uttryck som gjort det möjligt att identifiera alstret med tillräcklig precision och objektivitet. Det förhållandet att det funnits utseendemässigt liknande produkter vid tidpunkten för DW-klockans tillkomst, liksom att klockans olika formelement varit kända sedan tidigare, har inte hindrat ett upphovsrättsligt skydd. Domstolen har bifallit rättighetshavarens yrkande om förbud vid vite mot marknadsföring och försäljning av intrångsgörarens s.k. WG-klocka. Domstolen har även bifallit rättighetshavarens yrkande om korrigeringsåtgärder, i form av förstörelse av WG-klockorna på intrångsgörarens bekostnad, liksom spridning av information om domen på Facebook eller Instagram under fyra veckor. Patent- och marknadsöverdomstolen har slutligen fastställt dels att rättighetshavaren har rätt till skälig ersättning för utnyttjandet av DW-klockan, dels ersättning för ytterligare skada till följd av skada på DW-klockans anseende. Rättighetshavarens begäran om fastställande av rätt till ersättning till följd av skada på grund av utebliven vinst har avslagitPatent- och marknadsöverdomstolen har bestämt, i enlighet med huvudregeln, att domen inte får överklagas till
2019-03-22 - PMÖD 2019:10
Registreringen av varumärket DJURSKYDDAD KRAVDESIGN, registrerat för bl.a. ridsportprodukter, har upphävts eftersom det har ansetts utan skälig anledning dra otillbörlig fördel av varumärket KRAV:s särskiljningsförmåga eller anseende. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av beslutet.
2019-04-12 - PMÖD 2019:11
Patent- och marknadsöverdomstolen har prövat skäligheten av ett avtalsvillkor som ingår i en branschorganisations standardavtal om allmänna hyresvillkor vid uthyrning av personbilar och lätta lastbilar. Konsumentombudsmannen, som fört talan med påstående om att avtalsvillkoret är oskäligt, hade framgång i Patent- och marknadsdomstolen. Det meddelades där ett vitesförbud, vilket branschorganisationen överklagat. Avtalsvillkoret innebär att hyrestagaren bär strikt ansvar för skada på eller förlust av fordonet. En sådan ansvarsregel avviker från det presumtionsansvar som hyrestagaren har enligt dispositiv rätt, dvs att hyrestagaren är ansvarig om det inte visas att han eller hon varit aktsam. Vid Patent- och marknadsöverdomstolens helhetsbedömning av parternas samtliga rättigheter och skyldigheter enligt hyresvillkoren har domstolen kommit till slutsatsen att klausulen om strikt ansvar inte uppvägs av andra, för konsumenten mer förmånliga villkor. En samlad bedömning har därför utmynnat i att avtalsvillkoret är oskäligt. Patent- och marknadsöverdomstolen har fastställt underinstansen förordnande som innebär att branschorganisationen vid vite förbjuds att rekommendera biluthyrare ett sådant avtalsvillkor. Domen får inte överklagas.
2019-04-16 - PMÖD 2019:12
I de standardavtal som en online-resebyrå tillämpar för sina tjänster i förhållande till hotell finns vissa avtalsvillkor, klausuler om s.k. pris- och villkorsparitet, som föreskriver att hotellen inte får sätta lägre pris på hotellrum på sin egen hemsida än på online-resebyråns hemsida. I ett mål om åläggande enligt 3 kap. 2 § konkurrenslagen var frågan om dessa avtalsvillkor strider mot konkurrenslagens och EUF-fördragets förbud mot konkurrensbegränsande avta. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att det inte har visats att avtalsvillkoren har till syfte eller resultat att begränsa konkurrensen på de i målet relevanta marknaderna. Avtalsvillkoren utgör därmed inte en förbjuden konkurrensbegränsning enligt 2 kap. 1 § konkurrenslagen eller artikel 101.1 i EUF-fördraget. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför avslagit tala. Domen får inte överklaga. En ledamot var skiljaktig.
2019-05-09 - PMÖD 2019:13
En medlem i bandet Entombed (sökanden) ansökte hos Patent- och registreringsverket (PRV) om varumärkesregistrering av figurmärket EntombeD. PRV biföll ansökan om registrering av varumärket. Sedan bl.a. en av bandets tidigare medlemmar invänt mot registreringen hos PRV och därefter fullföljt sin talan till Patent- och marknadsdomstolen, beslutade domstolen att upphäva registreringePatent- och marknadsöverdomstolen har efter överklagande konstaterat bl.a. att bandet och dess olika medlemmar under lång tid verkat under ett kännetecken som är identiskt med det registrerade varumärket och att det föreligger en förväxlingsrisk. Vidare har Patent- och marknadsöverdomstolen funnit klarlagt att sökanden haft kännedom om denna användning av kännetecknet och att registreringen av varumärket skett utan de övriga medlemmarnas samtycke eller kännedom. Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att sökanden vid tidpunkten för ansökan var i ond tro enligt varumärkeslagen och att det därför finns hinder för registreringen. Det var därför rätt att upphäva registreringen av varumärket och sökandens överklagande har därför avslagitPatent- och marknadsöverdomstolen har bestämt, i enlighet med huvudregeln, att beslutet inte får överklagas till Högsta domstolen.
2019-05-22 - PMÖD 2019:14
Patent- och marknadsöverdomstolen har avslagit en ansökan om resning i ett mål om konkurrensskadeavgift. Genom en dom år 2016 förpliktades två bolag att betala 8 miljoner kr vardera i konkurrensskadeavgift för att de hade samordnat sitt beteende i strid med konkurrensrätten. Efter att enbart det ena av bolagen överklagat upphävdes den tidigare domen såvitt avsåg det bolag som hade överklagat. Det bolag som inte hade överklagat ansökte i stället om resning under åberopade av den senare domen. I sitt beslut konstaterade Patent- och marknadsöverdomstolen bl.a. att den senare domen grundade sig på samma omständigheter och bevisning som den tidigare domen och att den senare domen inte utgjorde en ny omständighet som kan leda till resning. Eftersom det var fråga om ett mål där reglerna för indispositiva tvistemål ska tillämpas fanns det inte något utrymme att ge resning på grund av synnerliga skäl. Patent- och marknadsöverdomstolens slutsats var därför att det inte fanns någon grund för resninBeslutet kan överklagas.
2019-06-03 - PMÖD 2019:15
EU-kommissionen fastställde i ett beslut att ett antal bolag deltagit i en kartell avseende försäljning av kuvert och därigenom överträtt artikel 101 i EUF-fördraget. Ett antal bolag, vilka enligt beslutet deltagit i kartellen, väckte vid Patent- och marknadsdomstolen talan mot ett svenskt bolag och ett antal utländska bolag och yrkade bl.a. att domstolen skulle fastställa att kärandebolagen inte är skyldiga att utge skadestånd till svarandebolagen i anledning av den överträdelse av konkurrensreglerna som fastställts genom kommissionens beslut. Som grund för yrkandet åberopade kärandebolagen i första hand att de krav som svarandebolagen kunde ha är preskriberade och i andra hand att svarandebolagen inte lidit någon skada till följd av kartellen. Frågan i målet var om svensk domsrätt föreligger enligt artikel 8.1 i Bryssel I-förordningen för de käromål som riktas mot de svarandebolag som har hemvist i andra medlemsstater i EPatent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att den negativa fastställelsetalan som kärandebolagen för mot respektive svarandepart är utformad på ett sådant sätt att det inte finns en sådan risk för oförenliga domar som avses i artikel 8.1 i Bryssel I-förordningen. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför avslagit överklagandePatent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit att beslutet får överklagas.
2019-06-14 - PMÖD 2019:16
Den internationella registreringen av varumärket CACAOLAT har efter invändning från The Coca-Cola Company inte fått giltighet i Sverige. Den huvudsakliga frågan i målet var om det fanns en risk för förväxling med det äldre varumärket COCA-COLA. I sitt beslut bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen bl.a. att COCA-COLA till följd av långvarig och mycket omfattande marknadsföring är välkänt på marknaden och därför har en hög särskiljningsförmåga. Vid en helhetsbedömning fann Patent- och marknadsöverdomstolen att det fanns en risk för förväxling mellan varumärkenPatent- och marknadsöverdomstolen har inte funnit skäl att göra undantag från huvudregeln att beslutet inte får överklagas.
2019-06-14 - PMÖD 2019:18
I mål om ifrågasatt otillbörlig marknadsföring har Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD), med ändring av Patent- och marknadsdomstolens (PMD) dom, vid vite förbjudit näringsidkaren och dess ställföreträdare att vid marknadsföring genom telefonförsäljning av telefonabonnemang kräva betalning för tjänst som konsumenten inte har beställt. PMÖD har bedömt att marknadsföringen har varit utformad på ett sådant sätt att konsumenterna gavs intrycket att de erbjöds en rabatt på sitt befintliga telefonabonnemang och inte ett nytt abonnemang hos en ny operatör. PMÖD har funnit att det genom de uppgifter som säljarna lämnade i sin marknadsföring inte på ett tydligt och adekvat sätt framgått vilken tjänst som erbjöds. PMÖD har bedömt att konsumenterna i den äldre målgrupp som marknadsföringen riktade sig till inte kan anses ha beställt den tjänst som näringsidkaren gjort gällande, men att de ändå har fakturerats för nya abonnemang. PMÖD har bedömt att marknadsföringen är att anse som otillbörlig enligt punkten 29 i den s.k. svarta listan. PMÖD har också bedömt att de omständigheter KO hade gjort gällande i PMD rättsligen kunde klassificeras som att marknadsföringen stod i strid med god marknadsföringssed och att prövningen omfattade även denna fråga, för det fall domstolen skulle komma till detta led i sin prövninPatent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit att domen får överklagas.
2019-06-27 - PMÖD 2019:19
Ett bolag som gjort gällande att det innehar rättigheterna till den elektriska ljusstaken Elflugan väckte talan mot ett annat bolag, som marknadsförde och sålde andra modeller av elljusstakar, och gjorde gällande dels upphovsrättsintrång, dels otillbörlig marknadsföring. Patent- och marknadsöverdomstolen har i den upphovsrättsliga bedömningen tillämpat det originalitetskrav som EU-domstolen har slagit fast. Samtidigt har Patent- och marknadsöverdomstolen utgått från att det dubbelskapandekriterium som är etablerat i svensk praxis fortfarande kan användas som en hjälpregel. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att Elflugan, trots att vissa enskilda formelement förekommit i s.k. prior art, som helhet är tillräckligt originell för upphovsrättsligt skydd. Ett annat bolag hade i ett tidigare mål fört talan i egenskap av innehavare av upphovsrätten. Patent- och marknadsöverdomstolen fann att kärandebolaget ändå var berättigat att föra talan. Utredningen gav visst stöd för att det förekommit dubbla och konkurrerande förfoganden avseende upphovsrätten, men domstolen ansåg att den prioritet som en tidigare förvärvare kan göra gällande inte innebär att en senare förvärvare av upphovsrätten saknar behörighet att föra talan om intrång. Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att tre modeller av elljusstakar gjorde intrång, medan en fjärde modell föll utanför skyddsomfånget. När det gällde denna fjärde modell prövade domstolen om det fanns förutsättningar att meddela vitesförbud på marknadsföringsrättslig grund. Det var emellertid inte visat att Elflugan var tillräckligt känd bland konsumenter under den relevanta tidsperioden. Yrkandet om vitesförbud ogillades alltså beträffande en av fyra modeller. Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit överklagande till Högsta domstolen.
2019-06-28 - PMÖD 2019:20
Patent- och marknadsöverdomstolen har prövat ett mål om hävning av varumärkesregistreringen WARTNIX och kommit fram till att det inte är förväxlingsbart med det äldre EU-varumärket WARTNER. Patent- och marknadsöverdomstolen har därmed gjort samma bedömning som Patent- och marknadsdomstoleDet yngre märket WARTNIX avser medicinska preparat och substanser; kemiska preparat för medicinska ändamål i klass 5. Det äldre varumärke WARTNER avser bl.a. farmaceutiska (och veterinära) preparat i samma klass. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att de motstående varumärkena omfattar vissa identiska varuslag, som bl.a. innefattar medel för behandling av vårtoPatent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att förväxlingsbedömningen måste utgå från de bredare varukategorier som anges i registreringarna - och inte medel för behandling av vårtor - men kommit fram till att förledet WART i varumärkesrättslig mening måste anses beskrivande i båda varumärkena. Vid en helhetsbedömning har det i varumärkesrättslig mening inte ansetts föreligga en risk för att det yngre varumärket WARTNIX, när det används för medicinska preparat och substanser; kemiska preparat för medicinska ändamål, förväxlas med det äldre varumärket WARTNER. Överklagandet har därför avslagitPatent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av beslutet.
2019-07-01 - PMÖD 2019:21
Ett företag som hade ensamrätt att utnyttja två patent på området för stenspräckning väckte talan om intrång mot två andra företag som tillverkade respektive sålde stenspräckpatroner. Patent- och marknadsdomstolen biföll talan såvitt avsåg intrång i ett av patenten. Båda parterna överklagade domen till Patent och marknadsöverdomstolen. Parterna var oense om den faktiska mängden innehåll i de påstådda intrångsföremålen och den påstådda intrångsgöraren bestred att bolagets stenspräckpatroner hade den fyllnadsgrad som framgick av intrångspåståendet. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att det utifrån den åberopade bevisningen inte har gått att dra några säkra slutsatser om huruvida de påstådda intrångspatronerna utgör stenspräckpatroner från den påstådda intrångsgöraren. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför avslagit käromålet i dess helhet. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av domen.
2019-07-02 - PMÖD 2019:22
En näringsidkare har förbjudits att vid telefonförsäljning gentemot konsument av telefonabonnemang kräva betalning för tjänst som konsumenten inte har beställt. Marknadsföringen gav intrycket av att konsumenterna erbjöds en rabatt på sitt befintliga telefonabonnemang och det lämnades inte någon tydlig och adekvat information om att de i själva verket bytte operatör och tecknade ett nytt abonnemang. Marknadsföringen har ansetts stå i strid med punkten 29 i den s.k. svarta listan. Näringsidkaren har på grund av överträdelserna ålagts att betala marknadsstörningsavgift. I målet prövades också en fråga om tillåtligheten av en taleändring. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit att domen får överklagas.
2019-09-03 - PMÖD 2019:23
Ett läkemedelsföretag, som var innehavare av ett antal registrerade EU-varumärken (varumärkesinnehavaren), yrkade i ett mål om intrång i varumärkena att Patent- och marknadsdomstolen skulle meddela ett interimistiskt vitesförbud mot ett annat läkemedelsföretag som hade tillstånd från den Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) att parallelldistribuera varumärkesinnehavarens läkemedel till Sverige (parallellimportören). Varumärkesinnehavaren gjorde gällande att parallellimportören, genom att ompaketera eller förbereda ompaketering av läkemedlen inför distributionen till Sverige, gjorde sig skyldig till intrång eller förberedelse till intrång i varumärkesinnehavarens rättigheter. Parallellimportören invände att nya regler om säkerhetsförseglingar i direktiv 2001/83/EG (humanläkemedelsdirektivet) innebar att det inte längre var möjligt att använda sig av ommärkta förpackningar och att det därför var objektivt nödvändigt att ompaketera läkemedlen för att få tillgång till den svenska marknaden. Patent- och marknadsdomstolen ansåg att de nya reglerna om säkerhetförseglingar inte kunde tolkas på det sätt som parallellimportören gjorde gällande och bedömde att denne inte hade gjort sannolikt att ompaketering krävdes för att få tillgång till den svenska marknaden. Mot den bakgrunden bedömde Patent- och marknadsdomstolen att det förelåg sannolika skäl för att intrång eller förberedelse till intrång förekommit och biföll huvudsakligen yrkandet om vitesförbPatent- och marknadsöverdomstolen har vid sin prövning kommit fram till att den utredning som parallellimportören lagt fram, bl.a. i form av uttalanden från Läkemedelsverket, är sådan att parallellimportören har gjort sannolikt att det är objektivt nödvändigt att paketera om läkemedlen för att få tillgång till den svenska marknaden. Med hänvisning till att det därmed inte föreligger sannolika skäl för det påstådda varumärkesintrånget, har Patent- och marknadsöverdomstolen upphävt vitesförbudePatent-och marknadsöverdo
2019-09-06 - PMÖD 2019:24
Fråga om ett interimistiskt vitesförbud med åläggande för internetleverantörer att blockera tillgången till internettjänster som bl.a. tillgängliggör vetenskapliga artiklar. Patent- och marknadsöverdomstolen har i huvudsak gjort samma bedömningar som Patent- och marknadsdomstolen och bl.a. funnit att två förlag visat sannolika skäl för det genom tjänsterna görs intrång i upphovsrättigheter som tillkommer förlagen och att tre internetleverantörer medverkar till upphovsrättsintrången. Patent- och marknadsöverdomstolen har vidare bedömt att ett interimistiskt vitesförbud med ett åläggande för internetleverantörerna att blockera tillgången till tjänsterna inte onödigtvis inskränker internetanvändarnas informationsfrihet samt att ett sådant förbud även i övrigt framstår som proportionerligt. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför beslutat att Patent- och marknadsdomstolens beslut i huvudsak ska stå fast. Patent- och marknadsöverdomstolen har dock konstaterat att fyra specificerade domännamn för närvarande inte leder till tjänsterna och har därför undantagit dessa från förbudet. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av beslutet.
2019-10-01 - PMÖD 2019:25
Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att ett mål om ersättning på grund av ett licensavtal avseende viss teknik kan handläggas i samma rättegång som ett mål om ersättning på grund av intrång i ett patent avseende samma teknik. Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit överklagande av beslutet.
2019-10-02 - PMÖD 2019:26
En läkare skiljdes från sin tjänst som verkställande direktör i ett bolag som bedrev klinisk prövning av en medicin. I samband med detta laddade han vid två tillfällen ner en kopia av den databas som innehöll företagshemlig patientinformation från prövningen och som också åtnjöt s.k. katalogskydd. Han åtalades för företagsspionage alternativt dataintrång samt brott mot upphovsrättslagen. Patent- och marknadsöverdomstolen har frikänt läkaren. Domstolen har bedömt att han fått en roll i den kliniska prövningen som inneburit att han hade rätt att ta del av uppgifterna i databasen för att säkerställa att patientsäkerheten upprätthölls och att denna funktion inte var knuten till hans tjänst som verkställande direktör. Domstolen har därför ansett att han, trots att han skiljts från sin tjänst, inte hade gjort sig skyldig till obehörigt angrepp på bolagets företagshemlighet eller berett sig tillträde till databasen olovligen. Åtalet för företagsspionage respektive dataintrång har därför ogillats. När det gällde åtalet för brott mot upphovsrättslagen har domstolen konstaterat att läkaren genom nedladdningen i och för sig framställt exemplar av databasen utan bolagets samtycke. Domstolen har ansett att det inte framkommit annat än läkarens agerande uteslutande motiverats av att säkerställa patientsäkerheten och har därför bedömt att han ska vara fri från ansvar i enlighet med läran om social adekvans. Patent- och marknadsöverdomstolen har därutöver avslagit ett yrkande om att åtalet skulle avvisas på grund av en tidigare skiljedom. I skiljedomen hade skiljenämnden förpliktat läkaren att betala allmänt skadestånd till bolaget på den grunden att han ansågs ha gjort sig skyldig till företagsspioneri.
2019-10-17 - PMÖD 2019:27
Patent- och marknadsöverdomstolen har fastställt en dom som innebar att en man dömdes till dagsböter för att ha lagt ut ett fotografi på sin webbplats utan rättighetshavarens tillstånd. Mannen, som påstod att han hämtat fotografiet på en öppen Facebooksida, gjorde bl.a. gällande att hans förfogande var tillåtet på grund av att rättighetshavaren - genom att acceptera användarvillkoren på Facebook eller Instagram - hade gett sitt tillstånd till andra att använda fotografiet. Han gjorde vidare gällande att hans förfogande i vart fall omfattades av undantaget om nyhetsrapportering och därför var tillåtet. Patent- och marknadsöverdomstolen har konstaterat att fotografiet ursprungligen hade publicerats på Instagram och funnit att användarvillkoren för den tjänsten inte haft ett sådant innehåll att målsäganden, genom att acceptera villkoren, kan ha gett sitt tillstånd till tredje man att använda fotografiet. Vidare har Patent- och marknadsöverdomstolen bedömt att det inte funnits förutsättningar att tillämpa undantaget om nyhetsrapportering, eftersom kravet på att källan ska anges inte hade uppfyllts. Patent- och marknadsöverdomstolen har vidare, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att mannens handlande varit grovt oaktsamt och att han ska förpliktas att betala skadestånd till rättighetshavaren. Patent- och marknadsdomstolens dom har därför fastställts.
2019-10-25 - PMÖD 2019:28
Patent- och marknadsdomstolen (PMD) förbjöd interimistiskt en privatperson, vid vite om 100 000 kr, att i näringsverksamhet i Sverige marknadsföra, sälja, göra tillgängligt, införa, distribuera, eller på annat sätt utbjuda, kläder, huvudbonader och fotbeklädnader innehållande vissa kännetecken. Kännetecknen bestod av registrerade varumärken innehållande ordet "Norrland" och figurer med bär. PMD bedömde preliminärt att privatpersonens känneteckens-användning innebar varumärkesintrång. Privatpersonen förbjöds även, med stöd av 15 kap. 3 § rättegångsbalken, vid vite om 100 000 kr att framöver ansöka om varumärke, producera, importera, exportera eller sälja eller på annat sätt använda varor och tjänster innefattande ordet "Norrland" enligt en undertecknad bekräftelsPrivatpersonen överklagade beslutet och nu har Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) instämt i PMD:s bedömning avseende varumärkesintrånget. Överklagandet har således avslagits i den delen. Vad gäller den interimistiska säkerhetsåtgärden har PMÖD emellertid konstaterat att innehållet i bekräftelsen är oklart varför det överklagade förbudet inte har sådan precision som krävs. Förbudet kan därför inte ligga till grund för verkställighet och därmed har säkerhetsåtgärden bedömts vara olämplig. Det överklagade beslutet har därför upphävts i denna del.
2019-11-05 - PMÖD 2019:29
Under 2009 genomförde Göteborgs Stad en upphandling av fasta datakommunikationsförbindelser för kommunens verksamheter. Upphandlingen avsåg både förbindelser via koppar och förbindelser via fiber. Ett företag som deltog i upphandlingen väckte senare en skadeståndstalan i Patent- och marknadsdomstolen mot ett kommunalt bolag i Göteborg, som både varit anbudsgivare i upphandlingen och tillhandahållare av en grossisttjänst åt andra företag som önskade hyra fiberförbindelser. Företaget gjorde gällande att det kommunala bolaget hade en dominerande ställning på marknaden och att det genom att tillämpa vissa priser och avtalsvillkor hade missbrukat denna ställning. Patent- och marknadsdomstolen bedömde att det inte var visat att det kommunala bolaget hade en dominerande ställning på den relevanta marknaden och ogillade därför käromålet. Patent och marknadsöverdomstolen har gjort en annan bedömning när det gäller hur den relevanta marknaden bör avgränsas men delat Patent- och marknadsdomstolens bedömning att det inte är visat i målet att det kommunala bolaget hade ett sådant marknadsinflytande att det hade en dominerande ställning i den mening som avses i 2 kap. 7 § konkurrenslagen och artikel 102 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Patent- och marknadsöverdomstolen har därför instämt i att käromålet ska ogillas. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av domen.
2019-11-22 - PMÖD 2019:30
Målet gäller betalningsskyldighet för skälig ersättning enligt 47 § upphovsrättslagen. Frågan i målet var om ett bolag som bedriver hotellverksamhet på ett antal hotell hade fullgjort sin betalningsskyldighet för musikanvändning på hotellen genom betalning enligt tecknade licenser för hotellverksamhet eller om ytterligare ersättning skulle betalas. Patent- och marknadsöverdomstolen fann att utredningen visade att hotellen även bedrev restaurangverksamhet och att de tecknade licenserna inte omfattade ersättning för sådan musikanvändning. Domstolen bedömde att det inte var oskäligt att bolaget skulle betala även för musikanvändning som skett i restaurangverksamhet. Patent- och marknadsöverdomstolen fastställde därför Patent- och marknadsdomstolens dom. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av domen.
2019-11-22 - PMÖD 2019:31
Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) har, med ändring av Patent- och marknadsdomstolens (PMD) dom, vid vite förbjudit näringsidkaren att vid marknadsföring av motordrivna fordon genom vissa specificerade påståenden och bilder ge intryck av att fordonet lagligen får framföras i terräng när så inte är fallet. PMÖD har vid sin prövning utgått från att marknadsföring av en produkt som framhäver en användning av densamma som inte är laglig i regel ska bedömas som vilseledande. PMÖD har vidare bedömt att genomsnittskonsumenten inte har kunskaperna om reglerna för terrängkörning så aktuella för sig att han eller hon inte kan vilseledas att tro att det är tillåtet att köra i terräng. PMÖD har funnit att vissa av de aktuella bilderna och påståendena ger intryck av att ett fordon lagligen får framföras i terräng när så inte är fallet och att konsumenterna på så sätt har vilseletts i fråga om fordonets användningsområdePatent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av domen.
2019-12-03 - PMÖD 2019:32
På talan av Konsumentombudsmannen har bl.a. prövats om viss marknadsföring i inlägg på sociala medier är otillbörlig enligt bestämmelsen i 9 § första stycket marknadsföringslagen om att det tydligt ska framgå att det är fråga om marknadsföring (reklamidentifiering) och enligt bestämmelsen i 9 § andra stycket marknadsföringslagen om att det tydligt ska framgå vilken näringsidkare som svarar för marknadsföringen (sändarangivelse) samt om det därmed finns förutsättningar att meddela förbud eller ålägganden enligt marknadsföringslagen. I frågan om reklamidentifiering har domstolen funnit att marknadsföringen brustit på ett sådant sätt att marknads-föringens utformning påverkar eller sannolikt påverkar genomsnittskonsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Denna bedömning har gjorts med utgångpunkt i hur genomsnittskonsumenten tar till sig och uppfattar marknads-föringen i det sammanhang som den förekommit, dvs. i en influencers sociala medier. Enligt domstolen kräver detta sammanhang att genomsnittskonsumenten redan efter en flyktig kontakt med materialet ska kunna uppfatta vilka inlägg som utgör marknadsföring för att ha tillräckliga förutsättningar att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Domstolen har funnit att inläggen inte uppfyller de krav på reklamidentifiering som marknadsföringslagen ställer. Domstolen har därför bedömt att marknadsföringen är otillbörlig. Domstolen har funnit att det bolag som drev och därför ansvarade för bloggen och Instagramkontot, väsentligen har bidragit till den otillbörliga marknadsföringen och att ett förbud förenat med vite ska meddelas bolaget. I frågan om sändarangivelse har domstolen funnit att de påtalade bristerna inte är sådana att de har påverkat genomsnittskonsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Marknadsföringen har därmed inte varit otillbörlig i detta avseende. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit ett överklagande av domen.
2019-12-05 - PMÖD 2019:33
Fråga om kravet på särskild måttfullhet vid marknadsföring av alkoholdryck. Förpackningar för vin, utformade som handväskor respektive stugor, vars grundform i betydande mån avviker från de förpackningar för s.k. lådviner som finns på marknaden, har ansetts inte vara förenliga med kravet på särskild måttfullhet. Domen får inte överklagas.
2019-12-17 - PMÖD 2019:34
Patent- och marknadsöverdomstolen har ändrat en dom från Patent- och marknadsdomstolen och bifallit Konsumentombudsmannens (KO) talan om förbud för försäkringsbolaget Amtrust International att i stöld- och skadeförsäkringar för nya mobiltelefoner och surfplattor använda sig av ett avtalsvillkor som strider mot en tvingande rättsregel i försäkringsavtalslagen (2005:104), FAL. Enligt det aktuella försäkringsvillkoret skulle ersättning inte betalas om telefonen eller surfplattan hade blivit stulen eller skadad på allmän plats då konsumenten inte haft uppsikt över telefonen eller surfplattan. Ett sådant villkor som begränsar försäkringens omfattning på grund av visst handlande, i det här fallet bristande uppsikt, är enligt Patent- och marknadsöverdomstolen rätteligen en s.k. säkerhetsföreskrift som enligt FAL i stället ska ge konsumenten viss men reducerad ersättning. Enligt FAL är det inte tillåtet för försäkrings-bolag att formulera en säkerhetsföreskrift som ett omfattningsvillkor. Av den tidigare Marknadsdomstolens praxis följer att ett avtalsvillkor som strider mot en tvingande rättsregel också är oskäligt enligt avtalsvillkorslagen (1994:1512). Det skulle också strida mot det EU-direktiv som ligger till grund för bestämmelserna i avtalsvillkorslagen att tillämpa ett sådant villkor. Såväl det irländska försäkringsbolaget, AmTrust International, som dess svenska generalagent AmTrust Nordic AB har vid vite av 3 000 000 kr förbjudits att tillämpa villkoret eller väsentligen samma villkorDomen får överklagas.
2019-12-20 - PMÖD 2019:35
Målet gällde en tjänst på internet för fildelning av filmer. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att det genom tjänsten skedde en olovlig överföring av filmverk till de flera tusen användare som potentiellt kunde titta på filmverken. Vidare har Patent- och marknadsöverdomstolen funnit att en man som under nästan tre år bl.a. övervakat driften av tjänsten samt hanterat kontakter med de bolag vars drift fildelningstjänsten varit beroende av är ansvarig för överföring till allmänheten av ett 100-tal upphovsrättsligt skyddade filmverk. Straffvärdet för brottsligheten motsvarar fängelse i 8 månader. Han döms därför för brott mot upphovsrättslagen till villkorlig dom kombinerad med dagsböten. Domen innebär att Patent- och marknadsöverdomstolen i huvudsak har fastställt Patent- och marknadsdomstolens dom i överklagade delar.
2019-12-23 - PMÖD 2019:36
I mål om ifrågasatt otillbörlig marknadsföring av alkoholdryck i en annons i dagspress har Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) upphävt Patent- och marknadsdomstolens (PMD) dom och lämnat Konsumentombudsmannens (KO) talan utan bifall. KO hade vid PMD yrkat förbud mot påståenden i annonsen om att den aktuella drycken, ett mousserande rosévin, var ett FYND, att det REKOMMENDERAS och att det var ett UTMÄRKT ALTERNATIV TILL DEN STORA FESTEN. PMD hade bifallit talan såvitt avsåg det först- och sistnämnda påståendet. PMÖD bedömde emellertid att inget av påståendena i annonsen stod i strid med kravet enligt alkohollagen på särskild måttfullhet i marknadsföring av alkoholdrycker. I domen angav PMÖD även att det vid prövning av marknadsföring av alkoholdrycker i varje enskilt fall ska bedömas om ett förbud är förenligt med EU-rättens regler om fri rörlighet av varor. Domen får inte överklagas.
2019-01-15