Sökord
Dödsbodelägare
20 avgöranden med nyckelordet Dödsbodelägare, nyaste först. Nyckelorden är Domstolsverkets egna.
NJA (17)
- Högsta domstolen, mål T 5816-24 Dom eller beslut (2026)
Att en skuld tagits upp i en bouppteckning har ansetts innebära att gäldenären erkänt fordringen gentemot en borgenär som var efterarvinge i den avlidnes dödsbo. Preskriptionsavbrott hade därmed skett. - Högsta domstolen, mål Ö 374-24 Dom eller beslut (2025)
Förutsättningar för en dödsbodelägare att med stöd av 19 kap. 12 a § ärvdabalken väcka och föra talan i eget namn men för dödsboets räkning. Samma dag avgjordes på motsvarande sätt mål Ö 376-24. - NJA 2025 s. 20 «De neutrala dödsbodelägarna» (2025)
Förutsättningar för en dödsbodelägare att med stöd av 19 kap. 12 a § ärvdabalken väcka och föra talan i eget namn men för dödsboets räkning. Samma dag avgjordes på motsvarande sätt mål Ö 376-24. - NJA 2018 s. 405 «Arvskiftet i Västerås» (2016)
En talan om klander av arvskifte ska som huvudregel föras mot alla övriga dödsbodelägare. Även en klandertalan som är riktad mot enbart vissa dödsbodelägare ska dock prövas, när det framstår som klart att det inte skulle fylla någon praktisk funktion att väcka… - NJA 2011 s. 792 «Brunnen» (2011)
Klagan över domvilla. Ska frågan om klagan fyller en praktisk funktion i visst fall prövas som en processförutsättning eller i sak? - Dödsbodelägarna i ett dödsbo, vars rätt var i fråga, har ansetts ha rätt att föra talan i såväl boets som eget namn när dödsbo… - NJA 2009 s. 143 (2009)
Bestämmelserna i 18 kap. 1 och 1 a §§ ärvdabalken utgör inte hinder mot att en eller flera enskilda dödsbodelägare för talan mot andra dödsbodelägare, när denna talan hänför sig till arvskiftet och inte till någon förvaltningsåtgärd som rör dödsboet. - NJA 2007 s. 69 «Den tredje delägaren» (2007)
Två av tre delägare i ett dödsbo, som var avträtt till förvaltning av boutredningsman, har väckt talan i eget namn men för dödsboets räkning mot den tredje delägaren och en utomstående. Talan mot dödsbodelägaren har stött sig på en annan rättslig grund än tala… - NJA 2005 s. 400 (2005)
Vid makes död har den efterlevande maken avstått från sin rätt vid arvskiftet till förmån för den avlidne makens barn. Fråga om barnen, som vid den efterlevande makens död saknat rätt till efterarv, är arvsberättigade i den mening som avses i 3 kap. 8 § ärvdab… - NJA 2004 s. 529 (2004)
Fråga huruvida en i dödsbo förordnad boutredningsman bör entledigas på ansökan av dödsbodelägarna när mot dödsboet görs gällande anspråk som är tvistiga. - NJA 2001 s. 59 (2001)
En efterlevande make har avstått från kvotdelar av sin rätt enligt ett inbördes testamente med förbehåll att delarna skulle tillfalla endast vissa av de i testamentet angivna sekundosuccessorerna. Dessa har trots förbehållet blivit dödsbodelägare genom avståen… - NJA 1995 s. 148 «Arvsavstående och boutredningsman» (1995)
Fråga, vid ansökan om att ett dödsbo skall avträdas till förvaltning av boutredningsman, under vilka förutsättningar den som åberopar ett tvistigt anspråk på universell testamentsrätt skall kunna provisoriskt anses som dödsbodelägare. - NJA 1989 s. 452 (1989)
A avled och efterlämnade som ensam dödsbodelägare och arvinge B. Sedan bouppteckningen efter A registrerats har utmätning för B:s skulder ansetts kunna ske av egendom som tillhört A. - NJA 1989 s. 342 (1989)
Bland ett dödsbos tillgångar fanns en redovisningsfordran gentemot ett aktiebolag. För en statens fordran mot en av dödsbodelägarna utmätte kronofogdemyndighet dennes andel i fordringen och meddelade bolaget förbud att betala ut något av det utmätta till annan… - NJA 1985 s. 414 «De två boskillnaderna» (1985)
En man avled 1979 och efterlämnade som dödsbodelägare sin hustru och en utom äktenskap född dotter. Under en kort period i slutet av 1969 hade makarna företagit en serie rättshandlingar - äktenskapsförord och bodelningar - vilka sammantagna fått till resultat … - NJA 1984 s. 263 (1984)
Vid bouppteckning efter fader till barn utom äktenskap - fött före 1969 - har endast efterarvinge känt till barnets existens. Fråga vid tillämpning av punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1969:621) om ändring i ärvdabalken, om detta förhållande kunde … - NJA 1982 s. 125 (1982)
I bouppteckning gjord anteckning om arvsavstående till förmån för A och B har felformulerats så, att A och B kommit att framstå som dödsbodelägare. Rätteligen hade A och B intagit en ställning jämförlig med legatariers. Tilläggsbouppteckning har ansetts böra s… - NJA 1981 s. 548 (1981)
Dödsbodelägares klandertalan mot bodelning och arvskifte som förrättats av boutredningsman riktas enligt stämningsansökningen mot dödsboet, företrätt av boutredningsmannen. Först genom en efter klandertidens utgång till rätten inkommen skrift klargörs, att död…
HFD (1)
- HFD 2016 ref. 32 (2016)
En frånskild make ska kallas till bouppteckningsförrättning med anledning av den tidigare makens bortgång när bodelning med anledning av äktenskapsskillnaden inte har ägt rum.
RH (2)
- RH 2024:46 (2024)
Fråga om talerätt vid ansökan om entledigande av boutredningsman (19 kap. 5 § ärvdabalken). - RH 2024:36 (2024)
Sedan tingsrätten på ansökan av en dödsbodelägare beslutat att utse en god man enligt 19 kap. 17 § ärvdabalken för att utöva tillsyn över boutredningens förvaltning har fråga uppkommit om kostnaden för den gode mannen ska avräknas från dödsbodelägarens andel i…