--- citation: Högsta förvaltningsdomstolen, mål 8093-25 court: Högsta förvaltningsdomstolen series: "https://ratiolex.se/hfd/" type: DOM_ELLER_BESLUT date: 2026-10-22 published: 2026-10-22 retrieved: 2026-10-22 case_numbers: - 8093-25 url: "https://ratiolex.se/hfd/2026/mal-8093-25/" source: "https://rattspraxis.etjanst.domstol.se/api/v1/publiceringar/90524d15-dfc4-40cd-9d6c-a30f7cf8e285" source_organization: Domstolsverket license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Högsta förvaltningsdomstolen, mål 8093-25 Fråga om hur giltighetstiden för extra pass ska beräknas --- ## HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT Mål nr 8093-25 meddelat i Stockholm den 22 oktober 2026 ## KLAGANDE AA ## MOTPART Polismyndigheten 106 75 Stockholm ## ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 19 december 2025 i mål nr 2815-24 ## SAKEN Pass ___________________ ## HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE Högsta förvaltningsdomstolen skriver av målet. ## BAKGRUND 1.Pass kan utfärdas som vanligt pass eller särskilt pass. En form av särskilt pass är extra pass. Extra pass får utfärdas för den som innehar ett vanligt pass och som för sitt arbete eller av annat särskilt skäl har behov av mer än ett giltigt pass. Extra pass får utfärdas att gälla för den tid under vilken behov av detta kan beräknas föreligga, dock inte med längre giltighetstid än den som gäller för passinnehavarens vanliga pass. 2. AA ansökte om extra pass med samma giltighetstid – fem år – som hans vanliga pass. Av utredningen framgår följande. 3. AA är sedan 2017 anställd som avdelningschef för Svenska kyrkan i utlandet. Som avdelningschef reser han regelbundet till Svenska kyrkans församlingar och till ekumeniska organisationer och systerkyrkor i hela världen. Flera av de länder han reser till kräver visering. Handläggningstiden för en visering kan uppgå till en månad och under den tiden finns passet hos den utländska viseringsmyndigheten. Viseringsstämplar från vissa länder är dessutom inkompatibla med varandra. AAs resmönster har varit detsamma alltsedan han tillträdde tjänsten. 4. AA har lämnat in en redogörelse för sitt resmönster för tiden fram t.o.m. 2029. För tiden t.o.m. december 2025 är redogörelsen detaljerad med exakta datum för respektive resmål. För perioden 2026–2029 framgår vilka länder som han avser att besöka varje år och antalet resor som är planerade till varje land. Planeringen utgår från hur hans resmönster har sett ut tidigare år. 5. Polismyndigheten biföll delvis AAs ansökan och beviljade honom i juli 2024 extra pass med en giltighetstid t.o.m. den 30 juni 2026. Enligt Polismyndigheten hade AA visat att han hade ett resmönster i sitt arbete som medförde att han hade behov av extra pass. Underlaget gav dock inte stöd för att behovet kunde antas vara oförändrat under en längre tid än t.o.m. den 30 juni 2026. 6. AA överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Växjö som biföll överklagandet och ändrade Polismyndighetens beslut på så sätt att giltighetstiden för det extra passet bestämdes till fem år, dock längst under den giltighetstid som gällde för AAs vanliga pass. 7. Polismyndigheten överklagade till Kammarrätten i Jönköping som biföll överklagandet och fastställde Polismyndighetens beslut. ## YRKANDEN M.M. 8. AA yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen ska fastställa förvaltningsrättens avgörande. 9. Polismyndigheten anser att överklagandet ska avslås och anför följande. 10. Passlagstiftningen präglas av restriktivitet och huvudprincipen är att en svensk medborgare ska vara innehavare av endast ett pass. Den restriktivitet som gäller för att utfärda extra pass bör även gälla för att bestämma giltighetstiden för passet. När Polismyndigheten bestämmer giltighetstiden kan myndigheten inte bortse från att det finns en möjlighet att behovet av extra pass upphör till följd av att sökanden avslutar sin anställning eller får ändrade arbetsuppgifter. Ändrade förhållanden kan i och för sig leda till att passet ska återkallas. Sådana förhållanden kommer dock normalt sett inte till Polismyndighetens kännedom varför myndigheten, redan när den utfärdar extra pass, bör ta hänsyn till möjligheten att sökandens arbetssituation kan komma att ändras. En bedömning av hur länge sökanden kan beräknas ha behov av extra pass innebär i praktiken att myndigheten tar ställning till hur länge sökandens arbetssituation kan beräknas kvarstå oförändrad. ## SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET ### Rättslig reglering m.m. 11. Av 3 § första och tredje styckena passlagen (1978:302) framgår att pass utfärdas som vanligt pass eller särskilt pass. Särskilt pass kan bl.a. utfärdas som extra pass. Giltighetstiden för ett vanligt pass är enligt andra stycket som regel fem år. 12. Enligt 14 § passförordningen (1979:664) får extra pass utfärdas för den som innehar ett vanligt pass och som för sitt arbete eller av annat särskilt skäl har behov av mer än ett giltigt pass. Av 16 § framgår att extra pass får utfärdas att gälla för den tid under vilken behov av detta kan beräknas föreligga, dock inte med längre giltighetstid än den som gäller för passinnehavarens vanliga pass. 13. Av 12 § andra stycket passlagen följer att ett extra pass ska återkallas, när de skäl som har lett till att passet utfärdades inte längre finns. 14. Huvudprincipen är att en svensk medborgare ska vara innehavare av endast ett pass och användningen av särskilda pass bör därför minimeras (prop. 2004/05:119 s. 31). ## Högsta förvaltningsdomstolens bedömning 15. Det är i målet ostridigt att AA har behov av extra pass för sitt arbete och frågan är enbart hur giltighetstiden för detta pass ska beräknas. 16. Hur en persons behov av extra pass för sitt arbete kommer att se ut i framtiden kan aldrig med säkerhet förutses och osäkerheten ökar ju längre fram i tiden som behovet av extra pass görs gällande. Beräkningen av giltighetstiden måste alltså grunda sig på antaganden om ett framtida resmönster. Vid den beräkningen är vad som är känt om personens resmönster under tidigare år av stor betydelse. Av betydelse är även vad som är känt om den verksamhet i vilken resorna ska företas, såsom dess karaktär, hur länge den har pågått och om det finns indikationer på att den kan komma att förändras med ett förändrat resmönster som följd. 17. Beräkningen av giltighetstiden bör alltså grunda sig på konkreta omständigheter som går att fastställa vid tidpunkten för beslutet om extra pass. Hypotetiska omständigheter som, om de förverkligas, kan leda till ett förändrat resmönster – såsom att sökandens arbetsförhållanden kan komma att ändras – bör däremot enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening inte beaktas. 18. Om förhållandena ändras under giltighetstiden kan det i stället bli aktuellt för Polismyndigheten att återkalla det extra passet (12 § andra stycket passlagen). Av förarbetena framgår att lagstiftaren var medveten om svårigheterna att avgöra för hur lång tid som ett särskilt pass kan behövas men valde att inte tidsbegränsa giltighetstiden för sådana pass eftersom man ansåg att skyldigheten att i vissa fall återkalla passet räckte för att minimera användningen av särskilda pass (prop. 2004/05:119 s. 31). 19. Av utredningen framgår att AA alltsedan han 2017 tillträdde tjänsten som avdelningschef för Svenska kyrkans utlandsverksamhet har uppvisat ett resmönster som gör att han har behov av extra pass i sitt arbete. Han har för tiden fram t.o.m. december 2025 lämnat en detaljerad redogörelse för sitt resande och för tiden därefter har han gjort en planering baserad på tidigare års resande. Det fanns vid tiden för Polismyndighetens beslut inga indikationer på att hans resmönster skulle komma att förändras under perioden 2026–2029. 20. Vid en sammantagen bedömning finner Högsta förvaltningsdomstolen att AAs behov av extra pass vid tiden för Polismyndighetens beslut kunde beräknas föreligga under hela den tid som hans ansökan om extra pass avsåg. Polis-myndigheten borde därför ha bestämt giltighetstiden för passet till fem år, dock inte längre giltighetstid än den som gällde för AAs vanliga pass. 21. Giltighetstiden för det av Polismyndigheten utfärdade extra passet har numera löpt ut och kan därmed inte förlängas. Målet ska därför skrivas av. I avgörandet har deltagit justitieråden Henrik Jermsten, Margit Knutsson, Per Classon, Mikael Westberg och Karin Attorps. Föredragande har varit justitiesekreteraren Emma Annelund. --- Källa: Domstolsverkets rättspraxisdatabas. Kontrollera mot originalet innan avgörandet åberopas: https://rattspraxis.etjanst.domstol.se/api/v1/publiceringar/90524d15-dfc4-40cd-9d6c-a30f7cf8e285