Ratio Lex / Lagrum / SFS 1970:994

Lagrum · SFS 1970:994

jordabalken

520 avgöranden som anger lagrum i SFS 1970:994, grupperade per kapitel och paragraf. Författningstext: riksdagen.se.

7 § · 42 § · 46 § · 1 kap. 1 § · 1 kap. 3 § · 1 kap. 5 § · 2 kap. 1 § · 2 kap. 2 § · 2 kap. 3 § · 2 kap. 4 § · 2 kap. 5 § · 2 kap. 7 § · 2 kap. 73 § · 3 kap. 1 § · 3 kap. 3 § · 4 kap. 1 § · 4 kap. 2 § · 4 kap. 3 § · 4 kap. 4 § · 4 kap. 5 § · 4 kap. 6 § · 4 kap. 7 § · 4 kap. 11 § · 4 kap. 12 § · 4 kap. 14 § · 4 kap. 17 § · 4 kap. 18 § · 4 kap. 19 § · 4 kap. 19 a § · 4 kap. 19 c § · 4 kap. 28 § · 4 kap. 29 § · 5 kap. 1 § · 6 kap. 2 § · 6 kap. 3 § · 6 kap. 4 § · 6 kap. 7 a § · 6 kap. 8 § · 7 kap. 2 § · 7 kap. 3 § · 7 kap. 5 § · 7 kap. 9 § · 7 kap. 11 § · 7 kap. 13 § · 7 kap. 14 § · 7 kap. 16 § · 7 kap. 17 § · 7 kap. 22 § · 7 kap. 29 § · 7 kap. 31 § · 8 kap. 1 § · 8 kap. 4 § · 8 kap. 8 § · 8 kap. 19 § · 8 kap. 23 § · 8 kap. 30 § · 8 kap. 32 § · 8 kap. 33 § · 9 kap. 2 § · 9 kap. 8 § · 9 kap. 10 § · 9 kap. 12 § · 9 kap. 18 § · 9 kap. 26 § · 9 kap. 28 § · 9 kap. 31 § · 10 kap. 1 § · 10 kap. 4 § · 10 kap. 5 § · 10 kap. 7 § · 10 kap. 20 § · 11 kap. 5 § · 11 kap. 6 a § · 11 kap. 6 b § · 11 kap. 7 § · 12 kap. 1 § · 12 kap. 3 § · 12 kap. 4 § · 12 kap. 6 § · 12 kap. 7 § · 12 kap. 8 § · 12 kap. 9 § · 12 kap. 10 § · 12 kap. 11 § · 12 kap. 15 § · 12 kap. 16 § · 12 kap. 18 d § · 12 kap. 18 f § · 12 kap. 19 § · 12 kap. 19 a § · 12 kap. 20 § · 12 kap. 21 § · 12 kap. 22 § · 12 kap. 23 § · 12 kap. 24 § · 12 kap. 24 a § · 12 kap. 25 § · 12 kap. 26 § · 12 kap. 27 § · 12 kap. 31 § · 12 kap. 32 § · 12 kap. 33 § · 12 kap. 34 § · 12 kap. 35 § · 12 kap. 37 § · 12 kap. 38 § · 12 kap. 39 § · 12 kap. 40 § · 12 kap. 42 § · 12 kap. 43 § · 12 kap. 44 § · 12 kap. 45 § · 12 kap. 45 a § · 12 kap. 46 § · 12 kap. 47 § · 12 kap. 49 § · 12 kap. 51 § · 12 kap. 52 § · 12 kap. 54 § · 12 kap. 55 § · 12 kap. 55 d § · 12 kap. 55 e § · 12 kap. 55 f § · 12 kap. 57 § · 12 kap. 58 § · 12 kap. 58 a § · 12 kap. 58 b § · 12 kap. 59 § · 12 kap. 61 § · 12 kap. 64 § · 12 kap. 65 § · 12 kap. 65 a § · 12 kap. 71 § · 12 kap. 72 § · 12 kap. 73 § · 13 kap. 1 § · 13 kap. 6 § · 13 kap. 7 § · 13 kap. 11 § · 13 kap. 14 § · 13 kap. 15 § · 13 kap. 17 § · 13 kap. 24 § · 13 kap. 26 § · 14 kap. 1 § · 14 kap. 5 § · 14 kap. 6 § · 14 kap. 11 § · 16 kap. 1 § · 18 kap. 1 § · 18 kap. 2 § · 18 kap. 3 § · 18 kap. 9 § · 19 kap. 3 § · 19 kap. 10 § · 19 kap. 16 § · 19 kap. 17 § · 19 kap. 22 § · 19 kap. 30 § · 19 kap. 32 § · 20 kap. 6 § · 20 kap. 7 § · 20 kap. 10 § · 20 kap. 14 § · 21 kap. 5 § · 22 kap. 1 § · 22 kap. 2 § · 22 kap. 4 § · 22 kap. 10 § · 22 kap. 13 § · 23 kap. 2 § · övrigt

7 § (1)

1. NJA 1998 s. 610 (1998)
   En kommun överlät genom ett köpekontrakt ett område av en fastighet med förbehåll för kommunfullmäktiges godkännande. Fastän de kommunala representanter som undertecknade köpekontraktet inte var behöriga att binda kommunen vid köpet och kommunen hade obegränsa…

42 § (1)

1. RH 2023:33 (2023)
   Hyresnämndsmål. I målet var fråga om störningar i en studentkorridor. Hovrätten uttalade att boendeformen i viss mån påverkar vilka störningar som skäligen bör tålas. Hovrätten framhöll att boendeformen innebär att de boende inte kan välja att undvika varandra…

46 § (1)

1. RH 2023:33 (2023)
   Hyresnämndsmål. I målet var fråga om störningar i en studentkorridor. Hovrätten uttalade att boendeformen i viss mån påverkar vilka störningar som skäligen bör tålas. Hovrätten framhöll att boendeformen innebär att de boende inte kan välja att undvika varandra…

1 kap. 1 § (5)

1. Högsta domstolen, mål T 3007-24 Dom eller beslut (2025)
   Bättre rätt till meteorit. Särskilt frågan om en meteorit ska anses utgöra en del av den fasta egendom som den fallit ned på eller om den ska anses som lös egendom.
2. NJA 2025 s. 897 «Meteoriten» (2025)
   Bättre rätt till meteorit. Särskilt frågan om en meteorit ska anses utgöra en del av den fasta egendom som den fallit ned på eller om den ska anses som lös egendom.
3. NJA 2015 s. 961 (2015)
   Teleledningar och tillhörande utrustning som installerats i marken och i byggnader har inte blivit fastighets- eller byggnadstillbehör enligt jordabalken.
4. NJA 2014 s. 35 «Torkanläggningen i Maglaby» (2014)
   Fråga om föremål som har tillförts av endast en av två ägare till en fastighet har blivit byggnadstillbehör.
5. NJA 2001 s. 46 (2001)
   Mjölkkvot har ansetts inte ingå i fastighetspant.

1 kap. 3 § (1)

1. MÖD 2011:14 (2011)
   Fastighetsbestämning avseende hävd och överenskommelse enligt 18 § JP ----- Överenskommelse mellan grannar för femtio år sedan om fastighetsgräns åberopades i mål om fastighetsbestämning. Gränsen hade hävdats oklandrat under lång tid med placering av uthus och…

1 kap. 5 § (2)

1. MÖD 2022:29 (2022)
   Fastighetsbestämning ----- Fråga om ett skär, som utgör en egen fastighet, drar vatten till sig eller inte. Mark- och miljööverdomstolen har med hänsyn till omständigheterna vid fastigheternas försäljning kommit fram till att skäret inte drar vatten till sig o…
2. NJA 1984 s. 148 «Fisket i Torringen» (1984)
   Rätt till fiske i en del av en sjö (Torringen) har på grund av urminnes hävd förklarats tillkomma en by, som inte äger strand vid sjön, vid sidan av de strandägande skifteslagens fiskerätt.

2 kap. 1 § (6)

1. NJA 2021 s. 277 «Estrids hus» (2021)
   Fastighetstillbehör. En byggnad och en fastighet ska anses ha kommit i samme ägares hand även när fastigheten och byggnaden har kommit att ägas av samma personer men med olika andelar.
2. MÖD 2016:36 (2016)
   Föreläggande om underhållsåtgärder på damm ----- Länsstyrelsens föreläggande mot en fastighetsägare med en vattenanläggning på fastigheten att vidta åtgärder för att uppfylla vattenhushållningsbestämmelserna i tillståndet och dammanläggningens funktion har fas…
3. HFD 2016 ref. 26 (2016)
   Luftningsbassänger och flissilor har vid fastighetstaxeringen ansetts utgöra allmänna fastighetstillbehör och inte industritillbehör. Förhandsbesked angående fastighetstaxering.
4. NJA 2004 s. 542 (2004)
   På en fastighet, som inte förvärvats för sambors gemensamma boende, har under samboförhållandes bestånd till en befintlig byggnad uppförts en tillbyggnad, avsedd för sådant ändamål. Fråga om tillbyggnaden, hela byggnaden eller fastigheten skall ingå i bodelnin…
5. NJA 1986 s. 513 (1986)
   En person har på en fastighet som tillhörde hans sambo anbragt olika föremål som enligt 2 kap 1 och 2 §§ JB kan utgöra tillbehör till fastighet. Fråga om äganderätten till föremålen.
6. NJA 1985 s. 365 «Siloanläggningen på Stenstan» (1985)
   Spörsmål huruvida siloanläggning utgjorde fastighetstillbehör. 2 kap 1 och 4 §§ JB. I besvärsmål rörande exekutiv försäljning av fastighet har avgörandet ansetts inte kunna grundas på omständighet som ej av part åberopats till grund för hans talan.

2 kap. 2 § (5)

1. HFD 2017 ref. 36 (2017)
   Anskaffningsutgiften för en solcellsanläggning på en lantbruksfastighet har varken fördelats mellan de olika byggnader som anläggningen betjänar eller hänförts till byggnadsinventarier utan har i sin helhet räknats in i anskaffningsvärdet för byggnaden där den…
2. NJA 1997 s. 699 (1997)
   Parabolantenn har ansetts utgöra byggnadstillbehör.
3. NJA 1996 s. 139 (1996)
   Sedan en villafastighet försålts exekutivt har köparna hos kronofogden ansökt om handräckning för att återfå viss egendom, bl a diskmaskin och motorenhet till centraldammsugare, vilka bortforslats av tidigare ägare. Invändning att diskmaskinen och motorenheten…
4. NJA 1986 s. 513 (1986)
   En person har på en fastighet som tillhörde hans sambo anbragt olika föremål som enligt 2 kap 1 och 2 §§ JB kan utgöra tillbehör till fastighet. Fråga om äganderätten till föremålen.
5. NJA 1985 s. 232 (1985)
   På en fastighet, på vilken drivs handelsträdgårdsrörelse, har installerats en fliseldningsanläggning som sålts med äganderättsförbehåll. Sedan fastigheten försålts uppkommer fråga huruvida anläggningen utgör byggnadstillbehör eller industritillbehör. 2 kap 2,3…

2 kap. 3 § (4)

1. NJA 2007 s. 652 «Bultens förvärv» (2007)
   En hyresgäst har överlåtit lösören till fastighetsägaren men behållit besittningen till egendomen. Fastighetsägaren har ansetts skyddad mot hyresgästens konkursborgenärer redan genom avtalet, eftersom lösörena genom avtalet blivit tillbehör till hans fasta ege…
2. NJA 1997 s. 660 (1997)
   Beslut i fråga som av TR hänskjutits till HD:s prövning. En flytdocka, som är lösöre och som utgjorde industritillbehör, har sålts utan att tradition eller förfarande enligt lösöreköpslagen ägt rum. Sedermera inskrevs förklaring enligt 2 kap 3 § JB. Säljaren f…
3. RH 1997:65 (1997)
   I köp av en fastighet ingick industritillbehör. Efter förvärvet men innan stämpelskatt hade fastställts avgav köparen en sådan förklaring som avses i 2 kap. 3 § jordabalken beträffande tillbehören. Värdet av tillbehören avräknades inte från köpeskillingen vid …
4. NJA 1985 s. 232 (1985)
   På en fastighet, på vilken drivs handelsträdgårdsrörelse, har installerats en fliseldningsanläggning som sålts med äganderättsförbehåll. Sedan fastigheten försålts uppkommer fråga huruvida anläggningen utgör byggnadstillbehör eller industritillbehör. 2 kap 2,3…

2 kap. 4 § (4)

1. NJA 2021 s. 277 «Estrids hus» (2021)
   Fastighetstillbehör. En byggnad och en fastighet ska anses ha kommit i samme ägares hand även när fastigheten och byggnaden har kommit att ägas av samma personer men med olika andelar.
2. RH 2016:51 (2016)
   Hyresnämndsmål. Hyresgästerna gjorde gällande att hyresvärden hade eftersatt underhållet i prövningslägenheten och begärde att hyresvärden skulle åläggas att byta ut trasiga persienner i köket. Hovrätten konstaterade att det inte krävs att det föreligger hinde…
3. NJA 2002 s. 561 (2002)
   Fråga om gåvobeskattning av en tillbyggnad som nyttjanderättshavare låtit göra på byggnad som hör till fast egendom.
4. NJA 1985 s. 365 «Siloanläggningen på Stenstan» (1985)
   Spörsmål huruvida siloanläggning utgjorde fastighetstillbehör. 2 kap 1 och 4 §§ JB. I besvärsmål rörande exekutiv försäljning av fastighet har avgörandet ansetts inte kunna grundas på omständighet som ej av part åberopats till grund för hans talan.

2 kap. 5 § (1)

1. NJA 1985 s. 232 (1985)
   På en fastighet, på vilken drivs handelsträdgårdsrörelse, har installerats en fliseldningsanläggning som sålts med äganderättsförbehåll. Sedan fastigheten försålts uppkommer fråga huruvida anläggningen utgör byggnadstillbehör eller industritillbehör. 2 kap 2,3…

2 kap. 7 § (2)

1. NJA 2000 s. 43 (2000)
   Fråga om rätt för annan än fastighetsägaren att påkalla försäljning enligt lagen om samäganderätt av byggnader som utgör tillbehör till fast egendom.
2. NJA 1997 s. 660 (1997)
   Beslut i fråga som av TR hänskjutits till HD:s prövning. En flytdocka, som är lösöre och som utgjorde industritillbehör, har sålts utan att tradition eller förfarande enligt lösöreköpslagen ägt rum. Sedermera inskrevs förklaring enligt 2 kap 3 § JB. Säljaren f…

2 kap. 73 § (1)

1. RH 2016:3 (2015)
   I mål om förlängning av hyresavtal avslogs hyresgästens yrkande mot tredje man om edition. Tredje mans yrkande om ersättning för rättegångskostnader avslogs.

3 kap. 1 § (6)

1. NJA 2021 s. 473 «Grannhusets vattenskada» (2021)
   Ansvar för trasig dagvattenanläggning, när skada har uppkommit genom vatteninträngning på grannfastigheten.
2. NJA 2004 s. 743 (2004)
   Talan om förbud mot störande verksamhet från en grannfastighet skall tas upp av allmän domstol (tingsrätt), när kärandena i stämningsansökningen angett att den rättsliga grunden för talan finns i 3 kap. 1 § jordabalken och inte i miljöbalken.
3. NJA 1995 s. 720 (1995)
   Vid bebyggande av en fastighet har ägaren lagt igen en bäckfåra, genom vilken avrinning skett av dagvatten från en grannfastighet, vilket orsakat skada på denna fastighet. Fråga om det ålegat ägaren till den förra fastigheten att vidta åtgärder för att avrinni…
4. NJA 1994 s. 162 (1994)
   Fråga om tillämpning av den grannelagsrättsliga bestämmelsen i 3 kap 1 § JB.
5. NJA 1990 s. 71 «Oxelhäcken» (1990)
   I gränsen mellan två villafastigheter hade en oxelhäck planterats. En av fastighetsägarna lät mot den andres vilja toppklippa häcken i dess helhet. Talan om skadestånd på grund av ingreppet har lämnats utan bifall bl a med hänsyn till att häcken klipptes på de…
6. NJA 1983 s. 546 (1983)
   Fråga om allmän domstols behörighet att uppta mål vari yrkats förpliktande för statens vägverk att med avseende på allmän väg företa åtgärder till förebyggande av skada på fastighet som gränsar till vägen.

3 kap. 3 § (1)

1. NJA 1995 s. 720 (1995)
   Vid bebyggande av en fastighet har ägaren lagt igen en bäckfåra, genom vilken avrinning skett av dagvatten från en grannfastighet, vilket orsakat skada på denna fastighet. Fråga om det ålegat ägaren till den förra fastigheten att vidta åtgärder för att avrinni…

4 kap. 1 § (23)

1. NJA 2020 s. 723 «Vandrarhemmet i Lycksele» (2020)
   Prövning av om kraven enligt jordabalken vid fastighetsköp är uppfyllda gällande ett avtal betecknat som köpekontrakt/hyreskontrakt.
2. NJA 2020 s. 384 «Bostadsrätten i Brf Tallen» (2020)
   En kvinna köpte i eget namn men för en mans räkning en bostadsrätt och registrerades i bostadsrättsföreningens lägenhetsregister som ensam ägare. Bostadsrätten har ansetts kunna beläggas med kvarstad för fordran mot mannen.
3. MÖD 2017:43 (2017)
   Avvisad ansökan om avstyckning ----- En dom om bättre rätt till del av fastighet har inte kunnat läggas till grund för en ansökan om avstyckning när den åberopade köpehandlingen inte uppfyller jordabalkens formkrav.
4. NJA 2016 s. 689 (2016)
   Tolkning av avtal om köp av fast egendom. När köpekontrakt och köpebrev innehåller motstridiga uppgifter, bör köpekontraktet som regel läggas till grund för bedömningen av avtalsinnehållet.
5. NJA 2012 s. 1095 «Överförmyndaren» (2012)
   Formkravet vid fastighetsköp. När ska en av såväl köpare som säljare undertecknad köpehandling anses ha getts ut så att avtalsbundenhet har uppstått? Jfr NJA 2000 s. 747 I och II.
6. NJA 2010 s. 390 (2010)
   Fråga om ett överlåtelseförbud vid förvärv av en fastighet utgjorde hinder mot utmätning enligt 5 kap. 5 § UB. Vid bedömningen av om förvärvet skulle betraktas som en gåva eller ett köp, har en sidoöverenskommelse om att ett i fångeshandlingen avtalat vederlag…
7. RH 2010:53 (2010)
   Fråga om avkastning enligt 4 kap. 10 § jordabalken.
8. NJA 2002 s. 467 (2002)
   Fråga huruvida vid köpeavtal rörande fast egendom en i kontraktet intagen utfästelse från köparens sida att ge säljaren rätt att efter exploatering välja villafastighet inom det köpta området kan grunda skadeståndsskyldighet eller jämkning av köpeskillingen vi…
9. NJA 2000 s. 747 (2000)
   När köp av fast egendom skett genom att parterna undertecknat köpehandlingen vid skilda tillfällen, har köpet inte ansetts fullbordat redan genom den andra underskriften. Köpet har dock blivit bindande genom att köpehandlingen utgivits till den anlitade mäklar…
10. NJA 1998 s. 610 (1998)
    En kommun överlät genom ett köpekontrakt ett område av en fastighet med förbehåll för kommunfullmäktiges godkännande. Fastän de kommunala representanter som undertecknade köpekontraktet inte var behöriga att binda kommunen vid köpet och kommunen hade obegränsa…
11. NJA 1997 s. 336 (1997)
    Gåvoskatt. En make skänkte en tomträtt till sin hustru genom en gåvohandling som saknade uppgift om att gåvan var förenad med villkor om vederlag. Ett muntligt avtal om att hustrun samtidigt med förvärvet av tomträtten skulle överta betalningsansvar för lån so…
12. RH 1997:39 (1997)
    I ett avtal om köp av fast egendom har köparen förbundit sig att under vissa i avtalet angivna förutsättningar betala en tilläggsköpeskilling som skall beräknas på sätt anges i avtalet. Bestämmelsen om tilläggsköpeskilling har, i ärendet om lagfart, inte anset…
13. NJA 1996 s. 807 (1996)
    Förvärv av fast egendom eller tomträtt skall vid tillämpning av lagen (1996:837) om tillfällig nedsättning av stämpelskatt i vissa fall, när köpebrev har föregåtts av köpekontrakt med sedvanligt innehåll, anses ha skett genom upprättandet av köpekontraktet.
14. RH 1996:25 (1995)
    Sedan köpeavtal om överlåtelse av tomträtt underskrivits har säljaren inte längre ägt rätt att utan särskild överenskommelse härom upplåta lägenheter med hyresrätt.
15. NJA 1995 s. 178 «De tre fastighetsköparna» (1995)
    Ett köpekontrakt avseende en fastighet innehöll en bestämmelse att äganderätten skulle övergå till köparen först på tillträdesdagen. Innan köpet fullbordades träffade de tre köparna en inbördes överenskommelse om fördelning av köpeskillingen och uppdelning av …
16. NJA 1995 s. 135 (1995)
    Vid köp år 1986 av fastighet lämnades i köpehandlingarna oriktig uppgift om köpeskillingen, varför köpet enligt dåvarande lydelse av 4 kap 1 § JB blev ogiltigt. Förvärvare i senare led har ansetts ha rätt att till skydd för sitt förvärv åberopa 34 § avtalslage…
17. NJA 1993 s. 324 «Fastigheten Majfisken» (1993)
    Formkravet för överlåtelse av fast egendom i 4 kap 1 § JB har ansetts inte tillämpligt i fråga om överlåtelse av s k dold äganderätt till fastighet.
18. NJA 1991 s. 319 (1991)
    Fråga om tolkning av avtal, enligt vilket fastighetsmäklare under vissa förutsättningar var berättigad till provision i fall då försäljning inte kommit till stånd till följd av att fastighetsägaren valt att inte sälja fastigheten.
19. NJA 1987 s. 845 (1987)
    Fastighetsköp har återgått på den grund att köpeskillingen i köpekontraktet angetts lägre än det verkliga beloppet och köpet därför enligt 4 kap 1 § JB är ogiltigt. Fråga om skyldighet dels för köparen att ersätta skada på fastigheten som vållats genom hans va…
20. NJA 1987 s. 167 (1987)
    A sålde till B en fastighet för en avtalad köpeskilling av 280 000 kr. I köpehandlingarna angavs emellertid köpeskillingen till endast 180 000 kr. Återstående 100 000 kr skulle B betala enligt utfärdad revers. A väckte talan mot B och yrkade betalning enligt r…
21. NJA 1986 s. 366 «Kartskissen» (1986)
    I köpekontrakt rörande ett markområde hänvisades till en bifogad "kartskiss" på vilken områdets gränser utmärkts. Fråga huruvida parterna avtalat att köpet skulle avse ett mindre område än kartskissen utvisade. 4 kap 1 § JB.
22. NJA 1984 s. 482 «Markområdet i Slakmöre» (1984)
    Fråga, i visst fall, huruvida en som köpeavtal betecknad handling kunde anses uppfylla föreskriften i 4 kap 1 § JB att köpehandling skall innehålla förklaring av säljaren att egendomen överlåtes på köparen.
23. NJA 1982 s. 691 (1982)
    Vid överlåtelse av tomträtt angavs i köpekontrakt att köpeskillingen skulle motsvara det högsta försäljningspris statlig långivande myndighet fastställde och upptogs såsom preliminärt beräknat pris visst belopp samt föreskrevs bl a att, sedan försäljningsprise…

4 kap. 2 § (2)

1. NJA 1996 s. 807 (1996)
   Förvärv av fast egendom eller tomträtt skall vid tillämpning av lagen (1996:837) om tillfällig nedsättning av stämpelskatt i vissa fall, när köpebrev har föregåtts av köpekontrakt med sedvanligt innehåll, anses ha skett genom upprättandet av köpekontraktet.
2. NJA 1983 s. 550 (1983)
   I tvist mellan två tidigare samboende angående fastighet, som enligt köpehandling förvärvats av den ena av dem men till vilken den andre påstår sig vid köpet ha förvärvat samäganderätt, har den förstnämnda parten invänt att, även om förutsättningar i och för s…

4 kap. 3 § (8)

1. NJA 2021 s. 203 «Arrendet på Orust» (2021)
   Efter en fastighetsöverlåtelse, men innan förvärvaren tillträtt fastigheten, har den tidigare ägaren sagt upp ett på fastigheten beläget anläggningsarrende för villkorsändring. Fråga huruvida uppsägningen har gjorts av rätt part och därmed är giltig. Även fråg…
2. NJA 1997 s. 72 (1997)
   Avtal mellan delägare till jordbruksfastighet om förbud för enskild delägare att hos domstol begära försäljning av fastigheten har ansetts ha förfallit genom ikraftträdandet av lagen (1989:31) om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter. Denna lag har…
3. NJA 1996 s. 807 (1996)
   Förvärv av fast egendom eller tomträtt skall vid tillämpning av lagen (1996:837) om tillfällig nedsättning av stämpelskatt i vissa fall, när köpebrev har föregåtts av köpekontrakt med sedvanligt innehåll, anses ha skett genom upprättandet av köpekontraktet.
4. RH 1994:91 (1994)
   Köp av fast egendom. I köpekontrakt föreskrevs villkor som innebar att för det fall avstyckning ägde rum inom viss tid tillföll avstyckningen säljaren, men om så inte skedde erhöll köparen hela fastigheten. Villkoret har ansetts som ett s.k. svävarvillkor enli…
5. NJA 1994 s. 69 (1994)
   Sedan en fastighet bortgivits utan förbehåll har givaren och gåvotagarna träffat skriftlig överenskommelse om förköpsrätt för en av delägarna till de andras andelar. Överenskommelsen har ej ansetts bindande och därmed inte ansetts hindra en av gåvotagarna från…
6. NJA 1993 s. 468 (1993)
   Köpekontrakt och köpebrev avseende fast egendom innehöll ett förbud för köparen att sälja egendomen. Överlåtelseförbudet, som tillkommit i säljarens intresse, ansågs likväl sakna verkan mot köparens borgenärer. Egendomen ingick därför i köparens konkursbo. 4 k…
7. NJA 1993 s. 319 (1993)
   Ägarna av en fastighet har sålt den till ett av dem själva ägt handelsbolag för att uppnå skattemässiga fördelar. Säljaren har yrkat att köpet skall förklaras ogiltigt eftersom förutsättningen beträffande skatten brustit. Med hänsyn till dessa speciella omstän…
8. NJA 1986 s. 205 «Den medgivna hävningen» (1986)
   Fråga om betydelsen av att fastighetsköpare efter att ha erhållit lagfart på egendomen medgett säljarens talan om återgång eller hävning av fastighetsköpet.

4 kap. 4 § (5)

1. NJA 2021 s. 203 «Arrendet på Orust» (2021)
   Efter en fastighetsöverlåtelse, men innan förvärvaren tillträtt fastigheten, har den tidigare ägaren sagt upp ett på fastigheten beläget anläggningsarrende för villkorsändring. Fråga huruvida uppsägningen har gjorts av rätt part och därmed är giltig. Även fråg…
2. NJA 2020 s. 470 «Kommunens hävningsförklaring» (2020)
   Om det i ett köpeavtal avseende fast egendom finns ett villkor om att köpebrev ska upprättas när köpeskillingen är betald, krävs en hävningsförklaring om säljaren inte vill stå fast vid köpet vid köparens betalningsdröjsmål. Säljarens hävningsförklaring skicka…
3. NJA 1998 s. 610 (1998)
   En kommun överlät genom ett köpekontrakt ett område av en fastighet med förbehåll för kommunfullmäktiges godkännande. Fastän de kommunala representanter som undertecknade köpekontraktet inte var behöriga att binda kommunen vid köpet och kommunen hade obegränsa…
4. NJA 1996 s. 807 (1996)
   Förvärv av fast egendom eller tomträtt skall vid tillämpning av lagen (1996:837) om tillfällig nedsättning av stämpelskatt i vissa fall, när köpebrev har föregåtts av köpekontrakt med sedvanligt innehåll, anses ha skett genom upprättandet av köpekontraktet.
5. NJA 1995 s. 178 «De tre fastighetsköparna» (1995)
   Ett köpekontrakt avseende en fastighet innehöll en bestämmelse att äganderätten skulle övergå till köparen först på tillträdesdagen. Innan köpet fullbordades träffade de tre köparna en inbördes överenskommelse om fördelning av köpeskillingen och uppdelning av …

4 kap. 5 § (5)

1. NJA 2021 s. 203 «Arrendet på Orust» (2021)
   Efter en fastighetsöverlåtelse, men innan förvärvaren tillträtt fastigheten, har den tidigare ägaren sagt upp ett på fastigheten beläget anläggningsarrende för villkorsändring. Fråga huruvida uppsägningen har gjorts av rätt part och därmed är giltig. Även fråg…
2. NJA 2010 s. 58 (2010)
   Mäklarprovision. När uppdraget lämnats av en näringsidkare har, till skillnad från när uppdraget lämnats av en privatperson, en mäklare ansetts berättigad till provision, oavsett att överlåtelseavtalet hävts därför att den av mäklaren anvisade köparen inte ful…
3. NJA 1996 s. 807 (1996)
   Förvärv av fast egendom eller tomträtt skall vid tillämpning av lagen (1996:837) om tillfällig nedsättning av stämpelskatt i vissa fall, när köpebrev har föregåtts av köpekontrakt med sedvanligt innehåll, anses ha skett genom upprättandet av köpekontraktet.
4. NJA 1995 s. 178 «De tre fastighetsköparna» (1995)
   Ett köpekontrakt avseende en fastighet innehöll en bestämmelse att äganderätten skulle övergå till köparen först på tillträdesdagen. Innan köpet fullbordades träffade de tre köparna en inbördes överenskommelse om fördelning av köpeskillingen och uppdelning av …
5. NJA 1986 s. 146 «Den uteblivna mäklarprovisionen» (1986)
   Spörsmål om fastighetsmäklares rätt till provision när i köpekontrakt, som tillkommit genom hans förmedling, avtalats bl a att köpebrev skulle upprättas mot att säljaren erhöll köpeskillingen men köpeavtalet hävts på grund av att köparen inte full gjort sin be…

4 kap. 6 § (2)

1. NJA 1996 s. 807 (1996)
   Förvärv av fast egendom eller tomträtt skall vid tillämpning av lagen (1996:837) om tillfällig nedsättning av stämpelskatt i vissa fall, när köpebrev har föregåtts av köpekontrakt med sedvanligt innehåll, anses ha skett genom upprättandet av köpekontraktet.
2. RH 1994:91 (1994)
   Köp av fast egendom. I köpekontrakt föreskrevs villkor som innebar att för det fall avstyckning ägde rum inom viss tid tillföll avstyckningen säljaren, men om så inte skedde erhöll köparen hela fastigheten. Villkoret har ansetts som ett s.k. svävarvillkor enli…

4 kap. 7 § (3)

1. NJA 2021 s. 203 «Arrendet på Orust» (2021)
   Efter en fastighetsöverlåtelse, men innan förvärvaren tillträtt fastigheten, har den tidigare ägaren sagt upp ett på fastigheten beläget anläggningsarrende för villkorsändring. Fråga huruvida uppsägningen har gjorts av rätt part och därmed är giltig. Även fråg…
2. NJA 1991 s. 262 (1991)
   Fråga huruvida domstol i mål angående fastighetsreglering ägt ingå i prövning av visst förhållande, som inte åberopats av klaganden. 4 kap 7 § JB.
3. NJA 1987 s. 211 (1987)
   Fråga huruvida köp av område av fastighet blivit ogiltigt, då ansökan om fastighetsbildning inte gjorts inom sex månader från den dag då köpekontraktet upprättades. 4 kap 7 § JB.

4 kap. 11 § (2)

1. Högsta domstolen, mål T 1247-23 Dom eller beslut (2024)
   En säljare av en fastighet betalade i en förlikning ett visst belopp till köparna efter att de hade framställt krav på ersättning för en vattenskada på fastigheten. Skadan hade orsakats av en städfirma som säljaren hade anlitat inför köparnas tillträde. Säljar…
2. NJA 2024 s. 369 «Flyttstädningen» (2024)
   En säljare av en fastighet betalade i en förlikning ett visst belopp till köparna efter att de hade framställt krav på ersättning för en vattenskada på fastigheten. Skadan hade orsakats av en städfirma som säljaren hade anlitat inför köparnas tillträde. Säljar…

4 kap. 12 § (2)

1. RH 2014:33 (2014)
   På fast egendom avsedd för bostadsändamål har utförts åtgärder för om- och tillbyggnad som varit bygglovspliktiga. Efter att fastigheten sålts har det förhållandet att bygglov saknats ansetts utgöra fel i fastigheten. Köparna har ansetts kunna utgå ifrån att b…
2. NJA 1998 s. 99 (1998)
   Att överenskommelse om hävning av fastighetsköp träffats efter den i 4 kap 12 § JB angivna preskriptionsfristen har inte ansetts medföra att överenskommelsen är ogiltig.

4 kap. 14 § (1)

1. RH 2003:49 (2003)
   Talan om bättre rätt till fastighetsandel på grund av köp har bifallits. Trots det har talan om förpliktande för säljaren att vid äventyr av vite underteckna och överlämna en ny köpehandling avseende fastighetsandelen ogillats.

4 kap. 17 § (1)

1. NJA 2012 s. 1021 (2012)
   Rättsligt fel vid köp av fastighet. Det har vid tillämpning av 4 kap. 17 § jordabalken ställts högre krav på utredningen för att anse att köparen borde äga kännedom om en rättighets existens än vad som är fallet vid tillämpning av det motsvarande rekvisitet i …

4 kap. 18 § (5)

1. RH 2003:63 (2002)
   Fråga om Sjöfartsverkets tillstånd att dumpa förorenade kvicksilverhaltiga muddermassor på vattenområde tillhörigt en försåld fastighet utgjort s.k. rådighetsfel enligt 4 kap. 18 § jordabalken. - Även fråga om förekomsten av en nedlagd soptipp på fastigheten u…
2. NJA 1997 s. 629 «Svartbygget i Falsterbo» (1997)
   Fråga huruvida en köpt fastighet har varit behäftad med rådighetsfel som avses i 4 kap 18 § JB. - Dessutom fråga om ersättning till biträde enligt rättshjälpslagen för juridiskt sakkunnigutlåtande.
3. NJA 1994 s. 85 (1994)
   Sedan nya bestämmelser införts i fråga om sophantering har två fastigheter blivit föremål för inspektion av en företrädare för kommunen. Härvid har inspektionsrapporter upprättats. Rapporterna har inte ansetts utgöra sådana beslut av myndighet som avses i 4 ka…
4. NJA 1984 s. 12 (1984)
   Beslut om fastställelse av tomtindelning av ett kvarter med därav enligt 38 § byggnadslagen följande nybyggnadsförbud har ansetts hänförligt under 4 kap 18 § JB, när särskilda skäl inte talar däremot.
5. NJA 1982 s. 36 (1982)
   Beslut avseende stadsplan enligt vilken planområdet utgör industriområde har medfört inskränkning i tidigare gällande rätt att för bostadsändamål företa nybyggnad eller ombyggnad på viss fastighet. Stadsplaneläggningen omfattar endast tre fastigheter, av vilka…

4 kap. 19 § (26)

1. Högsta domstolen, mål FT 8543-24 Dom eller beslut (2025)
   En säljare av en fastighet har inte ansetts ansvara för en mäklares felaktiga uppgift om fastigheten när säljaren varken kände till eller borde ha känt till att mäklaren lämnat uppgiften till köparen.
2. NJA 2017 s. 113 «Den övertagna överlåtelsebesiktningen» (2017)
   Frågan om en ansvarsbegränsning i ett avtal om en s.k. överlåtelsebesiktning av en bostadsfastighet är verksam har bedömts med tillämpning av 36 § avtalslagen. Med hänsyn till omständigheterna har tillräckliga skäl för jämkning inte ansetts föreligga.
3. NJA 2016 s. 346 (2016)
   Fel i fastighet? En fasadkonstruktion visade sig vara bristfällig i fråga om fuktsäkerhet. Men när huset uppfördes var konstruktionen allmänt godtagen i branschen och förenlig med gängse tolkning av den gällande byggnormen. Fastigheten har därför inte avvikit …
4. RH 2013:5 (2012)
   Vid köp av fast egendom bör särskilda krav som är specifika för just en viss köpare tas in i köpekontraktet för att vara synliga för säljaren. Har ingen utfästelse gjorts i avtalet måste, för att säljaren ska bli ansvarig, felet vara sådant att det utgör ett f…
5. NJA 2010 s. 286 (2010)
   En fritidsfastighet har inte ansetts avvika från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid förvärvet i ett fall där golvkonstruktionen i huset kunde ge upphov till fuktskador. Det har beaktats bl.a. att huset inte var nybyggt samt att golvkonstruktionen stämde…
6. NJA 2007 s. 86 «Motocrossbanan» (2007)
   Köpare av fastighet har ansetts berättigad att åberopa ett fel (betydande buller från motocrossbana) som säljaren känt till men inte upplyst köparen om, trots att köparen bort upptäcka felet. Betalning till fastighetsmäklaren, som inte var behörig att ta emot …
7. RH 1999:121 (1998)
   Ett golv i en tillbyggnad till ett småhus hade utförts utan erforderlig luftspalt och ångspärr, varför omfattande fukt- och mögelskador hade uppstått. Köparen av huset har inte ansetts ha haft anledning att räkna med felet, trots att utförandefelet var vanligt…
8. NJA 1998 s. 407 (1998)
   Fråga i mål angående ansvar för fel i fastighet i vad mån köpare till stöd för att han fullgjort sin undersökningsplikt kan åberopa innehållet i ett av honom före köpet anskaffat besiktningsutlåtande. 4 kap 19 § 2 st JB.
9. NJA 1998 s. 99 (1998)
   Att överenskommelse om hävning av fastighetsköp träffats efter den i 4 kap 12 § JB angivna preskriptionsfristen har inte ansetts medföra att överenskommelsen är ogiltig.
10. NJA 1997 s. 290 (1997)
    Köpare av småhus i vilka fukt- och mögelskador uppkommit har ansetts berättigade till nedsättning av köpeskillingarna, trots att de åtgärder som vidtagits till skydd mot fukt ansågs tillfredsställande och fackmannamässiga vid den tid då husen byggdes och även …
11. NJA 1997 s. 149 (1997)
    Såld fastighet var felaktigt taxerad. Detta har inte ansetts utgöra sådan avvikelse som avses i 4 kap 19 § JB.
12. RH 1997:31 (1997)
    Vid fastighetsköp har i en annons och i en fastighetsbeskrivning angetts att en byggnads boyta var större än den verkliga. Uppgifterna har ansetts innebära en utfästelse av säljaren om boytan.
13. RH 1997:22 (1996)
    Sedan köpare av fastighet tillträtt en i vart fall 170 år gammal byggnad på fastigheten har det visat sig att det förelåg rötskador och angrepp av skadeinsekter på bl.a. golvbjälkar. Fråga om fastighetens skick avvikit från vad köparen med fog kunnat förutsätt…
14. NJA 1996 s. 584 (1996)
    Fråga om köpares undersökningsplikt vid fastighetsköp. 4 kap 19 § JB.
15. RH 1994:136 (1994)
    Vid försäljning av en fastighet har en mäklare upprättat en s.k. objektbeskrivning som säljarna av fastigheten fick ta del av. En uppgift i beskrivningen har ansetts utgöra del av avtalet mellan säljarna och köparna av fastigheten vid bedömningen av huruvida f…
16. NJA 1989 s. 117 (1989)
    Makarna Å köpte av makarna C en fastighet för bostadsändamål. Det befanns emellertid att fastigheten vid tiden för köpet saknade stabilitet och att risk förelåg för sättningar. Dessa brister i marken ledde till att fastigheten måste utrymmas till följd av över…
17. NJA 1988 s. 363 «Mögelskadan II» (1988)
    Prisavdrag på grund av dolt fel i fastighet har på parternas begäran bestämts med hänsyn till kostnaderna för att avhjälpa felet. På yrkande av säljaren har reparationskostnaderna omräknats till tiden för köparens tillträde av fastigheten. Ett av köparen först…
18. NJA 1986 s. 670 (1986)
    Fråga om tillämpning av 4 kap 19 § JB på grund av förekomst av radon i hus (I och II).
19. NJA 1985 s. 871 (1985)
    Fråga om tillämpning av 4 kap 19 § JB.
20. NJA 1985 s. 274 (1985)
    Fråga om köpares undersökningsplikt vid fastighetsköp. 4 kap 19 § JB.
21. NJA 1984 s. 733 (1984)
    Fråga huruvida lagakraftvunnen dom i mål rörande avdrag på köpeskilling på grund av fel i fastighet utgör hinder mot att i ny rättegång föra talan om ytterligare avdrag på grund av nyupptäckt fel. 17 kap 11 § RB.
22. NJA 1984 s. 3 (1984)
    Fråga om omfattningen av köparens undersökningsplikt vid fastighetsköp. 4 kap 19 § JB.
23. NJA 1983 s. 808 (1983)
    Vid försäljning av en fastighet med en inte helt färdigställd bostadsbyggnad togs i det på säljarsidan upprättade köpekontraktet in en bestämmelse om att köparen skulle överta "säljarens rättigheter och skyldigheter gentemot säljarens entreprenörer". Säljarens…
24. NJA 1981 s. 1255 (1981)
    Vid köp av tre registerfastigheter, omfattande ett flertal skiften, utgick både köpare och säljare från den ekonomiska kartans visning beträffande fastigheternas areal och gränser. Sedan det efter köpet framkommit att ett av skiftena var väsentligt mindre än k…
25. NJA 1981 s. 894 (1981)
    Fastighetsköpare åberopar som grund för yrkande om avdrag på köpeskillingen, att fastigheten efter köpslutet utsatts för opåräknade trafikstörningar till följd av en gatuomläggning, som grundats på ett vid köpslutet föreliggande. men ännu inte fastställt stads…
26. NJA 1981 s. 815 (1981)
    En hundraårig träbyggnad var vid fastighetens försäljning utsatt för husbocksangrepp. Felet hade kunnat upptäckas av köparen, om han undersökt fastigheten tillräckligt noggrant, vilket emellertid ej skett. Att säljaren bort misstänka att insektsangrepp pågick …

4 kap. 19 a § (3)

1. NJA 2017 s. 1195 «Skogssällskapet» (2017)
   Fråga om en fastighetsköpare - även om säljaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder - på grund av passivitet har förlorat sin rätt till påföljd för fel i fastigheten genom att inte underrätta säljaren om felet.
2. NJA 2008 s. 1158 (2008)
   Fråga om köpare av en fastighet har reklamerat fel i fastigheten inom skälig tid efter det att de märkt eller borde ha märkt felet.
3. RH 1996:130 (1996)
   Fråga om köpare av en fastighet reklamerat fel i fastigheten inom skälig tid efter det att de märkt eller borde ha märkt felet.

4 kap. 19 c § (3)

1. Högsta domstolen, mål T 1247-23 Dom eller beslut (2024)
   En säljare av en fastighet betalade i en förlikning ett visst belopp till köparna efter att de hade framställt krav på ersättning för en vattenskada på fastigheten. Skadan hade orsakats av en städfirma som säljaren hade anlitat inför köparnas tillträde. Säljar…
2. NJA 2024 s. 369 «Flyttstädningen» (2024)
   En säljare av en fastighet betalade i en förlikning ett visst belopp till köparna efter att de hade framställt krav på ersättning för en vattenskada på fastigheten. Skadan hade orsakats av en städfirma som säljaren hade anlitat inför köparnas tillträde. Säljar…
3. RH 1995:55 (1995)
   En tingsrätt meddelade mellandom i frågan huruvida en köpare av fastighet vid fel i fastigheten har rätt till prisavdrag trots att köparen inte lidit någon förmögenhetsförlust i anledning av sitt förvärv. Hovrätten ansåg att det inte var lämpligt att meddela m…

4 kap. 28 § (1)

1. NJA 1995 s. 178 «De tre fastighetsköparna» (1995)
   Ett köpekontrakt avseende en fastighet innehöll en bestämmelse att äganderätten skulle övergå till köparen först på tillträdesdagen. Innan köpet fullbordades träffade de tre köparna en inbördes överenskommelse om fördelning av köpeskillingen och uppdelning av …

4 kap. 29 § (3)

1. NJA 1997 s. 336 (1997)
   Gåvoskatt. En make skänkte en tomträtt till sin hustru genom en gåvohandling som saknade uppgift om att gåvan var förenad med villkor om vederlag. Ett muntligt avtal om att hustrun samtidigt med förvärvet av tomträtten skulle överta betalningsansvar för lån so…
2. NJA 1997 s. 72 (1997)
   Avtal mellan delägare till jordbruksfastighet om förbud för enskild delägare att hos domstol begära försäljning av fastigheten har ansetts ha förfallit genom ikraftträdandet av lagen (1989:31) om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter. Denna lag har…
3. NJA 1994 s. 69 (1994)
   Sedan en fastighet bortgivits utan förbehåll har givaren och gåvotagarna träffat skriftlig överenskommelse om förköpsrätt för en av delägarna till de andras andelar. Överenskommelsen har ej ansetts bindande och därmed inte ansetts hindra en av gåvotagarna från…

5 kap. 1 § (3)

1. NJA 2008 s. 392 «Royal» (2008)
   Ett avtal om upplåtelse av bostadsrätt har inte bundit bostadsrättsföreningen, varför erlagd insats och upplåtelseavgift skulle återgå. Föreningen har ansetts skyldig att utge avkastningsränta enligt 2 § första stycket räntelagen (1975:635) oberoende av om för…
2. NJA 2008 s. 282 «Saga 27» (2008)
   Sedan en båt har tagits i beslag under en förundersökning angående stöld, har undersökningsledaren enligt 27 kap. 4 a § rättegångsbalken beslutat att lämna ut båten till målsäganden. Fråga vid prövning enligt 6 § andra stycket om det kan anses uppenbart att må…
3. NJA 1996 s. 261 (1996)
   Genom äganderättsutredning bildades en fastighet av en myrslog. Fastigheten tillades därvid andel i en samfällighet. Fråga huruvida god tro hade inverkan på skyldighet för den som ägde återstoden av samfälligheten att utge ersättning för avkastning från samfäl…

6 kap. 2 § (5)

1. NJA 2021 s. 118 «Panträtten i Nacka Kummelnäs» (2021)
   En dom om bättre rätt till fastighet har inte prejudiciell betydelse i en senare tvist med en innehavare av panträtt i fastigheten
2. RH 2000:83 (2000)
   Utan en uttrycklig viljeförklaring kan pantförskrivning inte ansetts ha skett och någon giltig panträtt har därför inte uppkommit.
3. NJA 1983 s. 671 (1983)
   Ansökan om inteckning i en fastighet, undertecknad av fastighetsägaren och försedd med begäran om anteckning om innehav för viss sparbank, ingavs av sparbanken till inskrivningsmyndigheten. Pantförskrivning till sparbanken hade skett före ingivandet, men härom…
4. NJA 1982 s. 336 (1982)
   Pantbrev, som innehades som pant av en kreditinrättning (A), pantförskrevs även till B och senare också till C. Pantförskrivningen till C angavs gälla i den mån pantbreven inte behövde tas i anspråk för pantsättarens lån hos bl a B. A underrättades om pantförs…
5. NJA 1981 s. 507 (1981)
   Ansökan om inteckning i en fastighet, undertecknad av fastighetsägaren och försedd med anteckning om att blivande pantbrev pantförskrivits till viss fastighetsägarens borgenär, ingavs av borgenären till inskrivningsmyndigheten, som tog upp den på inskrivningsd…

6 kap. 3 § (3)

1. NJA 1991 s. 383 (1991)
   Analogisk tillämpning av 6 kap 3 § JB har ansetts tillåten när konkursförvaltare säljer fastighet under hand.
2. NJA 1983 s. 696 (1983)
   Fråga om tillämpning av bestämmelsen i 6 kap 3 § 2 st JB om sammanslagning av pantbrevs belopp i fall då pantbreven blivit utmätta.
3. NJA 1981 s. 459 (1981)
   Sedan utmätning skett av gäldenärs andel i fast egendom och av hans andel i pantbrev i egendomen, har vid exekutiv försäljning av hela fastigheten utmätningen av andelen i pantbrevet ej ansetts omfatta tillägg enligt 6 kap 3 § JB. 91 a § UL.

6 kap. 4 § (1)

1. NJA 1996 s. 560 (1996)
   Preskription av huvudfordran inskränker inte borgenärens rätt att få betalning ur tredjemanspant som ställts till säkerhet för fordringen.

6 kap. 7 a § (1)

1. NJA 2002 s. 11 (2002)
   Ett pantbrev utgjorde säkerhet för en checkräkningskredit. Sedan den pantsatta fastigheten överlåtits förlängdes krediten i enlighet med avtalsvillkoren. Borgenärens fordran har inte ansetts bli utbytt mot en annan fordran då kredittiden förlängdes. Jfr 6 kap.…

6 kap. 8 § (1)

1. NJA 2021 s. 118 «Panträtten i Nacka Kummelnäs» (2021)
   En dom om bättre rätt till fastighet har inte prejudiciell betydelse i en senare tvist med en innehavare av panträtt i fastigheten

7 kap. 2 § (1)

1. RH 2002:9 (2001)
   Hyresrätt till en bostadsrättslägenhet har i sakrättsligt hänseende bedömts på ett sätt som motsvarar reglerna i 7 kap. jordabalken.

7 kap. 3 § (2)

1. NJA 2009 s. 570 (2009)
   En sådan partiell nyttjanderätt till fast egendom som behandlas i 7 kap. 3 § första stycket JB får som huvudregel överlåtas utan fastighetsägarens samtycke.
2. NJA 1986 s. 136 (1986)
   Avtal, varigenom fastighetsägare förklarat sig sälja rätt att på fastigheten avverka skog av viss omfattning under en tid av ungefär 20 månader, har bedömts som upplåtelse av nyttjanderätt enligt 7 kap 3 § JB. De grundsatser rörande stoppningsrätt som i fråga …

7 kap. 5 § (1)

1. NJA 2004 s. 167 (2004)
   Fråga om upplåtelsetid vid vederlagsfria upplåtelser av jakträtt.

7 kap. 9 § (2)

1. Högsta domstolen, mål ÖF 6811-22 Dom eller beslut (2023)
   Klagan över domvilla gällande en lantmäterimyndighets beslut om fastighetsregleringar avseende en samfällighet med sjöviste. Förrättningsbesluten har undanröjts i viss del eftersom en person, som påstått sig vara nyttjanderättshavare eller servitutshavare och …
2. NJA 2023 s. 859 «Sjövistet på Värmdö» (2023)
   Klagan över domvilla gällande en lantmäterimyndighets beslut om fastighetsregleringar avseende en samfällighet med sjöviste. Förrättningsbesluten har undanröjts i viss del eftersom en person, som påstått sig vara nyttjanderättshavare eller servitutshavare och …

7 kap. 11 § (1)

1. RH 2001:53 (2001)
   Säljare av fastighet har i köpekontrakt, som delgetts bostadsrättsförening genom hembud enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt, garanterat att inga nya hyresavtal skulle träffas avseende fastigheten. Säljaren har…

7 kap. 13 § (1)

1. RH 1998:23 (1997)
   Dubbla, samtidiga vräkningsprocesser. En hyresvärd förde vid tingsrätten talan om fastställelse av att det inte fanns något giltigt hyresavtal med motparten samtidigt som han vid hyresnämnden ansökte om att hyresavtalet skulle upphöra vid hyrestidens utgång. M…

7 kap. 14 § (1)

1. NJA 1990 s. 331 (1990)
   Fråga om god tro hos köpare av fastighet beträffande nyttjanderätt som upplåtits av tidigare ägare. 7 kap 14 § JB.

7 kap. 16 § (2)

1. NJA 2011 s. 792 «Brunnen» (2011)
   Klagan över domvilla. Ska frågan om klagan fyller en praktisk funktion i visst fall prövas som en processförutsättning eller i sak? - Dödsbodelägarna i ett dödsbo, vars rätt var i fråga, har ansetts ha rätt att föra talan i såväl boets som eget namn när dödsbo…
2. NJA 1993 s. 228 (1993)
   Ett avtal varigenom hyresrätt upplåtits för hyresgästens livstid är ej att betrakta som ett avtal med obestämd hyrestid.

7 kap. 17 § (4)

1. NJA 2021 s. 203 «Arrendet på Orust» (2021)
   Efter en fastighetsöverlåtelse, men innan förvärvaren tillträtt fastigheten, har den tidigare ägaren sagt upp ett på fastigheten beläget anläggningsarrende för villkorsändring. Fråga huruvida uppsägningen har gjorts av rätt part och därmed är giltig. Även fråg…
2. RH 2017:53 (2017)
   Hyresnämndsmål. Hovrätten har funnit att en ny hyresvärd inte övertar tidigare hyresvärds förpliktelse att betala tillbaka överhyra enligt 23 § hyresförhandlingslagen.
3. NJA 1994 s. 746 (1994)
   Förverkande av arrenderätt. Arrendator har rättidigt erlagt arrende. avgift till tidigare jordägare efter det att fastigheten tillträtts av ny ägare. Arrendatorn har ansetts vara i ond tro om överlåtelsen oaktat att ett första köpekontrakt, varom arrendatorn u…
4. NJA 1981 s. 811 (1981)
   I samband med att hyresgäst för första gången erlade hyra till ny hyresvärd - vilket skedde inom den i 7 kap 17 § JB angivna sexmånaderstiden - meddelade han i skrift till denne att betalningen skedde i avvaktan på reglering av tidigare för mycket inbetalat oc…

7 kap. 22 § (2)

1. RH 2020:41 (2020)
   Hyresnämndsmål. Hyresvärden ingick hyresavtal avseende två lägenheter i sin tvåfamiljsfastighet, ett avtal med hyresgästen A och sedan ett avtal med hyresgästen B men A tillträdde sin lägenhet efter B:s tillträde. Enligt hovrätten sker upplåtelsen genom själva…
2. RH 2008:46 (2008)
   Ett skogsföretag avverkade skog på en fastighet, vilket innebar ett intrång i den avverkningsrätt som ett annat skogsföretag hade till samma skog. Det avverkande företaget saknade vetskap om det andra företagets rätt, men hade klara indikationer på att det kun…

7 kap. 29 § (3)

1. Högsta domstolen, mål ÖF 6811-22 Dom eller beslut (2023)
   Klagan över domvilla gällande en lantmäterimyndighets beslut om fastighetsregleringar avseende en samfällighet med sjöviste. Förrättningsbesluten har undanröjts i viss del eftersom en person, som påstått sig vara nyttjanderättshavare eller servitutshavare och …
2. NJA 2023 s. 859 «Sjövistet på Värmdö» (2023)
   Klagan över domvilla gällande en lantmäterimyndighets beslut om fastighetsregleringar avseende en samfällighet med sjöviste. Förrättningsbesluten har undanröjts i viss del eftersom en person, som påstått sig vara nyttjanderättshavare eller servitutshavare och …
3. NJA 2000 s. 10 (2000)
   Arrende har efter fastighetsreglering kommit att gälla i två fastigheter. Ägarna till de båda fastigheterna har härigenom blivit gemensamt förpliktade gentemot arrendatorn vad avser arrendet i dess helhet. Det har ansetts råda nödvändig processgemenskap mellan…

7 kap. 31 § (6)

1. RH 2025:28 (2024)
   Hyresnämndsmål. I ett mål om återbetalning av hyra hade en andrahandshyresgäst och ett bolag ingått ett förköpsavtal som innebar att bolaget förvärvat rätten att från andrahandshyresgästen vid ett senare tillfälle få överta dennes återbetalningsfordran på förs…
2. NJA 2022 s. 1115 «Lägenheten på Sibyllegatan» (2022)
   En andrahandshyresgäst har med stöd av 7 kap. 31 § JB ansetts ha samma rätt i förhållande till fastighetsägaren som om fastighetsägaren hade upplåtit hyresrätten direkt till andrahandshyresgästen.
3. RH 2012:37 (2012)
   Hyresnämndsmål. När bulvanregeln i 7 kap. 31 § jordabalken är tillämplig har fastighetsägaren haft rätt att säga upp hyresavtalet med andrahandshyresgästen och få förlängningstvisten prövad vid hyresnämnden.
4. NJA 2003 s. 540 «Andrahandsupplåtelsen för barnen» (2003)
   Fråga vid andrahandsupplåtelse av hyresrätt om rättsförhållandet utnyttjats för att kringgå rättsskyddet för hyresgäster. 7 kap. 31 § JB.
5. RH 1996:41 (1994)
   Fråga om tillämpning av 7 kap. 31 § jordabalken.
6. NJA 1992 s. 598 (1992)
   Genom dom fastställdes att en andrahandshyresgäst inte hade rätt till ett förstahandskontrakt beträffande en lägenhet. I ett senare mål angående avhysning från lägenheten har åberopats bestämmelsen i 7 kap 31 § JB om andrahandshyresgästs besittningsskydd. Denn…

8 kap. 1 § (1)

1. NJA 2015 s. 186 «EM:s parkeringsplatser» (2015)
   Skriftkrav vid uppsägning av lägenhetsarrende.

8 kap. 4 § (1)

1. RÅ 1996 ref. 18 (1996)
   Med stöd av bestämmelser i arbetsmiljölagen har Yrkesinspektionen vid vite av 500 000 kr förbjudit ägaren av en utarrenderad jordbruksfastighet att efter viss dag upplåta en ladugård på fastigheten för arbete till dess vissa byggnadsarbeten utförts. Fråga om d…

8 kap. 8 § (1)

1. NJA 1988 s. 89 (1988)
   Fråga i mål rörande uppsägning av lokalhyresgäst huruvida förutsättningar för "surrogatdelgivning" funnits. 12 kap 8 § 2 st och 8 kap 8 § 3 st JB.

8 kap. 19 § (2)

1. NJA 1988 s. 583 (1988)
   Handelsbolag som arrenderat visst markområde har, i samband med att handelsbolagets rörelse övertagits av ett för ändamålet särskilt bildat aktiebolag, till detta upplåtit nyttjanderätt till området utan jordägarens samtycke. Upplåtelsen har ansetts stå i stri…
2. NJA 1984 s. 251 (1984)
   Jordbruksarrendator, som bedrivit svinuppfödning i den arrenderade fastighetens ladugård, har överlåtit denna rörelse och till förvärvaren utan jordägarens samtycke upplåtit nyttjanderätt till ladugården frånsett visst utrymme däri samt till den del av huvudby…

8 kap. 23 § (1)

1. NJA 1988 s. 583 (1988)
   Handelsbolag som arrenderat visst markområde har, i samband med att handelsbolagets rörelse övertagits av ett för ändamålet särskilt bildat aktiebolag, till detta upplåtit nyttjanderätt till området utan jordägarens samtycke. Upplåtelsen har ansetts stå i stri…

8 kap. 30 § (2)

1. NJA 2016 s. 832 (2016)
   Bostadsarrende. Jordägare ansökte om hänskjutande av arrendetvist till arrendenämnden med yrkande om "Medling vid förlängning av arrendeavtal". Ansökan har med hänsyn till vad som anfördes i anslutning till hänskjutandet ansetts vara en ansökan om prövning av …
2. NJA 2000 s. 100 (2000)
   Fråga om arrendenämnds behörighet att pröva villkor om mjölkkvot i samband med förlängning av avtal om jordbruksarrende.

8 kap. 32 § (3)

1. NJA 1990 s. 631 (1990)
   Den som har infriat ett borgensåtagande för en arrendators skyldig. heter mot jordägaren kräver arrendatorn på det utgivna beloppet. Tvisten har inte ansetts utgöra en arrendetvist som skall tas upp av fastighetsdomstol. 8 kap 32 § JB.
2. NJA 1983 s. 724 (1983)
   Negativ fastställelsetalan med yrkande om förklaring att arrendeförhållande inte föreligger mellan parterna har ansetts utgöra arrendetvist enligt 8 kap 32 § JB.
3. NJA 1983 s. 331 (1983)
   Talan om fastställelse att viss överenskommelse mellan parterna innebär arrendeavtal har ansetts utgöra arrendetvist enligt 8 kap 32 § JB.

8 kap. 33 § (4)

1. NJA 1989 s. 262 (1989)
   Det i 8 kap 33 § JB angivna förbudet att föra talan mot hovrätts dom i fråga om förlängning av arrendeavtal har ansetts omfatta även beslut angående skyldighet för part att i sådant mål förete skriftligt bevis.
2. NJA 1987 s. 89 (1987)
   Fullföljdsförbudet i 8 kap 33 § JB i frågor om förlängning av arrendeavtal har ansetts omfatta även beslut, som HovR:n meddelat angående rättegångskostnad parterna emellan eller angående ersättning till statsverket för kostnad i anledning av motparts rättshjäl…
3. NJA 1985 s. 527 (1985)
   Sedan arrendenämnd beslutat om förlängning av arrendeavtal avseende jordbruksarrende och fastställt villkor för arrendet fullföljdes talan till fastighetsdomstolen enbart beträffande villkoren. Fullföljdsförbudet enligt 8 kap 33 § jämförd med 9 kap 12 § JB i l…
4. NJA 1982 s. 823 (1982)
   Förbudet i 8 kap 33 § JB att föra talan mot HovR:ns dom i vissa arrendemål har ansetts inte omfatta en av HovR avgjord, som arrendetvist behandlad fråga om skadestånd enligt 3 § samma kap oavsett att fullföljdsförbudet gällt annan del av HovR:ns dom. Oaktat Ho…

9 kap. 2 § (1)

1. NJA 1990 s. 533 (1990)
   Fråga vid tillämpning av lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället, om arrendeavtalet avsåg ett s k gårdsarrende. Vidare fråga om omfattningen av inskrivningsmyndighetens prövning. Slutligen fråga huruvida arrendeupplåtelsen krävde öve…

9 kap. 8 § (3)

1. RH 2006:36 (2005)
   I tvist om förlängning av jordbruksarrende ansågs förutsättningar för jordägares självinträde enligt 9 kap. 8 § första stycket 3 jordabalken föreligga.
2. RH 1993:165 (1993)
   Ansökan om förlängning av jordbruksarrende har avslagits då jordägaren gjort sannolikt att han själv skall bruka arrendestället och det ej ansetts obilligt mot arrendatorn att arrendeförhållandet upphör.
3. NJA 1990 s. 533 (1990)
   Fråga vid tillämpning av lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället, om arrendeavtalet avsåg ett s k gårdsarrende. Vidare fråga om omfattningen av inskrivningsmyndighetens prövning. Slutligen fråga huruvida arrendeupplåtelsen krävde öve…

9 kap. 10 § (1)

1. NJA 2013 s. 82 (2013)
   Förlängning av ett avtal om bostadsarrende. Villkoren för den nya arrendetiden kan prövas bara i den utsträckning som en part i föreskriven ordning har hänskjutit frågan om ändring till arrendenämnden. Motparten kan alltså inte anslutningsvis begära andra ändr…

9 kap. 12 § (1)

1. NJA 1985 s. 527 (1985)
   Sedan arrendenämnd beslutat om förlängning av arrendeavtal avseende jordbruksarrende och fastställt villkor för arrendet fullföljdes talan till fastighetsdomstolen enbart beträffande villkoren. Fullföljdsförbudet enligt 8 kap 33 § jämförd med 9 kap 12 § JB i l…

9 kap. 18 § (1)

1. NJA 2017 s. 577 «Fjällägenheten» (2017)
   Jordägarens byggnadsskyldighet vid jordbruksarrende. Arrendenämnden är behörig att pröva en ansökan om fastställande av kostnad för arbete som arrendatorn utför i jordägarens ställe, även efter det att arbetena har utförts.

9 kap. 26 § (1)

1. NJA 1989 s. 258 (1989)
   I handling som upprättats över arrendesyn har intagits felaktig klanderhänvisning. I ärende om återställande av försutten tid har ansetts att synemännen ej äger utfärda ändrad hänvisning med verkan att ny klanderfrist börjar löpa. När försutten tid återställts…

9 kap. 28 § (3)

1. NJA 1990 s. 660 (1990)
   I mål om klander av arrendesyn uppkommer dels frågan om käranden under förberedelsen i underrätt har ändrat sin talan i strid mot bestämmelsen i 13 kap 3 § 1 st 3 RB, dels frågan om en taleändring som är tillåten enligt den bestämmelsen får göras efter utgånge…
2. NJA 1989 s. 258 (1989)
   I handling som upprättats över arrendesyn har intagits felaktig klanderhänvisning. I ärende om återställande av försutten tid har ansetts att synemännen ej äger utfärda ändrad hänvisning med verkan att ny klanderfrist börjar löpa. När försutten tid återställts…
3. NJA 1989 s. 109 (1989)
   I arrendeavtal hade intagits skiljeklausul, enligt vilken arrendenämnd utsetts till skiljenämnd. Sedan avträdessyn förrättats på de arrenderade fastigheterna, klandrade jordägaren synen genom ansökan som inkom till arrendenämnden inom klandertiden men delgavs …

9 kap. 31 § (1)

1. RH 2008:37 (2007)
   Jordbruksarrende. Arrendatorer har inte tillåtits att överlåta en arrenderätt till sin dotter.

10 kap. 1 § (1)

1. NJA 2011 s. 664 (2011)
   Fastighetsägare som har gjort sannolikt att arrendeställe ska bebyggas med åretruntbostad har i visst fall ansetts ha ett intresse som påtagligt överväger arrendatorns intresse av fortsatt arrende för fritidsändamål.

10 kap. 4 § (1)

1. NJA 2013 s. 491 (2013)
   En fastighetsägare arrenderar ut jord till en lägenhetsarrendator som i sin tur arrenderar ut tomter för bostadsändamål. Bostadsarrendatorernas svagare besittningsskydd i ett sådan fall inverkar i sänkande riktning vid bestämmande av arrendeavgifternas storlek…

10 kap. 5 § (1)

1. NJA 1987 s. 450 (1987)
   Domvillobesvär. Fråga i visst fall om HovR:s skyldighet att utöva materiell processledning.

10 kap. 7 § (1)

1. NJA 2005 s. 943 (2005)
   Bostadsarrende. Vid inlösen av arrenderätt och av arrendatorn uppförd byggnad jämte övriga av denne utförda investeringar på arrendestället, skall lösenbeloppet i första hand fastställas till det samlade marknadsvärdet av den hembjudna egendomen.

10 kap. 20 § (1)

1. NJA 1986 s. 482 (1986)
   Sedan köp av fast egendom genom dom förklarats ogiltigt, har återvinning av stämpelskatt medgivits i fall då den tidigare meddelade lagfarten inte undanröjts i domen men väl till följd därav. 42 § 1 mom b stämpelskattelagen (1964:308) samt 19 kap 20 § 2 st JB.

11 kap. 5 § (1)

1. NJA 1991 s. 128 (1991)
   Fråga om ersättning enligt 11 kap 5 § JB vid utebliven förlängning av avtal om anläggningsarrende.

11 kap. 6 a § (1)

1. NJA 2021 s. 203 «Arrendet på Orust» (2021)
   Efter en fastighetsöverlåtelse, men innan förvärvaren tillträtt fastigheten, har den tidigare ägaren sagt upp ett på fastigheten beläget anläggningsarrende för villkorsändring. Fråga huruvida uppsägningen har gjorts av rätt part och därmed är giltig. Även fråg…

11 kap. 6 b § (1)

1. NJA 2021 s. 203 «Arrendet på Orust» (2021)
   Efter en fastighetsöverlåtelse, men innan förvärvaren tillträtt fastigheten, har den tidigare ägaren sagt upp ett på fastigheten beläget anläggningsarrende för villkorsändring. Fråga huruvida uppsägningen har gjorts av rätt part och därmed är giltig. Även fråg…

11 kap. 7 § (1)

1. RH 2000:21 (2000)
   Vid anläggningsarrende har arrendatorn rätt att överlåta arrenderätten till annan med vilken jordägaren skäligen kan nöjas. Skälighetsbedömningen har i visst fall ansetts skola göras utifrån de förhållanden som förelåg vid tiden för överlåtelsen.

12 kap. 1 § (14)

1. Högsta domstolen, mål T 1347-24 Dom eller beslut (2025)
   Upplåtelse av utrymme i ett parkeringsgarage i ett bergrum har ansetts utgöra hyra.
2. NJA 2025 s. 515 «Bergrumsgaraget» (2025)
   Upplåtelse av utrymme i ett parkeringsgarage i ett bergrum har ansetts utgöra hyra.
3. RH 2023:44 (2023)
   Hyresnämndsmål. Fråga om godkännande av förbehåll som strider mot bostadshyresregler vid blockuthyrning. För att förbehåll vid blockuthyrning ska godkännas har hovrätten funnit att det bör krävas att förstahandshyresgästen har ett annat mer betydande behov av …
4. RH 2023:45 (2022)
   Hyresnämndsmål. Hovrätten har, med hänvisning till tidigare praxis, inte godkänt en ansökan om dispens för villkor i blockhyresavtal. Hovrätten har inte heller godkänt ansökan om avstående från besittningsskydd. Hovrätten uttalar att den aktuella avtalskonstru…
5. NJA 2020 s. 681 «Lokalerna i Gulddragaren» (2020)
   Lokal eller bostadslägenhet?
6. RH 2019:47 (2019)
   Hyresnämndsmål. I ansökan till hyresnämnden har hyresvärden redogjort för sin inställning att hyresnämnden inte är behörig att pröva hyresvärdens ansökan om ändring av hyresvillkor, eftersom hyresavtalet utgör lokalhyresavtal. Hovrätten undanröjde hyresnämnden…
7. RH 2019:43 (2019)
   Hyresnämndsmål. En kommun hyr en byggnad för att bedriva gruppbostadsverksamhet inom ramen för lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hyresavtalet omfattar bostadsutrymmen för sex vårdtagare samt personal- och gemensamhetsutrym…
8. RH 2016:80 (2016)
   Hyresnämndsmål. Parterna ingick ett tidsbestämt hyresavtal med möjlighet till förlängning före det att lagen (2012:978) om uthyrning av egen bostad trätt i kraft. Efter lagens ikraftträdande ingick parterna ett nytt hyresavtal. Hyresgästen ansökte vid hyresnäm…
9. RH 2012:76 (2012)
   Hyresnämnd har ansetts exklusivt behörig att göra intresseavvägningar enligt 12 kap. 46 § JB. Den upplåtna nyttjanderätten har bedömts som en allmän nyttjanderätt, då den arbetsprestation som ålåg nyttjanderättshavaren inte ansetts utgöra hyresersättning.
10. RH 2004:67 (2004)
    Hyresnämndsmål. I mål om s.k. blockuthyrning uppkommer frågan om parterna kan avtala bort den rätt att begära villkorsändring som bostadshyresgäster har i andra fall och - när den frågan har besvarats jakande - om så skett i visst fall. Dessutom fråga om hyres…
11. NJA 2001 s. 10 «Brödförsäljningen i tunnelbanan» (2001)
    Avtal mellan Storstockholms Lokaltrafik AB och A, innebärande rätt för A att mot avgift försälja bröd och andra produkter på platser inom tunnelbanans biljetthallar, har bedömts ej vara hyresavtal.
12. RH 2000:5 (1999)
    Hyresnämndsmål. Hyresgäst i servicehus har debiterats dels hyra av hyresvärden - en HSB-stiftelse - dels avgift för tillgång till viss service i anslutning till boendet s.k. serviceavgift av kommunen. Eftersom kommunen inte var hyresvärd i förhållande till hyr…
13. RH 1999:10 (1998)
    Hyresnämndsmål. Upplåtelse av del av rum i hem för äldre, som varit förenad med omfattande vård och service, har inte ansetts som hyresavtal. Ansökan till hyresnämnden om ändring av hyresvillkor har därför avvisats.
14. RH 1996:31 (1995)
    Mellan en fastighetsägare och staten har träffats avtal om uthyrning av bostadslägenheter, som för Länsarbetsnämndens räkning skulle användas som lokaler för kontorsändamål. Lägenheterna kom emellertid faktiskt att användas som bostäder för Länsarbetsnämndens …

12 kap. 3 § (3)

1. RH 1999:60 (1999)
   Hyresnämndsmål. Ett hyresavtal som ansetts gälla för hyresgästens livstid har betraktats som ett tidsbestämt avtal. Detta medför att hyresvärden inte under hyresgästens livstid mot dennes vilja kan få till stånd en ändring av hyresvillkoren enligt 12 kap. jord…
2. NJA 1998 s. 426 «Alternativuppsägningen» (1998)
   En lokalhyresgäst kan inte samtidigt säga upp ett hyresavtal för såväl villkorsändring som avflyttning.
3. NJA 1993 s. 228 (1993)
   Ett avtal varigenom hyresrätt upplåtits för hyresgästens livstid är ej att betrakta som ett avtal med obestämd hyrestid.

12 kap. 4 § (1)

1. RH 2015:16 (2015)
   Hyresnämndsmål. En hyresvärd gjorde gällande att en bostadshyresrätt var förverkad på grund av obetalda hyror. Eftersom hyresvärden inte visat att hyresgästerna fått del av underrättelse om återvinningsfrist enligt 12 kap. 44 § första stycket 1 jordabalken kun…

12 kap. 6 § (3)

1. RH 2018:11 (2017)
   Hyresnämndsmål. Hovrätten har funnit att hyresnämnden är behörig att inom ramen för en tvist om förlängning av hyresavtal dels pröva om ett sidoavtal är ett s.k. kopplat avtal som enligt 12 kap. 6 § tredje stycket jordabalken upphör att gälla samtidigt med att…
2. RH 2017:56 (2017)
   Hyresnämndsmål. Hovrätten har funnit att hyresförhållandet, när hyresvärden har sagt upp hyresavtalet till upphörande i förtid, upphör samtidigt som hyresavtalet, dvs. genast vid uppsägningen. Detta innebär att tidsfristen att anmoda make eller sambo, då hyres…
3. RH 2009:74 (2009)
   Innebörden av kravet på omedelbart samband i 12 kap. 6 § tredje stycket jordabalken.

12 kap. 7 § (2)

1. Högsta domstolen, mål Ö 5554-22 Dom eller beslut (2023)
   En förstahandshyresgäst har ansetts skadeståndsansvarig på grund av avtalsbrott för sin andrahandshyresgästs kvarstannande i lägenheten efter hyrestidens utgång. Målet har avsett ett överklagande av en hovrätts beslut att inte meddela prövningstillstånd. De pr…
2. NJA 2023 s. 738 «Lägenheten i Jämjö» (2023)
   En förstahandshyresgäst har ansetts skadeståndsansvarig på grund av avtalsbrott för sin andrahandshyresgästs kvarstannande i lägenheten efter hyrestidens utgång. Målet har avsett ett överklagande av en hovrätts beslut att inte meddela prövningstillstånd. De pr…

12 kap. 8 § (3)

1. RH 2016:72 (2016)
   Hovrätten har funnit att en uppsägning inte uppfyller kraven på ett klart och entydigt innehåll. Därmed har uppsägningen ansetts vara ogiltig.
2. RH 1995:38 (1995)
   Skyldighet för hyresgäst att flytta på den grund att hyresrätten är förverkad till följd av dröjsmål med hyresbetalning förutsätter att hyresavtalet sagts upp i laga ordning och att hyresgästen på föreskrivet sätt underrättats om sin rätt att få tillbaka hyres…
3. NJA 1988 s. 89 (1988)
   Fråga i mål rörande uppsägning av lokalhyresgäst huruvida förutsättningar för "surrogatdelgivning" funnits. 12 kap 8 § 2 st och 8 kap 8 § 3 st JB.

12 kap. 9 § (4)

1. RH 2017:54 (2017)
   Hyresnämndsmål. Hovrätten har funnit att den omständigheten att det kan befaras att en fastighetsägare inte kommer att medverka vid ett förvaltningsåläggande inte innebär att det därmed saknas förutsättningar för att besluta om ett sådant åläggande.
2. NJA 2016 s. 303 «Radonhuset» (2016)
   Att halten radon i en hyreslägenhet översteg ett av Socialstyrelsen angivet riktvärde har ansetts ägnat att medföra ett allvarligt och befogat obehag för de boende. Förhållandet har bedömts som ett men i nyttjanderätten. - Normalt har hyresgästen inte rätt til…
3. RH 2008:2 (2007)
   Hyresnämndsmål. Ett villkor i hyresavtal om att de persienner som finns i lägenheten inte ingår i avtalet har ansetts utgöra hinder mot att förelägga hyresvärden att byta ut persiennerna, eftersom det inte framkommit annat än att lägenheten är fullt brukbar äv…
4. MÖD 2005:17 (2005)
   Ersättning för miljöskada ----- Miljööverdomstolen har prövat frågan om en hyresgäst har rätt till ersättning från en verksamhetsutövare för minskat boendevärde och kostnader för åtgärdande av en störning i en av honom förhyrd bostadslägenhet till följd av stö…

12 kap. 10 § (1)

1. RH 2009:28 (2009)
   Fråga om hyreslägenhet på grund av brand skulle anses så förstörd att hyresavtalet har förfallit.

12 kap. 11 § (11)

1. Högsta domstolen, mål Ö 873-24 Dom eller beslut (2024)
   Det finns inte någon skyldighet för en lokalhyresgäst att reklamera vid brist i nyttjanderätten.
2. NJA 2024 s. 657 «Kylbaffeln» (2024)
   Det finns inte någon skyldighet för en lokalhyresgäst att reklamera vid brist i nyttjanderätten.
3. NJA 2019 s. 445 «Entré Malmö» (2019)
   En lokalhyresgäst har på grund av brist i nyttjanderätten, föranledd av ombyggnadsarbeten, ansetts ha rätt till nedsättning av hyran och senare även rätt till förtida uppsägning av hyresavtalet.
4. NJA 2018 s. 301 «NSAB-försäkringen» (2018)
   Fråga om lokalhyresvärds ansvar när lagrat gods har förstörts, i fall då hyresgästen gentemot någon annan åtagit sig att svara för ett lagringsuppdrag för egen räkning enligt Nordiskt Speditörförbunds Allmänna Bestämmelser (NSAB 2000).
5. RH 2016:17 (2016)
   Hovrätten har funnit att hyresnämnden haft fog för att besluta om åtgärdsföreläggande. Det ankommer då på hyresvärden att visa att de åtgärder som denne vidtagit efter hyresnämndens beslut är sådana att föreläggandet ska upphävas. Om hyresvärden inte kan visa …
6. RH 2014:45 (2014)
   Hyresnämndsmål. Hyresgästerna har vidtagit omfattande ombyggnadsåtgärder i lägenheten utan hyresvärdens tillstånd. Hyresgästerna gör gällande rätten till självhjälp. Hovrätten har ansett att hyresgästerna har åsidosatt sina förpliktelser som hyresgäster i så h…
7. NJA 2002 s. 477 (2002)
   Fråga om det på grund av en felaktig uppgift om lägenhetsytan i hyresavtal och vid senare hyresförhandlingar, förelåg ett på utfästelse grundat skadeståndsansvar för hyresvärden gentemot hyresgästen och hur skadan i sådant fall skulle beräknas.
8. RH 2002:27 (2002)
   En hyresgäst boende i en bostadsrättsfastighet har utsatts för trakasserier från andra boende i fastigheten. Hyresgästen har till följd härav ansetts berättigad till nedsättning av hyran på grund av hinder och men i nyttjanderätten. Även fråga om hyran efter u…
9. RH 1994:84 (1994)
   En hyresgäst som stördes i sitt boende av en granne har ansetts berättigad till nedsättning av hyran från den tidpunkt då hon krävde att störningarna skulle avhjälpas. Tillika fråga om storleken av hyresnedsättningen.
10. RH 1994:36 (1994)
    Hyresvärd har förpliktats utge skadestånd till hyresgäst på grund av att temperaturen i lägenheten varit för hög och därför utgjort en sanitär olägenhet.
11. NJA 1992 s. 326 (1992)
    Fråga om skadeståndsskyldighet för hyresvärd enligt 12 kap 11 § 2 st och 16 § 1 st 3 JB.

12 kap. 15 § (3)

1. RH 2017:52 (2017)
   Hyresnämndsmål. Hovrätten har funnit att hyresvärden eftersatt underhållet av vissa golv i lägenheten och att förutsättningar funnits att meddela åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 16 § första stycket 2 jordabalken.
2. RH 2017:5 (2016)
   Hyresnämndsmål. En hyresgäst gjorde gällande att hyresvärden hade eftersatt underhållet i prövningslägenheten och begärde att hyresvärden skulle åläggas att avhjälpa vissa närmare angivna brister i lägenheten. Hovrätten konstaterade att åtgärdsföreläggande på …
3. NJA 2002 s. 213 (2002)
   I ett duschrum som installerats i en bostadslägenhet i ett äldre flerbostadshus har det uppkommit mögel. Fråga om hyresvärdens skadeståndsansvar gentemot hyresgästen för personskador som denne drabbats av under den tid han bott i lägenheten.

12 kap. 16 § (7)

1. Högsta domstolen, mål Ö 873-24 Dom eller beslut (2024)
   Det finns inte någon skyldighet för en lokalhyresgäst att reklamera vid brist i nyttjanderätten.
2. NJA 2024 s. 657 «Kylbaffeln» (2024)
   Det finns inte någon skyldighet för en lokalhyresgäst att reklamera vid brist i nyttjanderätten.
3. NJA 2019 s. 445 «Entré Malmö» (2019)
   En lokalhyresgäst har på grund av brist i nyttjanderätten, föranledd av ombyggnadsarbeten, ansetts ha rätt till nedsättning av hyran och senare även rätt till förtida uppsägning av hyresavtalet.
4. NJA 2018 s. 301 «NSAB-försäkringen» (2018)
   Fråga om lokalhyresvärds ansvar när lagrat gods har förstörts, i fall då hyresgästen gentemot någon annan åtagit sig att svara för ett lagringsuppdrag för egen räkning enligt Nordiskt Speditörförbunds Allmänna Bestämmelser (NSAB 2000).
5. RH 2012:61 (2012)
   Hyresnämndsmål. Utdömande av vite efter åtgärdsföreläggande. Hovrätten konstaterade att ändamålet med vitet inte hade förfallit trots att hyresgästen flyttat från lägenheten, eftersom hyresförhållandet bestod när åtgärden enligt vitesföreläggandet senast skull…
6. NJA 2002 s. 378 (2002)
   I ett standardavtal om hyra föreskrivs att hyresgästen inte äger rätt att erhålla nedsättning i hyran för tid varunder hyresvärden låter verkställa arbete för sedvanligt underhåll av lägenheten eller fastigheten. Fråga om innebörden av begreppet sedvanligt und…
7. NJA 1992 s. 326 (1992)
   Fråga om skadeståndsskyldighet för hyresvärd enligt 12 kap 11 § 2 st och 16 § 1 st 3 JB.

12 kap. 18 d § (5)

1. RH 2020:18 (2020)
   Hyresnämndsmål. Sådana förbättrings- eller ändringsåtgärder som kräver tillstånd enligt 12 kap. 18 d § jordabalken får inte utföras eller ens påbörjas innan ett godkännande eller tillstånd föreligger. Ett tillstånd kan inte lämnas i efterhand, när åtgärderna r…
2. RH 2015:13 (2014)
   Hyresnämndsmål. En hyresvärd har utfört standardhöjande renoveringsåtgärder i en lägenhet. Hyresvärden har varken fått hyresgästernas godkännande eller hyresnämndens tillstånd till åtgärderna. Hyresvärden har sagt upp hyresavtalet när hyresgästerna förklarat a…
3. RH 2011:32 (2011)
   Hyresnämndsmål. Hyresvärdens planerade förbättringsarbeten, som enligt uppgift kommer att medföra en hyreshöjning på 85 kr per månad, har ansetts ha en obetydlig inverkan på lägenhetens bruksvärde. Arbetena har därför inte krävt tillstånd.
4. RH 2004:3 (2003)
   Hyresnämndsmål. I mål om godkännande av förbättringsåtgärder skulle ha krävts en omfattande prövning för att avgöra vilka åtgärder i fastighetsägarens ansökan som är tillståndpliktiga och vilka som inte är tillståndspliktiga. Vid prövningen har åtgärderna inte…
5. RH 2000:32 (2000)
   Hyresnämndsmål. Tillstånd har i visst fall lämnats till förbättrings- och ändringsarbeten i badrum men inte i kök.

12 kap. 18 f § (1)

1. RH 1999:46 (1999)
   Hyresnämndsmål. När hyresgästen själv renoverat lägenhetens badrum har i visst fall särskilda skäl ansetts föreligga att beakta den enskilde hyresgästens intresse av att, vid en ombyggnad av fastigheten, få behålla badrummet i befintligt skick.

12 kap. 19 § (2)

1. NJA 2011 s. 316 (2011)
   Vid tolkning av ett hyresavtal har en förhandlingsklausul varigenom hyresgäst förbinder sig att godta hyra som följer av överenskommelse på grund av förhandlingsordning som gäller för fastigheten ansetts inte utgöra avtalsinnehåll. Även fråga om rättskraft hos…
2. RH 1996:156 (1995)
   Ett hyresavtal innehållande villkor om indexreglering av hyran har förlängts automatiskt efter den tidpunkt då indexvillkoret till följd av ändrade bestämmelser i 12 kap. 19 § jordabalken förlorat sin verkan mot hyresgästen. Hyran för tiden därefter skall best…

12 kap. 19 a § (1)

1. NJA 1986 s. 503 (1986)
   Under åberopande av ett förbehåll i hyresavtal angående ersättning för "oförutsedda kostnader" har en hyresvärd fört talan mot lokalhyresgäst om ersättning för på lokalen beräknad andel av hyreshusavgift. Fråga, i första hand, om det åberopade förbehållet var …

12 kap. 20 § (4)

1. RH 2019:27 (2019)
   Hyresnämndsmål. En hyresgäst har innehållit hyra som deponerats hos länsstyrelsen. Den innehållna hyran avsåg brist i lägenheten. Deponeringen skedde först sedan bristen åtgärdats och avsåg förfluten tid. Hovrätten fann att hyresgästen brustit i sina skyldighe…
2. RH 2012:49 (2012)
   Hyresnämndsmål. Hovrätten har, trots hyresgästens relativt omfattande hyresförseningar, funnit det oskäligt att låta hyresavtalet upphöra. Hovrätten har särskilt beaktat att det inte tillräckligt tydligt klargjorts för hyresgästen att betalningsförsummelserna …
3. RH 2012:48 (2012)
   Hyresnämndsmål. Hovrätten har funnit att hyresgästens hyresförseningar varit så omfattande att hyresavtalet inte ska förlängas trots att socialtjänsten numera betalar hyran direkt till hyresvärden. Hovrätten har särskilt beaktat att två förseningar var mycket …
4. RH 2004:47 (2004)
   Hyresnämndsmål. Osäkerheten om vem som har rätt att företräda hyresvärden har - bl.a. med hänsyn till innehållet i 12 kap. 20 § 2 st. 2 meningen jordabalken - inte medfört rätt för hyresgästen att deponera hyran enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar …

12 kap. 21 § (5)

1. RH 2016:22 (2015)
   Missbruk av den depositionsrätt som följer av 12 kap. 21 § jordabalken har inte ansetts kunna leda till att hyresrätten är förverkad.
2. NJA 2008 s. 467 (2008)
   I en upplåtelse av en lokal ingick även en upplåtelse av inventarier mot en i avtalet särskilt angiven hyra per månad. Fråga om hyresgästen vid tvist med hyresvärden haft rätt att deponera hyran avseende inventarierna hos länsstyrelsen.
3. NJA 2004 s. 641 (2004)
   Fråga om rätt att deponera hyresbelopp enligt 12 kap. 21 § jordabalken.
4. RH 1997:108 (1996)
   Hyresgäst har enligt 12 kap. 21 § jordabalken deponerat hyra hos länsstyrelsen. Hyresvärden har inom tremånadersfristen endast väckt fullgörelsetalan om betalning av hyra och först efter fristens utgång framställt yrkande om rätt att lyfta de deponerade belopp…
5. NJA 1989 s. 745 (1989)
   Sedan hyresrätt förverkats på grund av dröjsmål med betalning av hyran och hyresvärden med anledning därav sagt upp avtalet, har hyresgästen enligt 12 kap 21 § JB nedsatt hyran hos LSt:n. Frågan huruvida laga grund funnits för nedsättningen har prövats i efter…

12 kap. 22 § (2)

1. RH 1995:96 (1995)
   Sedan en hyresgäst med stöd av 12 kap. 21 § JB deponerat hyresbelopp avseende viss tid hos länsstyrelsen har hyresvärden ansökt hos länsstyrelsen om att få lyfta det deponerade beloppet med åberopande av hovrätts lagakraftvunna dom, varigenom hyresgästen förpl…
2. NJA 1992 s. 268 (1992)
   Sedan en hyresgäst med stöd av 12 kap 21 § JB deponerat hyresbelopp hos länsstyrelsen samt den i 22 § samma kap föreskrivna tremånadersfristen gått till ända i fråga om vissa av beloppen, väckte hyresvärden talan mot honom med yrkande att få lyfta den deponera…

12 kap. 23 § (1)

1. RH 1997:66 (1997)
   Hyresrätten till en lokal har ansetts förverkad när hyresgästen, som enligt kontraktet hyrt en lokal för servering av lättare måltider och sedermera för restaurangverksamhet, ändrat verksamheten till en form av nattklubb.

12 kap. 24 § (11)

1. Högsta domstolen, mål Ö 873-24 Dom eller beslut (2024)
   Det finns inte någon skyldighet för en lokalhyresgäst att reklamera vid brist i nyttjanderätten.
2. NJA 2024 s. 657 «Kylbaffeln» (2024)
   Det finns inte någon skyldighet för en lokalhyresgäst att reklamera vid brist i nyttjanderätten.
3. NJA 2022 s. 329 «Brandskadan i asyllägenheten» (2022)
   Hyra. Migrationsverket har anvisat logi åt en asylsökande i en hyrd lägenhet. Verket har som förstahandshyresgäst ansetts ansvarig enligt 12 kap. 24 § fjärde stycket jordabalken för brandskada som vållats av den boende.
4. RH 2019:6 (2019)
   Hyresnämndsmål. I en lägenhet har påträffats stora mängder narkotika, hjälpmedel för bearbetning av narkotika och kontanter. Hovrätten har funnit att lägenhetens syfte som bostad varit klart underordnat i förhållande till den brottsliga verksamheten. Lägenhete…
5. RH 2017:23 (2017)
   Hyresnämndsmål. I tvist om förlängning av hyresavtal invände hyresgästen att han inte hade känt till att det fanns ohyra i hans lägenhet förrän detta upptäcktes när hyresvärden besiktade den. Med hänsyn till den mängd ohyra som påträffades fann hovrätten att h…
6. NJA 2014 s. 465 «Läckaget hos snabbmatsserveringen» (2014)
   Andrahandsuthyrning. Om något annat inte har överenskommits med hyresvärden är en hyresgäst ansvrig för skada som uppkommer genom andrahandshyresgästens vållande.
7. RH 2012:13 (2012)
   Hyresnämndsmål. Hyresvärd gör gällande att hyresgäst brustit i sin skyldighet att vårda lägenheten väl och att hyresrätten därför är förverkad. Fråga om tillsägelse om rättelse har rättslig verkan (jfr RH 1989:98).
8. NJA 2011 s. 454 (2011)
   Fråga om skadeståndsskyldighet för hyresgäst som genom underlåtenhet vållat vattenskada i den hyrda lägenheten. Tillika fråga om betydelsen av ordningsregel som tagits in i hyresavtalet.
9. RH 1997:56 (1997)
   Vid bestämmandet av det skadestånd en hyresgäst skulle erlägga enligt 12 kap. 24 § första stycket jordabalken ansågs ledning böra hämtas i 5 kap. 7 § skadeståndslagen.
10. NJA 1991 s. 476 (1991)
    Ett akvarium som ställts upp i en uthyrd lägenhet orsakade en vattenskada. Fråga om ansvaret för skadan. 12 kap 24 § JB.
11. NJA 1987 s. 668 (1987)
    Hyresvärd som fordrar ersättning av hyresgästen för skada i en bostadslägenhet har ansetts ha bevisbördan för att skadan har uppkommit efter inflyttningen. 12 kap 24 § JB.

12 kap. 24 a § (1)

1. RH 2014:22 (2014)
   Hyresnämndsmål. Fråga om tillämpningen av bestämmelserna om infasning av nya hyror (trappning) i 12 kap. 55 § femte stycket jordabalken när hyran bestämts i förhandlingsöverenskommelse.

12 kap. 25 § (16)

1. RH 2023:33 (2023)
   Hyresnämndsmål. I målet var fråga om störningar i en studentkorridor. Hovrätten uttalade att boendeformen i viss mån påverkar vilka störningar som skäligen bör tålas. Hovrätten framhöll att boendeformen innebär att de boende inte kan välja att undvika varandra…
2. RH 2019:29 (2019)
   Hyresnämndsmål. En hyresgästs son har anlagt en brand i fastighetens vindsutrymme. Hovrätten har funnit att händelsen, med hänsyn till sitt allvar, är att bedöma som en särskilt allvarlig störning. Hovrätten har vidare funnit att hyresgästen haft anledning att…
3. RH 2018:24 (2018)
   Hyresnämndsmål. Frågan i målet var om utdrag ur folkbokföringsregistret är tillräckligt för att en hyresvärd ska anses ha styrkt sitt påstående om hur många personer som faktiskt har bott i prövningslägenheten. Hovrätten konstaterade att styrkan av folkbokföri…
4. RH 2016:81 (2016)
   Hyresnämndsmål. Fråga om hyresrätten är förverkad trots att det förflutit lång tid mellan rättelseanmaningen och uppsägningen. Hovrätten har funnit att hyresvärdens kontakter med hyresgästen och sociala myndigheter i tiden mellan rättelseanmaningen och uppsägn…
5. RH 2017:10 (2016)
   Hyresnämndsmål. En hyresgäst har kastat in brinnande papper genom brevinkastet till en grannes lägenhet. Hovrätten har funnit att gärningen är en störning i boendet som med hänsyn till dess art är att anse som en särskilt allvarlig störning, och att hyresvärde…
6. RH 2017:9 (2016)
   Hyresnämndsmål. Frågan i målet var bl.a. om en hyresgäst genom obefogade anmälningar skulle anses ha trakasserat en granne i sådan omfattning att hennes hyresavtal skäligen inte skulle förlängas. Hovrätten konstaterade att hyresvärden hade bevisbördan för sitt…
7. RH 2016:57 (2016)
   Hovrätten har funnit att en hyresgäst som på ett grönområde utanför prövningsfastigheten misshandlat en boende i ett intilliggande hus har gjort sig skyldig till en särskilt allvarlig störning i boendet och därmed förverkat hyresavtalet. Det har inte krävts at…
8. RH 2015:31 (2015)
   Hyresnämndsmål. En hyresgäst har utsatt en granne för visst våld. Händelsen har utspelats cirka 30-40 meter från ingången till trapphuset. Frågorna i målet är om händelsen har utspelats så långt från fastigheten att den inte kan bedömas som en störning i boend…
9. RH 2014:1 (2013)
   Fråga om sångövningar i en grannes lägenhet har inneburit ett hinder eller men i en bostadsrättsinnehavares nyttjande av sin bostadsrätt och i sådant fall om bostadsrättsinnehavaren har rätt till nedsättning av årsavgiften.
10. RH 2010:84 (2010)
    Hyresnämndsmål. En hyresgäst har vid ett telefonsamtal med en hos hyresvärden anställd person hotat att döda henne. Fastän det varit fråga om en enstaka händelse har hyresgästen ansetts ha åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att hyresavtalet skäligen in…
11. NJA 2008 s. 243 (2008)
    En hyresgästs misshandel av en granne har ansetts utgöra en sådan särskilt allvarlig störning som gett hyresvärden rätt att säga upp hyresgästen till omedelbar avflyttning utan att hyresgästen dessförinnan tillsagts om rättelse (12 kap. 25 § tredje stycket och…
12. RH 2006:72 (2006)
    Hyresnämndsmål. En hyresgäst har oprovocerat misshandlat en granne i trapphuset och samtidigt uttalat ett allvarligt hot mot denne. Det inträffade har ansetts utgöra en särskilt allvarlig störning i boendet och medfört att hyresgästens hyresrätt förverkats.
13. RH 2006:34 (2005)
    Hyresnämndsmål. Hyresgäster hade i strid med de allmänna ordningsreglerna i hyreskontrakten satt upp parabolantenner så att dessa befann sig utanför husets fasad. Fastighetsägaren ansågs ha rätt att göra generella riskbedömningar utan att behöva ta ställning t…
14. RH 2004:38 (2004)
    Hyresnämndsmål. Bestämmelsen i 12 kap. 42 § tredje stycket jordabalken att uppsägning av ett hyresavtal som gäller bostadslägenhet enligt första stycket 6 på grund av störningar i boendet inte får ske förrän socialnämnden underrättats enligt 25 § andra stycket…
15. RH 1999:57 (1999)
    Hyresrätten har ansetts förverkad genom att hyresgästen utsatt de som bor i omgivningen för sådana särskilt allvarliga störningar i boendet som avses i 12 kap. 25 § tredje stycket jordabalken (I och II).
16. RH 1997:19 (1996)
    Bestämmelsen i 12 kap. 25 § jordabalken om att hyresgäst vid sin användning av hyreslägenheten skall iaktta allt som fordras för att bevara gott skick inom fastigheten har ansetts tillämplig på hot från hyresgästs sida mot hyresvärdens personal när handlingen …

12 kap. 26 § (5)

1. RH 2018:23 (2018)
   Hyresnämndsmål. Målet rörde bl.a. frågan om en hyresgäst inte hade rätt att få hyresavtalet förlängt på grund av vanvård. I första hand gjorde hyresvärden gällande att avtalet var förverkat. Hovrätten konstaterade att en rättelseanmaning måste vara välgrundad …
2. RH 2016:49 (2016)
   Hyresnämndsmål. En hyresgäst har vägrat hyresvärden tillträde till lägenheten för en besiktning inför en kommande ombyggnad. Hovrätten har funnit att besiktningen har varit en sådan besiktning som ger hyresvärden rätt att utan uppskov få tillträde till lägenhe…
3. RH 2010:76 (2010)
   Bestämmelserna om 7 kap. 13 § första stycket bostadsrättslagen (1991:614) om rätt för företrädare för föreningen att få tillträde till lägenheten när det behövs för tillsyn eller för att utföra arbete som föreningen svarar för kan tillämpas även när det gäller…
4. RH 2000:76 (2000)
   Den tidpunkt vid vilken en hyresvärd under löpande hyrestid kan få tillträde till en lägenhet enligt 12 kap. 26 § andra stycket tredje meningen jordabalken för utförande av arbeten, som vållar väsentligt hinder eller men i nyttjanderätten, har ansetts infalla …
5. RH 1999:32 (1998)
   Om en hyresgäst vägrar hyresvärden tillträde till lägenheten (för tillsyn eller förbättringsarbeten) men hyresvärden inte iakttagit föreskrivna frister för begäran om tillträde, är hyresrätten inte förverkad. Hyresavtalet kan då inte heller bringas att upphöra…

12 kap. 27 § (3)

1. NJA 2006 s. 427 (2006)
   Fråga om hyresvärd haft rätt att återta hyresobjektet på grund av att hyresgästen övergett detta. 12 kap. 27 § jordabalken.
2. RH 1994:107 (1994)
   Hyreslägenhet har - trots att flera omständigheter tytt på att hyresgästen inte bebott den på senare tid - inte ansetts övergiven på så sätt att hyresvärden fått återta den.
3. RH 1994:113 (1994)
   Hyreslägenhet har ansetts övergiven på så sätt att hyresvärden fått återta den.

12 kap. 31 § (5)

1. NJA 2009 s. 41 (2009)
   Ett konkursbo har ansetts ställa en lokal som hyrts av konkursgäldenären till hyresvärdens förfogande genom en förklaring att boet inte gjorde anspråk på lokalen, oavsett att i lokalen fanns lösöre som konkursboet avstod från, att lokalen var delvis uthyrd i a…
2. RH 2009:64 (2008)
   En hyresvärd har anmodat ett konkursbo att ställa en hyreslokal till hyresvärdens förfogande enligt 12 kap. 31 § femte stycket jordabalken. Lokalen har inte ansetts vara ställd till hyresvärdens förfogande - och konkursboet ansvarar således för hyran - så läng…
3. NJA 1999 s. 617 (1999)
   Sedan en lokalhyresgäst gått i konkurs har konkursboet efter anfordran av hyresvärden förklarat att boet inte haft för avsikt att ställa säkerhet för hyresavtalets fullgörande eller att träda in i avtalet. Det har ansetts att konkursboet inte kan åläggas betal…
4. NJA 1989 s. 206 (1989)
   Under hyresgästs konkurs kan hyresrätten till en lokal förklaras förverkad på grund av att hyra ej betalats före konkursen, oavsett om konkursboet förklarat sig vilja svara för hyresgästens skyldigheter under hyrestiden eller ej. I en lokalhyresgästs konkurs ä…
5. NJA 1988 s. 512 (1988)
   Bankgaranti, som gäller hyresgästs skyldighet att erlägga hyra enligt hyreskontraktet, har ansetts inte omfatta hyresvärdens rätt enligt 12 kap 31 § 4 st JB till ersättning för skada, avseende förlust av hyra för tid efter hyresförhållandets upphörande.

12 kap. 32 § (4)

1. RH 2021:54 (2021)
   Hyresnämndsmål. En hyresgäst ville byta sin lägenhet om tre rum och kök mot en tio kvadratmeter större lägenhet, även den med tre rum och kök. Som skäl för bytet anförde hyresgästen att hon hade för avsikt att adoptera ett barn, att hennes tioåriga son behövde…
2. RH 2021:53 (2021)
   Hyresnämndsmål. Hyresgästerna ville byta sin lägenhet mot en mindre lägenhet med lägre hyra och anförde som skäl att deras inkomster väsentligen förändrats sedan de deltidspermitterats på obestämd tid till följd av en pandemi. Hovrätten uttalar att betydelsen …
3. RH 2021:5 (2020)
   Hyresnämndsmål. En lägenhet hyrdes gemensamt av makar. Fråga om en ansökan från den ena maken om att få överlåta hyresrätten till den andra maken skulle betraktas som en uppsägning av det gemensamma hyresavtalet, som får till följd att bestämmelsen i 12 kap. 4…
4. NJA 1993 s. 693 (1993)
   En hyresgäst har begärt hyresvärdens samtycke till överlåtelse av en hyresrätt och därvid uppgett till vem överlåtelsen skulle ske. Den omständigheten ensam att den föreslagne hyresgästen förklarat sig inte vara intresserad av att överta hyresrätten har ansett…

12 kap. 33 § (1)

1. RH 2020:19 (2020)
   Hyresnämndsmål. Fråga om partsställning, otillåten andrahandsupplåtelse och behovsprövning i mål där hyresgästen flyttat ut från prövningslägenheten efter makarnas äktenskapsskillnad men innan bodelning skett. I beslutet behandlas även frågan om hur 12 kap. 34…

12 kap. 34 § (6)

1. RH 2018:40 (2018)
   Hyresnämndsmål. Hovrätten fann att en kusin var en sådan närstående till vilken hyresavtalet kunde överlåtas. Likaså fann hovrätten att det förhållandet att kusinen bodde tillsammans med hyresgästen och dennes familj inte i sig innebar att kusinen var inneboen…
2. RH 2016:75 (2016)
   Hyresnämndsmål. En son sammanbodde med sin mor under två och ett halvt år innan hon flyttade till ett vårdboende. Modern var 88 år gammal när sammanboendet inleddes och led av Alzheimers sjukdom. Hovrätten har funnit att ett sammanboende under två och ett halv…
3. RH 2004:37 (2004)
   Hyresnämndsmål. Fråga bl.a. i målet när endast mannen undertecknat ett bostadshyresavtal om hustrun ändock kan anses som medhyresgäst och således få hyresavtalet förlängt för egen del, trots att hon inte har sin bostad i lägenheten. Frågan har besvarats nekand…
4. RH 2003:60 (2003)
   Hyresnämndsmål. Vid bedömningen av var en person har sin permanenta bostad bör utgångspunkten vara att folkbokföringen korrekt återspeglar personens bosättning om inte särskilda omständigheter talar däremot. Det får då normalt anses åligga denne att visa att s…
5. RH 2004:8 (2003)
   Hyresnämndsmål. En dotter hade bott tillsammans med sin mor i dennas lägenhet i tre år, då modern togs in på sjukhus och sedan avled. Eftersom dottern behållit sin lägenhet under denna tid och endast flyttat in till modern för att vårda henne har en verklig bo…
6. RH 2003:9 (2002)
   Samboende enligt 12 kap. 34 § jordabalken? (I och II). Även fråga om samboendet varit varaktigt (II).

12 kap. 35 § (3)

1. RH 2023:21 (2023)
   Hyresnämndsmål. Hyresgästen ansökte om tillstånd till ett lägenhetsbyte i en byteskedja med flera parter. Genom bytet skulle en son till en av hyresgästerna i byteskedjan ta över hyresgästens lägenhet. Sonen saknade eget hyresavtal. Hovrätten uttalar att en hy…
2. RH 2023:17 (2022)
   Hyresnämndsmål. När den hyresgäst, till vars lägenhet sökanden i ett bytesärende enligt 12 kap. 35 § jordabalken avser att flytta, själv har fått avslag på sin ansökan hos hyresnämnden, finns ingen tillgänglig byteslägenhet för sökanden och bytet kan då inte g…
3. NJA 1990 s. 412 (1990)
   Fråga om tillämpningen av 12 kap 65 § JB vid byte av andel i bostadsförening mot hyresrätt.

12 kap. 37 § (1)

1. RH 1995:115 (1995)
   Hyresnämndsmål. Tillstånd för kommun att överlåta hyresrätten till en lägenhet har förenats med villkor om skyldighet för kommunen att gå i borgen för hyrans betalning.

12 kap. 38 § (1)

1. NJA 2007 s. 709 «Fiolbackens vattenskada» (2007)
   Överlåtaren av en bostadsrätt hade skött det s.k. inre underhållet på ett sådant sätt att det orsakat skada på bostadsrättsföreningens fastighet utanför lägenhetens gränser. Förvärvare av bostadsrätten har inte ansetts ersättningsskyldiga mot bostadsrättsfören…

12 kap. 39 § (3)

1. RH 2025:24 (2024)
   Hyresnämndsmål. En hyresgäst har ansökt om tillstånd att hyra ut sin hyreslägenhet i andra hand med anledning av att han ådömts ett längre fängelsestraff. Hyresgästen hade tidigare varit frihetsberövad i omgångar och med hyresvärdens tillstånd redan hyrt ut lä…
2. RH 2024:42 (2024)
   Hyresnämndsmål. En hyresgäst lämnade sin lägenhet med en inneboende som inte tillhörde hyresgästens hushåll under ett antal månader. I målet aktualiserades bl.a. frågor om, och i så fall när, det uppkommit en andrahandsupplåtelse. Med hänsyn till att det var f…
3. RH 2007:18 (2007)
   Hyresnämndsmål. Vid bedömningen av om en hyresgäst har hyrt ut lägenheten i dess helhet i andra hand har det avgörande ansetts vara om andrahandshyresgästen haft rätt att självständigt nyttja lägenheten, inte om något av lägenhetens rum undantagits från upplåt…

12 kap. 40 § (4)

1. RH 2025:24 (2024)
   Hyresnämndsmål. En hyresgäst har ansökt om tillstånd att hyra ut sin hyreslägenhet i andra hand med anledning av att han ådömts ett längre fängelsestraff. Hyresgästen hade tidigare varit frihetsberövad i omgångar och med hyresvärdens tillstånd redan hyrt ut lä…
2. RH 2024:42 (2024)
   Hyresnämndsmål. En hyresgäst lämnade sin lägenhet med en inneboende som inte tillhörde hyresgästens hushåll under ett antal månader. I målet aktualiserades bl.a. frågor om, och i så fall när, det uppkommit en andrahandsupplåtelse. Med hänsyn till att det var f…
3. RH 2020:21 (2020)
   Hyresnämndsmål. Frågan i målet var om hyresgästen hade beaktansvärda skäl för att få upplåta prövningslägenheten i andra hand under sex månader för utlandsvistelse trots att han beviljats tillstånd till andrahandsupplåtelse av detta skäl två gånger tidigare. H…
4. RH 2020:10 (2019)
   Hyresnämndsmål. En bostadsrättsförening krävde som villkor för andrahandsuthyrning att tillståndet förenades med villkoret att andrahandshyresgästen ska ha en ansvarsförsäkring som täcker skador som denne kan orsaka i föreningens fastighet. Hovrätten konstater…

12 kap. 42 § (11)

1. RH 2024:42 (2024)
   Hyresnämndsmål. En hyresgäst lämnade sin lägenhet med en inneboende som inte tillhörde hyresgästens hushåll under ett antal månader. I målet aktualiserades bl.a. frågor om, och i så fall när, det uppkommit en andrahandsupplåtelse. Med hänsyn till att det var f…
2. RH 2019:35 (2019)
   Hyresnämndsmål. En hyresgäst innehar en lägenhet med s.k. kooperativ hyresrätt. Hyresvärden sade upp hyresavtalet och gjorde gällande att hyresgästen åsidosatt sina förpliktelser som hyresgäst i sådan grad att hyresavtalet skäligen inte borde förlängas. Hyresv…
3. RH 2019:5 (2019)
   Hyresnämndsmål. Inom ramen för en förlängningsvist är det inte möjligt att föra talan om att hyresrätten förverkats med anledning av hyresförseningar som inträffat efter det att hyresavtalet sagts upp och tvisten hänskjutits till hyresnämnden på grund av andra…
4. RH 2017:2 (2016)
   Hyresnämndsmål. I en bostadslägenhet om tre rum och kök hade hyresgästen iordningställt ett rum för att användas uteslutande för cannabisodling. Verksamheten påverkade även övriga delar av lägenheten. Hyresrätten har förverkats enligt 12 kap. 42 § första styck…
5. RH 2014:42 (2014)
   Hyresnämndsmål. Hyresnämnden har funnit att hyresrätten varit förverkad utan att detta har åberopats av hyresvärden. Hovrätten konstaterade att det har ankommit på hyresnämnden att genom processledning utreda vilken upphörandegrund eller vilka upphörandegrunde…
6. RH 2004:7 (2003)
   Hyresnämndsmål. I mål om förlängning av hyresavtal enligt 12 kap. 46 § första stycket 1 jordabalken (förverkande) har hyresvärden anmodat hyresgästen att vidta rättelse samt sagt upp hyresavtalet i en och samma handling. Uppsägningen har inte ansetts ha föregå…
7. RH 1999:134 (1999)
   Fråga om rekvisitet "utan dröjsmål" i 12 kap. 42 § 1 st. 3 jordabalken. Hyresvärden har inte varit berättigad att säga upp ett hyresavtal avseende restauranglokal att upphöra i förtid på grund av otillåten andrahandsuthyrning, när den tid som hyresgästen haft …
8. RH 1997:66 (1997)
   Hyresrätten till en lokal har ansetts förverkad när hyresgästen, som enligt kontraktet hyrt en lokal för servering av lättare måltider och sedermera för restaurangverksamhet, ändrat verksamheten till en form av nattklubb.
9. NJA 1990 s. 405 (1990)
   Fråga huruvida en hyresgäst som försummat att betala en månads hyra förverkat sin hyresrätt eller om hans underlåtenhet varit av ringa betydelse. 12 kap 42 § JB.
10. NJA 1989 s. 206 (1989)
    Under hyresgästs konkurs kan hyresrätten till en lokal förklaras förverkad på grund av att hyra ej betalats före konkursen, oavsett om konkursboet förklarat sig vilja svara för hyresgästens skyldigheter under hyrestiden eller ej. I en lokalhyresgästs konkurs ä…
11. NJA 1989 s. 74 (1989)
    Hyresgäst, som enligt förhandlingsklausul i hyreskontraktet blivit bunden av en mellan hyresvärden och hyresgästförening träffad överenskommelse om höjning av hyran med 30 kr i månaden för installation av kabel-TV-antenn, har under tio månader vägrat erlägga d…

12 kap. 43 § (1)

1. RH 2002:49 (2002)
   I tvist om förlängning av hyresavtal har en hyresgäst inte ansetts kunna förvägras rätt till förlängning med stöd av 12 kap. 46 § första stycket 1 jordabalken om förutsättningarna i 43 § samma kapitel inte är uppfyllda.

12 kap. 44 § (7)

1. RH 1995:34 (1994)
   Socialnämnd erhöll meddelande enligt 12 kap. 44 § första stycket jordabalken om uppsägning av bostadshyresgäst på grund av dröjsmål med hyresbetalning. Begäran om avhysning har inte beviljats med hänsyn till att meddelandet innehållit oriktig uppgift om det be…
2. NJA 1992 s. 286 (1992)
   Vid uppsägning av hyresavtal på grund av betalningsförsummelse har hyresvärden i uppsägningshandling, som tillika innefattade underrättelse till hyresgästen enligt 12 kap 44 § JB, angivit det belopp han fordrade ävensom en uppgift om den hyresperiod beloppet h…
3. NJA 1989 s. 745 (1989)
   Sedan hyresrätt förverkats på grund av dröjsmål med betalning av hyran och hyresvärden med anledning därav sagt upp avtalet, har hyresgästen enligt 12 kap 21 § JB nedsatt hyran hos LSt:n. Frågan huruvida laga grund funnits för nedsättningen har prövats i efter…
4. NJA 1989 s. 206 (1989)
   Under hyresgästs konkurs kan hyresrätten till en lokal förklaras förverkad på grund av att hyra ej betalats före konkursen, oavsett om konkursboet förklarat sig vilja svara för hyresgästens skyldigheter under hyrestiden eller ej. I en lokalhyresgästs konkurs ä…
5. NJA 1988 s. 420 (1988)
   Underrättelse enligt 12 kap 44 § JB skall delges hyresgäst i den ordning som anges i delgivningslagen.
6. NJA 1985 s. 586 (1985)
   Meddelande enligt 12 kap 44 § 1 st JB till socialnämnd i anledning av att bostadshyresgäst blivit uppsagd på grund av dröjsmål med hyresbetalning har godtagits trots att meddelandet inte innehållit föreskriven uppgift om lägenhetens storlek.
7. NJA 1981 s. 704 (1981)
   Underrättelse enligt 12 kap 44 § 1 st JB till hyresgäst, som blivit uppsagd på grund av dröjsmål med hyresbetalning, om vad han har att iaktta för återvinning av hyresrätten har ansetts ej behöva avfattas ordagrant enligt formulär som fastställts enligt 3 st s…

12 kap. 45 § (2)

1. RH 2014:30 (2014)
   Fråga om hyresätt till bostadslägenhet saknade besittningsskydd på grund av att lägenheten utgjorde en del av upplåtarens egen bostad, 12 kap. 45 § första stycket 3 jordabalken.
2. RH 2001:12 (2000)
   Kravet på särskilt upprättad handling vid överenskommelse om avstående från besittningsskydd har inte ansetts uppfyllt när överenskommelsen tagits in i ett förlikningsavtal som innehöll kompletterande hyresvillkor.

12 kap. 45 a § (1)

1. RH 2023:45 (2022)
   Hyresnämndsmål. Hovrätten har, med hänvisning till tidigare praxis, inte godkänt en ansökan om dispens för villkor i blockhyresavtal. Hovrätten har inte heller godkänt ansökan om avstående från besittningsskydd. Hovrätten uttalar att den aktuella avtalskonstru…

12 kap. 46 § (42)

1. NJA 2022 s. 82 «Lägenheten på Karlaplan» (2022)
   Förhållandet mellan ogiltighet enligt avtalslagen å ena sidan och jordabalkens regler om övertaganderätt för makar och sambor å den andra.
2. RH 2020:40 (2020)
   Hyresnämndsmål. Vid bedömningen av om en hyresgäst som tvångsvårdats under lång tid kan anses ha ett skyddsvärt behov av prövningslägenheten åligger det hyresgästen att göra det sannolikt att en återflyttning är någorlunda nära förestående eller att permission…
3. RH 2021:1 (2020)
   Hyresnämndsmål. Hyresgästen, en ensamstående mamma med fyra minderåriga barn, har allvarligt åsidosatt sina förpliktelser som hyresgäst genom att inte betala hyran. Vid skälighetsbedömningen har hovrätten beaktat bestämmelserna i Europakonventionen och Barnkon…
4. RH 2020:20 (2020)
   Hyresnämndsmål. En hyresgäst har vid fler än hundra tillfällen hyrt ut prövningslägenheten via Airbnb. Det har varit fråga om många korta uthyrningstillfällen som pågått under en längre tid och ett relativt högt pris har betalats per natt. Upplåtelserna har in…
5. RH 2020:26 (2020)
   Hyresnämndsmål. Hyresgästen har som ett led i en stadfäst förlikning ingått ett korttidsavtal och förbundit sig att inte ha fler än tre katter i prövningslägenheten. Kort tid efter förlikningen hade hon ändå fler katter än så. Hovrätten har funnit att villkore…
6. RH 2019:15 (2019)
   Hyresnämndsmål. En hyresgäst har vid 39 tillfällen under drygt ett och ett halvt år hyrt ut prövningslägenheten via Airbnb. Hovrätten har konstaterat att det har varit fråga om många korta uthyrningstillfällen, att uthyrningen har pågått under en längre tid oc…
7. RH 2018:28 (2018)
   Hyresnämndsmål. Hyresgästen hade med stöd av socialtjänstlagen beviljats bistånd i form av en träningslägenhet. Hovrätten konstaterade att i dessa fall får frågan om och när hyresgästen blivit medveten om de specifika förutsättningarna för uthyrningen betydels…
8. RH 2017:4 (2016)
   Hyresnämndsmål. Hyresgästen omfattades av vård enligt LSS. Sundsvalls kommun, som också var hyresvärd, yrkade att hyresförhållandet skulle upphöra eftersom vården skulle omorganiseras och hyresgästen skulle erbjudas annat boende. Hovrätten ansåg att kommunens …
9. RH 2017:3 (2016)
   Hyresnämndsmål. Hovrätten har funnit att en hyresgäst som inte använder sin lägenhet som permanentbostad kan ha ett skyddsvärt intresse av att få behålla lägenheten för att genom byte få tillgång till en annan permanentbostad. I en sådan situation krävs det at…
10. RH 2016:71 (2016)
    Hyresnämndsmål. Hyresgästen var frihetsberövad och skulle villkorligt friges tidigast tre år efter hovrättens prövning. Permission kunde beviljas tidigast cirka ett år efter hovrättens prövning. Hovrätten fann att hyresgästen saknade behov av lägenheten. Vid s…
11. RH 2016:52 (2016)
    Hyresnämndsmål. Fråga om tillämpningen av bestämmelsen om preklusion i 12 kap. 51 § andra stycket jordabalken. Hovrätten fann att bestämmelsen för sin tillämpning förutsätter att en förlängningstvist har avgjorts genom hyresnämnds eller domstols beslut och kon…
12. RH 2016:13 (2016)
    Hyresnämndsmål. Hyresgästen hade under renovering av prövningslägenheten flyttat till en evakueringslägenhet. Hyresgästen återvände inte till prövningslägenheten vid tidpunkten för återflytt och hyresvärden sade upp hyresavtalet för prövningslägenheten. Hovrät…
13. RH 2016:26 (2015)
    Hyresnämndsmål. Fråga om juridisk persons besittningsskydd. Ett kommunalt bostadsbolag sade upp hyresavtalen för 15 lägenheter som hyrdes av Migrationsverket. Migrationsverket har ansetts ha ett skyddsvärt intresse av att få fortsätta upplåta prövningslägenhet…
14. RH 2016:9 (2015)
    Hyresnämndsmål. I hyresavtalet fanns ett hyresvillkor som gav hyresgästerna rätt att använda prövningslägenheten för komplementboende. Hyresvillkoret medförde ett starkare besittningsskydd för hyresgästerna än vad som följer av 12 kap. jordabalken. Frågan i må…
15. RH 2015:29 (2015)
    Hyresnämndsmål. Frågan om en hyresgäst åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att hyresavtalet skäligen inte borde förlängas då han inte, trots anmodan, inom utsatt tid monterat ner en parabolantenn som satt på husfasaden i strid med hyresavtalets allmänna…
16. RH 2014:44 (2014)
    Hyresnämndsmål. Hovrätten ansåg att hyresgästen allvarligt åsidosatt sina skyldigheter genom sitt agerande i samband med en brand i lägenheten. Hovrätten konstaterade att risken för upprepning bör vägas in när frågan om hyresavtalet upphörande bedöms. För att …
17. RH 2014:12 (2013)
    Hyresnämndsmål. Hovrätten fann att hyresgästen genom oaktsamhet orsakat brand i lägenheten. Hovrätten konstaterar att det förhållandet att en hyresgäst orsakat brand i lägenheten allmänt sett är ett allvarligt åsidosättande av de hyresrättsliga förpliktelserna…
18. RH 2014:8 (2013)
    Hyresnämndsmål. Bedömningen av om en lägenheten är en hyresgästs permanenta bostad ska göras utifrån en helhetsbedömning med beaktande av sådana förhållanden som hyresgästens familjeförhållanden och sociala situation, hyresgästens anknytning till orten och fra…
19. RH 2013:66 (2013)
    Hyresnämndsmål. Fråga om tillämpningen av preklusionsbestämmelsen i 12 kap. 51 § andra stycket jordabalken. Hovrätten har funnit att en hyresvärd inte kan åberopa betalningsförsummelser som ligger i tiden före ett tidigare beslut om förlängning av hyresavtalet…
20. RH 2012:47 (2012)
    Hyresnämndsmål. Hovrätten har, trots hyresgästens relativt omfattande hyresförseningar, funnit det oskäligt att låta hyresavtalet upphöra. Hovrätten har särskilt beaktat att förseningarna förekommit under en begränsad period då hyresgästen varit intagen på sju…
21. RH 2012:2 (2011)
    Hyresnämndsmål. Vid bedömningen av om fråga varit om en otillåten andrahandsupplåtelse har - när tiden för den otillåtna upplåtelsen inte varit ensamt avgörande för om hyresavtalet ska upphöra - särskild vikt lagts vid förstahandshyresgästens agerande för att …
22. RH 2009:43 (2009)
    Hyresnämndsmål. När hyresgästen avlidit och dödsboet inträtt i hyresavtalet upphör inte hyresavtalet eller övergår hyresrätten på annan enbart genom parternas passivitet. Dödsboets egenskap av part i hyresförhållandet påverkas inte heller av att boet enligt fa…
23. RH 2006:19 (2005)
    Hyresnämndsmål. En hyresgäst har förklarat att hon ville ha ekonomisk ersättning för att överlåta sin hyresrätt, dock utan att nämna något belopp. Det har ansetts att hon har i hyreslagens mening uppställt ett villkor om ersättning för att överlåta hyresrätten…
24. RH 2005:22 (2005)
    Hyresnämndsmål. Hyresgäster har lämnat hyresrätten till en bostadslägenhet i byte, när en av dem skulle köpa en villafastighet. Fråga om hyresgästerna - med hänsyn främst till köpeskillingen för villafastigheten - har ställt upp ett villkor om särskild ersättn…
25. RH 2005:32 (2004)
    Hyresnämndsmål. Bostadshyresgäster har lämnat oriktiga uppgifter till hyresvärden och hyresnämnden i syfte att få tillstånd att överlåta lägenheten genom byte. Hyresgästerna har härigenom åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att hyresavtalet skäligen int…
26. RH 2004:57 (2004)
    Hyresnämndsmål. I syfte att få tillstånd att hyra ut lägenheten i andra hand har en hyresgäst vilselett hyresvärden beträffande andrahandshyrans storlek genom att visa upp kontrakt med betydligt lägre hyra än han enligt i övrigt likalydande kontrakt tagit ut a…
27. RH 2004:10 (2003)
    Hyresnämndsmål. En person som har sin permanentbostad i Norsesund 37 km utanför Göteborg, vars sambo arbetar på Göteborgsoperan, har en lägenhet i Göteborg. Lägenheten har inte ansetts utgöra ett nödvändigt bostadskomplement för sambon, trots dennes oregelbund…
28. RH 2004:9 (2003)
    Hyresnämndsmål. Kommunen hyr en bostadslägenhet för att i sin tur hyra ut den till familjer med behov av övergångsbostäder. Kommunens behov av lägenheten har vid en prövning enligt 12 kap. 46 § första stycket 10 jordabalken bedömts som skyddsvärt. Det förhålla…
29. RH 2004:5 (2003)
    Hyresnämndsmål. En bostadshyresgäst har uppställt villkor om ersättning vid byte av lägenheten. Hyresgästen har ansetts härigenom ha åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att hyresavtalet inte skäligen borde förlängas.
30. RH 2003:35 (2003)
    Hyresnämndsmål. En hyresgäst och dennes bekanta har tagit olovlig befattning med narkotika i hyresgästens bostad. Hyresvärdens ansökan om att hyresavtalet avseende hans bostadslägenhet på grund härav skall upphöra enligt 12 kap. 46 § 1 st. 2 jordabalken har og…
31. RH 2002:49 (2002)
    I tvist om förlängning av hyresavtal har en hyresgäst inte ansetts kunna förvägras rätt till förlängning med stöd av 12 kap. 46 § första stycket 1 jordabalken om förutsättningarna i 43 § samma kapitel inte är uppfyllda.
32. RH 2002:50 (2002)
    Hyresvärdens ansökan om att ett hyresavtal skall upphöra på grund av att han vilseletts att ingå hyresavtalet genom felaktiga uppgifter om lägenhetsbyte har bifallits, när omständigheterna gett stöd åt hyresvärdens påstående och hyresgästen inte förebringat go…
33. RH 1999:128 (1999)
    Hyresnämndsmål. En försäkran om att ett lägenhetsbyte "kommer att genomföras i enlighet med lämnade uppgifter" har inte ansetts som en utfästelse att bytet skulle återgå, om det av senare uppkommen och oförutsedd orsak inte kommit att genomföras på angivet sät…
34. RH 1998:4 (1997)
    Hyresnämndsmål. Hyresgäst som hyr bostadslägenhet i ett tvåfamiljshus har ansetts berättigad till förlängning av hyresavtalet, trots att hyresvärden haft intresse av att själv bosätta sig i lägenheten. Vid prövningen beaktades särskilt att hyresvärden erhållit…
35. RH 1997:67 (1997)
    Hyresnämndsmål. När en hyresgäst och medlemmar av hans familj behövt använda en s.k. sidolägenhet för att återhämta sig från en mycket påfrestande och prövande verksamhet med institutionsvård, som hyresgästen och hans maka bedrev i den permanenta bostaden, har…
36. RH 1997:106 (1996)
    I ett mål om förlängning av hyresavtal har hovrätten särskilt framhävt det ideella intresset av att få ha sitt hem och sin boendemiljö orubbad.
37. RH 1996:104 (1996)
    Hyresnämndsmål. I mål angående förlängning av hyresavtal har hovrätten funnit att en person som dömts till långvarigt frihetsstraff har behov av sin lägenhet under permissioner och därefter vid frigivandet. Med hänsyn härtill har den dömdes intresse av att få …
38. RH 1996:103 (1996)
    Hyresnämndsmål. Löfte till hyresgästen att i framtiden få överlåta hyresrätten till en son är en förmån som inte omfattas av besittningsskyddsreglerna i 12 kap. 46 § jordabalken och som därför inte kan tillmätas någon särskild betydelse i en förlängningstvist.
39. RH 1996:137 (1996)
    Hyresnämndsmål. Fråga om vilka ombyggnadsåtgärder som krävs i ett hus för att dessa skall medföra att huset skall anses undergå större ombyggnad enligt bestämmelserna i 12 kap. 46 § första stycket 4 jordabalken.
40. RH 1995:114 (1995)
    Hyresnämndsmål. Verkan - vid upprepad för sen hyresbetalning - av särskilt avtal mellan hyresvärden och vederbörande socialnämnd om hyrans erläggande.
41. NJA 1993 s. 777 (1993)
    Resning har ansetts inte kunna beviljas i fråga om beslut av Bostadsdomstolen i mål om förlängning av hyresavtal med hänsyn till att ifrågavarande lägenhet sammanslagits med annan lägenhet och därför inte fanns i behåll som en självständig enhet.
42. NJA 1981 s. 1025 (1981)
    Expropriation. Fråga om ersättning till hyresgäst på grund av högre hyreskostnad för den bostad som anvisats honom i anledning av expropriationen.

12 kap. 47 § (6)

1. NJA 2022 s. 82 «Lägenheten på Karlaplan» (2022)
   Förhållandet mellan ogiltighet enligt avtalslagen å ena sidan och jordabalkens regler om övertaganderätt för makar och sambor å den andra.
2. RH 2017:13 (2016)
   Hyresnämndsmål. Maka har inte ansetts ha rätt att överta makes hyresrätt enligt 12 kap. 47 § andra stycket jordabalken då hennes förmåga att betala hyran varit beroende av bidrag från makarnas barn.
3. RH 2017:16 (2016)
   Hyresnämndsmål. Sambo har inte ansetts ha rätt att överta hyresrätt enligt 12 kap. 47 § andra stycket jordabalken på grund av betalningsförsummelser i tiden efter att hyresgästen avflyttat från prövningslägenheten.
4. RH 2004:2 (2002)
   Bestämmelserna i 12 kap. 47 och 49 §§ jordabalken reglerar i vad mån en av hyresgästerna i ett gemensamt hyresavtal har rätt att få hyresavtalet förlängt för egen del. Den ena av två hyresgäster i ett gemensamt hyresavtal har dock inte ansetts kunna åberopa en…
5. RH 2000:102 (2000)
   Hyresnämndsmål. Vid en skälighetsbedömning enligt 12 kap. 47 § första stycket jordabalken har frågan om medhyresgästen har ett skyddsvärt behov av prövningslägenheten tillmätts betydelse på motsvarande sätt som vid en skälighetsprövning enligt 46 § första styc…
6. RH 1997:98 (1997)
   En man har under flera år varit samboende med en kvinna i hennes bostadslägenhet. Då inte annat visats än att hennes utflyttning ur lägenheten föranletts av hennes sjukdom och behov av särskilt boende, har deras samboförhållande inte ansetts upplöst genom det …

12 kap. 49 § (5)

1. NJA 2022 s. 82 «Lägenheten på Karlaplan» (2022)
   Förhållandet mellan ogiltighet enligt avtalslagen å ena sidan och jordabalkens regler om övertaganderätt för makar och sambor å den andra.
2. RH 2017:58 (2017)
   Hyresnämndsmål. Nödvändig processgemenskap föreligger för hyresvärdar, i detta fall för tomträttshavarna till den fastighet där lägenheten är belägen, vid ansökan om upphörande av hyresavtal. Eftersom endast en av hyresvärdarna var sökande i hyresnämnden och b…
3. RH 2016:28 (2016)
   Hyresnämndsmål. Vid beräkningen av den tid inom vilken en hyresvärd ska hänskjuta en förlängningstvist till hyresnämnden enligt 12 kap. 49 § första stycket jordabalken har lagen (1930:137) om beräkning av lagstadgad tid ansetts tillämplig.
4. NJA 1982 s. 138 (1982)
   En handling har ej godtagits som s k avflyttningsmeddelande enligt 12 kap 49 § 1 st JB, då den inte gav tillräckligt tydligt besked om att hyresgästen tvingades lämna lägenheten om han inte inom föreskriven tid vände sig till hyresnämnden.
5. NJA 1981 s. 266 (1981)
   I 12 kap 49 § 1 och 3 st JB föreskriven tid för hänskjutande av tvist om förlängning av hyresavtal till hyresnämnden har ansetts lagligen inte kunna återställas.

12 kap. 51 § (2)

1. RH 2000:103 (2000)
   Hyresnämndsmål. I mål om prövning av hyresvillkor - sänkning av utgående hyror - enligt 24 § hyresförhandlingslagen har fråga om en förhandlingsordning ger hyresgästföreningen rätt att påkalla förhandling om sänkta hyror ansetts kunna prövas som en s.k. prelim…
2. RH 1998:23 (1997)
   Dubbla, samtidiga vräkningsprocesser. En hyresvärd förde vid tingsrätten talan om fastställelse av att det inte fanns något giltigt hyresavtal med motparten samtidigt som han vid hyresnämnden ansökte om att hyresavtalet skulle upphöra vid hyrestidens utgång. M…

12 kap. 52 § (1)

1. RH 2000:47 (2000)
   Hyresnämndsmål. Uppskov med avflyttning i ett lokalhyresförhållande är en sådan fråga som endast kan anförtros hyresnämnd trots att parterna avtalat att tvister på grund av avtalet skulle avgöras av skiljemän enligt skiljemannalagen.

12 kap. 54 § (5)

1. RH 2019:44 (2019)
   Hyresnämndsmål. Hyresgäster på ett serviceboende har fakturerats avgifter för matsal, butik och teveutbud på hyresavin. Hyresgästerna var förpliktade att betala ersättningen, som dock inte tillföll hyresvärden utan andra aktörer. Med hänsyn till att hyran och …
2. RH 2018:35 (2018)
   Hyresnämndsmål. Ett hyresavtal har innehållit en förhandlingsklausul. Under rubriken "Särskilda bestämmelser" i hyresavtalet har det samtidigt angetts att hyran ska vara lägre än den förhandlade hyran med hänsyn till lägenhetens låga standard. Hovrätten har an…
3. RH 2017:51 (2017)
   Hyresnämndsmål. Hovrätten har funnit, mot bakgrund av vad som i övrig gäller enligt 12 kap. jordabalken, att det vid återbetalning enligt 12 kap. 55 e § jordabalken inte krävs ett särskilt yrkande från hyresgästen för att ränta ska utgå på beloppet.
4. RH 2017:33 (2017)
   Hyresnämndsmål. Enligt 5 § första stycket hyresförhandlingslagen är hyresvärden skyldig att förhandla med hyresgästorganisationen i fråga om dels höjning av hyran för en lägenhet, dels bestämmande av hyran för en ny hyresgäst, om den begärda hyran överstiger d…
5. RH 2004:36 (2004)
   Hyresnämndsmål. I mål om ändring av hyresvillkor avseende hyra enligt 12 kap. 54 § jordabalken har den hyresgästförening som ingått förhandlingsöverenskommelsen avseende hyran ansetts böra beredas tillfälle att yttra sig innan hyresnämnden fattade beslut om än…

12 kap. 55 § (16)

1. RH 2025:28 (2024)
   Hyresnämndsmål. I ett mål om återbetalning av hyra hade en andrahandshyresgäst och ett bolag ingått ett förköpsavtal som innebar att bolaget förvärvat rätten att från andrahandshyresgästen vid ett senare tillfälle få överta dennes återbetalningsfordran på förs…
2. RH 2020:35 (2020)
   Hyresnämndsmål. När fråga är om återbetalning av hyra i samband med andrahandsupplåtelse ska skälig månadshyra för studentlägenheter som har hyresfria månader beräknas genom att den förhandlade hyran på årsbasis fördelas på tolv månader, eftersom det är bruksv…
3. RH 2018:29 (2018)
   Hyresnämndsmål. Stockholms kommun och Sundbybergs kommun har ansetts utgöra en ort i hyresrättslig mening. Lägenheter belägna på Kungsholmen och Södermalm har - med beaktande av skillnaden i fastigheternas geografiska läge inom orten och boendemiljön i övrigt …
4. RH 2018:37 (2018)
   Hyresnämndsmål. I målet hade hovrätten att pröva olika frågor rörande fastställande av nya hyresvillkor när en förhandling enligt förhandlingsordning avslutats utan att överenskommelse träffats mellan parterna. - Om flera personer är hyresgäster råder nödvändi…
5. RH 2018:9 (2017)
   Hyresnämndsmål. Hovrätten finner att, vid hyressättning, kvittning mellan nyttigheter kan komma i fråga endast om de faktorer som ska kvittas mot varandra är av någorlunda likartat slag. Sådant som en prövningslägenhets storlek, modernitetsgrad, planlösning in…
6. RH 2017:34 (2016)
   Hyresnämndsmål. När hyran fastställs enligt 4 § lagen om uthyrning av egen bostad ska den bestämmas till ett belopp som inte påtagligt överstiger kapitalkostnaden och driftskostnaderna för bostaden. Kapitalkostnaden beräknas som en skälig avkastningsränta på b…
7. RH 2016:62 (2016)
   Hyresnämndsmål. Fråga om hyressättning för lägenheter i Malmö. Lägenheter för vilka hyrorna bestämts efter andra kriterier än vad som är gängse har ansetts inte kunna ligga till grund för en direkt jämförelse. Om en hyresgäst har accepterat en viss hyreshöjnin…
8. RH 2015:4 (2014)
   Hyresnämndsmål. Fråga om hyressättning för lägenheter i Varberg. Hovrätten fann att åberopade jämförelselägenheter kunde tjäna som underlag för en direkt jämförelse och biföll hyresvärdens yrkande om ny hyra. I målet förekom prövningslägenheter och jämförelsel…
9. RH 2014:43 (2014)
   Hyresnämndsmål. Fråga om hyressättning för lägenheter i en fastighet på Kungsholmen i Stockholm. Hyresvärden begärde hyreshöjningar på mellan fyra och femton procent samt motiverade höjningarna främst med att fastigheten ligger i ett område som är attraktivt o…
10. RH 2013:9 (2012)
    Hyresnämndsmål. Fråga om tillämpningen i olika hänseenden av bestämmelsen om infasning av nya hyror (trappning) i 12 kap. 55 § femte stycket jordabalken. - Det är främst i samband med standardhöjande renoveringar som det kan bli aktuellt med betydande hyreshöj…
11. RH 2013:3 (2012)
    Hyresnämndsmål. Vid bruksvärdesprövning har det ansetts inte föreligga hinder mot att som jämförelseobjekt åberopa fastigheter i andra kommuner än den där prövningslägenheterna finns.
12. RH 2000:45 (1999)
    Hyresnämndsmål. Det förhållandet att en för viss lägenhet utgående hyra inte blivit fastställd genom en förhandlingsöverenskommelse utesluter inte att lägenheten kan användas som jämförelsematerial när hyresnämnd bestämmer skälig hyra enligt 12 kap. 55 § jorda…
13. RH 1999:90 (1999)
    Hyresnämndsmål. Hyran för vissa allmännyttiga lägenheter, som åberopades som jämförelsematerial i ett ärende om fastställande av hyra, ansågs inte ha bestämts på ett korrekt sätt. Med hänsyn härtill och till att hyran väsentligt avvek från rimliga självkostnad…
14. RH 1999:65 (1999)
    Hyresnämndsmål. Vid bruksvärdesprövning har såsom jämförelsematerial beaktats lägenheter som ägs av nationsstiftelser då dessa betraktats som allmännyttiga bostadsföretag. Härvid har särskilt beaktats att nationsstiftelserna i samband med statlig belåning godk…
15. RH 1997:93 (1997)
    Hyresgästerna debiteras tillsammans med hyran en obligatorisk avgift för tillgången till viss service i anslutning till boendet, s.k. serviceavgift. Avgiften har vid tvist om hyrans storlek bedömts vara hyra.
16. RH 1996:138 (1996)
    Hyresnämndsmål. I mål om fastställelse av hyra enligt 12 kap. 55 § jordabalken har den fordrade hyran - såvitt avsåg däri ingående överenskomna ersättningar för boendeinflytande- och trivselmedel om tillhopa 21 kr i månaden - inte ansetts skälig för de hyresgä…

12 kap. 55 d § (4)

1. RH 2004:4 (2003)
   Hyresnämndsmål. Sedan hyresgästen (en fysisk person) krävt återbetalning av för mycket erlagd hyra enligt 12 kap. 55 d § jordabalken har hyresvärden invänt att hyresavtalet träffats med ett bolag som hyresgäst. Hyresavtalets oklarhet om den fysiska personen el…
2. RH 1996:107 (1996)
   Hyresnämndsmål. Kommunen hyr en lokal, som inretts med bostadslägenheter, vilka i sin tur hyrs ut till personer med vårdbehov. Hyresförhållandena har ansetts vara sådana andrahandsupplåtelser som omfattas av 12 kap. 55 d § jordabalken. Hyran -- samma hyra som …
3. RH 1995:106 (1995)
   Hyresnämndsmål. Att hyresgäst för viss månad erlagt ett lägre belopp än vad hyresnämnden funnit utgöra skälig hyra för den månaden har inte medfört rätt för hyresvärden att i tvist kvitta mellanskillnaden mot återbetalningsskyldighet avseende andra månader enl…
4. RH 1995:104 (1995)
   Hyresnämndsmål. Sådana brister som utgör hinder och men i nyttjanderätten och som, efter prövning av domstol, kan föranleda nedsättning av hyran enligt 12 kap. 16 § första stycket jordabalken, kan inte beaktas av hyresnämnden vid en prövning enligt 55 d § andr…

12 kap. 55 e § (2)

1. RH 2020:35 (2020)
   Hyresnämndsmål. När fråga är om återbetalning av hyra i samband med andrahandsupplåtelse ska skälig månadshyra för studentlägenheter som har hyresfria månader beräknas genom att den förhandlade hyran på årsbasis fördelas på tolv månader, eftersom det är bruksv…
2. RH 2006:46 (2006)
   Hyresnämndsmål. En av flera delägare i en fastighet har hyrt ut en lägenhet som han disponerade i fastigheten. I ett mål om återbetalning av hyra uppkommer frågan om uthyrningen skall anses ha skett i första hand eller i andra hand.

12 kap. 55 f § (1)

1. RH 2025:28 (2024)
   Hyresnämndsmål. I ett mål om återbetalning av hyra hade en andrahandshyresgäst och ett bolag ingått ett förköpsavtal som innebar att bolaget förvärvat rätten att från andrahandshyresgästen vid ett senare tillfälle få överta dennes återbetalningsfordran på förs…

12 kap. 57 § (19)

1. Högsta domstolen, mål T 557-24 Dom eller beslut (2025)
   Tillämpning av den s.k. generalklausulen i 12 kap. 57 § första stycket 4 jordabalken.
2. NJA 2025 s. 39 «Skytteholmsbutiken» (2025)
   Tillämpning av den s.k. generalklausulen i 12 kap. 57 § första stycket 4 jordabalken.
3. Högsta domstolen, mål Ö 2990-22 Dom eller beslut (2023)
   En talan om ersättning på grund av det indirekta besittningsskyddet vid lokalhyra ska tas upp vid fastighetsforum.
4. NJA 2023 s. 109 «Besittningsskyddet i Bandhagen» (2023)
   En talan om ersättning på grund av det indirekta besittningsskyddet vid lokalhyra ska tas upp vid fastighetsforum.
5. NJA 2022 s. 159 «Restauranglokalen på Gunnarsö» (2022)
   En hyresvärd hade i en uppsägningshandling inte lämnat föreskriven underrättelse om att lokalhyresgästen inom två månader från uppsägningen måste hänskjuta tvisten till hyres-nämnden för medling för att behålla sin rätt att kräva ersättning. Tvisten hänsköts i…
6. RH 2019:31 (2019)
   Hovrätten har bedömt dels att rätten till ersättning enligt 12 kap. 57 och 58 b §§ jordabalken faller inom tillämpningsområdet för bestämmelsen i 12 kap. 66 § samma lag, dels att kravet i 12 kap. 66 § jordabalken att skiljeavtal ska innehålla ett förbehåll om …
7. NJA 2017 s. 261 «Sjukhuscaféet» (2017)
   Beräkning av förlust för en rörelsedrivande lokalhyresgäst som sagts upp utan befogad anledning.
8. NJA 2013 s. 1112 «Fontänen II» (2013)
   Tillämpning av den s.k. generalklausulen i 12 kap. 57 § första stycket 4 jordabalken vid omfattande ombyggnad av stadsdelscentrum. Fråga om hyresvärden haft befogad anledning att upplösa hyresförhållandet när lokalhyresgästen är näringsidkare och hyresvärden t…
9. NJA 2011 s. 27 «Fontänen I» (2011)
   Vid uppsägning av lokalhyresgäst kan prövning ske enligt den s.k. generalklausulen i 12 kap. 57 § första stycket 4 jordabalken även om huset ska undergå en sådan ombyggnad som avses i 12 kap. 57 § första stycket 3.
10. NJA 2007 s. 1018 (2007)
    Ett bensinbolag har haft ett avtalspaket med en återförsäljare, omfattande bl.a. ett samarbetsavtal och ett hyresavtal. Bensinbolaget har sagt upp avtalen för att fortsätta driften i egen regi. Fråga om bensinbolaget haft befogad anledning att säga upp hyresav…
11. RH 2001:1 (2000)
    I mål om ersättning enligt 12 kap. 57 § jordabalken för förlust vid upphörande av lokalhyresavtal har annan uppsägningsanledning än sådan som angetts i uppsägningshandlingen ansetts inte kunna upptas till prövning. - Vid beräkning av hyresgästens förlust enlig…
12. RH 1999:45 (1999)
    Vid uppsägning av ett lokalhyresavtal har ersättning enligt 12 kap. 58 b § andra stycket jordabalken bestämts till rörelsens marknadsvärde, dvs. vad en seriös köpare vid aktuell tid var villig att betala för rörelsen.
13. RH 1997:97 (1997)
    Hyresvärden, ett kreditinstitut, har sagt upp lokalhyresgästen till avflyttning med motiveringen att kreditinstitutet, för att skydda sina fordringar, köpt den aktuella fastigheten på offentlig auktion utan förbehåll för nyttjanderätten med avsikt att sälja fa…
14. RH 1997:29 (1996)
    Hyra; ersättning till uppsagd lokalhyresgäst i tvist där hyresvärden för förlängning kräver högre hyra. Spörsmål dels huruvida ett av hyresvärden efter uppsägningen sänkt hyreskrav skall läggas till grund för prövningen och dels om bevisbördan beträffande krav…
15. NJA 1991 s. 419 «Mercettes hyresavtal» (1991)
    En lokalhyresgäst med andrahandskontrakt har sagts upp till avflyttning på grund av att hyresvärden sagts upp av fastighetsägaren. Fråga om tillämpning av det indirekta besittningsskyddet i 12 kap 57 § JB.
16. NJA 1989 s. 824 «Blomsterhandlarens ersättningslokal» (1989)
    Sedan en lokalhyresgäst uppsagts till avflyttning på grund av att fastigheten skulle undergå större ombyggnad har hyresgästen själv skaffat en godtagbar ersättningslokal. Hyresvärden har ej ansetts skyldig att därefter anvisa ny lokal. 12 kap 57 § JB.
17. NJA 1989 s. 505 «Lokalerna i kvarteret Svea» (1989)
    En lokalhyresgäst har sagt upp sitt hyresavtal i avsikt att få till stånd en förlängning av avtalet på ändrade hyresvillkor. Fråga om verkan av att hyresgästen inte i uppsägningen begärt sådan förlängning, när hyresvärden varit införstådd med syftet med uppsäg…
18. NJA 1984 s. 172 (1984)
    En hyresvärd har sagt upp en lokalhyresgäst (innehavare av tobaksaffär). Befogad anledning att upplösa hyresförhållandet har inte ansetts föreligga. Hyresgästen har därför ansetts berättigad till ersättning enligt 12 kap 57 § JB.
19. NJA 1981 s. 675 «Kvarteret Lyckan» (1981)
    I mål om ersättning enligt 12 kap 57 § JB för förlust vid upphörande av hyresrätt till annan lägenhet än bostadslägenhet har annan uppsägningsanledning än sådan som angivits i uppsägningshandlingen ansetts ej kunna upptas till prövning. 12 kap 58 § 1 och 2 st …

12 kap. 58 § (6)

1. NJA 2022 s. 159 «Restauranglokalen på Gunnarsö» (2022)
   En hyresvärd hade i en uppsägningshandling inte lämnat föreskriven underrättelse om att lokalhyresgästen inom två månader från uppsägningen måste hänskjuta tvisten till hyres-nämnden för medling för att behålla sin rätt att kräva ersättning. Tvisten hänsköts i…
2. NJA 2016 s. 482 (2016)
   En underrättelse till hyresgästen enligt 12 kap. 58 § jordabalken ska lämnas även när uppsägningen görs med stöd av 12 kap. 46 § utsökningsbalken efter köp av fastigheten på exekutiv auktion
3. NJA 2008 s. 85 «Garageplats nr 4» (2008)
   Fråga huruvida en uppsägning, som inte uppfyller kravet i 12 kap. 58 § första stycket jordabalken på att lokalhyresgäst skall underrättas om möjligheten att inom två månader hänskjuta tvisten till hyresnämnden för medling, får verkan om lokalhyresgästen inom d…
4. RH 2008:44 (2007)
   En hyresvärd sade upp ett hyresavtal med en lokalhyresgäst för villkorsändring enligt ett bifogat hyreskontrakt. I hyreskontraktet angavs att det gällde under förutsättning av att hyresvärdsbolagets styrelse godkände avtalet. Hyreskontraktet var inte underteck…
5. NJA 1992 s. 829 «Affärslokalen i Valdemarsvik» (1992)
   En hyresvärds uppsägning av ett hyresavtal uppfyllde inte formkravet i 12 kap 58 § 1 st JB. Hyresgästen har ansetts kunna avstå från att göra ogiltigheten gällande och i stället avflytta när hyrestiden löpte ut. En fastställelsetalan har ansetts bryta preskrip…
6. NJA 1981 s. 675 «Kvarteret Lyckan» (1981)
   I mål om ersättning enligt 12 kap 57 § JB för förlust vid upphörande av hyresrätt till annan lägenhet än bostadslägenhet har annan uppsägningsanledning än sådan som angivits i uppsägningshandlingen ansetts ej kunna upptas till prövning. 12 kap 58 § 1 och 2 st …

12 kap. 58 a § (5)

1. NJA 2022 s. 388 «Den svårtolkade uppsägningen» (2022)
   Fråga om hur tydligt en lokalhyresgäst som säger upp hyresavtalet för villkorsändring måste ange den ändring i villkoren som han eller hon vill ha till stånd.
2. NJA 1998 s. 430 (1998)
   Fråga om verkan av att lokalhyresgäst efter uppsägning för villkorsändring återkallat sin ansökan om medling. 12 kap 58 a § 2 st JB.
3. NJA 1998 s. 426 «Alternativuppsägningen» (1998)
   En lokalhyresgäst kan inte samtidigt säga upp ett hyresavtal för såväl villkorsändring som avflyttning.
4. RH 1996:108 (1996)
   Hyresgästen sade upp hyresavtalet för villkorsändring enligt 12 kap. 58 a § jordabalken. Hyresvärden accepterade inte villkorsändringen inom den angivna acceptfristen. Det förhållandet att hyresgästen därefter i den till hyresnämnden ställda medlingsansökninge…
5. NJA 1989 s. 505 «Lokalerna i kvarteret Svea» (1989)
   En lokalhyresgäst har sagt upp sitt hyresavtal i avsikt att få till stånd en förlängning av avtalet på ändrade hyresvillkor. Fråga om verkan av att hyresgästen inte i uppsägningen begärt sådan förlängning, när hyresvärden varit införstådd med syftet med uppsäg…

12 kap. 58 b § (4)

1. Högsta domstolen, mål Ö 2990-22 Dom eller beslut (2023)
   En talan om ersättning på grund av det indirekta besittningsskyddet vid lokalhyra ska tas upp vid fastighetsforum.
2. NJA 2023 s. 109 «Besittningsskyddet i Bandhagen» (2023)
   En talan om ersättning på grund av det indirekta besittningsskyddet vid lokalhyra ska tas upp vid fastighetsforum.
3. NJA 2022 s. 159 «Restauranglokalen på Gunnarsö» (2022)
   En hyresvärd hade i en uppsägningshandling inte lämnat föreskriven underrättelse om att lokalhyresgästen inom två månader från uppsägningen måste hänskjuta tvisten till hyres-nämnden för medling för att behålla sin rätt att kräva ersättning. Tvisten hänsköts i…
4. NJA 2019 s. 693 «Vikens pizzeria» (2019)
   Ersättning för rörelseskada vid uppsägning av lokalhyresgäst som bedrivit enskild näringsverksamhet. Vid beräkning enligt avkastningsvärdemetoden ska värdet av ägarens arbetsinsats beaktas.

12 kap. 59 § (3)

1. RH 1997:75 (1997)
   Efter uppsägning, som gjorts av hyresvärden, har hyresgästen ansökt hos hyresnämnden om uppskov med avflyttningen enligt 12 kap. 59 § jordabalken och därvid - såsom hans talan måste uppfattas - gjort gällande att uppsägningen är ogiltig. Frågan om uppsägningen…
2. NJA 1996 s. 433 «Lokalen hos Omberg III» (1996)
   I ärende hos hyresnämnd om uppskov enligt 12 kap 59 § JB med avflyttning från lokal gjordes av innehavaren gällande att lokalen innehades med bostadsrätt, Hyresnämnden fann i sitt beslut att lokalen innehades med hyresrätt och medgav uppskov med avflyttningen.…
3. NJA 1986 s. 187 «Parkeringen i Dragarbrunn» (1986)
   I ärende hos hyresnämnd om uppskov enligt 12 kap 59 § JB med avflyttning från förhyrd parkeringsanläggning har hyresgästen i första hand gjort gällande, att parterna muntligen träffat avtal om förlängning av hyresavtalet. Hyresnämnden har i sitt beslut uttalat…

12 kap. 61 § (9)

1. NJA 2014 s. 232 (2014)
   Preskription enligt 12 kap. 61 § jordabalken. Om ett rättsligt förfarande avslutas utan avgörande i sak och borgenären då har tillräcklig tid på sig för att inleda ett nytt förfarande inom preskriptionstiden, har den väckta talan ingen betydelse för preskripti…
2. NJA 2007 s. 303 (2007)
   När en hyresgäst hyrt en lokal och tecknat nytt hyresavtal avseende en del av lokalen, har preskriptionsfristen enligt 12 kap. 61 § JB för fordringsanspråk avseende det ursprungliga hyresförhållandet beräknats från tidpunkten när det nya avtalet började gälla.
3. NJA 2004 s. 3 (2004)
   Självständig preskription har inte ansetts ske av styrelseledamöters ansvar enligt 13 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385) i paragrafens lydelse före den 1 januari 2002. Avbrott i preskription enligt 12 kap. 61 § jordabalken har ansetts kunna ske genom att fo…
4. RH 2001:49 (2001)
   En bostadshyresgäst, som avträtt sin lägenhet, utfärdade ett skuldebrev på den hyresskuld som han hade ådragit sig. Bestämmelsen i 12 kap. 61 § jordabalken om specialpreskription i hyresförhållande har vid detta förhållande inte ansetts tillämplig. I stället h…
5. NJA 1998 s. 252 (1998)
   Frågor om vilka fordringar som omfattas av preskriptionsbestämmelsen i 12 kap 61 § JB och om från vilken tidpunkt preskriptionsfristen skall räknas. Dessutom fråga huruvida den preskriptionsavbrytande verkan består när en väckt talan har avvisats.
6. RH 1996:109 (1996)
   Preskriptionstiden i 12 kap. 61 § jordabalken beträffande andrahandshyresgästs fordringsanspråk mot förstahandshyresgästen har ansetts börja löpa vid den tidpunkt då andrahandshyresgästen lämnade lägenheten och inte vid en tidigare tidpunkt då förstahandshyres…
7. NJA 1992 s. 829 «Affärslokalen i Valdemarsvik» (1992)
   En hyresvärds uppsägning av ett hyresavtal uppfyllde inte formkravet i 12 kap 58 § 1 st JB. Hyresgästen har ansetts kunna avstå från att göra ogiltigheten gällande och i stället avflytta när hyrestiden löpte ut. En fastställelsetalan har ansetts bryta preskrip…
8. NJA 1986 s. 198 (1986)
   Sedan två personer solidariskt gått i borgen såsom för egen skuld för fullgörande av viss ersättningsskyldighet som kunde åläggas hyresvärd mot hyresgäst, har hyresgästen inom den tvååriga preskriptionstid som är föreskriven i 12 kap 61 § JB väckt talan mot bo…
9. NJA 1984 s. 747 (1984)
   Fråga om avstående från att åberopa preskription enligt 12 kap 61 § JB.

12 kap. 64 § (1)

1. RH 1995:103 (1995)
   Hyresnämndsmål. Allmännyttigt bostadsföretag har förelagts enligt 12 kap. 64 § första stycket jordabalken att till hyresnämnd lämna uppgift om hyror m.m. i sitt fastighetsbestånd.

12 kap. 65 § (2)

1. NJA 1995 s. 613 (1995)
   Fråga om överlåtelse av andel i bostadsförening mot särskild ersättning stred mot förbudet i 12 kap 65 § JB.
2. NJA 1990 s. 412 (1990)
   Fråga om tillämpningen av 12 kap 65 § JB vid byte av andel i bostadsförening mot hyresrätt.

12 kap. 65 a § (5)

1. NJA 2016 s. 540 (2016)
   Två personer har i stor omfattning bedrivit olaglig förmedling av bostadslägenheter. Frågor om straffvärde och brottslighetens art vid brott mot 12 kap. 65 a § jordabalken. Även fråga om bestämmande av gemensam påföljd för flera brott när det finns ett påtagli…
2. NJA 2015 s. 811 «Z Service» (2015)
   Underlåtenhet att bokföra olagliga affärshändelser. För frågan om bokföringsbrott förekommit saknar det betydelse om affärshändelserna företagits som en integrerad del i en annars laglig näringsverksamhet liksom om det har bedrivits annan näringsverksamhet.
3. RH 1995:146 (1995)
   Återbetalning av otillåten ersättning för anvisning av bostadslägenhet; fråga om den s.k. falska bevisbördan.
4. RH 1995:54 (1994)
   Gärningar, som innebar att yrkesmässigt bedriven olaglig handel med lägenheter främjades i två fall, har bedömts som grova brott enligt 12 kap. 65 a § jordabalken. Med hänsyn till brottens karaktär har påföljden bestämts till fängelse.
5. NJA 1987 s. 968 (1987)
   Brott enligt bestämmelsen i 12 kap 65 a § 4 st JB - som funnits tillämplig även när hyresavtal avser en bostadsrättslägenhet - har med hänsyn till bestämmelsens ordalydelse ansetts inte kunna begås förrän efter det att det föreligger ett hyresavtal mellan part…

12 kap. 71 § (2)

1. NJA 1986 s. 247 (1986)
   Fråga, om tvist är att bedöma som hyrestvist enligt 12 kap 71 § JB och därför skall upptagas av fastighetsdomstol. Hänvisning enligt 10 kap 20 § 2 st RB.
2. NJA 1983 s. 173 (1983)
   Hyrestvist enligt 12 kap 71 § 1 st JB?

12 kap. 72 § (1)

1. RH 2019:36 (2019)
   Hyresnämndsmål. Hyresvärden yrkade att en hyresnämnd skulle föreläggas att handlägga ett ärende gällande godkännande av förbättringsarbeten med förtur och avgöra ärendet inom den tid som hovrätten fann skälig. Hovrätten konstaterade att hyresnämnderna är myndi…

12 kap. 73 § (1)

1. RH 2018:27 (2018)
   Hyresnämndsmål. Hovrätten konstaterar inledningsvis att den omständigheten att hyresgästerna avhysts från prövningslägenheten och att den numera är upplåten till en ny hyresgäst inte utgör hinder mot att hovrätten prövar hyresgästernas klagan över domvilla. Vi…

13 kap. 1 § (2)

1. NJA 2013 s. 455 (2013)
   Mål om omprövning av tomträttsavgäld. Parterna har ansetts disponera över föremålet för processen inom den beloppsmässiga gräns som kan sättas av den oskadlighetsprövning som rätten ska göra enligt 13 kap. 24 § första stycket jordabalken.
2. NJA 2009 s. 656 (2009)
   Hela taket på en kontorsbyggnad var sedan lång tid iordningställt som terrass. En servitutsupplåtelse som innebar att innehavaren av angränsande tomträtter, på vilka bostadsbyggnader var uppförda, fick rätt att disponera terrassen till uteplats och kolonilotte…

13 kap. 6 § (2)

1. Högsta domstolen, mål T 2603-23 Dom eller beslut (2024)
   Avtalsfrihet vid tomträttsavtal. När en tomträtt har upplåtits för väsentligen annat ändamål än bostadsbebyggelse får parterna avtala att tomträttshavaren, när tomträtten upphör, ska vara skyldig att inom viss tid avlägsna egendom från fastigheten.
2. NJA 2024 s. 677 «Tomträtten Backa» (2024)
   Avtalsfrihet vid tomträttsavtal. När en tomträtt har upplåtits för väsentligen annat ändamål än bostadsbebyggelse får parterna avtala att tomträttshavaren, när tomträtten upphör, ska vara skyldig att inom viss tid avlägsna egendom från fastigheten.

13 kap. 7 § (2)

1. NJA 1997 s. 336 (1997)
   Gåvoskatt. En make skänkte en tomträtt till sin hustru genom en gåvohandling som saknade uppgift om att gåvan var förenad med villkor om vederlag. Ett muntligt avtal om att hustrun samtidigt med förvärvet av tomträtten skulle överta betalningsansvar för lån so…
2. NJA 1982 s. 691 (1982)
   Vid överlåtelse av tomträtt angavs i köpekontrakt att köpeskillingen skulle motsvara det högsta försäljningspris statlig långivande myndighet fastställde och upptogs såsom preliminärt beräknat pris visst belopp samt föreskrevs bl a att, sedan försäljningsprise…

13 kap. 11 § (11)

1. Högsta domstolen, mål T 3706-23 Dom eller beslut (2025)
   Bestämmande av tomträttsavgäld för bostadsrättsförening.
2. NJA 2025 s. 399 «Smyrna» (2025)
   Bestämmande av tomträttsavgäld för bostadsrättsförening.
3. NJA 2013 s. 265 (2013)
   Talan om ändring av tomträttsavgäld kan enligt 18 kap. 9 § jordabalken med laga verkan riktas bara mot den som senast har erhållit inskrivning för sitt förvärv, även om ansökningen endast lett till uppskov i ärendet eller vilandeförklaring.
4. NJA 2002 s. 261 (2002)
   Fråga om ränteberäkning vid betalning av tomträttsavgäld efter omprövning.
5. NJA 2002 s. 45 (2002)
   Fråga vid omprövning av tomträttsavgäld om det särskilda värde som fastigheten har för tomträttshavaren skall beaktas vid uppskattningen av fastighetens värde.
6. NJA 1995 s. 714 (1995)
   Sedan kommun som fastighetsägare genom ansökan om stämning inom den i 13 kap 11 § 2 st JB föreskrivna tiden väckt talan om höjning av tomträttsavgäld, har tomträttshavaren efter utgången av den angivna tiden i sitt svaromål vid TR:n yrkat att avgälden skall sä…
7. RH 1993:119 (1993)
   Tomträttshavare och fastighetsägare väcker var för sig talan om omprövning av tomträttsavgälden med yrkanden, den ene om lägre avgäld och den andre om högre. - Föreligger lispendens? Är detta i så fall skäl till vilandeförklaring? (I och II). Besvärsrätt för s…
8. NJA 1990 s. 714 «Lundafastigheterna» (1990)
   Vid omprövning enligt 13 kap 11 § JB av tomträttsavgäld har tillämpats den i NJA 1986 s 272 använda direkta metoden för att bestämma avgäldsräntan. Fråga om vilket tidsperspektiv som då gäller vid jämförelsen med den långsiktiga realräntan på den allmänna kapi…
9. NJA 1988 s. 343 «Muskotnöten» (1988)
   Omprövning av tomträttsavgäld avseende upplåtelse för egnahemsbebyggelse. 13 kap 11 § JB.
10. NJA 1986 s. 272 «Beridarebanan» (1986)
    Omprövning av tomträttsavgäld avseende upplåtelse för kommersiellt ändamål i Stockholms centrum. 13 kap 11 § JB.
11. NJA 1984 s. 777 «Tomträttsavgäld och rättegångshinder» (1984)
    I mål angående omprövning av tomträttsavgäld har det ansetts åligga rätten att enligt 34 kap 1 § RB självmant beakta, huruvida talan väckts inom den i 13 kap 11 § 2 st JB angivna tiden.

13 kap. 14 § (2)

1. Högsta domstolen, mål T 3537-23 Dom eller beslut (2024)
   Förutsättningar för uppsägning av ett tomträttsavtal som avser upplåtelse för annat ändamål än bostadsbebyggelse.
2. NJA 2024 s. 831 «Tomträtten i Björkhagen II» (2024)
   Förutsättningar för uppsägning av ett tomträttsavtal som avser upplåtelse för annat ändamål än bostadsbebyggelse.

13 kap. 15 § (2)

1. NJA 2019 s. 223 «Tomträtten i Björkhagen» (2019)
   En nödvändig förutsättning för att en uppsägning av ett tomträttsavtal ska vara giltig är att fastighetsägaren anmäler uppsägningen till inskrivningsmyndigheten på en inskrivningsdag inom uppsägningstiden. En ytterligare förutsättning är att en sådan anmälan f…
2. NJA 2011 s. 425 (2011)
   En fastighetsägare anmälde uppsägning av tre tomträttsavtal efter utgången av den tid som anges i 13 kap. 15 § jordabalken varefter inskrivningsmyndigheten antecknade uppsägningarna i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Av bestämmelsens ordalydelse följer at…

13 kap. 17 § (2)

1. Högsta domstolen, mål T 2603-23 Dom eller beslut (2024)
   Avtalsfrihet vid tomträttsavtal. När en tomträtt har upplåtits för väsentligen annat ändamål än bostadsbebyggelse får parterna avtala att tomträttshavaren, när tomträtten upphör, ska vara skyldig att inom viss tid avlägsna egendom från fastigheten.
2. NJA 2024 s. 677 «Tomträtten Backa» (2024)
   Avtalsfrihet vid tomträttsavtal. När en tomträtt har upplåtits för väsentligen annat ändamål än bostadsbebyggelse får parterna avtala att tomträttshavaren, när tomträtten upphör, ska vara skyldig att inom viss tid avlägsna egendom från fastigheten.

13 kap. 24 § (1)

1. RH 1999:111 (1999)
   Mål om tomträttsavgäld, i vilket parterna träffat förlikning, har ansetts vara sådant mål som avses i 18 kap. 2 § rättegångsbalken.

13 kap. 26 § (1)

1. NJA 2021 s. 676 «Tomträtten på Lindholmen» (2021)
   Ersättningsreglerna i 4 kap. expropriationslagen ska tillämpas även i förhållande till tomträttshavare, om den fastighet som tomträtten är upplåten i minskas till följd av en fastighetsreglering enligt 5 kap. 8 a § fastighetsbildningslagen.

14 kap. 1 § (10)

1. Högsta domstolen, mål P 3311-22 Dom eller beslut (2023)
   Inom ramen för ett bygglovsärende ska den sökta åtgärdens påverkan på en servitutsrätt beaktas endast i rena undantagsfall.
2. NJA 2023 s. 550 «Spillvattenledningen» (2023)
   Inom ramen för ett bygglovsärende ska den sökta åtgärdens påverkan på en servitutsrätt beaktas endast i rena undantagsfall.
3. NJA 2018 s. 200 «Servitutet och grindarna» (2018)
   Servitut. Fråga om huruvida viss åtgärd från den tjänande fastighetens sida utgör hinder mot utövande av servitutsrätten och, i så fall, om den härskande fastighetens ägare är skyldig att tåla hindret.
4. NJA 2014 s. 228 (2014)
   En fastighet kan beredas rätten till ett servitut till väg på en annan fastighet enligt 49 § anläggningslagen endast om servitutet har en direkt anknytning till och är av väsentlig betydelse för behovet av enskild väg för samfärdsel och transporter till och fr…
5. RH 2012:68 (2012)
   Fråga om detaljplan i visst fall utgjort hinder enligt 23 kap. 2 § jordabalken för inskrivning av s.k. utsiktsservitut.
6. NJA 2007 s. 120 (2007)
   Upplåtelse har underkänts som servitut på grund av omfattningen av driftsmomentet i de förpliktelser som åvilat den tjänande fastigheten.
7. RH 2001:39 (2001)
   Till förmån för fastigheten A gäller ett vid en lantmäteriförrättning bildat servitut, enligt vilket med A följer rätt att begagna väg över fastigheten B. - M var tidigare ägare till A. I samband med att hon sålde A upplät de nya ägarna till henne nyttjanderät…
8. NJA 1997 s. 307 (1997)
   Fråga om tillämpning av bestämmelsen i 14 kap 1 § JB om att servitut får avse endast ändamål som är av stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten. Tillika fråga om avtalstolkning.
9. NJA 1996 s. 776 (1996)
   Upplåtelse av rätt att för träning och motion av travhästar använda ett område av en fastighet har i visst fall ansetts utgöra ett sådant totalt ianspråktagande av området att den inte bör tillåtas som servitut.
10. NJA 1991 s. 177 (1991)
    Servitut avseende rätt att hålla sjömärke m m för farled i allmän hamn har ansetts genom fastighetsreglering kunna bildas till förmån för fastighet där centrum för hamnverksamheten är belägen.

14 kap. 5 § (1)

1. RH 2009:66 (2008)
   Fråga om en i köpekontrakt från år 1934 intagen garanti kan anses ha verkan som en sevitutsupplåtelse och därför ska få skrivas in.

14 kap. 6 § (1)

1. MÖD 2014:22 (2014)
   Fastighetsreglering och fastighetsbestämning ----- Målet gäller innebörden av ett s.k. allmänt färdselservitut, som tillkommit vid laga skifte år 1848. Sådana är till sin natur olokaliserade. Frågan i målet var om servitutet kommit att rättsligt lokaliseras ti…

14 kap. 11 § (3)

1. MÖD 2019:9 (2019)
   Fastighetsbestämning av servitut ----- Fråga om ett officialservitut från 1943 avseende bland annat båt- och badplats blivit lokaliserat. Bestämningen gjordes med beaktande av servitutets ordalydelse och innebörd men även nya anläggningar på tjänande fastighet…
2. NJA 1998 s. 77 (1998)
   Sedan servitutsavtal träffats av innebörd att en fastighet tillerkändes rätt att utnyttja den på en grannfastighet vid avtalets tillkomst befintliga brunnsanläggningen, har den tjänande fastighetens ägare låtit iordningställa en brunn med ett nytt borrhål på e…
3. NJA 1982 s. 69 (1982)
   Fråga huruvida ett båtplatsservitut, som upplåtits år 1868 till förmån för några jordbruksfastigheter, numera kunde anses gälla även till förmån för en fritidsfastighet, som avstyckats från en av jordbruksfastigheterna och som enligt föreskrift vid avstyckning…

16 kap. 1 § (1)

1. RH 2001:56 (2000)
   Sedan bolag ansökt om lagfart på förvärv från staten av fastigheter inom samebys året-runt-marker ovan odlingsgränsen har samebyn, sedan inskrivningsmyndigheten berett denna tillfälle att yttra sig, bestritt ansökningarna under påstående att samebyn på grund a…

18 kap. 1 § (2)

1. NJA 1995 s. 135 (1995)
   Vid köp år 1986 av fastighet lämnades i köpehandlingarna oriktig uppgift om köpeskillingen, varför köpet enligt dåvarande lydelse av 4 kap 1 § JB blev ogiltigt. Förvärvare i senare led har ansetts ha rätt att till skydd för sitt förvärv åberopa 34 § avtalslage…
2. NJA 1993 s. 124 (1993)
   Omyndiga, som förvärvat fast egendom genom gåva från sin förmyndare, har, eftersom denne var i ond tro beträffande sin äganderätt, ansetts inte ha gjort ett godtrosförvärv enligt 18 kap 1 § JB.

18 kap. 2 § (1)

1. NJA 2021 s. 118 «Panträtten i Nacka Kummelnäs» (2021)
   En dom om bättre rätt till fastighet har inte prejudiciell betydelse i en senare tvist med en innehavare av panträtt i fastigheten

18 kap. 3 § (3)

1. NJA 2021 s. 173 «Fastigheten Nanna» (2021)
   Utmätning. En tredje mans betalning på grund av eget ersättningsansvar har inte ansetts påverka en gäldenärs betalningsskyldighet på ett sätt som har betydelse för verkställigheten.
2. NJA 2021 s. 118 «Panträtten i Nacka Kummelnäs» (2021)
   En dom om bättre rätt till fastighet har inte prejudiciell betydelse i en senare tvist med en innehavare av panträtt i fastigheten
3. NJA 1995 s. 135 (1995)
   Vid köp år 1986 av fastighet lämnades i köpehandlingarna oriktig uppgift om köpeskillingen, varför köpet enligt dåvarande lydelse av 4 kap 1 § JB blev ogiltigt. Förvärvare i senare led har ansetts ha rätt att till skydd för sitt förvärv åberopa 34 § avtalslage…

18 kap. 9 § (1)

1. NJA 2021 s. 118 «Panträtten i Nacka Kummelnäs» (2021)
   En dom om bättre rätt till fastighet har inte prejudiciell betydelse i en senare tvist med en innehavare av panträtt i fastigheten

19 kap. 3 § (2)

1. NJA 1990 s. 42 (1990)
   Sedan HovR efter besvär över domvilla undanröjt ett av inskrivningsmyndighet meddelat beslut om lagfart och förordnat om ny handläggning av lagfartsärendet vid inskrivningsmyndigheten, har det ansetts ankomma på inskrivningsmyndigheten att i samband med lagfar…
2. NJA 1985 s. 292 (1985)
   Sedan beslut av kommun att utöva förköpsrätt beträffande viss fastighet anmälts till inskrivningsmyndigheten och antecknats i fastighetsboken, har köparna anfört domvillobesvär över inskrivningsmyndighetens beslut. Spörsmål dels huruvida kommunen i samband med…

19 kap. 10 § (1)

1. RH 2001:56 (2000)
   Sedan bolag ansökt om lagfart på förvärv från staten av fastigheter inom samebys året-runt-marker ovan odlingsgränsen har samebyn, sedan inskrivningsmyndigheten berett denna tillfälle att yttra sig, bestritt ansökningarna under påstående att samebyn på grund a…

19 kap. 16 § (5)

1. NJA 2020 s. 606 «Lagfarten på Väddö» (2020)
   Ansökan om lagfart. Ett föreläggande att väcka talan ska ges bara om inskrivningsmyndigheten vid en samlad bedömning av den tillgängliga utredningen anser att det råder ovisshet om sökandens rätt.
2. RH 2016:76 (2015)
   Lagfartsansökan. Förvärv av fastighetsandel genom bodelningsavtal har ansetts beroende av villkor att mottagaren övertog inteckningslån. Det har därmed funnits skäl att vilandeförklara ansökan om lagfart.
3. NJA 2010 s. 611 (2010)
   När lagfart beviljades på ett köpekontrakt som innehöll ett förbehåll om rådighetsinskränkning, antecknades inte förbehållet i fastighetsboken. Det har inte gått att säkert bedöma varför så inte skedde och det har inte kunnat uteslutas att det berodde på något…
4. NJA 2003 s. 125 (2003)
   Fråga om anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel av en intresseanmälan avseende förvärv av fast egendom för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt.
5. NJA 2002 s. 613 (2002)
   Fråga huruvida inskrivningsmyndighets beslut om lagfart kan undanröjas när i det överklagade ärendet framkommit uppgifter som, om de hade varit kända för myndigheten, hade medfört att lagfart inte bort meddelas utan närmare undersökning. Tillika fråga om rätte…

19 kap. 17 § (1)

1. NJA 2022 s. 913 «Makesamtycket» (2022)
   Ett samtycke från en make till försäljning av den andra makens fastighet har inte ansetts kunna ligga till grund för beviljande av lagfart för ett förvärv genom gåva. Bristen på makesamtycke har föranlett fortsatt vilandeförklaring.

19 kap. 22 § (3)

1. NJA 2019 s. 569 «Myrans inteckning» (2019)
   En uppgift i fastighetsregistrets inskrivningsdel kan rättas enbart om det vid en enkel jämförelse mellan beslutet om inskrivning, handlingarna i inskrivningsärendet och vad som tillförs i rättelseärendet, klart framgår att det föreligger en oriktighet.
2. NJA 2011 s. 248 (2011)
   I ett ärende om överklagande av beslut om rättelse av fastighetsregistrets inskrivningsdel har Kammarkollegiet ansetts ha yttrat sig i syfte att tillvarata intresset av ett korrekt fört fastighetsregister. Kammarkollegiet har därmed inte intagit sådan ställnin…
3. NJA 2007 s. 396 «Bevakningskopian» (2007)
   Rättelse i fastighetsregistrets inskrivningsdel. När inteckningar beviljats i fastighet på grundval av en handling som av förbiseende ingivits till inskrivningsmyndigheten har förutsättningar för rättelse ansetts föreligga, då det styrkts att fastighetsägarna …

19 kap. 30 § (3)

1. Högsta domstolen, mål Ä 7651-23 Dom eller beslut (2025)
   Anteckning i fastighetsregistret. Vid gåva av en fastighetsandel ska ett hembudsförbehåll till förmån för andra gåvotagare anses ha förlorat sin betydelse när hela fastigheten har kommit i en och samma ägares hand, om det inte tydligt följer av gåvobrevet att …
2. NJA 2025 s. 29 «Anteckningen om hembudsförbehåll» (2025)
   Anteckning i fastighetsregistret. Vid gåva av en fastighetsandel ska ett hembudsförbehåll till förmån för andra gåvotagare anses ha förlorat sin betydelse när hela fastigheten har kommit i en och samma ägares hand, om det inte tydligt följer av gåvobrevet att …
3. NJA 2017 s. 1045 «Det förkomna gåvobrevet» (2017)
   En anteckning i fastighetsregistret om att förvärvet av en fastighet genom gåva var förenat med förbehåll kan tas bort om det inte framgår av anteckningen vad förbehållet avser och gåvobrevet inte kan återfinnas.

19 kap. 32 § (3)

1. NJA 2011 s. 248 (2011)
   I ett ärende om överklagande av beslut om rättelse av fastighetsregistrets inskrivningsdel har Kammarkollegiet ansetts ha yttrat sig i syfte att tillvarata intresset av ett korrekt fört fastighetsregister. Kammarkollegiet har därmed inte intagit sådan ställnin…
2. RH 2007:74 (2007)
   Sedan nyttjanderättshavare beviljats inskrivning av nyttjanderätten har länsstyrelse överklagat beslutet. Fråga om länsstyrelsen haft talerätt, tillika fråga om ansökan om inskrivning av nyttjanderätten skulle avslås.
3. NJA 2006 s. 624 (2006)
   Sedan en inskrivningsmyndighet beslutat om uppskov i ärende om anteckning av bostadsrättsförenings intresseanmälan om förvärv av två fastigheter för ombildning till bostadsrätt, har fastigheterna överlåtits genom rättshandling vars giltighet var beroende av my…

20 kap. 6 § (9)

1. NJA 2020 s. 1071 «Lagfarten i Solna» (2020)
   Inskrivningsmyndigheten beviljade av misstag lagfart för ett förvärv trots att en bostadsrättsförening hade antecknat en intresseanmälan enligt ombildningslagen. Bestämmelsen om att ett sådant förvärv ändå är giltigt när lagfart har beviljats har ansetts förut…
2. RH 2008:74 (2008)
   En ideell förening, som enligt sina stadgar hade till uppgift att anskaffa och bibehålla en bygdegård, sålde den fastighet som de i det angivna syftet hade förvärvat. Med hänvisning till att överlåtelsen uppenbarligen stred mot föreningens ändamål och köparen …
3. NJA 2003 s. 216 (2003)
   Fråga vid prövning av lagfartsansökan om fångeshandlingen är upprättad såsom föreskrivs i lag.
4. RH 1999:39 (1999)
   Omyndiga barn som är brittiska medborgare med hemvist i England har genom gåva förvärvat fast egendom i Sverige. Trots oklarheter om innehållet i engelsk rätt om sådana omyndigas rätt att äga fast egendom har det inte ansetts uppenbart att deras förvärv är ogi…
5. NJA 1997 s. 227 «Sambons andelsförvärv» (1997)
   Vid upplösning av samboförhållande tillskiftades mannen genom en som bodelning betecknad handling den hälft av en fastighet som han vid inledandet av samboförhållandet hade givit kvinnan. Mannen hade vid gåvotillfället ägt hela fastigheten. Även om mannen och …
6. RH 1995:1 (1993)
   Vid gåva av fastighet till dotter och svärson förbehöll sig givaren förköpsrätt. Genom bodelning i anledning av äktenskapsskillnad tillades fastigheten svärsonen. I ärende angående lagfart p.g.a. bodelningen har IM ej ansetts skyldig att fordra bevis om att he…
7. NJA 1989 s. 114 (1989)
   Sedan under äktenskap mannen förvärvat en fastighet och erhållit lagfart på fånget har han genom överlåtelseavtal utan vederlag överlåtit hälften av fastigheten på hustrun. I överlåtelseavtalet har angetts att fastigheten ursprungligen förvärvats av båda makar…
8. NJA 1986 s. 485 (1986)
   Anteckning om intresseanmälan enligt 5 § lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt har skett samma dag som fastigheten överläts. Ansökan om lagfart på grund av överlåtelsen har avslagits enligt 20 kap 6 § 5 JB.
9. NJA 1982 s. 773 (1982)
   Makar har gemensam lagfart på fastighet. Hustrun säljer till mannen sin hälft av fastigheten med undantag av en därå uppförd byggnad. Mannen påstår i lagfartsärende rörande detta fång att byggnaden tillförts fastigheten av honom ensam. Hinder för lagfart?

20 kap. 7 § (4)

1. Högsta domstolen, mål Ä 45-23 Dom eller beslut (2024)
   Lagfart. Fråga om det förhållandet att det har gått många år sedan ett äktenskap upplöstes utan bodelning innebär att det inte längre behövs samtycke från överlåtarens tidigare make.
2. NJA 2024 s. 244 «Samtycke till fastighetsöverlåtelse» (2024)
   Lagfart. Fråga om det förhållandet att det har gått många år sedan ett äktenskap upplöstes utan bodelning innebär att det inte längre behövs samtycke från överlåtarens tidigare make.
3. RH 2002:46 (2002)
   Ett kommanditbolag förvärvade genom ett och samma köpebrev fastigheter belägna i tre olika kommuner. Sedan två av kommunerna förklarat att de inte avsåg att utnyttja sin rätt enligt förköpslagen sökte köparen lagfart på fastigheterna i dessa kommuner. Den tred…
4. NJA 1991 s. 696 (1991)
   Kommunens förköpsrätt har ansetts förlorad i och med att inskrivningsmyndigheten beviljat köparen lagfart i strid med 20 kap 7 § 12 JB. 12 § 2 st första meningen förköpslagen (1967:868).

20 kap. 10 § (2)

1. RH 1997:45 (1997)
   Lagfart har beviljats efter lagfartssammanträde. Bl.a. fråga huruvida förfarandefel förekommit beträffande sammanträdet. Bedömningen härav ansågs utgöra en del av den materiella prövningen av lagfartsansökningen.
2. NJA 1990 s. 606 (1990)
   Fråga huruvida förutsättningarna för utsättande av lagfartssammanträde har varit uppfyllda.

20 kap. 14 § (2)

1. NJA 1993 s. 468 (1993)
   Köpekontrakt och köpebrev avseende fast egendom innehöll ett förbud för köparen att sälja egendomen. Överlåtelseförbudet, som tillkommit i säljarens intresse, ansågs likväl sakna verkan mot köparens borgenärer. Egendomen ingick därför i köparens konkursbo. 4 k…
2. NJA 1981 s. 897 «Hembudsanteckningen i fastighetsboken» (1981)
   Vid gåva av fast egendom har gåvotagarna genom förbehåll i gåvobrevet tillförsäkrats förköpsrätt till varandras andelar i egendomen. Förbehållet har ansetts giltigt, varför enligt 20 kap 14 § JB anteckning om detsamma skolat göras i fastighetsboken.

21 kap. 5 § (1)

1. RH 2004:34 (2003)
   Fråga om inskrivning av ändring av tomträttsavtal är utan betydelse för pantbrevsinnehavares säkerhet och därför kan ske utan samtycke från denne har i visst fall besvarats nekande. Tillika fråga om nödvändigheten av att förete pantbrev i original i inskrivnin…

22 kap. 1 § (1)

1. NJA 1981 s. 978 (1981)
   Pastorat sökte inteckning i fastighet, som varit i dess ägo sedan före 1876 och för vilken skyldighet att söka lagfart ej förelegat och lagfart ej heller sökts. Ansökningen har avslagits. 22 kap 1 och 2 §§ JB och 58 § lagen om införande av nya JB. Jfr 12 § 1 s…

22 kap. 2 § (1)

1. NJA 1981 s. 978 (1981)
   Pastorat sökte inteckning i fastighet, som varit i dess ägo sedan före 1876 och för vilken skyldighet att söka lagfart ej förelegat och lagfart ej heller sökts. Ansökningen har avslagits. 22 kap 1 och 2 §§ JB och 58 § lagen om införande av nya JB. Jfr 12 § 1 s…

22 kap. 4 § (1)

1. NJA 2009 s. 747 «Samtycke till inteckning II» (2009)
   I fastighet som tidigare utgjort makars gemensamma bostad har inskrivningsmyndigheten ansetts kunna bevilja inteckning utan frånskild makes samtycke endast om det är uppenbart att samtycke inte erfordras.

22 kap. 10 § (1)

1. NJA 1997 s. 600 (1997)
   När inteckning i fastighet beviljats men pantbrev inte lämnats ut, eftersom stämpelskatt inte erlagts, har dödning av inteckningen ansetts kunna ske, trots att de normalt gällande kraven på medgivande av pantbrevets innehavare och ingivande av pantbrevet inte …

22 kap. 13 § (1)

1. NJA 1997 s. 600 (1997)
   När inteckning i fastighet beviljats men pantbrev inte lämnats ut, eftersom stämpelskatt inte erlagts, har dödning av inteckningen ansetts kunna ske, trots att de normalt gällande kraven på medgivande av pantbrevets innehavare och ingivande av pantbrevet inte …

23 kap. 2 § (1)

1. RH 2003:13 (2003)
   Muntligt avtal om servitut, vilket har ingåtts före ikraftträdandet av jordabalken (1970:994), kan, i avsaknad av skriftligt avtal härom, inte inskrivas. Det förhållandet att servitutet inte kan inskrivas har inte ansetts ha någon inverkan på frågan om servitu…

Utan paragrafangivelse (3)

1. RÅ 2009 ref. 1 (2009)
   Reglerna om avgifter i 8 kap. socialtjänstlagen har ansetts tillämpliga på en som hyra betecknad kostnadspost vilken avsåg upplåtelse av bostad i särskilt boende avsett för äldre med ett mycket stort omvårdnadsbehov.
2. RH 2001:22 (2001)
   I mål om avhysning på grund av utebliven hyresbetalning har såväl hyresnämnden som kronofogdemyndigheten underrättat hyresgästen om möjligheten att återvinna hyresrätten. Fråga har uppkommit om vilken tidsfrist som då gällt för återvinningen.
3. NJA 1993 s. 555 (1993)
   I ett hyreskontrakt har hyrestiden bestämts till fem år med klausul om förlängning tills vidare om ej avtalet sagts upp senast 24 månader före utgången av femårstiden. I händelse av förlängning har likaledes överenskommits en uppsägningstid av 24 månader. Seda…