Lagrum · SFS 1962:381

lagen om allmän försäkring

116 avgöranden som anger lagrum i SFS 1962:381, grupperade per kapitel och paragraf. Författningstext: riksdagen.se.

10 § · 1 kap. 3 § · 2 kap. 1 § · 2 kap. 3 § · 2 kap. 11 § · 2 kap. 14 § · 3 kap. 1 § · 3 kap. 2 § · 3 kap. 2 a § · 3 kap. 2 b § · 3 kap. 4 § · 3 kap. 5 § · 3 kap. 7 § · 3 kap. 7 b § · 3 kap. 9 § · 3 kap. 10 c § · 3 kap. 13 § · 4 kap. 1 § · 4 kap. 3 § · 4 kap. 6 § · 4 kap. 7 § · 4 kap. 10 § · 4 kap. 10 a § · 4 kap. 10 b § · 4 kap. 11 § · 7 kap. 1 § · 7 kap. 2 § · 7 kap. 3 b § · 8 kap. 1 § · 9 kap. 1 § · 9 kap. 2 § · 9 kap. 4 § · 10 kap. 2 § · 16 kap. 7 § · 16 kap. 8 § · 16 kap. 14 § · 17 kap. 1 § · 17 kap. 5 § · 18 kap. 23 § · 20 kap. 4 § · 20 kap. 9 § · 20 kap. 10 § · 20 kap. 10 a § · 20 kap. 11 § · 20 kap. 13 § · 20 kap. 13 a § · 22 kap. 2 § · 22 kap. 3 § · 22 kap. 7 § · övrigt

10 § (1)

NJA 1991 s. 363 (1991)
Sedan försäkringskassa beslutat om återbetalningsskyldighet av utgivna bidrag, har försäkringsrätt i dom lämnat besvär över beslutet utan bifall. Fråga om domen utgör exekutionstitel.

1 kap. 3 § (1)

RÅ 1999 ref. 4 (1999)
En utländsk medborgare som inte var bosatt i Sverige har, sedan hon slutat en tillfällig anställning i Sverige, ansetts ha helt upphört att vara yrkesverksam här. Till följd härav har hon enligt svenska bestämmelser och i överensstämmelse med regelsystemet i f…

2 kap. 1 § (1)

RÅ 2005 ref. 91 (2005)
Föreskriften i 4 § förordningen om tandvårdstaxa om att tandvårdsersättning under vissa förutsättningar lämnas till vårdgivaren med ett högsta belopp har inte ansetts strida mot bestämmelsen i 4 § tandvårdslagen om att vårdgivaren får ta ut skälig ersättning.

2 kap. 3 § (4)

RÅ 2004 ref. 41 (2004)
En i Sverige försäkrad person har enligt artiklarna 49 och 50 i EG-fördraget rätt till ersättning från den svenska sjukförsäkringen för kostnader för sjukhusvård (I) och tandvård (II) som tillhandahållits i annan EU-medlemsstat.
RÅ 2003 ref. 27 (2003)
Tandläkare som utfört en brokonstruktion har, när patienten inte följt givna kostinstruktioner och underlåtit att iakttaga föreskrifter om kontrollåtgärder, inte ansetts ansvarig för kostnader som uppkommit när brobehandlingen behövt göras om bl.a. på grund av…
RÅ 2002 ref. 2 (2002)
Fri tandvård som en arbetsgivare erbjuder en anställd har, under förutsättning att någon ersättning för den tandvård som omfattas av förmånen inte lämnas enligt lagen om allmän försäkring, inte ansetts som offentligt finansierad tandvård. Förmånen har därför i…
RÅ 1999 ref. 43 (1999)
Riksförsäkringsverkets föreskrifter om rätt till ersättning för tandvård enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring har inte ansetts bindande vid prövning av rätt till ersättning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Arbetsskadad som förlorat båd…

2 kap. 11 § (1)

RÅ 1994 ref. 4 (1994)
Person som på grund av arbetsskada genomgick rehabilitering enligt lagen om allmän försäkring och därvid uppbar sjukpenning har erhållit avdrag för kostnader för resor mellan hemmet och de platser där rehabiliteringen ägt rum på den grunden att rehabiliteringe…

2 kap. 14 § (1)

RÅ 1998 ref. 21 (1998)
En försäkrad med vissa funktionshinder arbetar ensam i en egen rörelse med lastmaskin. Maskinen har utrustats med centralsmörjningssystem som arbetshjälpmedel för den försäkrades rehabilitering. Utrustningen har bedömts sakna värde för någon annan än den försä…

3 kap. 1 § (3)

RÅ 2005 ref. 52 (2005)
Fråga om rätt till sjukpenning vid återinsjuknande.
RÅ 2004 ref. 103 (2004)
En dag-för-dag-anställd, som i förväg känt till att han skulle opereras viss dag, har inte avtalat med arbetsgivaren om något arbete under sjukperioden. Eftersom något anställningsförhållande således inte förelegat och han dessutom arbetat regelbundet före sju…
RÅ 1996 ref. 2 (1996)
Dödsbo har ansetts behörigt att väcka talan om den avlidne tillkommande sjukpenning.

3 kap. 2 § (15)

HFD 2014 ref. 3 (2014)
Ett skattemässigt underskott av näringsverksamhet som kvarstår från föregående beskattningsår ska inte påverka beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst.
HFD 2012 ref. 44 (2012)
Vid beräkning av föräldrapenning för den som omfattas av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 och som flyttat till Sverige ska arbete som utförts i land där förordningen är tillämplig beaktas (I och II).
RÅ 2010 ref. 99 (2010)
Sjukpenninggrundande inkomst för en musiker har ansetts vara uppdragsinkomsterna efter avdrag för inkomsternas förvärvande.
RÅ 2010 ref. 64 (2010)
Återföring av avdrag för avsättning till periodiseringsfond har inte lagts till grund för sjukpenninggrundande inkomst.
RÅ 2010 ref. 37 (2010)
Sjuklön som utgår enligt kollektivavtal på grund av att Försäkringskassan dragit in sjukpenningen har inte ansetts utgöra sådan inkomst av eget arbete som ingår i den sjukpenninggrundande inkomsten. Den tid under vilken sådan sjuklön utgått har inte ansetts ut…
RÅ 2009 ref. 76 (2009)
Fråga om skydd för sjukpenninggrundande inkomst enligt den s.k. tremånadersregeln.
RÅ 2009 ref. 101 (2009)
Två personer har gemensamt haft uppdrag som familjehemsföräldrar men hela arvodet för uppdraget har betalts till en av dem. Vid fastställande av sjukpenninggrundande inkomst för den föräldern har endast hälften av arvodet beaktats.
RÅ 2004 ref. 145 (2004)
Avgångsvederlag, som utgått efter det att en anställning upphört, har inte ansetts kunna ligga till grund för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst.
RÅ 2004 ref. 5 (2004)
Bidrag som ett aktiebolag lämnat till en vinstandelsstiftelse har fördelats på de anställda utifrån en bedömning av individens medverkan till vinst. Bidragen har inte ansetts tillkomma de anställda på likartade villkor. Ersättning som utbetalats från stiftelse…
RÅ 2003 ref. 93 (2003)
En arbetslös försäkrad, som vistats åtta veckor på semester utomlands, har inte ansetts ha rätt att behålla sin tidigare fastställda sjukpenninggrundande inkomst.
RÅ 2001 ref. 77 (2001)
Fråga om storleken av föräldrapenning för försäkrad som under perioden om 240 dagar före den beräknade tidpunkten för barnets födelse flyttat från Norge till Sverige och i samband därmed gjort uppehåll i förvärvsarbetet under ca två och en halv månad.
RÅ 2001 ref. 75 (2001)
Sjukpenninggrundande inkomst för en försäkrad som arbetar halvtid och är halvt sjukskriven skall bestämmas med utgångspunkt i hans faktiska inkomstförhållanden och inte på grundval av den generella löneutvecklingen inom yrkesområdet.
RÅ 2001 ref. 50 (2001)
Tre utländska ishockeyspelare var för spelåret 1995/1996 engagerade av en svensk idrottsförening för att spela ishockey för föreningen. Enligt åberopade avtal var spelarna uthyrda till föreningen av ett utländskt företag. Fråga om föreningen på grund av omstän…
RÅ 1998 ref. 36 (1998)
Stipendium från ett privat bolag har inte ansetts kunna jämställas med ett sådant bidrag under utbildning som anges i 3 kap. 5 § tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Den försäkrade har därför under utbildningsperioden inte fått behålla sin sju…
RÅ 1997 ref. 72 (1997)
Vid beräkning av arbetsskadelivränta för en vanligtvis deltidsarbetande och arbetssökande försäkrad har livränteunderlaget ansetts inte kunna bestämmas på annat sätt än med ledning av den sjukpenninggrundande inkomsten när denna enligt gällande regler varit fa…

3 kap. 2 a § (1)

RÅ 2007 ref. 61 (2007)
Frågor om rättsverkningar av F-skattsedel (I och II).

3 kap. 2 b § (2)

HFD 2011 ref. 17 (2011)
En försäkrad har enligt kollektivavtal möjlighet att få sin arbetstid förkortad men ändå få en lön som grundas på en ordinarie arbetstid om 40 timmar per vecka. I ett mål om sjukpenning har ansetts att underlag saknas för att anta att den försäkrades arbetstid…
RÅ 2002 ref. 48 (2002)
Nedsättning av arbetsförmågan - när fråga är om rätt till sjukpenning - har för försäkrad, som vid sidan av heltidsanställning också varit anställd på deltid som brandman, bedömts med utgångspunkt i den försäkrades totala arbetsutbud utan hänsyn tagen till jou…

3 kap. 4 § (1)

HFD 2012 ref. 32 (2012)
Efter att den försäkrade genomgått en höftledsoperation har en återgång i arbete ansetts medföra risk för allvarlig försämring av den försäkrades sjukdom varför rätt till förlängd sjukpenning (numera sjukpenning på fortsättningsnivå) utöver 550 dagar har förel…

3 kap. 5 § (3)

HFD 2012 ref. 3 (2012)
En försäkrad som under pågående arbetslöshet har tagit semester i direkt anslutning till en föräldraledighet har ansetts ha rätt att behålla sin sjukpenninggrundande inkomst.
RÅ 2010 ref. 107 (2010)
En försäkrad som under pågående arbetslöshet har tagit semester i direkt anslutning till en sjukskrivningsperiod har ansetts ha rätt att behålla sin sjukpenninggrundande inkomst.
RÅ 2009 ref. 2 (2009)
Fråga om återbetalning av sjukpenning (I och II).

3 kap. 7 § (9)

HFD 2012 ref. 22 (2012)
Fråga om rätt till sjukpenning på grund av nedsatt arbetsförmåga. (I och II).
HFD 2011 ref. 30 (2011)
Deltidssjukskriven försäkrad har ansetts ha rätt till sjukpenning, trots att arbetstiden inte reducerats varje arbetsdag.
RÅ 2010 ref. 120 (2010)
Mål om sjukpenning har återförvisats till Försäkringskassan när kassan ansetts inte ha fullgjort sin utredningsskyldighet.
RÅ 2009 ref. 102 (2009)
Sjukdomstillstånd som berättigar till sjukpenning har ansetts föreligga (I) vid foglossning i samband med graviditet och (II) vid reaktion på svår stress.
RÅ 2008 ref. 23 (2008)
I ett mål om rätt till sjukpenning har vid bedömningen av nedsättningen av en försäkrads arbetsförmåga inte ansetts föreligga särskilda skäl att beakta andra omständigheter än rent medicinska.
RÅ 2006 ref. 56 (2006)
En person som vid sidan av sin anställning som elevassistent och lärare haft ett uppdrag som kontaktperson har utan hinder av uppdraget ansetts ha rätt till en fjärdedels sjukpenning.
RÅ 2004 ref. 92 (2004)
En försäkrad som arbetat deltid och som bedömts kunna arbeta i motsvarande omfattning efter inträffat sjukfall har inte ansetts ha rätt till sjukpenning.
RÅ 2002 ref. 114 (2002)
Fråga i mål om rätt till sjukpenning om det föreligger särskilda skäl att beakta sådana omständigheter som avses i 3 kap. 7 § sjätte stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning.
RÅ 1997 ref. 62 (1997)
Fråga angående muntlig förhandling i socialförsäkringsmål; Europamål.

3 kap. 7 b § (1)

RÅ 2009 ref. 37 (2009)
Enbart det förhållandet att en vistelse i ett land, vars klimat erbjuder möjlighet till regelbunden solning och salta bad, har en utläkande effekt på en försäkrads hudsjukdom innebär inte att s.k. förebyggande sjukpenning enligt 3 kap. 7 b § lagen om allmän fö…

3 kap. 9 § (1)

HFD 2011 ref. 25 (2011)
Havandeskapspenning (graviditetspenning) har efter en bedömning av förhållanden i varje enskilt fall beviljats (I) en förskolelärare vars arbete till stor del äger rum i skog och mark och i vilket det ingår tunga och besvärliga lyft, obekväma arbetsställningar…

3 kap. 10 c § (1)

RÅ 2006 ref. 54 (2006)
Kravet i 3 kap. 10 c § lagen om allmän försäkring att en försäkrad skall ha varit anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedling för att under studieuppehåll få sjukpenning grundad på en vilande sjukpenninggrundande inkomst har inte ansetts vara uppfyllt när ar…

3 kap. 13 § (1)

RÅ 2010 ref. 108 (2010)
Fråga om förutsättningarna för att dra in sjukpenning för en försäkrad som fyllt 65 år.

4 kap. 1 § (2)

RÅ 2003 ref. 65 (2003)
Tillfällig föräldrapenning enligt 4 kap. 10 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring utgör en familjeförmån enligt artikel 4.1 h i förordning (EEG) nr 1408/71. Till följd härav har en person som arbetar och bor i Sverige rätt till denna föräldrap…
RÅ 2000 ref. 20 (2000)
Sedan en finsk kvinna, som tidigare varit anställd i Sverige, fött barn här och flyttat till Finland med sin familj har svensk föräldrapenning tillerkänts henne även för tid efter det hon bosatt sig i Finland med hänsyn till att hennes make alltjämt arbetade s…

4 kap. 3 § (2)

HFD 2014 ref. 16 (2014)
Den som har avstått föräldrapenningdagar till den andra föräldern kan återta dagar som inte har utnyttjats.
RÅ 2004 ref. 89 (2004)
En förälder har felaktigt uppburit föräldrapenning på sjukpenningnivå med anledning av barns födelse under samtliga dagar för vilka sådan föräldrapenning kan utges. Fråga om den andra föräldern härefter kan uppbära föräldrapenning på sjukpenningnivå.

4 kap. 6 § (1)

RÅ 2006 ref. 32 (2006)
Vid tillämpning av villkor i svensk lagstiftning om kvalifikationstid för rätt till föräldrapenning på sjukpenningnivå har beaktats tid då den försäkrade såsom arbetstagare har omfattats av Europeiska gemenskapernas sjukförsäkringssystem.

4 kap. 7 § (1)

RÅ 1997 ref. 76 (1997)
En dagbarnvårdare har haft två barn placerade hemma hos sig kl. 09.00-17.00. Tjänstgöringen har enligt de på kollektivavtal grundade anställningsreglerna räknats som halvtidstjänstgöring. Dagbarnvårdaren har vid tillämpning av 4 kap. 7 § första stycket lagen (…

4 kap. 10 § (2)

RÅ 2009 ref. 25 (2009)
En försäkrad kan inte vägras tillfällig föräldrapenning på den grunden att han inte har gjort någon inkomstförlust under den tid han avstått från förvärvsarbete för vård av barn.
RÅ 1998 ref. 37 (1998)
En förälder, för vilken anmälan gjorts hos försäkringskassan om tjänstledighet med ersättning i form av föräldrapenning, har samma dag som ledigheten enligt anmälan skulle börja begärt att i stället få uppbära tillfällig föräldrapenning. Begränsningsregeln i 4…

4 kap. 10 a § (2)

RÅ 2005 ref. 63 (2005)
En förälder, vars barn omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, har deltagit i barnets inskolning i specialskola och har därvid ansetts ha rätt till tillfällig föräldrapenning enligt reglerna i 4 kap. 10 a § lagen om allmän försäkrin…
RÅ 2004 ref. 52 (2004)
Föräldrarna till ett dövt barn har deltagit i en av landstinget anordnad kurs i teckenspråk. Deltagande i en sådan kurs har ansetts ge rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 4 kap. 10 a § lagen om allmän försäkring, dock endast för en av föräldrarna för s…

4 kap. 10 b § (1)

HFD 2011 ref. 3 (2011)
En sextonåring som insjuknat i diabetes mellitus har under den inledande sjukdomsperioden ansetts vara allvarligt sjuk i den mening som krävs för rätt till tillfällig föräldrapenning.

4 kap. 11 § (2)

RÅ 2004 ref. 121 (2004)
För rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barn, som fyllt 16 men inte 21 år och som omfattas av 1 § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, krävs inte att förälder och barn bor tillsammans.
RÅ 2001 ref. 70 (2001)
Vårdbidrag har ansetts kunna avse vård- och tillsynsbehovet i fråga om sådana akuta försämringstillstånd hos barnet som på grund av handikappets natur kunnat förutses vid bidragets beviljande. Tillfällig föräldrapenning har till följd av en regel i 4 kap. 11 §…

7 kap. 1 § (11)

HFD 2013 ref. 60 (2013)
Fråga om rätt till sjukersättning.
HFD 2013 ref. 44 (2013)
I ett mål om sjukersättning har den försäkrade ansetts ha haft giltig anledning att vägra att genomgå en medicinsk rehabiliteringsåtgärd i form av en operation.
HFD 2013 ref. 38 (2013)
Vid prövning av rätt till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan det inte ställas krav på att funktionshindret ska bestå under den planerade studietiden.
HFD 2011 ref. 63 (2011)
Fråga om förutsättningar föreligger för sjukersättning tills vidare (I-III).
HFD 2011 ref. 27 (2011)
Aktivitetsersättning har ansetts kunna utgå enligt olika nivåer under en och samma ersättningsperiod förutsatt att arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel under minst ett år.
RÅ 2009 ref. 38 (2009)
En socialförsäkringsnämnds bedömning att en försäkrad inte haft rätt till redan utbetalade förmåner har ansetts vara endast ett led i handläggningen av ett återkravsärende och har därför inte utgjort eller innefattat ett överklagbart beslut.
RÅ 2008 ref. 15 (2008)
En arbetslös försäkrad, som av medicinska skäl klarar endast ett fysiskt lättare, icke ryggbelastande halvtidsarbete med begränsad exponering för stress, har ansetts inte kunna utföra ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete och har därför bedömts ha…
RÅ 2006 ref. 17 (2006)
En person som vid sidan av sin anställning bl.a. haft uppdrag för en bostadsrättsförening har inte ansetts berättigad till sjukbidrag eftersom hennes arbetsförmåga, med hänsyn till insatsernas omfattning, inte ansetts nedsatt med minst en fjärdedel.
RÅ 2002 ref. 11 (2002)
Vårdinsatserna beträffande funktionshindrat barn, för vilket helt vårdbidrag beviljats, har ansetts ha haft sådan omfattning att de skulle beaktas vid bedömningen av den försäkrades arbetsförmåga i samband med fastställandet av sjukbidrag.
RÅ 2001 ref. 52 (2001)
Vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning för rätt till förtidspension har hänsyn inte ansetts böra tas till (I) att den försäkrade tillsammans med maken har haft vård om en 13-årig fosterdotter i hemmet och uppburit arvode för detta, eller (II) att den f…
RÅ 1998 ref. 3 (1998)
Fråga i mål angående förtidspension/sjukbidrag om kammarrätten bort meddela prövningstillstånd enligt 34 a § andra stycket 2 förvaltningsprocesslagen (1971:291).

7 kap. 2 § (1)

RÅ 1997 ref. 3 (1997)
Vid bedömningen av om en småbarnsförälder med heltidsarbete utanför hemmet har haft sin arbetsförmåga nedsatt i sådan grad som krävs för rätt till helt sjukbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring har hänsyn inte ansetts böra tas till att hon kunnat…

7 kap. 3 b § (1)

RÅ 2010 ref. 72 (2010)
Ett brevsvar från Försäkringskassan angående ersättning för kostnader för rehabiliteringsutredning har inte ansetts innefatta ett överklagbart beslut.

8 kap. 1 § (1)

RÅ 2006 ref. 30 (2006)
Vid bedömningen av en kvinnas rätt till omställningspension har det ansetts att hon stadigvarande sammanbodde med sin före detta make vid dennes bortgång.

9 kap. 1 § (1)

NJA 1995 s. 290 (1995)
Förtidspensionerad underhållsskyldig förälder har även med beaktande av att barntillägg utgår ansetts sakna förmåga utge underhållsbidrag till sitt barn.

9 kap. 2 § (3)

RÅ 2008 ref. 27 (2008)
Den omständigheten att en viss kostnad inte finns upptagen i Försäkringskassans allmänna råd utgör inte i sig skäl för att inte godta den som en merutgift som kan grunda rätt till handikappersättning.
RÅ 2005 ref. 45 (2005)
Fråga om beräkning av merkostnader vid handikappersättning.
RÅ 2004 ref. 119 (2004)
Kostnaden för gruppbostad, för en funktionshindrad, som beviljats boende i gruppbostad enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), har inte ansetts som merutgift för dubbelt boende vid prövning av rätt till handikappersättning.

9 kap. 4 § (2)

RÅ 2002 ref. 43 (2002)
Kostnader för handikappad pojkes resor till fristående skola i grannkommun har i visst fall ansetts utgöra en ersättningsgill merkostnad som skall beaktas vid fastställande av rätt till vårdbidrag.
RÅ 2001 ref. 70 (2001)
Vårdbidrag har ansetts kunna avse vård- och tillsynsbehovet i fråga om sådana akuta försämringstillstånd hos barnet som på grund av handikappets natur kunnat förutses vid bidragets beviljande. Tillfällig föräldrapenning har till följd av en regel i 4 kap. 11 §…

10 kap. 2 § (1)

RH 1995:117 (1995)
Tillgrepp på apotek av narkotiskt preparat, värde ca 100 kr, har inte ansetts utgöra snatteri. - Även fråga om återbetalning av försvararkostnad i hovrätten för tilltalad som dömts till åtta månaders fängelse jämte förverkande av villkorligt medgiven frihet om…

16 kap. 7 § (2)

RÅ 2010 ref. 83 (2010)
Den försäkrades sjukersättning har inte påverkats av ökat löneuttag från eget aktiebolag (I) eller av ökade inkomster från uthyrda fastigheter (II).
RÅ 1999 ref. 63 (1999)
Kammarrätt har inte ansetts kunna pröva frågan om ändring av ett beslut om förtidspension med tillämpning av 20 kap. 10 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring när försäkringskassan och länsrätten endast prövat om pensionen skulle dras in med tillämpning av …

16 kap. 8 § (1)

HFD 2013 ref. 9 (2013)
Krav på återbetalning av felaktigt utbetald livränta har, i brist på uttryckligt författningsstöd, inte kunnat grundas på att inkomsthöjningar inte anmälts till Försäkringskassan.

16 kap. 14 § (1)

RÅ 2010 ref. 39 (2010)
Fråga om innebörden av villkoret i 16 kap. 14 § första stycket lagen om allmän försäkring att beslut får fattas endast om den försäkrade under minst tolv månader omedelbart dessförinnan har uppburit sjukersättning eller aktivitetsersättning.

17 kap. 1 § (5)

HFD 2013 ref. 29 (2013)
Minskning av en retroaktivt beviljad sjukersättning med sjukpenning som tidigare betalats ut för en del av den retroaktiva perioden skulle göras för den retroaktiva perioden i dess helhet.
RÅ 2007 ref. 21 (2007)
Försäkringskassan har inte ansetts ha rätt att överklaga en länsrätts dom med stöd av 20 kap. 12 § lagen om allmän försäkring när kassan inte varit part i länsrätten.
RÅ 2007 ref. 8 (2007)
En arbetslös person har efter att ha begärt omprövning av Försäkringskassans beslut att dra in hennes sjukpenning fått sådan ersättning retroaktivt och därigenom fått både sjukpenning och arbetslöshetsersättning för samma period. Arbetslöshetskassan har ansett…
RÅ 2003 ref. 67 (2003)
Minskning av retroaktivt beviljad förtidspension har ansetts skola göras med för samma tid utgiven frivillig sjukpenning.
RÅ 2001 ref. 58 (2001)
Socialnämnd har ansetts berättigad att uppbära retroaktivt beviljat vårdbidrag även om mottagaren inte erhållit socialbidrag för hela den tid vårdbidraget avser. Även fråga om hur stor del av vårdbidraget som beviljats retroaktivt.

17 kap. 5 § (1)

RÅ 1996 ref. 23 (1996)
En i Sverige bosatt dansk medborgare uppbar en tjänstepension från Köpenhamns kommun. Fråga om denna pension skulle likställas med tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och därmed påverka pensionstagarens rätt till pensionstillskott.

18 kap. 23 § (2)

RÅ 2005 ref. 43 (2005)
Då beslut om dröjsmålsränta vid återkrav av bostadsbidrag befunnits sakna erforderligt författningsstöd, har handlingarna i målet överlämnats till Försäkringskassan för omprövning enligt 27 § förvaltningslagen.
RÅ 2004 ref. 54 (2004)
Allmän försäkringskassa har inte rätt att utan uttryckligt författningsstöd ta ut ränta på fordran som avser återbetalning av för mycket uppburen ersättning från en socialförsäkring.

20 kap. 4 § (5)

HFD 2014 ref. 12 (2014)
Ett krav på återbetalning av felaktigt utbetald sjukpenning har satts ned som gottgörelse för en kränkning av rätten till domstolsprövning inom skälig tid enligt artikel 6 i Europakonventionen.
HFD 2011 ref. 61 (2011)
Krav på återbetalning av felaktigt utbetald förtidspension och sjukersättning har inte eftergetts då den försäkrade orsakat de felaktiga utbetalningarna genom brott.
RH 2007:27 (2007)
Återbetalning enligt 20 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
RÅ 1997 ref. 4 (1997)
Som villkor för rätt till delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring gäller bl.a. att den försäkrade minskar sin arbetstid med i genomsnitt minst fem timmar per arbetsvecka. Fråga i mål om återkrav av delpension om detta villkor varit uppfyllt.…
NJA 1991 s. 363 (1991)
Sedan försäkringskassa beslutat om återbetalningsskyldighet av utgivna bidrag, har försäkringsrätt i dom lämnat besvär över beslutet utan bifall. Fråga om domen utgör exekutionstitel.

20 kap. 9 § (1)

NJA 1987 s. 780 (1987)
Allmän försäkringskassa begärde med stöd av 12 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension resp 20 kap 9 § lagen (1962:381) om allmän försäkring vissa uppgifter om namngivna personer från en bank (I) och ett försäkringsbol…

20 kap. 10 § (4)

RÅ 2010 ref. 1 (2010)
Fråga om res judicata i ett mål om återbetalning av bostadstillägg enligt lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
RÅ 2002 ref. 68 (2002)
I mål om socialnämnds rätt att uppbära enskilds ersättningar från försäkringskassan är den enskilde - men inte försäkringskassan - nämndens motpart i länsrätt när nämnden överklagat kassans beslut.
RÅ 2001 ref. 40 (2001)
En försäkringskassa har med stöd av 20 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag avvisat en ansökan om bostadsbidrag på grund av att sökanden inte följt föreläggande att avhjälpa brister i ansökan. När sökanden fört talan mot avvisningsbeslutet har detta ansetts sko…
RÅ 1999 ref. 51 (1999)
Socialförsäkringsnämndens beslut i ett ärende om livränta har ansetts kunna överklagas trots att något beslutsmeddelande som återgav nämndens beslut inte tillställts den klagande och beslut om det belopp varmed livräntan skulle utgå ännu inte fattats.

20 kap. 10 a § (5)

RÅ 2005 ref. 16 (2005)
Försäkringskassas avslagsbeslut vinner inte negativ rättskraft.
RÅ 2004 ref. 69 (2004)
Försäkrads förnyade talan om rätt till livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring skall inte avvisas på grund av res judicata, när talan inte avser samma tidsperiod som prövats i domstols tidigare lagakraftvunna avgörande. Prövningstillstånd i kammarrätt.
RÅ 2004 ref. 47 (2004)
Försäkringskassa har inte ägt att till den försäkrades nackdel ändra beslut om sjukpenning som förfallit till betalning.
RÅ 2002 ref. 61 (2002)
En försäkringskassa förfor riktigt när den i ett ärende om livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring avvisade den försäkrades förnyade ansökan i en sak som redan avgjorts genom länsrätts lagakraftvunna dom. Res judicata.
RÅ 1999 ref. 75 (1999)
I fråga om beslut av en socialförsäkringsnämnd har protokollet och inte beslutsmeddelandet ansetts utgöra beslutsdokument. Nämndens beslut har således ansetts ha det innehåll som framgår av protokollet (I). - En socialförsäkringsnämnd har ansetts inte kunna än…

20 kap. 11 § (1)

RÅ 1994 ref. 101 (1994)
Beslut om allmän rättshjälp i mål om återbetalningsskyldighet enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension skall överklagas hos Försäkringsöverdomstolen.

20 kap. 13 § (2)

RÅ 2006 ref. 22 (2006)
Ett beslut enligt lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl. gäller omedelbart, om inte annat föreskrivs i beslutet.
RÅ 1996 ref. 36 (1996)
Försäkringskassa har funnit att en person saknade rätt till efterlevandepension enligt lagen om allmän försäkring. Efter överklagande har länsrätt i dom förklarat att sådan rätt förelåg och återförvisat målet till försäkringskassan för erforderlig utredning oc…

20 kap. 13 a § (1)

HFD 2011 ref. 89 (2011)
Den tid under vilken en pensionär varit försäkrad för sjukdom och moderskap har ansetts avgörande för vilken EU-medlemsstat som ska bära kostnader för vårdförmåner.

22 kap. 2 § (1)

RÅ 2007 ref. 31 (2007)
Med hänsyn till syftet med en utbildning som omfattade 31 veckor har rehabiliteringsersättning tillerkänts en försäkrad för att delta i utbildningen trots att denna var avslutad först efter fyra år.

22 kap. 3 § (1)

AD 2003 nr 44 (2003)
En busschaufför vid ett större transportföretag återkommer efter en längre tids sjukskrivning till arbetsplatsen för arbete på halvtid. Han är då av medicinska skäl förhindrad att köra buss, men står till förfogande för andra arbetsuppgifter som utförs hos arb…

22 kap. 7 § (2)

RÅ 2005 ref. 46 (2005)
Det förhållandet att en arbetslivsinriktad rehabilitering har avsett en kort utbildningstid har inte i sig ansetts utgöra hinder för beviljande av arbetsskadelivränta.
RÅ 1996 ref. 81 (1996)
Försäkrad har ansetts berättigad till arbetsskadelivränta under arbetslivsinriktad rehabilitering i form av högskoleutbildning omfattande mer än 40 studieveckor.

Utan paragrafangivelse (3)

HFD 2015 ref. 10 (2015)
Sjukersättning som betalats ut innan Försäkringskassan beslutat att de särskilda reglerna om steglös avräkning ska tillämpas ska inte behandlas som preliminär sjukersättning och kan därmed inte återkrävas enligt dessa regler.
RÅ 1998 ref. 21 (1998)
En försäkrad med vissa funktionshinder arbetar ensam i en egen rörelse med lastmaskin. Maskinen har utrustats med centralsmörjningssystem som arbetshjälpmedel för den försäkrades rehabilitering. Utrustningen har bedömts sakna värde för någon annan än den försä…
AD 1998 nr 20 (1998)
Fråga om en arbetsgivare haft saklig grund för att säga upp en vårdare vid ett häkte. Vårdaren lider av kronisk alkoholism och hade vid uppsägningen vid skilda tillfället under flera år varit frånvarande från sitt arbete. I målet uppkommer frågan om arbetsgiva…