Högsta förvaltningsdomstolen, mål 502-25

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Mål nr 502-25

meddelad i Stockholm den 10 december 2025

KLAGANDE

Skatteverket
171 94 Solna

MOTPART

Xoel Åre AB, 559034-8479

Ombud: Nils Magnus Nilsson
Europeiska Skatt AB
Gustaf Anders gata 15 E
653 40 Karlstad

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Kammarrätten i Sundsvalls dom den 2 december 2024 i mål nr 458-24

SAKEN

Fastighetstaxering

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Högsta förvaltningsdomstolen avslår överklagandet.

BAKGRUND

1.    Vid fastighetstaxeringen indelas byggnader i olika byggnadstyper. De s.k. specialbyggnaderna är undantagna från skatte- och avgiftsplikt. En typ av specialbyggnad är en byggnad som används för bad, sport, idrott och liknande, om allmänheten har tillträde till anläggningen (bad-, sport- och idrottsanläggning). 
2.    Xoel Åre AB (Xoel) äger en fastighet med en byggnad som hyrs ut till ett företag som driver en s.k. trampolinpark i byggnaden. I trampolinparken finns trampoliner, studsmattor och hinderbanor samt andra för fysisk aktivitet avsedda redskap och ytor i form av klätterväggar, en skidramp, en mindre fotbollsplan m.m. Xoel ansåg att byggnaden skulle indelas som bad-, sport- och idrottsanläggning. Skatteverket bedömde att trampolinparken inte uppfyllde kraven för en sådan indelning och indelade i stället byggnaden som hyreshus. 
3.    Xoel överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Härnösand som avslog överklagandet. Bolaget överklagade därefter till Kammarrätten i Sundsvall som ändrade underinstansernas avgöranden och bestämde att byggnaden skulle indelas som specialbyggnad. Enligt kammarrätten var byggnadens användningssätt sådant som avsågs med regleringen om bad-, sport- och idrottsanläggningar och användningssättet var i linje med regleringens syfte att bidra till ett fysiskt aktivt liv och en meningsfull fritid. Byggnaden ansågs vidare till övervägande del användas på ett sådant sätt. 

YRKANDEN M.M.

4.    Skatteverket yrkar att byggnaden ska indelas som hyreshus och anför följande. Byggnaden används till övervägande del för aktiviteter som är av lek-, nöjes- och rekreationskaraktär och inte för de samhällsnyttiga användningssätten bad, sport, idrott eller liknande. 
5.    Xoel Åre AB anser att överklagandet ska avslås och anför följande. Den verksamhet som bedrivs i byggnaden utgör sport, idrott och liknande. Sådan verksamhet är definitionsmässigt samhällsnyttig.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET

Rättslig reglering m.m.

6.    Bestämmelser om skatte- och avgiftsplikt för fastigheter och om indelning av byggnader finns i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).
7.    Av 2 kap. 1 § framgår att byggnader ska indelas i byggnadstyper på sätt som anges i 2 och 3 §§. Indelning får inte ske på grundval av tillfällig användning.
8.    I 2 § anges bl.a. följande i fråga om vad som avses med hyreshus. Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande. Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning till hyreshus och som behövs för verksamheten, ska utgöra hyreshus. Vidare anges att med specialbyggnaden bad-, sport- och idrottsanläggning avses byggnad som används för bad, sport, idrott och liknande, om allmänheten har tillträde till anläggningen.
9.    Av 3 § första stycket framgår att byggnadstypen ska bestämmas med hänsyn till det ändamål som en byggnad till övervägande del är inrättad för och det sätt som en byggnad till övervägande del används på. I andra stycket anges att en byggnad, som kan indelas både som t.ex. hyreshus och som specialbyggnad, ska indelas som specialbyggnad.
10.    Av 3 kap. 2 § första stycket framgår att en specialbyggnad är undantagen från skatte- och avgiftsplikt.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

11.    Bestämmelserna om byggnadstyper i fastighetstaxeringslagen innebär att hyreshus indelas utifrån det ändamål som byggnaden är inrättad för medan specialbyggnader, däribland bad-, sport- och idrottsanläggningar, indelas utifrån byggnadens användningssätt. Av bestämmelserna följer vidare att om en byggnad är inrättad eller används för flera ändamål ska det ändamål som dominerar vara avgörande. 
12.    I förarbetena till fastighetstaxeringslagen betonas att klassificeringen av olika byggnadstyper bör styras av egendomens faktiska användning och beskaffenhet. En ledande tanke bakom undantaget från skatteplikt för vissa byggnader är den samhällsnytta som användningen av byggnaden för med sig. När det gäller motivet till skattefriheten för just bad-, sport- och idrottsanläggningar framgår att den s.k. sundhetsvård som bedrivs i sådana byggnader får anses ha ett samhällsnyttigt syfte. Vidare uttalas att människor får alltmer fritid och att det är väsentligt att denna fritid kan tas till vara på ett positivt sätt. Anläggningarna möjliggör för människor att utöva den form av idrott m.m. som de föredrar och skapar över huvud taget utrymme för meningsfulla fritidsaktiviteter (SOU 1979:32 s. 189, 247 och 270 samt prop. 1979/80:40 s. 69 och 74 f.).
13.    Av utredningen i målet framgår att olika delar av den aktuella byggnaden används på olika sätt. I byggnaden finns trampoliner, studsmattor, hinderbanor och redskap för hopplekar men också en mindre fotbollsplan, klätterväggar och en skidramp. Det finns också en s.k. zipline och en kafeteria. 
14.    Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening är merparten av de aktiviteter som erbjuds i byggnaden av sådant slag att de är att hänföra till sport eller idrott. Skatteverket har emellertid gjort gällande att aktiviteterna snarare har karaktär av lek, nöje och rekreation. Även om aktiviteterna delvis har sådan karaktär finns det inte något stöd i lagtext eller förarbeten för att det skulle diskvalificera byggnaden från att betraktas som en sport- eller idrottsanläggning. 
15.    Sammanfattningsvis finner Högsta förvaltningsdomstolen att den aktuella byggnaden till övervägande del används för sport, idrott eller liknande ändamål. Allmänheten har tillträde till anläggningen och byggnaden ska således vid fastighetstaxeringen indelas som specialbyggnad. Överklagandet ska därför avslås.

I avgörandet har deltagit justitieråden Henrik Jermsten, Margit Knutsson, Magnus Medin, Mikael Westberg och Karin Attorps.
Föredragande har varit justitiesekreteraren Gustav Granholm.