Ratio Lex / Artiklar / Du vann målet. Vem betalar ditt ombud?

Artikel

Du vann målet. Vem betalar ditt ombud?

2026-07-29 rattegangskostnader forvaltningsprocess praktisk-vagledning

En kort vägledning för dig som vunnit mot det allmänna i förvaltningsmål – och sitter kvar med ombudsräkningen.

Jur.kand. David Eliasson, assisterad av Opus 4.8 Max · Juni 2026

1 Två kvinnor, samma motpart

I.M. och U. hade mycket gemensamt. Båda hamnade i tvist med Försäkringskassan, båda anlitade ombud, och båda vann sina mål i förvaltningsdomstol. Därefter vände sig båda till Justitiekanslern (JK) och begärde ersättning för vad ombudet kostat.

I.M. fick sina ombudskostnader ersatta. U. fick avslag och stod kvar med 181 520 kronor själv.¹

Vad skilde dem åt? Inte en paragraf, utan en bedömning. Det är den bedömningen den här texten handlar om.

Bakgrunden är ett avgörande från 2022. I HFD 2022 ref. 10 slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att den som vinner mot en myndighet inte kan få sina rättegångskostnader ersätta inom själva förvaltningsmålet. I stället hänvisas du till att begära skadestånd i ett separat förfarande.² Den naturliga första anhalten är JK.

En sak ska sägas direkt och tydligt: på det här området finns ännu inget vägledande avgörande från Högsta domstolen som rör en fysisk person. Det följande är därför inte gällande rätt nedskriven i lag, utan en karta över hur JK och domstolarna faktiskt resonerar. Kartan bygger på JK:s beslut och underrättspraxis. Den kan ändras – men den är det bästa vi har.³

2 Börja hos JK – och varför

Det första rådet är enkelt: börja hos JK, inte i tingsrätten.

Att vända sig till JK inom statens frivilliga skadereglering har tre fördelar. Förfarandet är skriftligt. Det är avgiftsfritt. Och – viktigast – du riskerar inte att betala motpartens kostnader om du förlorar. Driver du i stället en civil skadeståndstalan mot Staten i tingsrätten kan en förlust bli dyr: då kan du tvingas betala statens ombud också.

Vinner du hos JK tillämpas dessutom 18 kap. rättegångsbalken: även kostnaden för att driva själva JK-ärendet kan ersättas.⁴

Men räkna inte med hela notan för din domstolsprocess. Ersättningen avser ombudskostnaderna i domstolen – inte vad du lade på omprövningen hos myndigheten, och inte ditt eget arbete. Beloppet sätts efter rättshjälpstaxan, med timmarna nedskurna till vad som var skäligen påkallat. I.M. vann ett återkravsmål om assistansersättning och begärde 227 525 kronor; hon tillerkändes 76 560. JK räknade bort omprövningstimmarna, skar ned tiden ytterligare (från 58,5 till 40 timmar) och använde rättshjälpstaxans timkostnad, 1 914 kronor, i stället för ombudets 2 395.⁵

Därav ett konkret vägval: behöver du ombud, lägg arbetet på överklagandet till domstol, inte på en omprövning som ändå inte ersätts.

Konsten ligger sedan i hur du lägger fram kravet. Med de tre kriterier som följer, med Europadomstolens praxis och med omständigheterna i just ditt fall kan du placera ditt anspråk i bästa möjliga läge. Det är ingen garanti för bifall. Men det sänker tröskeln för att kravet åtminstone prövas på de starkaste grunder rätten i dag erbjuder.

3 Två dörrar

När JK prövar ditt krav öppnas två dörrar, i tur och ordning.

Dörr 1 – gjorde myndigheten något fel? (3 kap. 2 § skadeståndslagen)

Första frågan är om myndigheten varit försumlig. Att ett beslut senare upphävs räcker inte. För felbedömningar i rätts- och bevisfrågor har domstolarna länge krävt antingen ett rent förbiseende av en bestämmelse eller en uppenbart oriktig bedömning; senare praxis har nyanserat detta till om myndigheten resonerat på ett rimligt försvarbart sätt, men tröskeln är fortsatt hög och rättsläget något oklart.⁶

Talar för: myndigheten bortsåg från en klar bestämmelse eller gjorde en bedömning som inte var rimligt försvarbar.

Talar emot: en försvarbar men i efterhand felaktig bedömning – det normala när ett beslut ändras.

Den här dörren öppnas alltså sällan. Och även om den förblir stängd är det ofta dörr 2 som räknas: rör felet en rättighetskränkning förutsätter ersättning enligt 3 kap. 4 § inget vållande alls, och prövningen är då ofta mer förmånlig för dig.

Dörr 2 – krävde en rättvis rättegång att du fick ersättning? (3 kap. 4 § skadeståndslagen)

Om myndigheten inte varit försumlig prövar JK i stället om det skulle strida mot din rätt till en rättvis rättegång att lämna dig utan ersättning. I sitt senaste beslut delar JK upp den rätten i två delar: tillgången till domstolsprövning (kommer du över huvud taget till domstol?) och likställdheten mellan parterna (står du och myndigheten på någorlunda jämn fot?).⁷

Bedömningen här är en helhetsbedömning som vilar på tre kriterier, senast formulerade av Europadomstolen i Jakutavičius mot Litauen.⁸

4 De tre kriterierna

JK klär ofta sina avslag i orden att fallet inte är tillräckligt ”särpräglat” eller ”ömmande”. Det låter svårfångat. Men under formuleringen ligger tre konkreta faktorer. Med Högsta domstolens ord är frågan om kostnaderna varit befogade med hänsyn till sakens beskaffenhet.⁹ Känner du kriterierna kan du tala samma språk som JK:

De tre kriterierna i korthet

Sakens betydelse – hur mycket stod på spel för dig, ekonomiskt och personligt?

Komplexitet – var saken svår, juridiskt eller bevismässigt?

Personliga förhållanden – hamnade du i ett väsentligt underläge mot staten?

Kriterium 1 – Sakens betydelse

Hur mycket stod på spel för dig? För en enskild handlar det ofta om stora belopp och om något grundläggande: en sjukpenning eller assistansersättning du har rätt till, eller ett återkrav på pengar du redan använt.

Talar för: målet rörde din försörjning eller ett högt belopp – ett miljonåterkrav av assistansersättning, eller indragen sjukersättning.

Talar emot: ett litet belopp, eller en fråga av begränsad betydelse för dig.

Men – och detta är läxa från U:s fall. – ett högt belopp räcker inte i sig. Hennes 181 520 kronor var inte litet. Hon förlorade ändå, därför att de övriga kriterierna inte vägde tillräckligt tungt. Kriterierna prövas tillsammans.

Kriterium 2 – Komplexitet

Var saken svår? Svårigheten kan ligga i de rättsliga frågorna eller i bevisningen.

Talar för: nya eller oprövade rättsfrågor (som i ett uppmärksammat företagsmål om en nyligen ikraftträdd EU-förordning utan etablerad praxis), eller omfattande utredning – exempelvis motstridig medicinsk bevisning du inte rimligen kunde reda ut själv. Kostnader för just utredning räknas.

Talar emot: en enkel rättsfråga. I förvaltningsmål gäller officialprincipen: domstolen ska självmant beakta de rättsliga frågor som har betydelse, även om du inte för fram dem.¹⁰ Är frågan enkel behöver du sällan ett betalt ombud – och då finns mindre skäl till ersättning.

Kriterium 3 – Personliga förhållanden

Vem var du i förhållande till myndigheten? Här kommer likställdheten in. Du ska inte hamna i ett väsentligt underläge mot staten om du lämnas utan ersättning.

Talar för: en funktionsnedsättning, en sjukdom eller andra fysiska eller psykiska svårigheter som gjorde det orimligt att föra din talan ensam. Europadomstolen har vägt in just sådant – en pensionär i ett fall, en person med funktionsnedsättning i ett annat.¹¹

Talar emot: att du själv i väsentlig mån bidrog till det felaktiga beslutet. Det tydligaste exemplet kommer från Jakutavičius. Mannen hade, nervös inför ett utandningsprov, impulsivt sprejat parfym i munnen – parfym som råkade innehålla mycket alkohol. Det förklarade det höga provvärdet. Europadomstolen trodde på honom, men fann att hans eget agerande till stor del orsakat polisens beslut. Då kunde han inte heller sägas ha tvingats bära statens misstag.¹²

5 Om du är ett företag

För juridiska personer är utgångsläget ett annat, och det ska sägas rakt. Ett företag förutsätts ha både kompetens och medel att föra sin egen talan. Just resursstyrkan har därför använts som skäl att neka ersättning – både av JK och i domstol.¹³ Likställdheten, som hjälper den enskilde, talar alltså typiskt emot företaget.

Den smala öppning som finns gäller framför allt när förfarandet kan jämställas med en anklagelse om brott i Europakonventionens mening – som en sanktionsavgift. Då väcks en straffrättslig aspekt som är ett självständigt skäl, oberoende av styrkeförhållandena. Att även juridiska personer kan vara skyddade står klart.¹⁴ Men frågan är oprövad: inget svenskt prejudikat, och Europadomstolen har aldrig prövat den för ett företag.

6 Helhetsbedömningen – och en ärlig brasklapp

Var ärlig om vad en helhetsbedömning är. Den är ingen exakt, mekanisk uträkning. Kriterierna är inte skarpt avgränsade, de flyter ofta ihop och väger olika tungt i olika fall. Två bedömare som utgår från samma faktorer kan landa olika. Detsamma gäller på många håll i juridiken – vid tolkning av avtal, vid frågan om ett villkor är oskäligt. Sådant är livet och juridiken. Förutsebarheten ligger inte i en formel, utan i att du öppet redovisar dina omständigheter och väger dem mot varje kriterium.

Och så det viktigaste, utan omsvep: vägen är smal. De fysiska personer som faktiskt tagit sig igenom har nästan alltid haft en sak gemensamt – de företräddes av en ideell organisation, Centrum för rättvisa, som driver principmål utan kostnad för klienten och bär risken. För dig utan sådant stöd är tröskeln hög. Det är ärligare att säga det än att lova för mycket.

Något är ändå på väg. Betänkandet Rättssäkerhetens pris (SOU 2025:111) föreslår att förvaltningsdomstolen ska kunna pröva din kostnadsfråga direkt i målet, med ersättning när kostnaderna varit befogade med hänsyn till utgången, sakens beskaffenhet och målets betydelse för dig.¹⁵ Ikraftträdande har angetts till 2027. Men hör hela bilden: detta är det fjärde stora reformförsöket på 77 år, och de tre tidigare blev inte av. Räkna inte med reformen. Använd den däremot – utredningen säger själv att dagens ordning kan strida mot både regeringsformen och Europakonventionen. Det är ett argument du kan lägga i din egen vågskål redan i dag.

Du som vann hade rätt i sak. Att du ändå fick betala är inte självklart rättvist. Och även om dörren i dag är trång, är den inte stängd – den som känner kriterierna kan se till att åtminstone bli prövad på de bästa grunder rätten erbjuder.