60 avgöranden.
- AD 2005 nr 2
På tre av Skanskas arbetsplatser i Kalmar län träffades överenskommelser om månadslön för yrkesarbetare med yrkesbevis och på en av arbetsplatserna även om befattningslön med individuella tillägg av meritvärderingsmodell. Fråga om löneöverenskommelserna strider mot anläggningsavtalet.
2005-01-19 - AD 2005 nr 3
En kvinna med ryskt ursprung har sökt en utannonserad anställning hos ett bolag. Fråga om bolaget har gjort sig skyldigt till direkt och indirekt etnisk diskriminering genom att avbryta anställningsförfarandet i samband med ett telefonsamtal, inte kalla till intervju och inte heller anställa kvinnan.
2005-01-19 · citeras av 5 - AD 2005 nr 4
Två arbetstagare var säsonganställda på ett kafé sedan 1988 respektive 1999. Kaféverksamheten drevs av en stiftelse till säsongen 2003, då verksamheten övergick till ett bolag. De båda arbetstagarna fick efter säsongen 2002 varken fortsatt anställning hos stiftelsen eller fortsatt säsonganställning på kaféet. Fråga om stiftelsen brutit mot bestämmelserna om besked i 15 § första och andra stycket anställningsskyddslagen. Vidare fråga om stiftelsen brutit mot 25 § anställningsskyddslagen genom att lämna uppgift om att arbetstagarna inte hade företrädesrätt till återanställning. Även fråga om förbundet fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen gentemot bolaget.
2005-01-19 - AD 2005 nr 13
I ett kollektivavtal som gäller för cateringarbetare föreskrivs att ett lönetillägg om 1 200 kr skall utgå om anställningen avser arbete som kräver särskild yrkesutbildning, t.ex. utbildning till kock eller kallskänka. I målet är fråga om fyra arbetstagare haft sådant kallskänksarbete att de varit berättigade till lönetillägg enligt kollektivavtalet. De har samtliga varit anställda hos ett cateringföretag som levererar färdiga måltider till bl.a. flygbolag.
2005-01-26 - AD 2005 nr 14
En förskolelärare A, som har iransk bakgrund, svarade på en platsannons via telefax. Arbetsgivaren satte kort därefter ut en ny platsannons och anställde en person av svenskt ursprung. I tvist om etnisk diskriminering av A uppkommer i första hand frågan om arbetsgivaren har tagit emot och bedömt hennes platsansökan. Frågan besvaras nekande av domstolen.
2005-01-26 - AD 2005 nr 16
Fråga om en innehållsproducent för ett TV-program har utfört arbete som arbetstagare eller som uppdragstagare. Efter att ha funnit att arbetet hade utförts under sådana omständigheter att producenten var att betrakta som arbetstagare fann Arbetsdomstolen att arbetsgivaren haft rätt att tidsbegränsa anställningen i enlighet med en regel i parternas kollektivavtal.
2005-02-02 · citeras av 4 - AD 2005 nr 17
En arbetstagare vid Luftfartsverket har avskedats under påstående att denne beställt varor för privat bruk av en av Luftfartsverket anlitad entreprenör och att syftet varit att Luftfartsverket slutligen skulle svara för kostnaderna av varorna. Arbetsgivaren har vidare gjort gällande att arbetstagaren i vart fall tagit emot en otillbörlig förmån genom att ha utverkat ett köp till rabatterat pris genom att utnyttja de yrkesmässiga kontakter han haft med nämnda entreprenör. Fråga om laglig grund för avskedande har förelegat eller i vart fall saklig grund för uppsägning. Även fråga om den av arbetsgivaren åberopade omständigheten angående mottagande av otillbörlig förmån får läggas till grund för avskedandet.
2005-02-02 · citeras av 1 - AD 2005 nr 21
En kvinna, tillhörig Jehovas vittnen, har på grund av sin trosuppfattning inte varit beredd att utföra vissa av de arbetsuppgifter som ankom på henne i egenskap av s.k. aktiverare på ett äldreboende. Fråga om hon, genom att hon har fråntagits aktiveraruppdraget i dess helhet, har diskriminerats på grund av sin tro. Även fråga om hon därefter har sagt upp sig själv från anställningen eller blivit avskedad av arbetsgivaren.
2005-02-09 · citeras av 1 - AD 2005 nr 22
Arbetsgivaren har fått kännedom om att en arbetstagare anser sig av en arbetskamrat ha blivit utsatt för en våldtäkt på fritiden och för sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Fråga om arbetsgivaren, enligt 22 a § jämställdhetslagen, har fullgjort den utredningsskyldighet som ålegat arbetsgivaren och om arbetsgivaren har vidtagit de åtgärder som skäligen kunde krävas för att förhindra fortsatta trakasserier.
2005-02-09 - AD 2005 nr 24
En arbetstagare på ett tryckeri skickades hem av sin arbetsgivare efter ett gräl med denne. Dagen därpå vägrade arbetstagaren diskutera konflikten med arbetsgivaren, som ånyo sade åt arbetstagaren att gå hem. Arbetsgivaren ångrade sig dock direkt och beordrade i stället arbetstagaren att tvätta färgburkar, en arbetsuppgift som har bedömts vara en enformig och okvalificerad syssla och som inte var en normal arbetsuppgift för arbetstagaren. I målet är utrett att arbetsgivaren dessförinnan mottagit en förhandlingsframställan från arbetstagarens fackliga organisation angående konflikten den föregående dagen. Arbetstagaren slutförde inte den beordrade uppgiften utan gick hem. Han sjukskrev sig senare samma dag. Åtta dagar senare frånträdde arbetstagaren sin anställning under den förhandling som kom till stånd med anledning av förhandlingsframställningen. I tvisten uppkommer huvudsakligen följande frågor. Har arbetsgivarens order till den anställde att rengöra färgburkar inneburit en kränkning av dennes föreningsrätt? Har samma order inneburit att arbetsgivaren i strid mot 62 § medbestämmandelagen vidtagit en disciplinär åtgärd mot den arbetstagaren? Har arbetsgivaren agerat på ett sådant sätt att arbetstagarens frånträdande av anställningen bör jämställas med ett avskedande eller en uppsägning från arbetsgivarens sida?
2005-02-16 · citeras av 3 - AD 2005 nr 25
I verkstadsavtalet har sedan länge funnits särskilda regler om lönetillägg till arbetstagare som omplacerats till arbete med sämre förtjänstmöjligheter. Dessa regler har enligt verkstadsavtalet gällt i den mån de lokala parterna inte träffat överenskommelse om andra betalningsregler. Vid ett större verkstadsföretag har sedan länge tillämpats andra principer för lönetillägg efter omplacering än dem som återfanns i verkstadsavtalet. Principerna har funnits nedtecknade i en hos företaget gällande personalhandbok. I tvist huruvida denna lokala tillämpning har stöd i kollektivavtal mellan de lokala parterna uppkommer bl.a. frågan om betydelsen av vissa förhandlingsprotokoll, i vilka har hänvisats till vad som anges i personalhandboken om lönetillägg till arbetstagare som omplacerats. Sedan Arbetsdomstolen funnit att de lokala parterna inte har träffat något kollektivavtal i frågan, har domstolen hänvisat parterna att förhandla på nytt i fråga om två i målet berörda arbetstagares rätt till ytterligare lön.
2005-02-23 · citeras av 4 - AD 2005 nr 27
En arbetstagare för talan om övertidsersättning. Arbetsgivaren gör gällande att arbetstagaren har förlorat sin rätt till talan på grund av preskription. Fråga om arbetsgivaren genom de kontakter som förevarit mellan parterna kan anses ha medgett arbetstagaren en förlängning av preskriptionstiden.
2005-03-16 · citeras av 2 - AD 2005 nr 28
Fråga om utdömande av vite på grund av överträdelse av avtalsbestämmelse om förbud mot konkurrens.
2005-03-16 · citeras av 2 - AD 2005 nr 29
I ett mål om skadestånd med anledning av en olovlig stridsåtgärd har arbetsgivarorganisationen yrkat skadestånd av både förbundet och en avdelning inom förbundet. Förbundet har medgett talan. Fråga om även avdelningen kan hållas ansvarig för åtgärden enligt 42 § medbestämmandelagen.
2005-03-23 · citeras av 1 - AD 2005 nr 30
En arbetstagare har lämnat sin arbetsplats efter det att en ställföreträdare för arbetsgivaren har tagit ett tag runt arbetstagarens nacke och föst eller knuffat iväg honom. Fråga bl.a. om arbetstagaren haft rätt att frånträda anställningen enligt 4 § tredje stycket anställningsskyddslagen och om frånträdandet är att jämställa med ett avskedande. Även fråga om arbetsgivaren gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning.
2005-03-30 · citeras av 5 - AD 2005 nr 32
En arbetstagare som fått diagnosen multipel skleros blev uppsagd drygt tre månader efter det att arbetsgivaren fått kännedom om sjukdomen. Arbetsgivaren gjorde gällande att det förelåg arbetsbrist och undantog innan turordningen fastställdes två anställda som enligt vad arbetsgivaren angav var av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Fråga om uppsägningen vidtagits i strid mot anställningsskyddslagen och lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder.
2005-03-30 · citeras av 4 - AD 2005 nr 33
Fråga om arbetstagarbegreppet. En skorstensfejarmästare som utfört sotningsverksamhet för en kommuns räkning har inte ansetts vara arbetstagare.
2005-04-06 - AD 2005 nr 35
Arbetsdomstolen har funnit att en arbetstagare gjort sig skyldig till misshandel som inte är obetydlig. Händelsen utspelade sig på en taklagsfest som varken var anordnad av arbetsgivaren eller hölls i arbetsgivarens lokaler. Den ägde rum utanför arbetstid och riktade sig mot en person som var anställd hos arbetsgivarens underentreprenör. Fråga huruvida händelsen har haft sådant samband med anställningen att den kan läggas till grund för avskedande.
2005-04-06 · citeras av 1 - AD 2005 nr 42
En arbetstagarrepresentant i ett aktiebolags styrelse har med stöd av fackligt tolkningsföreträde enligt förtroendemannalagen varit ledig med bibehållna anställningsförmåner för att genomgå en fem veckor lång bolagsstyrelseutbildning. Fråga om han enligt förtroendemannalagen har haft denna rätt till betald ledighet.
2005-04-13 - AD 2005 nr 43
Samhall har sagt upp en arbetstagare av personliga skäl. Fråga om ogiltigförklaring av uppsägningen m.m. och anställningsskyddslagens tillämplighet på anställningen.
2005-04-13 · citeras av 1 - AD 2005 nr 44
Fråga om tillämpning av den s.k. tvåmånadersregeln i 18 § andra stycket anställningsskyddslagen. En arbetsgivare åberopar som grund för avskedande ekonomiska oegentligheter som en arbetstagare har gjort sig skyldig till gentemot arbetsgivaren. Arbetsgivaren underrättade arbetstagaren om det tilltänkta avskedandet inom två månader från det att arbetsgivarens egen utredning om oegentligheterna färdigställdes. Arbetsdomstolen finner att de åtgärder som arbetsgivaren vidtagit för att utreda omständigheterna kring arbetstagarens oegentligheter i allt väsentligt ter sig rimliga och att arbetsgivaren är oförhindrad att lägga dessa till grund för avskedandet.
2005-04-13 · citeras av 3 - AD 2005 nr 46
Ett verkstadsföretag anlitade under sommaren 2004 fem litauiska arbetstagare för utförande av bl.a. vissa svetsarbeten, vilka ostridigt var sådana att primär förhandlingsskyldighet förelåg enligt 38 § medbestämmandelagen. Fråga om bolaget åsidosatte denna bestämmelse genom att anlita de fem arbetstagarna utan att dessförinnan ha tagit initiativ till förhandling.
2005-04-20 · citeras av 1 - AD 2005 nr 47
En man med bosnisk bakgrund sökte inom angiven ansökningstid en utannonserad anställning hos ett bolag. När mannens ansökan inkom hade bolaget redan avslutat rekryteringsförfarandet och anställt en person av svenskt ursprung. I tvist om etnisk diskriminering uppkommer frågan om mannen var arbetssökande i den mening som avses i lagen (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet.
2005-04-27 - AD 2005 nr 49
En svensk arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärder mot ett lettiskt bolag, som hyr ut arbetskraft från Lettland till företag som bedriver verksamhet i Sverige. En annan svensk arbetstagarorganisation har vidtagit sympatiåtgärder mot det lettiska bolaget. Bolaget är inte bundet av kollektivavtal i förhållande till någon av de svenska arbetstagarorganisationerna. Bolaget är däremot bundet av två kollektivavtal med en lettisk arbetstagarorganisation. Tvisten i målet gäller frågan huruvida de stridsåtgärder och sympatiåtgärder som vidtagits mot bolaget är lovliga eller inte. Bolaget har påstått att nämnda stridsåtgärder strider mot EG-rätten, vilket bestritts av arbetstagarparterna. Arbetsdomstolen finner att det, mot bakgrund av de EG-rättsliga frågeställningar som aktualiseras i målet, finns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.
2005-04-29 · citeras av 2 - AD 2005 nr 50
I byggnadsavtalet föreskrivs att in- och utlåning av arbetskraft mellan företag skall föregås av förhandling med arbetstagarparten. Någon förhandling behövs emellertid inte vid in- och utlåning under högst fem arbetsdagar. Ett bolag lånade in två arbetstagare från ett annat företag. Arbetstagarna arbetade hos bolaget i sammanlagt sex respektive sju arbetsdagar under en treveckorsperiod. De arbetade dagarna låg inte i en följd. Arbetstagarna hade också bl.a. varit sjuka och haft semester under den aktuella treveckorsperioden. Tvisten rör frågan om bolaget brutit mot kollektivavtalet genom att inte förhandla om inlåningen. Arbetsgivarparternas ståndpunkt är att det inte behövdes någon förhandling eftersom det enligt dem var fråga om flera inlåningstillfällen som vart och ett inte uppgått till fem arbetsdagar.
2005-05-04 - AD 2005 nr 53
En cateringarbetare som var helt sjukskriven uteblev från ett rehabiliteringsmöte och blev i nära anslutning till detta uppsagd. Som skäl för uppsägningen angavs arbetsbrist. Arbetsgivaren hänvisade till en överenskommelse som ingåtts mellan honom och den lokala fackliga organisationen rörande uppsägning av cateringarbetaren. I tvist om giltigheten av uppsägningen finner Arbetsdomstolen att denna inte har vidtagits av personliga skäl utan på grund av arbetsbrist. Domstolen finner vidare att det mellan de lokala parterna har ingåtts ett kollektivavtal i turordningsfrågan innebärande att cateringarbetaren skulle sägas upp. Avtalet har inte ansetts vara stridande mot god sed på arbetsmarknaden eller annars otillbörligt trots att de lokala parterna utan att kontrollera cateringarbetarens inställning har utgått från att denne önskade lämna sin anställning hos arbetsgivaren.
2005-05-18 - AD 2005 nr 55
Fråga om en bisyssla som en polisman har är förenlig med 7 § LOA.
2005-05-25 · citeras av 8 - AD 2005 nr 57
En arbetstagare har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Saklig grund för uppsägning har ansetts föreligga då arbetstagaren avböjt ett erbjudande om omplacering som bedömts som skäligt. Arbetsdomstolen har även funnit att turordningsbestämmelserna i 22 § anställningsskyddslagen under sådant förhållande inte blivit tillämpliga.
2005-05-25 · citeras av 6 - AD 2005 nr 59
Skiljeklausul gäller mellan parterna. Arbetstagaren, en personlig assistent, har avskedats från sin anställning och har i en förtryckt avskedandehandling erhållit en fullföljdshänvisning, som förutom att hänvisa till skiljeförfarande, även hänvisar arbetstagaren att under vissa angivna omständigheter väcka talan vid domstol. Fråga dels om skiljeklausulen i sig är oskälig, dels om arbetstagaren insett eller bort inse att hänvisningen om att väcka talan vid domstol inte avsåg henne.
2005-06-01 · citeras av 1 - AD 2005 nr 60
Fråga om det har funnits laglig grund för avskedande eller saklig grund för uppsägning av två kommunalt anställda vårdbiträden på grund av deras bemötande av en boende (vårdtagare) i ett äldreboende.
2005-06-01 · citeras av 5 - AD 2005 nr 61
Arbetsdomstolen har funnit att en arbetstagare blivit uppsagd från sin anställning utan saklig grund. I målet uppkommer fråga om ersättning från arbetslöshetskassa skall avräknas från den ersättning för lön som arbetsgivaren skall betala.
2005-06-01 · citeras av 2 - AD 2005 nr 63
En kvinnlig arbetstagare hos Försvarsmakten har lämnat en tidsbegränsad anställning som befäl i den svenska kosovobataljonen och gör gällande att detta skett på grund av att hon utsatts för sexuella trakasserier under tjänstgöringen. Fråga om arbetstagarens uppsägning kan anses ha varit framtvingad av Försvarsmakten. Vidare fråga om det senare kan anses ha ålegat Försvarsmakten att förmå arbetstagaren att återta uppsägningen mot bakgrund av att Försvarsmakten då hade anledning att misstänka att arbetstagaren ansåg att trakasserier hade förekommit. Båda frågorna har besvarats nekande.
2005-06-08 · citeras av 3 - AD 2005 nr 65
Interimistiskt beslut om upphörande av anställning. - I mål om bl.a. ogiltigförklaring av uppsägning invänder arbetsgivarsidan att ogiltighetstalan förlorats på grund av preskription. Vid bedömningen av preskriptionsfrågan uppkommer bevisfrågor vad avser tidpunkten för den centrala tvisteförhandlingens avslutande. Talan har väckts i tid endast för det fall domstolen kan godta förbundets uppfattning att förhandlingen ajournerats. Domstolen finner att utredningen på målets nuvarande stadium är sådan att det får anses mer eller mindre klart att talan är preskriberad. Yrkandet om interimistiskt förordnande har därför bifallits.
2005-06-10 · citeras av 3 - AD 2005 nr 68
Fråga om en arbetsgivare, genom att underrätta en facklig förtroendeman om avskedande på grund av dennes uttalanden i en tidningsartikel, har kränkt arbetstagarens och förbundets föreningsrätt samt även därigenom brutit mot förtroendemannalagen.
2005-06-15 · citeras av 3 - AD 2005 nr 69
Könsdiskriminering? En kyrklig samfällighet har med förbigående av en kvinnlig sökande anställt en man som kyrkoherde. Arbetsdomstolen har funnit att mannen och kvinnan har haft i huvudsak likvärdiga meriter samt att det gjorts antagligt att diskriminering förekommit. Fråga om det har visats att samfällighetens anställningsbeslut saknat samband med könstillhörighet.
2005-06-15 · citeras av 3 - AD 2005 nr 72
Fråga om saklig grund för uppsägning av en resesäljare som enligt arbetsgivaren inte följt vissa rutiner för kassaredovisning.
2005-06-22 - AD 2005 nr 75
Tillräckliga kvalifikationer? Fråga bl.a. om två montörer hade tillräckliga kunskaper i engelska språket för arbete som servicetekniker i ett företag som till stor del utför arbeten utomlands.
2005-07-06 · citeras av 3 - AD 2005 nr 77
Fråga om en kommun haft laglig grund för att avskeda en enhetschef vid kommunen. Enligt kommunen har grund för avskedande förelegat bl.a. med hänsyn till att arbetstagaren brutit mot lagen om offentlig upphandling vid handläggning av ett upphandlingsärende för kommunens räkning. Arbetsdomstolen finner att skäl för avskedande inte förelegat och att omständigheterna inte heller varit sådana att det skulle ha förelegat saklig grund för uppsägning.
2005-07-06 · citeras av 1 - AD 2005 nr 78
Fråga om det förelegat grund för avskedande av en präst. Påståenden bl.a. om att prästen låtit församlingen stå för kostnaderna för mat som inte kommit verksamheten till del och att hon gjort otillbörliga blomsterinköp samt ställt in gudstjänster utan giltiga skäl. Tillika fråga om vilka omständigheter som kan ligga till grund för prövningen av avskedandet.
2005-07-20 · citeras av 1 - AD 2005 nr 79
Fråga om en skiljeklausul i ett kollektivavtal kommit att utgöra avtalsinnehåll mellan parterna i ett anställningsförhållande och om klausulen utgör ett rättegångshinder.
2005-08-17 · citeras av 2 - AD 2005 nr 82
Fråga om disciplinansvar för en handläggare på Försäkringskassan med anledning av att denne gjort obehöriga slagningar i Försäkringskassans datasystem.
2005-09-07 · citeras av 1 - AD 2005 nr 84
Till byggnadsavtalet hör bl.a. ett avtal med särskilda bestämmelser för byggnadsföretag med speciell verksamhetsinriktning, S-avtalet. I tvist om tillämpning av avtalet uppkommer huvudsakligen följande frågor: 1. Får den fasta lönedelen vid lön i annan form enligt S-avtalet bestämmas till ett fast belopp per månad, eller skall den bestämmas som en timersättning? - 2. Får lön i annan form enligt S-avtalet bestämmas individuellt mellan arbetsgivaren och en enskild arbetstagare?
2005-09-14 - AD 2005 nr 85
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning. En arbetstagare har under en utlandstjänstgöring månatligen uppburit ett schabloniserat kostnadsbidrag. Arbetsgivaren har, sedan arbetstagaren återvänt till Sverige och anställningsvillkoren därmed omförhandlats innebärande bl.a. att kostnadsbidrag inte längre skulle utgå, fortsatt att under drygt tre och ett halvt års tid felaktigt betala ut nämnda ersättning till arbetstagaren. Sedan arbetsgivaren uppmärksammat förhållandena stoppades betalningarna och de felaktigt utbetalda ersättningarna, som då uppgick till totalt 417 986 kr, återbetalades. Enligt Arbetsdomstolen har det förelegat saklig grund för uppsägning eftersom arbetstagaren borde ha insett att han inte hade rätt till ersättningarna och det inte skäligen kunde krävas att arbetstagaren omplacerades till annat arbete.
2005-09-14 · citeras av 1 - AD 2005 nr 86
Fråga om det förelegat grund för avskedande eller saklig grund för uppsägning av en kriminalvårdare som dömts för narkotikabrott och dopningsbrott.
2005-09-21 - AD 2005 nr 87
Ett biltillverkningsföretag har nekat en kvinna anställning med hänvisning till att hon inte uppfyllde företagets krav på viss kroppslängd. Fråga om företaget härigenom gjort sig skyldigt till indirekt könsdiskriminering.
2005-09-21 - AD 2005 nr 88
Fråga om en arbetstagarorganisations lokalavdelning vidtagit en olovlig stridsåtgärd riktad mot ett bolag i byggbranschen som anlitade polsk arbetskraft med F-skattsedel. Även fråga om lokalavdelningen gjort sig skyldig till förhandlingsvägran.
2005-09-28 · citeras av 4 - AD 2005 nr 92
En arbetstagare, som är sysselsatt med arbete som drivs i kontinuerligt treskift, begärde att få förlägga sin föräldraledighet så att han skulle vara ledig måndag-fredag och arbeta i skiftlagen under lördagar och söndagar. Bolaget motsatte sig den begärda ledigheten. Fråga bl.a. om det skulle medföra en påtaglig störning i bolagets verksamhet att förlägga ledigheten i enlighet med arbetstagarens önskemål.
2005-10-12 · citeras av 1 - AD 2005 nr 97
Fråga om det förelegat laglig grund för avskedande av en arbetstagare som haft anställning vid en stormarknad. Arbetsdomstolen finner inte styrkt att arbetstagaren med uppsåt att tillägna sig varor på sätt arbetsgivarparterna påstått gjort sig skyldig till stöld men utrett att arbetstagaren inte iakttagit bolagets interna regler om personalköp och hemlåning av varor. Arbetsdomstolen finner att skäl för avskedande inte förelegat och att omständigheterna inte heller varit sådana att det skulle ha förelegat saklig grund för uppsägning. Även fråga om storleken av det allmänna skadeståndet.
2005-10-19 - AD 2005 nr 98
En kommun annonserade efter en bygglovarkitekt. En sökande med annan etnisk bakgrund än svensk blev kallad till intervju men fick inte anställningen. Fråga om han blivit utsatt för direkt eller indirekt etnisk diskriminering på grund av det språkkrav som kommunen tillämpade.
2005-10-19 · citeras av 1 - AD 2005 nr 105
En arbetstagare hos en arbetsgivare inom träindustrin har sedan många år lidit av alkoholism av sjukdomskaraktär. Fråga huruvida det har förelegat saklig grund för uppsägning av arbetstagaren mot bakgrund bl.a. av de rehabiliteringsåtgärder som arbetsgivaren vidtagit och av arbetstagarens arbetsförmåga.
2005-11-02 · citeras av 1 - AD 2005 nr 107
Fråga om tillämpning av den s.k. tvåmånadersregeln i 18 § andra stycket anställningsskyddslagen. En arbetsgivare åberopar som grund för avskedande det förhållandet att arbetstagaren dömts för brott. Arbetstagarsidan gör gällande att tvåmånadersfristen skall beräknas med utgångspunkt från den dag då arbetsgivaren fick del av tingsrättens dom och arbetstagarens överklagande eftersom arbetstagaren erkänt de faktiska omständigheterna och endast överklagat tingsrättens dom i påföljdsdelen. Arbetsgivaren hävdar att fristen skall beräknas med utgångspunkt från den dag då hovrättens dom vann laga kraft eftersom det, enligt arbetsgivaren, var fråga om förnekad brottslighet och det funnits utrymme för att skuldfrågan i hovrätten skulle kunna komma i ett annat läge än i tingsrätten. Arbetsdomstolen finner att arbetsgivaren har haft rätt att avvakta lagakraftvunnen dom i brottmålet. Slutsatsen blir därför att arbetsgivaren är oförhindrad att lägga den aktuella brottsligheten till grund för avskedandet.
2005-11-02 · citeras av 5 - AD 2005 nr 110
En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal. Arbetsgivaren är dock bunden av kollektivavtal med annan arbetstagarorganisation. Med anledning av en fredspliktsinvändning från arbetsgivarsidan yrkar arbetstagarorganisationen interimistisk prövning av de varslade stridsåtgärdernas tillåtlighet. Arbetsdomstolen har funnit att det inte finns något rättsligt hinder mot dessa stridsåtgärder.
2005-11-11 · citeras av 4 - AD 2005 nr 111
Fråga huruvida en arbetsgivarorganisation A haft skyldighet att på begäran av en arbetstagarorganisation träda i central tvisteförhandling rörande en uppsägningsfråga som berörde en arbetsgivare som nyligen trätt in i A och som fört lokal tvisteförhandling enligt ett kollektivavtal som varit gällande för arbetsgivaren på grund av tidigare medlemskap i arbetsgivarorganisationen B. Vid ställningstagandet till A:s förhandlingsskyldighet uppkommer särskilt frågan om arbetsgivaren vid den aktuella tidpunkten varit bunden av kollektivavtalet mellan arbetstagarorganisationen och A. Sedan denna fråga besvarats nekande har domstolen funnit att A inte har varit skyldig att träda i förhandling.
2005-11-16 - AD 2005 nr 115
En präst i Svenska kyrkan har blivit uppsagd av skäl hänförliga till hans personliga förhållanden. Sedan tvist uppkommit om uppsägningens giltighet avskedas prästen med hänvisning till händelser som inträffat efter uppsägningen. Såväl uppsägningen som avskedandet har av Arbetsdomstolen ansetts strida mot anställningsskyddslagen. Särskilt fråga om storleken av de allmänna skadestånden.
2005-11-30 - AD 2005 nr 116
En arbetstagarorganisation varslade om total arbetsnedläggelse och blockad av allt arbete som arbetsgivarna utförde på vissa arbetsplatser. Fråga om arbetsgivarna i samband med denna stridsåtgärd i sin tur vidtagit en stridsåtgärd mot förbundet. Enligt förbundet har arbetsgivarna vidtagit stridsåtgärder genom att utestänga arbetstagare, som enligt förbundet inte omfattades av den av förbundet varslade arbetsnedläggelsen, från deras arbetsplatser och inte betala lön till dem för den tiden. I andra hand fråga om arbetsgivarna varit skyldiga att enligt kollektivavtalet betala lön, alternativt permitteringslön till arbetstagarna.
2005-11-30 - AD 2005 nr 117
Fråga om fältarkeologer, som haft flera på varandra följande s.k. projektanställningar vid ett stadsmuseum, sedermera kommit att bli anställda tills vidare.
2005-11-30 · citeras av 2 - AD 2005 nr 121
Mellan ett tidningsföretag och en lokal facklig organisation träffades en överenskommelse vilken innehöll bl.a. en bestämmelse om att företaget garanterade alla medlemmar i den fackliga organisationen arbete fram till uppnådd pensionsålder. I tvist rörande verkningarna av denna bestämmelse uppkommer i första hand fråga huruvida den med giltig verkan har kunnat sägas upp till upphörande. Sedan den frågan besvarats jakande uppkommer fråga huruvida bestämmelsen har influtit i de berörda arbetstagarnas enskilda anställningsavtal. Arbetsdomstolen har funnit att så ej har varit fallet.
2005-12-07 - AD 2005 nr 124
Fråga om det förelegat grund för avskedande av en lärare på en folkhögskola. Till stöd för avskedandet åberopades bl.a. att läraren skriftligen och muntligen med ett grovt språkbruk framfört kränkande påståenden och omdömen om bl.a. skolans rektor till folkhögskolans styrelse och personal. Fråga också om arbetsgivaren är skadeståndsskyldig eftersom beskedet om avskedande inte lämnats till arbetstagaren personligen eller i rekommenderat brev.
2005-12-14 · citeras av 2 - AD 2005 nr 126
En kommun har annonserat ut en ledig anställning vid miljöförvaltningen. Fråga om en man av jugoslavisk härkomst blivit utsatt för etnisk diskriminering genom att han inte blev kallad till anställningsintervju. I målet är tvistigt vilket underlag som kommunen haft tillgång till för bedömningen av hans kvalifikationer.
2005-12-21 - AD 2005 nr 130
Ett företag i flygbranschen har i en arbetsbristsituation erbjudit ett antal övertaliga flygkaptener fortsatt anställning som flygstyrmän. Erbjudandena har accepterats av flygkaptenerna. Fråga om omplaceringarna har varit stridande mot det tillämpliga kollektivavtalet.
2005-12-21 · citeras av 1