58 avgöranden.
- AD 1999 nr 1
Fråga om det förelegat laglig grund för avskedande av arbetstagare vars redovisning av arbete med kassatjänst företett brister.
1999-01-20 · citeras av 1 - AD 1999 nr 2
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en arbetstagare som skadat material ingående i arbetsgivarens tillverkning och som enligt arbetstagarsidan gjort detta under påverkan av sjukdom.
1999-01-20 - AD 1999 nr 3
Fråga om ett anställningsavtal ingåtts genom att en praktikant bl.a. blivit mottagen och introducerad på en arbetsplats på ett sådant sätt att det varit att jämställa med en utfästelse om anställning. Arbetsdomstolen finner inte styrkt att bolaget kan anses ha gjort en sådan utfästelse.
1999-01-20 - AD 1999 nr 5
Fråga om en person blivit anställd i första hand genom uttryckligt avtal och i andra hand genom s.k. konkludent handlande från arbetsgivarens sida. Arbetsdomstolen finner inte att ett anställningsförhållande har uppkommit.
1999-01-27 · citeras av 2 - AD 1999 nr 7
Fråga i visst fall om en tidsbegränsad anställning var tillåten enligt reglerna i 5 a § anställningsskyddslagen om överenskommen visstidsanställning.
1999-01-27 · citeras av 3 - AD 1999 nr 9
Fråga om en arbetstagare blivit avskedad från sin anställning eller självmant lämnat den.
1999-01-27 · citeras av 2 - AD 1999 nr 10
Fråga om det har förelegat saklig grund för uppsägning av en arbetstagare hos ett slakteriföretag. Arbetstagaren hade på grund av en knäskada nedsatt arbetsförmåga och kunde därför enligt arbetsgivarens mening inte längre utföra arbete av någon betydelse för företaget. Fråga om arbetsgivaren har fullgjort sin skyldighet att medverka till arbetstagarens rehabilitering och sin skyldighet att söka omplacera denne. Arbetsdomstolen finner att uppsägningen inte är sakligt grundad. I målet uppkommer också fråga om arbetstagarens rätt till lön under tid såväl före som efter uppsägningen.
1999-01-27 · citeras av 7 - AD 1999 nr 13
En chaufför som vid upprepade tillfällen misskött sig i anställningen har sagts upp på grund av personliga förhållanden. Fråga om uppsägningen varit sakligt grundad.
1999-02-03 · citeras av 2 - AD 1999 nr 14
I mål om skadestånd för åsidosättande av företrädesrätten till återanställning uppkommer följande frågor. - 1. Tre arbetstagare, vilkas företrädesrätt till återanställning har åsidosatts av arbetsgivaren A, erhöll anställning hos arbetsgivaren B. Denne gick senare i konkurs. Två av arbetstagarna blev arbetslösa. Den tredje arbetstagaren kunde återgå till en annan anställning från vilken han var tjänstledig. Arbetsdomstolen har ansett att ingen av de tre arbetstagarna har rätt till ersättning från arbetsgivaren A för ekonomisk skada som avser tid efter konkursen. - 2. En annan arbetstagare, vilkens företrädesrätt till återanställning har åsidosatts, påbörjade en tid efter det att hon blivit arbetslös en högskoleutbildning till socionom. Studierna bedrevs på heltid under tre och ett halvt år. Arbetsdomstolen anser att det inte är visat i målet att arbetstagaren under terminstiderna har stått till arbetsmarknadens förfogande på det sätt som krävs för att hon skall vara berättigad till ekonomiskt skadestånd.
1999-02-03 · citeras av 1 - AD 1999 nr 16
En undersköterska på ett kommunalt servicehem för äldre människor tillgrep från en av de boende en väska som innehöll drygt 20 000 kr i kontanter. Med anledning därav dömdes hon senare för snatteri och olovligt förfogande. Fråga om det har förelegat laga grund för avskedande. I Arbetsdomstolen görs gällande att undersköterskan har begått gärningen under inflytande av ett läkemedelsberoende av sjukdomskaraktär.
1999-02-10 · citeras av 1 - AD 1999 nr 21
Den 1 oktober 1997 övergick ansvaret för förvar av utlänningar från landets polismyndigheter under Rikspolisstyrelsen till Statens Invandrarverk (SIV). Vid förvaret i Göteborg arbetade personal som var anställd av polismyndigheten. Fråga om vissa arbetstagares anställningar enligt 6 b § anställningsskyddslagen övergått till en ny arbetsgivare. Arbetsdomstolen fann att det vid tillämpning av 6 b § anställningsskyddslagen är den anställande myndigheten som skall anses som arbetsgivare. Att det i detta fall inte var fråga om något byte av arbetsgivare i formell mening utgjorde således inte något hinder mot att pröva om en övergång av verksamhet eller del av en verksamhet i den mening som avses i 6 b § anställningsskyddslagen hade skett. Arbetsdomstolen kom vid denna prövning fram till att en övergång av verksamhet förelåg. - I målet uppkom också fråga om anställningarna för två arbetstagare som hade arbetat i arresten hos polismyndigheten, och alltså inte i förvaret, också skulle anses ha övergått på SIV. Dessa två arbetstagare hade nämligen, när polismyndigheten inför övergången sade upp personal på grund av arbetsbrist, kommit att till följd av turordningsreglerna bli uppsagda i stället för två arbetstagare som arbetade vid förvaret. - Även fråga om SIV hade haft rätt att på grund av arbetsbrist säga upp de arbetstagare som till följd av övergången övergått på SIV.
1999-02-17 · citeras av 9 - AD 1999 nr 24
En arkitekt vid en statlig myndighet har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. I målet uppkommer frågan om arkitekten kan anses ha haft tillräckliga kvalifikationer för arbete som handläggare av EU-stöd och därför borde ha omplacerats till en sådan befattning. Målet gäller även frågan om arbetsgivaren har åsidosatt turordningsbestämmelserna i 3 § TurA-S genom att säga upp arkitekten men inte en antikvarie med kortare anställningstid och som i likhet med arkitekten sysslade med kulturmiljövård.
1999-03-03 · citeras av 1 - AD 1999 nr 26
En forskare har sagts upp från sin anställning med hänvisning till att hans arbetsförmåga varit varaktigt nedsatt på grund av sjukdom. Forskaren, som led av psykisk sjukdom, hade då under en följd av år varit sjukskriven och sedermera även uppburit sjukbidrag. Arbetstagarsidan har gjort gällande att uppsägningen inte är sakligt grundad därför att arbetsförmågan inte är nedsatt på det sätt som fordras för rätt till uppsägning på denna grund och därför att arbetsgivaren inte har fullgjort sina skyldigheter vad gäller omplacering, rehabilitering och arbetsanpassning. - Arbetsdomstolen finner att uppsägningen var sakligt grundad.
1999-03-03 · citeras av 1 - AD 1999 nr 27
I ett kollektivavtal finns en bestämmelse om bisysslor. Bestämmelsen innehåller regler om skyldighet för arbetstagare att efter anfordran lämna uppgift om bisysslor och om rätt för arbetsgivaren att meddela förbund mot utövande av bisysslor. Fråga i visst fall om arbetsgivaren haft rätt att meddela bisyssleförbud.
1999-03-10 · citeras av 1 - AD 1999 nr 29
En städledare har avskedats från sin anställning. Som grund för avskedandet har arbetsgivaren åberopat att städledaren på olika sätt misskött sig i sitt arbete, bl.a. genom att sexuellt trakassera kvinnliga städare. Arbetsdomstolen finner att avskedandet har varit lagligen grundat.
1999-03-10 · citeras av 3 - AD 1999 nr 30
Två byggnadsarbetare A och B blev uppsagda på grund av arbetsbrist. B, som hade den kortaste anställningstiden, blev därefter återanställd. I tvist om arbetsgivaren har åsidosatt A:s företrädesrätt till återanställning uppkommer följande frågor: a) Enligt byggnadsavtalet har en arbetstagare som sagts upp på grund av arbetsbrist företrädesrätt till återanställning inom det turordningsområde och den turordningsenhet där han tidigare varit sysselsatt. Återanställdes B för att utföra andra arbetsuppgifter än de som A tidigare haft med den verkan att återanställningen av B skedde inom en annan turordningsenhet i byggnadsavtalets mening? - b) Hade A tillräckliga kvalifikationer för den nya anställning som B erhöll?
1999-03-10 - AD 1999 nr 31
Fråga om det förelegat laglig grund för avskedande av en polisman som dömts bl.a. för förskingring. Betydelsen av polismannens personliga förhållanden.
1999-03-10 · citeras av 3 - AD 1999 nr 36
I mål om skadestånd för brott mot bestämmelserna om företrädesrätt till återanställning i 25 § anställningsskyddslagen uppkommer fråga om de berörda arbetstagarna saknade tillräckliga kvalifikationer för det aktuella städarbetet genom att de inte hade körkort.
1999-03-17 · citeras av 4 - AD 1999 nr 39
En kock, anställd hos ett bolag som bedriver restaurangverksamhet på en flygplats, blir efter säkerhetskontroll av Luftfartsverket bedömd som olämplig ur säkerhetssynpunkt och får inte längre bedriva verksamhet på flygplatsen. Med anledning därav säger bolaget upp honom och stänger av honom från arbetet. Vid prövning av om anställningen respektive avstängningen interimistiskt skall upphöra uppkommer fråga huruvida Arbetsdomstolen kan pröva det beslut av Luftfartsverket som föranledde bolagets åtgärder mot arbetstagaren.
1999-03-19 · citeras av 1 - AD 1999 nr 44
Fråga om en kommun haft laglig grund för att avskeda en lärare vid grundskolan. Enligt kommunen var läraren redovisningsansvarig för den verksamhet som bedrevs vid kommunens naturskola och hade åsidosatt de skyldigheter som följde med detta ansvar i sådan utsträckning att grund för avskedande förelegat. Arbetsdomstolen finner att skäl för avskedande inte förelegat och att omständigheterna inte heller varit sådana att det skulle ha förelegat saklig grund för uppsägning.
1999-03-24 · citeras av 2 - AD 1999 nr 47
Fråga om en arbetsgivare haft skäl för avskedande eller saklig grund för uppsägning av en arbetstagare som dömts för narkotikabrott.
1999-03-31 · citeras av 1 - AD 1999 nr 48
En kommunalt anställd hälsoskyddsinspektör har under flera år handlagt tillsynsärenden rörande s.k. sjuka hus. På grund av omständigheter som är att hänföra till hälsoskyddsinspektörens tjänsteutövning beslutar kommunen att han fortsättningsvis i stället skall handlägga tillsynsärenden rörande radon i bostäder. - I målet uppkommer frågan om kommunens åtgärd inneburit att hälsoskyddsinspektören har skilts från den anställning han hade. Sedan denna fråga besvarats nekande uppkommer frågan om kommunens åtgärd har vidtagits i strid med bestämmelsen i § 6 mom. 1 andra stycket AB 95 om att stadigvarande förflyttning av arbetstagare mot dennes önskan förutsätter att det föreligger vägande skäl för åtgärden. Domstolen har funnit att kommunens åtgärd innebar en förflyttning i bestämmelsens mening men har ansett att det förelåg vägande skäl för åtgärden.
1999-03-31 · citeras av 5 - AD 1999 nr 49
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en arbetstagare som enligt arbetsgivaren på ett otillbörligt sätt utnyttjat arbetsgivarens arbetsredskap, en dator. Arbetstagaren har installerat Internet i datorn och använt denna för att upprätta och bearbeta privata dokument och för att skicka privat e-post.
1999-04-07 - AD 1999 nr 51
En gravid arbetstagare som normalt arbetar skift har med anledning av graviditeten tilldelats dagtidsarbete. Fråga om arbetstagaren placerats om i enlighet med reglerna i 18 § föräldraledighetslagen och därför har rätt till bibehållna anställningsförmåner. Arbetsdomstolen finner att det varit fråga om en sådan omplacering. Då uppkommer vidare frågan om hon därmed haft rätt att behålla de ob-tillägg som varit förenade med skiftarbetet.
1999-04-07 · citeras av 1 - AD 1999 nr 55
En pilot har accepterat att tjänstgöra under två dagar då han enligt sitt tjänstgöringsschema skulle vara ledig och har därmed blivit berättigad till fyra dagars kompensationsledighet. Fråga huruvida piloten även blivit berättigad till särskild ersättning på grund av att han under arbetsperioden har överskridit de begränsningar som enligt avtalet gäller för tjänstgöringstiden.
1999-04-14 - AD 1999 nr 57
En arbetstagare har efter förhandling om anställningens upphörande och en senare av arbetsgivaren verkställd uppsägning inte återkommit till arbetsplatsen. Arbetstagaren hade på arbetsplatsen lämnat kvar vissa föremål som tillhörde honom. Sedan arbetstagaren utan resultat uppmanats att hämta föremålen kastades dessa bort av arbetsgivaren. Fråga om skyldighet för arbetsgivaren att utge ersättning för egendomen.
1999-04-21 - AD 1999 nr 61
En konsult i databranschen sade upp anställningen med en månads uppsägningstid och lämnade samtidigt ett anbud på ett arbete hos en uppdragsgivare till arbetsgivaren. Fråga om arbetsgivaren i denna situation varit berättigad att genom avskedande skilja arbetstagaren från hans anställning (jfr domen 1977 nr 118).
1999-05-05 · citeras av 1 - AD 1999 nr 64
Laga skäl för avskedande av en arbetstagare som genom lagakraftvunnen dom befunnits skyldig till försök till våldtäkt på en arbetskamrat har befunnits föreligga. Arbetsdomstolen har i likhet med tingsrätten inte funnit anledning att i sammanhanget gå närmare in på fråga om omplacering av arbetstagaren.
1999-05-12 - AD 1999 nr 65
Med anledning av en konflikt som utbröt på den danska arbetsmarknaden skedde bland medlemmar i en svensk arbetstagarorganisation en blockad mot vissa arbetsuppgifter vid bl.a. Arlanda flygplats. Fråga om denna åtgärd utgjort en olovlig stridsåtgärd eller en i behörig ordning beslutad sympatiåtgärd. Vidare fråga om arbetstagarorganisationen brutit mot varselreglerna i 45 § medbestämmandelagen.
1999-05-19 · citeras av 2 - AD 1999 nr 66
Vid en slakterianläggning vägrade de anställda vid slaktlinjen i en gemensam aktion att använda föreskrivet skyddsförkläde. Aktionen tvingade företaget att avbryta produktionen. Totalt varade produktionsstoppet knappt två timmar. Tre av arbetstagarna, vilka alla ingick i en ackordskommitté, blev till följd av aktionen avskedade. Fråga om avskedandena varit lagligt grundade. Även fråga om arbetsgivaren gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning och brott mot förtroendemannalagen.
1999-05-19 - AD 1999 nr 69
En polisinspektör har tilldelats varning för att han underlåtit att vidta åtgärder för att verkställa ett beslut från Statens invandrarverk om att en förvarstagen utlänning omedelbart skulle friges. Fråga om felet var att anse som ringa eller ej.
1999-05-26 - AD 1999 nr 72
Ett aktiebolags verkställande direktör A sades upp med en längre arbetsfri uppsägningstid. Under uppsägningstiden skulle utbetalas gällande månadslön m.m. Senare gjorde bolaget kvittning i lönen under åberopande av en motfordran avseende skadestånd. I tvist mellan parterna rörande kvittningen och bolagets rätt till skadestånd uppkommer i huvudsak följande frågor. - a) Kan bolagets skadeståndstalan tas upp till saklig prövning eller föreligger rättegångshinder med hänsyn till reglerna i 15 kap. aktiebolagslagen? - b) Har ansvarsfrihet beviljats A för samtliga verksamhetsår som avses med bolagets skadeståndstalan? - c) Har A ådragit sig skadeståndsskyldighet genom att på bolagets vägnar teckna avtal med ett försäkringsbolag om pensionsförsäkring för A själv? Vilken betydelse har det att A var jävig? - d) Med vilket belopp skall bolaget utge allmänt skadestånd för brott mot lagen om arbetsgivares kvittningsrätt?
1999-06-02 - AD 1999 nr 78
Begreppet hemvist i 2 kap. 2 § tredje stycket arbetstvistlagen har ansetts ha samma innebörd som begreppet har enligt 10 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken.
1999-06-09 - AD 1999 nr 79
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en arbetstagare vid ett bageri på grund av påstått dålig personlig hygien. Även fråga om avstängning av arbetstagaren stått i strid med anställningsskyddslagen och kollektivavtal.
1999-06-16 - AD 1999 nr 80
Fråga om avskedande på grund av tillgrepp av egendom på arbetsplatsen.
1999-06-16 - AD 1999 nr 87
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en arbetstagare som arbetsgivaren låtit provköra en bil av ny modell och som under provkörningen i extremt hög hastighet kört av vägen, varvid två arbetskamrater skadats och bilen totalförstörts. Arbetsdomstolen har funnit att det är ett sådant beteende som inte rimligen skall behöva tålas i något rättsförhållande.
1999-06-30 · citeras av 2 - AD 1999 nr 89
Fråga om ett kollektivavtal om arbetstid m.m. äger tillämplighet på visst arbete som i huvudsak utförs utomlands av anställda inom Försvarsmakten. Arbetsdomstolen, som konstaterar att saken inte uttryckligt reglerats i kollektivavtalet och att gemensam partsavsikt saknas, finner - bl.a. mot bakgrund av arten och omfattningen av den internationella verksamhet inom vilket arbetet bedrivs - kollektivavtalet inte vara tillämpligt.
1999-06-30 - AD 1999 nr 92
Enligt bestämmelse i ett lokalt kollektivavtal skall av årssemestern normalt minst fyra sammanhängande veckor förläggas till perioden juni-augusti. Om så inte kan ske med hänsyn till verksamheten, får arbetsgivaren enligt avtalsbestämmelsen besluta om annan förläggning. Fråga om arbetsgivaren enligt bestämmelsen kan vara berättigad att förlägga en arbetstagares semester så att ledigheten inte omfattar fyra sammanhängande veckor.
1999-06-30 - AD 1999 nr 93
Fråga om byggnadsarbetares rätt till permitteringslön för dag då arbetstagarna på grund av naturhinder inte inställt sig på arbetsplatsen.
1999-06-30 · citeras av 4 - AD 1999 nr 96
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en universitetslektor som enligt arbetsgivaren brustit i sina åligganden inom forskning, undervisning och administrativt arbete. Även fråga om avstängning skett i strid mot anställningsskyddslagens regler.
1999-08-18 - AD 1999 nr 98
En arbetstagare som i många år hade varit anställd vid ett textilföretag som verkstadsmekaniker och sedermera - efter omplacering till följd av avveckling av delar av verksamheten - som lagerarbetare och fastighetsskötare blev uppsagd på grund av arbetsbrist. All företagets verksamhet på orten hade då avvecklats förutom den försäljning av tyger m.m. som ägde rum i företagets särskilda s.k. fabriksbutik. Fråga om arbetstagaren hade haft tillräckliga kvalifikationer för arbete i butiken.
1999-09-01 - AD 1999 nr 99
Fråga om Arbetsdomstolen varit behörig att pröva en tvist angående fordran på lön m.m. för arbete som utförts i Tyskland. Då både arbetsgivare och arbetstagare var medlemmar i organisationer som var bundna av det s.k. byggnadsavtalet uppkom bl.a. fråga om den i detta avtal ingående förhandlingsordningen kunde anses vara tillämplig på tvisten.
1999-09-01 · citeras av 2 - AD 1999 nr 102
Fråga om en kommun har haft rätt att avskeda en arbetstagare som gjort sig skyldig till arbetsvägran.
1999-09-08 · citeras av 2 - AD 1999 nr 103
Fråga om den svenska regeringen agerat könsdiskriminerande till nackdel för en kvinnlig domare då den nominerade och därefter, tillsammans med övriga EU-medlemsstaters regeringar, utnämnde en man och inte henne till domare i EG-domstolen.
1999-09-08 - AD 1999 nr 106
Fråga om disciplinansvar för en officer som bedrivit verksamhet med uthyrning av snöskotrar till Försvarsmakten.
1999-09-22 · citeras av 1 - AD 1999 nr 107
Fråga om det förelegat grund för avskedande av en journalist som i strid med bl.a. tryckfrihetsförordningens regler om rätt till anonymitet har avslöjat en insändarskribents identitet för dennes arbetsgivare.
1999-09-22 · citeras av 1 - AD 1999 nr 108
Enligt ett mellan parterna gällande kollektivavtal anses en arbetstagare ha slutat sin anställning självmant, om han eller hon - utan laga förfall - uteblivit från arbetet mer än femton kalenderdagar och inte till arbetsgivaren anmält förhinder att arbeta. Fråga om tillämpning av denna bestämmelse beträffande en arbetstagare, som först en längre tid efter frånvaron inkommit med läkarintyg utvisande alkoholberoende av sjukdomskaraktär.
1999-09-22 · citeras av 2 - AD 1999 nr 109
I 1943 års reservbefälskungörelse finns bestämmelser om bl.a. s.k. reservpension. Denna består av ett i kronor angivet grundbelopp och ett rörligt tillägg. Reservpensionen har under åren höjts, sedan år 1975 genom en anknytning till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Reservpensionen har aldrig gjorts till föremål för kollektivavtalsreglering. Genom en kungörelse från år 1962 angående samordning av reservpension med tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring (ATP) förordnades om samordning av dessa förmåner. Samordningen innebär att reservpensionens rörliga tillägg minskas på visst sätt när reservofficeren börjar uppbära ATP. - Den i målet aktuelle reservofficeren uppbär sedan 1986 reservpension och sedan maj 1995 samordnas den med den ATP, som då började utgå. Arbetstagarsidan har i målet gjort gällande att reservofficerare har rätt att utfå reservpensionen utan den reduktion som sker genom samordningen med ATP, vilket arbetsgivaren, staten, bestritt. Arbetstagarsidan har i första hand hävdat att rätten till reservpension grundas på anställningsavtalet under det att staten hävdat att den grundas på en offentligrättslig reglering. Arbetstagarsidan har också gjort gällande att staten genom de successiva besluten om rörligt tillägg förpliktat sig att utge sådant utan reduktion. - Arbetsdomstolen prövar i vad mån staten kan anses ha utfäst sig att som rörligt tillägg utge vissa belopp. Domstolen kommer därvid fram till att det saknas grund för att påstå att staten genom de successiva höjningarna av det rörliga tillägget förpliktat sig att utge förhöjda tillägg utan den reduktion som sker genom samordningen. Detta gäller i vart fall de höjningar som gjorts sedan kungörelsen om samordning trädde i kraft. Den bedömningen gör Arbetsdomstolen med hänsyn till att det i förarbetena till kungörelsen uttalades att samordningen var en förutsättning för att reservpensionen skulle fortsätta att utgå som basbelopp. Mot denna bakgrund kommer Arbetsdomstolen till sl
1999-09-29 - AD 1999 nr 110
Invändning om preskription enligt 33 § semesterlagen skall - i likhet med vad som gäller på arbetsrättens område i övrigt - prövas som en del av saken.
1999-10-06 - AD 1999 nr 114
I mål om avskedande uppkommer fråga om skyldigheten för förlorande part att ersätta motpartens rättegångskostnader. Domstolen har inte funnit skäl att med stöd av 5 kap. 2 § arbetstvistlagen låta vardera parten bära sina kostnader i målet.
1999-10-13 - AD 1999 nr 117
Fråga i visst fall om provisionsförsäljares rätt till efter anställningen förfallen provision.
1999-10-20 - AD 1999 nr 124
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en elinstallatör. Han hade till följd av en s.k. pisksnärtsskada nedsatt arbetsförmåga och kunde därför enligt arbetsgivarens mening inte längre utföra arbete av någon betydelse för företaget. Fråga om arbetsgivaren har fullgjort sina skyldigheter vad gäller rehabilitering, arbetsanpassning och omplacering. Arbetstagarsidan har särskilt framhållit att arbetsgivaren brustit i sin skyldighet till samråd med arbetstagaren. Arbetsdomstolen finner att uppsägningen är sakligt grundad.
1999-11-10 · citeras av 1 - AD 1999 nr 127
Enligt ett avtal om anställningsskydd upphör arbetstagarens anställning utan någon åtgärd från arbetsgivarens sida när arbetstagaren får rätt till hel förtidspension enligt lagen om allmän försäkring. Fråga hur avtalet skall tillämpas med avseende på en arbetstagare som genom beslut med retroaktiv verkan beviljas hel förtidspension.
1999-11-17 - AD 1999 nr 141
Fråga om en arbetstagare har blivit skild från provanställning genom avskedande. Tillika fråga om fördelningen av rättegångskostnaderna i målet.
1999-12-15 · citeras av 1 - AD 1999 nr 144
En försäljare hos ett företag i säkerhetsbranschen lät under pågående anställning tillsammans med en installationstekniker registrera ett handelsbolag med en verksamhetsinriktning som delvis sammanföll med arbetsgivarens. Försäljaren påbörjade dock ingen verksamhet i handelsbolaget under anställningstiden. Fråga om grund för avskedande förelegat.
1999-12-15 · citeras av 1 - AD 1999 nr 146
Fråga om tillämpning av den s.k. månadsregeln i 7 § fjärde stycket anställningsskyddslagen. En arbetsgivare åberopar som grund för uppsägning en gärning som förnekats av arbetstagaren. Arbetstagarens handlande föranledde att en förundersökning inleddes och att åtal väcktes men också att arbetsgivaren inledde en egen utredning. Arbetsgivaren avvaktade inte utgången i brottmålet utan lämnade underrättelse om uppsägning. Detta skedde mer än två månader efter händelsen ifråga men inom två månader från det att arbetsgivarens egen utredning färdigställts. Arbetsdomstolen finner att de åtgärder som arbetsgivaren vidtagit för att utreda omständigheterna kring gärningen i allt väsentligt ter sig rimliga och att arbetsgivaren är oförhindrad att lägga den till grund för uppsägningen.
1999-12-22 · citeras av 7 - AD 1999 nr 147
Frågor dels om en arbetstagare till en högre chef har skickat ett antal vykort med antydningar om ett erotiskt förhållande mellan chefen och arbetstagaren, dels om detta handlande har utgjort laga grund för avskedande.
1999-12-22 · citeras av 2 - AD 1999 nr 149
Enligt en bestämmelse i det s.k. installationsavtalet har arbetstagare rätt till traktamente vid arbete utanför hemorten vid bortavaro i minst 12 timmar. Tvisten i målet gällde om montörer med hemort i Västerås hade rätt till traktamente när de utförde arbete i Berbol, något norr om Arlanda. Av betydelse för tvisten var därvid om det i bortavaron skall inräknas tid för ombyten och dusch samt en extra tidsmarginal för att arbetstagarna skall vara säkra på att komma i tid till arbetet, s.k. bufferttid.
1999-12-22