71 avgöranden.
- AD 1997 nr 1
En butiksanställd blir misstänkt för att ha tagit pengar ur växelkassan i det varuhus där hon arbetar. I samband med en överläggning om tilltänkt avsked säger arbetstagaren upp sig själv. Hon frikänns senare från åtal för stöld. Fråga om arbetstagaren är bunden av sin uppsägning av anställningen.
1997-01-08 - AD 1997 nr 2
Tolkning av kollektivavtal på installastionsområdet. Fråga om skyldighet för arbetsgivaren att förhandla om individuell del av lön avseende nyanställda.
1997-01-15 - AD 1997 nr 3
En verkställande direktör A i ett företag i livsmedelsbranschen skiljs från sin anställning utan iakttagande av den uppsägningstid som anges i anställningsavtalet. A väcker talan vid mot bolaget med yrkande om skadestånd motsvarande hans lön under uppsägningstiden. Bolaget bestrider yrkandet och väcker för egen del talan mot A med yrkande om skadestånd enligt de särskilda bestämmelserna i aktiebolagslagen. - I målet uppkommer i huvudsak följande frågor: 1. Har A i strid med styrelsens beslut låtit vissa av bolagets återförsäljare köpa varor på kredit till skada för bolaget på ett sådant sätt att grund för avskedande förelegat och bolaget blivit berättigat till skadestånd enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen? - 2. Har A i samband med förhandlingar om samgående med ett annat företag i branschen agerat illojalt och därigenom åsidosatt sina åligganden mot bolaget på ett sådant sätt att grund för avskedande förelegat?
1997-01-15 · citeras av 2 - AD 1997 nr 7
En civilingenjör vid en enhet i en kommun har sagts upp på grund av arbetsbrist. Drygt ett par år tidigare hade ett lokalt kollektivavtal träffats om turordningskretsar vid övertalighet bland civilingenjörer/ingenjörer inom denna enhet. Fråga i första hand om den lokala överenskommelsen är ogiltig enligt den s.k. förutsättningsläran, och i andra hand om överenskommelsen gällt endast den arbetsbrist som var aktuell vid tiden för överenskommelsen och om arbetsbristen vid tiden för uppsägningen var en annan. Vidare fråga om arbetsgivaren har brutit mot sin förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen inför beslutet att säga upp arbetstagaren.
1997-01-22 - AD 1997 nr 8
Fråga om en polisman i samband med ett ingripande uttalat sig på ett sådant sätt att han bör åläggas disciplinpåföljden varning.
1997-01-22 - AD 1997 nr 9
En arbetsgivare har enligt 10 § första stycket anställningsskyddslagen skickat ett uppsägningsbesked i rekommenderat brev till arbetstagaren under dennes semester. Frågan i målet är om uppsägning kan anses ha skett och i så fall när arbetstagaren fått del av uppsägningen.
1997-01-22 · citeras av 2 - AD 1997 nr 13
Fråga om avskedande av en polisassistent som har gjort sig skyldig till grovt rattfylleri samt vid två ytterligare tillfällen till bl.a. grov olovlig körning. Betydelsen av alkoholberoende av sjukdomskaraktär och åtgärder för rehabilitering. Allmänna uttalanden om tillämpningen av anställningsskyddslagens avskedanderegel i fall då en anställd inom det offentliga området har begått brott.
1997-01-29 · citeras av 7 - AD 1997 nr 16
Fråga huruvida en kyrklig samfällighet, i egenskap av arbetsgivare, i strid med bestämmelserna i 16 § 1991 års jämställdhetslag gjort sig skyldig till könsdiskriminering vid tillsättning av en befattning som kyrkoherde.
1997-01-29 - AD 1997 nr 17
En person deltog i och utförde arbete inom ett kommunalt projekt för anpassning av socialbidragstagare till arbetsmarknaden. Arbetsdomstolen har funnit att det inte uppkommit något anställningsförhållande mellan kommunen och personen i fråga. Yrkanden om lön under uppsägningstid och om allmänt skadestånd för lagstridigt avskedande har avslagits.
1997-02-05 · citeras av 1 - AD 1997 nr 18
I kollektivavtalet AB 94 finns en bestämmelse om bisysslor. Bl.a. får arbetsgivaren enligt denna förbjuda en bisyssla om arbetsgivaren finner att bisysslan kan inverka hindrande för arbetsuppgifterna. Fråga i ett visst fall om arbetsgivaren haft rätt att meddela ett bisyssloförbud.
1997-02-05 · citeras av 1 - AD 1997 nr 19
Fråga om ett aktiebolags konkursbo har inträtt som arbetsgivare i förhållande till två arbetstagare i konkursbolaget och därmed blivit skyldigt att utge lön m.m. under uppsägningstiden.
1997-02-05 · citeras av 1 - AD 1997 nr 22
En arbetstagare har frånträtt sin anställning och i samband därmed träffat en överenskommelse med arbetsgivaren om erhållande av ett avgångsvederlag. Arbetstagaren hade före överenskommelsens träffande sökt anställning hos annan arbetsgivare och hade anledning att räkna med att han inom kort skulle erbjudas den sökta anställningen. Arbetstagaren informerade inte arbetstagaren om den sökta anställningen. Arbetsdomstolen har funnit att överenskommelsens villkor om avgångsvederlag inte kan anses oskäligt och att villkoret därför inte kan jämkas med stöd av 36 § avtalslagen.
1997-02-19 - AD 1997 nr 26
Sedan en tingsrätt genom dom ogiltigförklarat ett avskedande av en kommunal tjänsteman överklagades domen till arbetsdomstolen av kommunen. På yrkande av arbetstagaren fattade arbetsdomstolen ett interimistiskt beslut om att anställningen skulle bestå till dess tvisten slutligt avgjorts. Kommunen förklarade därefter att avskedandet vidhölls och uppmanade arbetstagaren att lämna arbetsplatsen. Kommunen återkallade sin talan i arbetsdomstolen, som senare avskrev målet från vidare handläggning. Arbetstagaren erhöll senare skadestånd av kommunen enligt 39 § anställningsskyddslagen. - I målet uppkommer bl.a. fråga om arbetstagaren är berättigad till lön för tiden innan arbetsdomstolen avskrev målet från vidare handläggning. Arbetsdomstolen konstaterar att det för tillämpning av 39 § anställningsskyddslagen krävs att den dom varigenom avskedandet ogiltigförklarats har vunnit laga kraft. Arbetstagarens anställning och rätt till lön bestod därför till dess att arbetsdomstolen avskrev målet från vidare handläggning.
1997-03-05 - AD 1997 nr 27
En arbetstagare väcker talan vid en tingsrätt mot ett utländskt bolag. Tingsrätten finner att svensk domstol inte är behörig att pröva tvisten och avvisar stämningsansökan. Arbetsdomstolen uttalar att det på detta stadium av målet saknas förutsättningar för att ta ställning till frågan om svensk domsrätt och återförvisar målet till tingsrätten för förnyad handläggning.
1997-03-05 - AD 1997 nr 28
En undersköterska vid ett kommunalt sjukhem har sagts upp från sin anställning på grund av omständigheter som är hänförliga till att en åldrig boende inom kommunens äldreomsorg genom ett gåvobrev överlät en fastighet till undersköterskans far. Arbetsdomstolen har funnit att kommunen har haft saklig grund för uppsägningen.
1997-03-12 · citeras av 3 - AD 1997 nr 29
Ett företag har sagt upp en arbetstagare sedan denne vid utpasseringskontroll har vägrat att på anmaning öppna sin väska. Tvist huruvida företaget haft saklig grund för uppsägningen och om arbetstagarens vägran att efterkomma anmaningen utgjort ett kollektivavtalsbrott.
1997-03-12 - AD 1997 nr 33
En kammarrätt beslutar och verkställer uppsägningar på grund av arbetsbrist av 52 arbetstagare. Beslutet föregås av förhandlingar enligt 11 § medbestämmandelagen. Efter uppsägningarna beslutar och verkställer kammarrätten vid skilda tillfällen uppsägning på grund av arbetsbrist av ytterligare fyra arbetstagare. Fråga huruvida kammarrätten varit skyldig att inför de senare uppsägningarna ta initiativ till förhandling enligt 11 § medbestämmandelagen. Även fråga om brott mot turordningsbestämmelsen i 3 § TurA-S.
1997-03-19 - AD 1997 nr 34
En bank öppnar för ett namngivet enkelt bolag ett checkkonto med kredit intill visst belopp. I bolaget finns då sammanlagt elva bolagsmän. Kontraktet undertecknas i bolagets namn av två av bolagsmännen, A och B. En tredje bolagsman, C, kommer efter ett tag att bli den som bl.a. håller i bolagets korrespondens med banken och lyfter kredit på checkkontot för bolagets del. A, B och C är samtliga tjänstemän hos banken. - Efter ett antal år bestämmer sig de dåvarande bolagsmännen för att inte längre driva den verksamhet för vilken bolaget bildades. C kommer överens med A och B om att han och en dotter till honom skall "överta" bolaget. I samband därmed undertecknar C en förbindelse om att han övertar betalningsansvaret för krediten enligt checkkontokontraktet och tillställer A och B en kopia av denna förbindelse. C fortsätter att lyfta kredit i bolagets namn. När banken får reda på detta sägs C upp. Arbetsdomstolen finner att banken haft saklig grund för uppsägningen.
1997-03-19 · citeras av 1 - AD 1997 nr 35
Fråga om skiljeklausul i kollektivavtal utgör hinder för tingsrätt att pröva viss tvist.
1997-03-19 - AD 1997 nr 36
Fråga om en arbetsgivare haft grund för att häva ett anställningsavtal med stöd av allmänna avtalsrättsliga regler om avtals ogiltighet eller att skilja arbetstagaren ifråga från anställningen genom avskedande eller uppsägning när det framkommit att arbetstagaren på grund av ekonomiska oegentligheter avskedats från en tidigare anställning.
1997-03-19 · citeras av 1 - AD 1997 nr 39
Fråga vid uppsägning på grund av sjukdom huruvida arbetsgivaren har uppfyllt sin skyldighet att verka för rehabilitering av arbetstagaren. I målet uppkommer särskilt fråga om betydelsen av arbetstagarens egna medverkan till åtgärder i sådant syfte. Också fråga om betydelsen av förhållanden som ligger i tiden efter uppsägningen.
1997-04-09 · citeras av 4 - AD 1997 nr 41
Fråga om partsställningen i tvist angående ett beslut om att en domkyrkokaplan skall utföra arbetsuppgifter som komminister.
1997-04-09 - AD 1997 nr 42
Fyra arbetstagare hos en kommun träffade avtal med kommunen om tidsbegränsade förordnanden som rektorer resp. utvecklingsansvarig. I anställningsavtalen angavs att arbetstagarna hade garanterad tillsvidareanställning i annan befattning hos kommunen. Kommunen lät de aktuella förordnandena upphöra vid utgången av den angivna tiden. Arbetstagarna kvarstod därefter i tillsvidareanställningar i andra befattningar hos kommunen. Fråga om de tidsbegränsade förordnandena utgör visstidsanställningar som enligt 36 § anställningsskyddslagen skall förklaras gälla tills vidare.
1997-04-09 · citeras av 1 - AD 1997 nr 43
Fråga om giltigheten av en i kollektivavtal intagen skiljeklausul.
1997-04-09 - AD 1997 nr 45
En kyrkoherde har begärt ersättning för tjänstedubbleringstillägg under ett år. Han åberopar till stöd för kravet bestämmelser i ett kollektivavtal som domkapitlet i hans stift tecknat med hans fackliga organisation. I målet åberopar kyrkoherdens fackförbund att betalningsskyldighet föreligger enligt 35 § medbestämmandelagen. - I målet kommer arbetsdomstolen fram till att domkapitlet inte hade rätt att ingå avtal i den åberopade delen, varför betalingsskyldighet inte föreligger på grund av det lokala avtalet. Eftersom domstolen anser det oskäligt att trots detta ålägga pastoratet en betalningsskyldighet, avslås förbundets talan.
1997-04-16 · citeras av 1 - AD 1997 nr 46
Vid skiftarbete utgår enligt verkstadsavtalet skiftformstillägg i procent på lönen. Övertidsarbete ersätts dels med särskilt övertidstillägg, dels med ersättning för den arbetade tiden. Fråga om en skiftarbetande arbetstagare som arbetade övertid i anslutning till skiftets slut är berättigad till skiftformstillägg för övertidsarbetet.
1997-04-16 - AD 1997 nr 47
En arbetstagare har under arbete som affärsbiträde med kassatjänst underlåtit att ta betalt för varor som en kund tagit med sig. Arbetsdomstolen finner att arbetsgivaren har haft laglig grund för att avskeda arbetstagaren.
1997-04-23 - AD 1997 nr 48
Fråga om det förelegat giltig grund för avskedande av en lärare som dömts för misshandel av elever.
1997-04-23 · citeras av 1 - AD 1997 nr 50
Kollektivavtalstolkning. Enligt installationsavtalet anställs varje arbetstagare med en fast anställningsort som benämns hemort. Såsom huvudregel i avtalet gäller att som hemort kan fastställas huvudkontorets ort eller ort där filial finns. Under vissa förutsättningar kan emellertid även annan ort fastställas. Fråga bl.a. huruvida såsom förutsättning gäller att hemortsavtal har träffats mellan de lokala parterna och godkänts av de centrala parterna.
1997-04-23 - AD 1997 nr 52
Fråga om en arbetsgivare har brustit i uppfyllandet av de krav som kan ställas när det gäller arbetsanpassning och rehabilitering av en anställd som drabbats av en arbetsskada. Arbetsdomstolen finner att arbetsgivarens åtgärd att säga upp den anställde var sakligt grundad.
1997-04-30 - AD 1997 nr 57
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av tre ambulanssjukvårdare som enligt arbetsgivaren, ett bolag, förfarit illojalt genom att göra en anmälan till en tillsynsmyndighet och genom att uttala sig kritiskt om arbetsgivaren till tidningar och i TV.
1997-05-07 · citeras av 2 - AD 1997 nr 61
Fråga huruvida en kommun vid anställning av en systemingenjör/ADB-tekniker gjort sig skyldig till diskriminering i strid med bestämmelserna i 8 § lagen (1994:134) mot etnisk diskriminering.
1997-05-14 · citeras av 1 - AD 1997 nr 63
SL Tunnelbanan AB är ett av flera dotterbolag till AB Storstockholms Lokaltrafik (SL). För SL Tunnelbanan och flera av dotterbolagen gäller bl.a. kollektivavtalen Specialbestämmelser för heltidsanställd GS-personal (GS-avtalet), som innehåller bestämmelser om ordinarie arbetstid, och Allmänna bestämmelser för heltidsanställda arbetstagare (AB/A/-SL), som innehåller bestämmelser om ersättning för arbete utöver ordinarie arbetstid, övertidsersättning. I februari 1995 träffade bolaget och dåvarande Statsanställdas förbund (numera SEKO-Facket för Service och Kommunikation) ett kollektivavtal om att "efter lokal överenskommelse" veckoarbetstiden i visst avseende kunde vid arbetstidsförläggning överstiga den i GS-avtalet föreskrivna ordinarie arbetstiden såvitt gällde GS-personal vid en av bolagets arbetsplatser. Giltighetstiden för detta avtal, liksom för GS-avtalet och AB(A)-SL gick ut den 31 mars 1995. Den 7 december 1995 träffades avtal om fortsatt giltighet av de båda sistnämnda kollektivavtalen. Tvisten i målet gäller i första hand frågan om en sådan lokal överenskommelse träffats som avses i avtalet från februari 1995. Vid prövningen kommer arbetsdomstolen också in på frågan om betydelsen av att ett kollektivavtalslöst tillstånd gällt mellan avtalsparterna under tiden den 1 april fram till den 7 december 1995, då parterna träffade överenskommelse om fortsatt giltighet av GS-avtalet och AB(A)-SL.
1997-05-21 - AD 1997 nr 67
Ett bolag bedrev på uppdrag av ett landsting och tre kommuner inom länet en beställningscentral för färdtjänst och sjukresor. Vid ett upphandlingsförfarande fick ett annat bolag uppdraget att bedriva en sådan beställningscentral för landstinget och samtliga kommuner i länet. Tvist huruvida det skett en övergång av verksamhet i den mening som avses i 6 b § anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen konstaterar bl.a. att det bolag som senast fått uppdraget inte från det förra övertagit några materiella eller immateriella tillgångar, arbetskraft eller administration. Domstolen finner att det inte kan anses ha ägt rum en "övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet".
1997-05-28 · citeras av 1 - AD 1997 nr 68
Fråga om två kvinnliga civilingenjörer utsatts för lönediskriminering i sina anställningar som gymnasielärare.
1997-05-28 · citeras av 1 - AD 1997 nr 69
Inför Sveriges inträde som medlem i den Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 nominerade den svenska regeringen genom beslut i december 1994 en svensk man till befattning som domare i Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen). Den 1 januari 1995 beslöt företrädare för samtliga dåvarande EU-medlemsstaters regeringar - dvs. även den svenska regeringen - gemensamt att utnämna mannen till domarbefattningen. - En kvinnlig domare väckte vid tingsrätten talan mot svenska staten och yrkade att staten skulle förpliktas att utge skadestånd till henne. Hon hävdade att den svenska regeringen hade agerat könsdiskriminerande till nackdel för henne när regeringen nominerade och, tillsammans med övriga EU-medlemsstaters regeringar, utnämnde mannen och inte henne till domare i EG-domstolen. Till stöd för sin talan åberopade hon bl.a. bestämmelserna i 16 och 25 §§ jämställdhetslagen (1991:433) och den tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser som enligt hennes mening borde göras till följd av EES-avtalet och EG-rätten. Hon gjorde gällande att hon hade bättre sakliga förutsättningar för arbetet än mannen. Staten bestred kvinnans talan. - Tingsrätten beslöt att genom särskild dom - mellandom - pröva om skadeståndssanktionerade bestämmelser om rätt till lika behandling av män och kvinnor vid tillträde till anställning, vilka gällt enligt svensk rätt eller EG-rätt under tiden december 1994 och januari 1995, hade varit tillämpliga för staten i samband med tillsättningen av en svensk domare i EG-domstolen. I mellandom besvarade tingsrätten den ställda frågan (mellandomstemat) nekande. Domen överklagades av kvinnan med yrkande om att mellandomstemat skall besvaras jakande. Staten bestred ändring. - I arbetsdomstolen uppkommer bl.a. följande frågor: 1) Vilken betydelse har i detta fall EG-rätten för ställningstagande till mellandomstemat? - 2) Föreligger förutsättningar för arbetsdomstolen att avgöra målet utan att först begära ett förhandsavgörande av EG-domstolen enligt ar
1997-05-28 - AD 1997 nr 70
Arbetsdomstolen finner sig inte vara behörig att till prövning ta upp en talan som väckts av en enskild person och som gäller rätt till dels pension enligt lagen om allmän försäkring, dels statlig tjänstepension på grund av kollektivavtal. Fråga om överlämnande av den ansökan som gjorts i målet till annan domstol eller förvaltningsmyndighet.
1997-05-23 · citeras av 1 - AD 1997 nr 72
Fråga om avvisande av talan. - Tre arbetstagare döms i tingsrätten för olaga frihetsberövande och åläggs samtidigt att betala skadestånd till den som berövats friheten. Arbetstagarnas fackliga organisation väcker i arbetsdomstolen regresstalan mot arbetsgivaren såvitt gäller det skadestånd som de tre arbetstagarna dömts att betala till den skadelidande. Arbetsdomstolen finner att brottmålsdomen inte utgör hinder mot att ta upp denna talan till prövning.
1997-05-06 - AD 1997 nr 73
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en landstingsanställd sjuksköterska som på grund av en s.k. pisksnärtskada har nedsatt arbetsförmåga. Arbetsdomstolen finner att landstinget inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att försöka omplacera sjuksköterskan.
1997-06-11 · citeras av 2 - AD 1997 nr 74
En stiftsstyrelse har under åberopande av 34 kap. 1 § kyrkolagen beslutat att en komminister skall utöva en annan tjänst som kyrkoadjunkt. Fråga bl.a. om giltigheten av beslutet.
1997-06-11 - AD 1997 nr 75
En deltidsanställd brandman blev omplacerad i sin huvudanställning och kunde därför inte längre hålla den s.k. anspänningstiden under dagtid. Kommunen medgav då att han under beredskapstjänst dagtid fick sätta en annan brandman i sitt ställe. Fråga om kommunen senare har kunnat återkalla medgivandet och kräva att brandmannen själv skulle stå till förfogande för beredskapstjänst eller om brandmannens särskilda tjänstgöringsförhållanden har ingått i hans enskilda anställningsavtal.
1997-06-11 - AD 1997 nr 81
Ett företag A i fastighetsbranschen sade upp två arbetstagare som hade till uppgift att bedriva fastighetsskötsel och städning i ett A tillhörigt bostadsområde. Företaget A uppdrog därefter åt ett annat företag B att som enteprenör utföra de uppsagda arbetstagarnas sysslor. Tvist huruvida det inträffade är att anse som en övergång av verksamhet i den mening som avses i 6 b § anställningsskyddslagen och det inom EU gällande överlåtelsedirektivet. Arbetsdomstolen konstaterar bl.a. att företaget B inte har övertagit vare sig arbetskraft eller materiella tillgångar från företaget A. Domstolen finner sammantaget att någon övergång av verksamhet i överlåtelsedirektivets och anställningsskyddslagens mening inte har ägt rum.
1997-06-18 · citeras av 2 - AD 1997 nr 84
Fråga om det funnits saklig grund för att säga upp en arbetstagare och om arbetsgivarens skyldighet att betala ekonomiskt och allmänt skadestånd. I domen kommer arbetsdomstolen bl.a. in på frågan om innebörden av uttrycket månadslön i 39 § anställningsskyddslagen.
1997-06-25 · citeras av 3 - AD 1997 nr 88
En präst med anställningsformen fullmakt har av stiftsstyrelsen förflyttats till annan tjänst med tillämpning av bestämmelser i 33 kap. 18 § kyrkolagen. Vid prövning av om förflyttningsbeslutet har giltig verkan för prästen uppkommer dels fråga om innehavet av fullmakt medför att stiftsstyrelsen saknat befogenhet att förflytta prästen, dels fråga huruvida synnerliga skäl förelegat för att genomföra åtgärden.
1997-06-25 - AD 1997 nr 94
Tolkning av kollektivavtalsbestämmelse om sjuklön. - Enligt avtalet om allmänna anställningsvillkor för anställda inom massa- och pappersindustrin skall arbetsgivaren fr.o.m. den femtonde dagen i sjukperioden utge sjuklön genom att sjukavdrag görs med 90 procent av den vanliga lönen. Tvist om innebörden av denna bestämmelse mot bakgrund av att arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön fr.o.m. den 1 januari 1997 har utsträckts till att gälla t.o.m. den tjuguåttonde dagen i sjukperioden. Är arbetsgivaren skyldig att utge sjuklön enligt avtalet utöver sjuklön enligt sjuklönelagen fr.o.m. den femtonde dagen i sjukperioden?
1997-07-02 · citeras av 1 - AD 1997 nr 95
Fråga om avskedande av en polisman som dömts för snatteri, men förnekat brottet.
1997-07-23 · citeras av 2 - AD 1997 nr 97
Fråga bl.a. om en uppsägning av ett anställningsavtal skett för att anställningen skulle upphöra eller för omreglering av anställningsvillkoren.
1997-08-20 - AD 1997 nr 98
Fråga om en arbetsgivares uppsägning av en arbetstagare på grund av arbetsbrist stått i strid med turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen. Arbetstagarsidan gör i målet gällande att arbetsgivaren borde ha sagt upp en annan arbetstagare och att dennes arbetsuppgifter, som den uppsagde ostridigt inte har kvalifikationer för, skulle delas upp på två andra arbetstagare, som enligt arbetstagarsidans mening har kvalifikationer för varsin del av dessa arbetsuppgifter. Arbetsdomstolen finner att detta går utöver den omplaceringsskyldighet som enligt anställningsskyddslagen åvilar arbetsgivaren.
1997-08-20 · citeras av 1 - AD 1997 nr 100
Fråga huruvida en uppsägning av en byrådirektör vid arbetsmarknadsstyrelsen har varit sakligt grundad.
1997-08-20 - AD 1997 nr 102
Mellan SAS och Norske SAS-Flygeres Forening finns kollektivavtalsbestämmelser om pensioner till piloter med tjänstgöringsplacering i Norge. Fråga bl.a. om vissa pensionstillägg som införs genom förändringar av bestämmelserna skall utgå även till vissa piloter som redan avgått med pension när förändringarna träder i kraft.
1997-08-27 - AD 1997 nr 103
Två nyhetsredaktörer vid Sveriges Radio har i nyhetssändning läst upp ett telegram i strid med besked som lämnats av producenten för sändningen och av redaktionschefen som tillika var ansvarig utgivare. Arbetsdomstolen finner att arbetsgivarens åtgärd att avskeda redaktörerna inte har varit lagstridig.
1997-08-27 - AD 1997 nr 104
Fråga om skiljeklausul i kollektivavtal utgör hinder för tingsrätt att pröva viss tvist.
1997-09-03 · citeras av 1 - AD 1997 nr 106
En arbetstagare hos den statliga myndigheten Postverket blev uppsagd på grund av arbetsbrist. I uppsägningsbeskedet angavs - mot bakgrund av den då gällande lagen om offentlig anställning - att anmälan om företrädesrätt till återanställning skulle göras skriftligen på en särskild blankett som skulle skickas till personalavdelningen. Efter anställningens upphörande men inom den tid under vilken företrädesrätten till återanställning gällde bolagiserades Postverket. Tvist har uppkommit mellan arbetstagaren och det nya bolaget huruvida anmälan om företrädesrätt skall anses ha gjorts med giltig verkan. Arbetsdomstolen finner att en facklig företrädares påkallande av lokal förhandling angående fråga om åsidosättande av företrädesrätten innebär att företrädesrätten skall anses anmäld oavsett att någon anmälan i formell mening inte förekommit.
1997-09-10 · citeras av 1 - AD 1997 nr 109
Bestämmelsen i 10 § andra stycket anställningsskyddslagen om att uppsägning anses ha skett tio dagar efter det att uppsägningsbesked i rekommenderat brev har lämnats till posten för befordran har inte ansetts analogiskt tillämplig vid uppsägning av en arbetstagare som anvisats skyddat arbete.
1997-10-01 · citeras av 1 - AD 1997 nr 110
Fråga huruvida ett pastorat har fullgjort sin primära förhandlingsskyldighet enligt 11 § första stycket och 38 § första stycket medbestämmandelagen innan kyrkorådet i pastoratet beslutade bl.a. om en förändring av den kamerala organisationen. Vid prövningen har domstolen att ta ställning till bl.a. om det var ett godtagbart skäl för en facklig organisation att utebli från ett förhandlingssammanträde med hänsyn till att förhandlingen utgjorde en fortsatt förhandling med andra fackliga organisationer och om vilken betydelse det har att organisationen hade ett rättsligt sett befogat anspråk på att få förhandla självständigt med pastoratet.
1997-10-01 - AD 1997 nr 111
Enligt § 7 mom. 3 verkstadsavtalet utgår ett skiftformstillägg vid treskiftsarbete. Fråga huruvida månadsavlönade arbetstagare som arbetar treskift har rätt till detta tillägg.
1997-10-08 - AD 1997 nr 115
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av ett kommunanställt vårdbiträde som på grund av en s.k. pisksnärtsskada har nedsatt arbetsförmåga och som därför enligt kommunens mening inte längre kunde utföra arbete av någon betydelse för kommunen. Arbetstagarsidan gör i målet gällande att kommunen inte fullgjort sitt rehabiliterings- och anpassningsansvar och inte heller sina skyldigheter i omplaceringshänseende, vilket kommunen däremot menar sig ha gjort. Arbetsdomstolen finner att uppsägningen är sakligt grundad.
1997-10-22 · citeras av 1 - AD 1997 nr 120
Fråga om ett aktiebolag haft rätt att med stöd av en avtalsklausul med omedelbar verkan skilja en verkställande direktör från dennes anställning, alternativt om bolaget haft rätt att avsluta anställningsförhållandet efter en uppsägningstid om sex månader.
1997-10-29 - AD 1997 nr 121
En provisionsavlönad säljledare har sagts upp från sin anställning på grund av arbetsbrist sedan han avvisat ett förslag från arbetsgivaren att lämna säljledarbefattningen och övergå till att arbeta som säljare. Förändringen skulle ha inneburit väsentligt försämrade förtjänstmöjligheter för arbetstagaren. I målet har arbetsdomstolen haft att pröva dels om arbetsbrist i anställningsskyddslagens bemärkelse förelegat, dels om uppsägningen med hänsyn till omständigheterna kunde anse stridande mot god sed på arbetsmarknaden.
1997-11-05 · citeras av 3 - AD 1997 nr 122
Det s.k. bageriavtalet innehåller bl.a. bestämmelser om s.k. söndagstillägg vid ordinarie arbetstid förlagd till söndag före kl. 24.00. Tvisten i målet gäller frågan om endast bageriarbetare med ordinarie arbetstid förlagd till söndagsdygn är berättigade till detta tillägg och om andra bageriarbetare, som arbetar övertid under söndagsdygn, inte är berättigad till sådant tillägg men väl för lön för arbetad tid jämte övertidstillägg enligt avtalet. Arbetsdomstolen finner att avtalet skall förstås på detta sätt. Med söndagsdygn förstås här tiden från lördag kl. 11.00 till söndag kl. 24.00.
1997-11-05 - AD 1997 nr 123
En arbetsgivare (ett aktiebolag) i plåtslageribranschen sade på grund av arbetsbrist upp samtliga anställda plåtslagare. Två av plåtslagarna kom dock att arbeta kvar hos bolaget. Enligt arbetstagarsidan återanställdes dessa två arbetstagare i strid med gällande regler om företrädesrätt till återanställning. I målet uppkommer bl.a. frågan om de båda plåtslagarna har inträtt som delägare och kompanjoner i bolaget på ett sådant sätt att reglerna om företrädesrätt till återanställning inte är tillämpliga (jfr domstolens domar 1987 nr 9 och 1994 nr 92).
1997-11-05 · citeras av 2 - AD 1997 nr 130
Fråga om avräkning från ekonomiskt skadestånd med ersättningsbelopp av skilda slag.
1997-11-12 - AD 1997 nr 132
Arbetstagarens fackliga organisation påkallade förhandling i frågan om skadestånd på grund av att dennes företrädesrätt till återanställning blivit åsidosatt. Arbetstagaren väckte senare talan under påstående att han blivit uppsagd från sin anställning utan att saklig grund härför har förelegat. Arbetsdomstolen finner att arbetstagaren inte genom vad som förekom vid förhandlingen kan anses ha underrättat arbetsgivaren om sitt anspråk. Talan har därför gått förlorad.
1997-11-19 - AD 1997 nr 138
En arbetstagare vid ett postkontor tog en till honom ställd postförskottsförsändelse med sig hem utan att först betala för den. Fråga om det har förelegat laga skäl för avskedande.
1997-11-19 · citeras av 6 - AD 1997 nr 141
Fråga om det förelegat saklig grund för att säga upp en polis som gjort sig skyldig till snatteri för andra gången och i samband med snatteriet också misshandel, försök till misshandel och våld mot tjänsteman. I målet prövas bl.a. betydelsen av att polismannen lider av en psykisk störning.
1997-12-03 - AD 1997 nr 143
Fråga om preskription av krav på semesterersättning.
1997-12-10 - AD 1997 nr 144
En vårdare på ett kommunalt hem för utvecklingsstörda avskedas under påstående om hon har gjort sig skyldig till stölder m.m. I målet uppkommer fråga om vilka omständigheter som kommunen får åberopa som stöd för avskedandet mot bakgrund av de skriftliga preciseringar i detta hänseende som kommunen gjorde efter avskedandet. - Arbetsdomstolen finner att avskedandet har ägt rum utan att det ens har förelegat saklig grund för uppsägning. Fråga om storleken av det allmänna skadeståndet på grund av det obefogade avskedandet. Vidare fråga om allmänt skadestånd på grund av avstängning.
1997-12-10 · citeras av 1 - AD 1997 nr 145
Ett arbetstagare har enligt arbetsgivaren visat en allvarlig och långvarig misskötsamhet i sin anställning genom bl.a. olovlig frånvaro. Arbetstagaren lider ostridigt av kronisk alkoholism. Fråga bl.a. om arbetstagaren har underlåtit att medverka till sin egen rehabilitering på sådant sätt att arbetsgivaren har haft saklig grund för uppsägning av anställningsavtalet.
1997-12-10 · citeras av 1 - AD 1997 nr 147
Fråga om ett vaktbolag haft rätt att skilja en hallvakt på Arlanda flygplats från hennes anställning sedan vakten omkring tio minuter före tjänstgöringens slut underlåtit att bege sig på ett s.k. läkarutrop.
1997-12-17 · citeras av 1 - AD 1997 nr 148
Fråga om en kommunal förvaltningschef bl.a. på grund av sina arbetsuppgifter intagit en företagsledande eller därmed jämförlig ställning i den mening som avses i 1 § andra stycket 1 anställningsskyddslagen.
1997-12-17 - AD 1997 nr 150
Fråga om ett sammanträffande mellan företrädare för en arbetsgivare och en arbetstagarorganisation, som tillkommit sedan arbetsgivaren sagt upp en medlem i organisationen, utgjort en sådan förhandling rörande tvistefrågan som enligt 41 § anställningsskyddslagen utgör utgångspunkt för beräkning av fristen för talans väckande.
1997-12-17