81 avgöranden.
- AD 1995 nr 2
Tvistefrågorna i målen är dels om en kommun genom att förändra en yrkeslärares arbetsuppgifter brutit mot § 6 andra stycket i AB 89, dels om kommunen haft saklig grund för att senare säga upp läraren, varvid domstolen prövar om kommunen reellt haft annan grund än arbetsbrist för att säga upp läraren och om kommunen uppfyllt sin omplaceringsskyldighet enligt 7 § andra stycket anställningsskyddslagen, dels om kommunen gjort sig skyldig till turordningsbrott enligt 22 § anställningsskyddslagen, dels slutligen huruvida kommunen avstängt läraren i strid med bestämmelserna i 34 § anställningsskyddslagen.
1995-01-11 · citeras av 1 - AD 1995 nr 3
I en verkstadslokal som disponerats av en hos Volvo anställd montör har anträffats ett antal skilda verktyg och andra föremål som härrör från Volvo. Arbetsgivaren gör gällande att föremålen åtkommits genom brott. Arbetsgivaren har ansetts berättigad att avskeda montören. Fråga om brottmålsdomens verkan i tvistemålet.
1995-01-18 · citeras av 1 - AD 1995 nr 7
En präst har dömts för misshandel i fem fall till villkorlig dom. Arbetsdomstolen har funnit att det förelegat grund för att avskeda honom.
1995-01-18 - AD 1995 nr 8
Sedan ett företag överlåtit viss verksamhet till ett annat företag träffar det senare företaget anställningsavtal med vissa utvalda anställda i det överlåtande företaget utan att beakta turordning. Härefter säger detta företag upp vissa av de kvarvarande anställda. Arbetsdomstolen finner att dessa inte har företrädesrätt till återanställning avseende de redan tillsatta befattningarna i det förevarande företaget (jfr AD 1986 nr 144).
1995-01-25 - AD 1995 nr 9
Driften vid ett företags fjärrvärmecentraler slöts från kontrollrum av stationstekniker. Fråga huruvida en viss förändrad arbetsorganisation har medfört att kraftverksavtalet - ett arbetarkollektivavtal - inte längre är tillämpligt i fråga om stationsteknikerna.
1995-01-25 · citeras av 1 - AD 1995 nr 11
Fråga om saklig grund för uppsägning. Arbetsgivaren har som grund för uppsägningen av en arbetstagare A åberopat att A hotat B med en kniv under en avskedsfest för B med anledning av att denne slutat sin anställning hos arbetsgivaren. Då A:s uppgifter stått mot B:s, den ene inte kunnat bedömas som mindre trovärdig än den andre och övrig utredning inte gett stöd åt B:s uppgifter framför A:s, finner arbetsdomstolen att arbetsgivaren inte har styrkt sitt påstående om knivhotet.
1995-02-08 - AD 1995 nr 15
En kommun har inlett ett förfarande för att säga upp en lärare av personliga skäl men utfäst sig att inte säga upp denne om vissa villkor uppfylldes. Fråga om dessa villkor uppfyllts och om en av kommunen vidtagen uppsägning därför skall ogiltigförklaras.
1995-03-01 - AD 1995 nr 16
Fråga huruvida det funnits saklig grund för att säga upp ett par arbetstagare vid ett catering-bolag, vilka lämnat sitt arbete före arbetstidens slut men ändå registrerats för hel arbetstid.
1995-03-10 - AD 1995 nr 20
En polisman har dömts för grovt tjänstefel till villkorlig dom. Arbetsdomstolen har funnit att det enligt lagen (1976:600) om offentlig anställning har förelegat grund för att avskeda honom.
1995-03-08 - AD 1995 nr 22
Fråga huruvida lön enligt VVS-installationsavtalet den 16 april 1991 för ett ackordsarbete sommaren 1992 skall beräknas på en viss förtjänstriktpunkt jämte höjning enligt en överenskommelse den 10 april 1992 mellan kollektivavtalsparterna avseende löner på detta avtalsområde.
1995-03-08 - AD 1995 nr 23
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en kamrer som enligt arbetsgivaren, en skolstiftelse, haft samarbetssvårigheter och brister i sin kompetens m.m.
1995-03-08 - AD 1995 nr 26
En anställd på ett arkitektkontor med uppgift att utföra kontorsgöromål, ritarbeten m.m. har träffat överenskommelse med arbetsgivaren om att fortsättningsvis arbeta åt denne såsom uppdragstagare genom ett eget aktiebolag. Arbetsdomstolen finner att han rättsligt alltjämt varit att anse som anställd.
1995-03-15 · citeras av 4 - AD 1995 nr 29
Fråga huruvida de i § 10 mom. 1 i verkstadsavtalet angivna beloppen för heldags- och halvdagstraktamenten automatiskt skall följa motsvarande avdragsgilla belopp enligt skattelagstiftningen.
1995-03-16 - AD 1995 nr 31
Fråga om piloter inom SAS är skyldiga enligt kollektivavtal att i samband med flygning utföra vissa kontroller av flygplanet.
1995-03-15 · citeras av 3 - AD 1995 nr 34
Fråga om tillämpning av 36 § avtalslagen på en skiljeklausul i ett enskilt anställningsavtal. Arbetsdomstolen har funnit att klausulen inte är oskälig enligt bestämmelserna i detta lagrum.
1995-03-15 - AD 1995 nr 37
Fråga om en vid en förhandling träffad överenskommelse innefattar ett avtal om avvikelse från anställningsskyddslagens turordningsregler. Även fråga om beräkning av ekonomiskt skadestånd.
1995-03-22 - AD 1995 nr 40
Fråga om ett pastorats uppsägning av en organist berott på arbetsbrist eller personliga skäl. Även frågor om arbetsgivaren gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning och brott mot förtroendemannalagen.
1995-03-29 · citeras av 2 - AD 1995 nr 41
En lärare har under vikariat som rektor i strid med skolchefens besked inköpt en mobiltelefon. Senare har han likaledes i strid med skolchefens besked beställt en persondator för skolans räkning. Kommunen avskedade läraren och uppgav i besked om åtgärden endast den senare omständigheten. Vid prövningen beaktades endast denna omständighet. Saklig grund för uppsägning avsågs föreligga men inte grund för avskedande.
1995-03-29 · citeras av 1 - AD 1995 nr 42
En polisman har dömts för misshandel av en omhändertagen person till fängelse två månader. Arbetsdomstolen har funnit att det enligt lagen (1976:600) om offentlig anställning har förelegat grund för att avskeda honom.
1995-03-29 · citeras av 6 - AD 1995 nr 44
Ett kommanditbolag har inlett verksamhet i lokaler som dessförinnan utnyttjats av ett aktiebolag. Kommanditbolaget har använt befintlig kontorsutrustning och kvarvarande kontorsmaterial såsom blanketter för offerter och fakturor m.m. med aktiebolagets firma. Viss speciell verksamhet, fönsterrenoveringar, som kräver licens, har formlöst flyttats över från aktiebolaget till kommanditbolaget. Flertalet av de anställda i aktiebolaget har övergått till anställningar i kommanditbolaget. Oavsett att något formellt överlåtelseavtal inte träffats har kommanditbolaget ansetts ha blivit bundet av kollektivavtal genom att aktiebolagets verksamhet har övergått till kommanditbolaget. - Enligt kollektivavtal gäller att om förhandlingsframställan översänts med rekommenderat brev anses mottagandet ha skett senast 10 dagar efter det att brevet lämnats till posten. I det föreliggande fallet har brev med förhandlingsframställan adresserats till arbetsgivarens gatuadress och inte till box-adressen. Arbetsgivaren har därmed inte ansetts kallad på ett formellt korrekt sätt.
1995-04-05 - AD 1995 nr 46
Ett kollektivavtal innehåller en bestämmelse om att viss ersättning skall utgå om arbetstagaren under tjänstgöring ombord inte kan beredas egen bostad. Fråga om innebörden härav.
1995-04-05 - AD 1995 nr 50
En arbetsgivare omplacerade en arbetstagare till nya arbetsuppgifter. Arbetsgivaren hade uppfattningen att arbetstagaren var skyldig att utföra de nya arbetsuppgifterna. I stället för att utföra de nya arbetsuppgifterna lämnade arbetstagaren arbetsplatsen. Fråga om arbetstagaren kunde anses skild från sin anställning genom omplaceringsbeslutet.
1995-04-26 · citeras av 2 - AD 1995 nr 51
Fråga huruvida en arbetstagare som på grund av sjukdom avbrutit en ledighet enligt studieledighetslagen var berättigad att erhålla sjuklön från arbetsgivaren.
1995-04-26 - AD 1995 nr 54
En kommun ansökte om betalningsföreläggande för en arbetstagare. Sedan kronofogdemyndigheten enligt reglerna därom överlämnat målet till tingsrätt, överlämnade tingsrätten på begäran av kronofogdemyndigheten målet till arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen finner dels att arbetsdomstolen inte är behörig att pröva målet i föreliggande skick, dels att tingsrätten inte haft stöd i vare sig lagstiftningen om handläggning av mål om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister eller arbetstvistlagen för att överlämna målet till arbetsdomstolen. Allmänna uttalanden om handläggningen av mål om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister.
1995-04-26 · citeras av 3 - AD 1995 nr 55
Fråga huruvida en arbetstagare blivit uppsagd, alternativt avskedad, av arbetsgivaren eller själv lämnat sin anställning.
1995-04-26 - AD 1995 nr 59
Fråga huruvida en arbetsgivares uppsägning av en arbetstagare på grund av arbetsbrist stått i strid med turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen. Hade arbetstagaren i anställningsskyddslagens mening tillräckliga kvalifikationer för fortsatt arbete i viss befattning?
1995-05-03 · citeras av 1 - AD 1995 nr 60
Enligt 7 § tredje stycket anställningsskyddslagen i dess lydelse fr.o.m. den 1 januari 1995 är vid en övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet övergången i sig inte saklig grund för att säga upp arbetstagaren. Arbetsdomstolen konstaterar att lagrummet innebär att en uppsägning i den avsedda situationen är angriplig såsom inte sakligt grundad men att uppsägningen inte är utan vidare verkningslös. En arbetstagare som vill få uppsägningen undanröjd måste alltså föra ogiltighetstalan och därvid iaktta anställningsskyddslagens preskriptionsbestämmelser. - Arbetsdomstolen finner vid prövning av en preskriptionsinvändning i tvist om ogiltigförklaring av uppsägning att arbetstagarsidan vid tvisteförhandling inte tillräckligt tydligt angav att man ville förhandla inte bara rörande skadestånd utan även om ett yrkande om ogiltigförklaring av uppsägning. Inte heller finner arbetsdomstolen att överläggningarna kan anses ha gällt även denna fråga. Som följd härav finner domstolen att det inte kan anses att arbetsgivaren har gått miste om rätten att göra preskriptionsinvändning genom att inte under förhandlingen framställa invändningen.
1995-05-10 - AD 1995 nr 62
En kommun har ansetts förhandlingsskyldig enligt 11 § första stycket första meningen medbestämmandelagen före beslut om utseende av stadsdirektör.
1995-05-17 · citeras av 1 - AD 1995 nr 64
I det mellan Arbetsgivareföreningen SRAO och Svenska Journalistförbundet gällande kollektivavtalet om allmänna anställningsvillkor finns bestämmelser om s.k. produktionsresetillägg vid tjänsteresa utomlands för deltagande i programproduktion. Tillägget utges som "kompensation för anpassningen av arbetstidens förläggning med hänsyn till programproduktionens krav" och uppgår till 200 kr per arbetsdag, exkl. resdagar. De närmare bestämmelserna om denna ersättning finns i avtalets § 1 mom. 5:1 och 5:3. - Tvisten i målet gäller om en tjänsteman som har rätt till produktionsresetillägg därutöver har rätt enligt avtalet till kompensation i form av ledighet för övertidsarbete. Arbetsdomstolen finner inte visat att så är fallet.
1995-05-17 - AD 1995 nr 66
I samband med att ett företags verksamhet till stora delar skall avvecklas blir tre arbetstagare uppsagda på grund av arbetsbrist. På föranledande av arbetsgivaren kvarstår arbetstagarna i anställningarna efter den i uppsägningsbeskeden angivna uppsägningstidens utgång. Har uppsägningarna härigenom förfallit och arbetstagarna blivit skilda från anställningarna genom avskedande eller har uppsägningstiderna förlängts genom överenskommelser mellan arbetsgivaren och de anställda i varje enskilt fall?
1995-05-17 - AD 1995 nr 67
Fråga om yrkande skall avvisas med anledning av att tvisten inte har varit föremål för förhandling mellan parterna enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen. Ett fackförbund väckte talan mot en kommun med anledning av att en arbetstagare enligt förbundets mening hade sagts upp från sin anställning på grund av personliga skäl. I målet yrkades att uppsägningen skulle förklaras ogiltig och kommunen förpliktas utge allmänt skadestånd och lön. Vid muntlig förberedelse tillade förbundet ett andrahandsyrkande om skadestånd under åberopande av att kommunen under alla förhållanden brutit mot gällande turordningsregler. Arbetsdomstolen finner att frågan om turordningsbrott visserligen inte har behandlats vid förhandlingar i tvisten. Domstolen anser emellertid att andrahandsyrkandet stödjer sig på väsentligen samma grund som ogiltighetsyrkandet och därför utgör en tillåten ändring av talan enligt 13 kap. 3 § rättegångsbalken. Förhandlingskravet får därmed anses uppfyllt även såvitt gäller andrahandsyrkandet.
1995-05-17 · citeras av 3 - AD 1995 nr 68
Fråga rörande disciplinansvar för präst enligt 35 kap. 17 och 18 §§ kyrkolagen (1992:300). - Sedan domkapitel genom beslut prövat frågan huruvida en präst skulle åläggas disciplinpåföljd på grund av visst handlande och därvid inte funnit skäl att ålägga sådan påföljd samt talan inte förts mot detta beslut, har frågan om disciplinpåföljd för prästen på grund av ifrågavarande handlande ansetts vara rättskraftigt avgjord. Domkapitlet har följaktligen inte ägt att - såsom skett - på nytt ta upp denna fråga till förnyad prövning och därvid genom ett nytt beslut ålägga prästen disciplinpåföljd. Genom domen har det senare beslutet undanröjts i vad prästen genom beslutet ålagts disciplinpåföljden varning.
1995-05-19 - AD 1995 nr 69
Fråga om en arbetsgivare brutit mot studieledighetslagen genom att inte antingen uppskjuta eller bevilja en ansökan om studieledighet m.m.
1995-05-24 - AD 1995 nr 73
Skyldighet har ansetts inte föreligga för arbetsgivare enligt lönebestämmelserna i det mellan HAO Handelsarbetsgivarna och Handelsanställdas förbund gällande detaljhandelsavtalet att till den lokala fackliga organisationen lämna ut uppgifter om oorganiserade arbetstagares löner.
1995-05-31 · citeras av 3 - AD 1995 nr 74
En arbetstagare påstås ha lämnat sin anställning på grund av att hon utsatts för sexuella närmanden från arbetsgivarens sida och för trakasserier för att hon avvisat dessa närmanden. Arbetsdomstolen finner att arbetstagarsidan inte styrkt sina påståenden om sexuella närmanden.
1995-06-07 - AD 1995 nr 77
En arbetsplats har en dag varit föremål för lovlig strejk och lockout. Fråga om arbetsgivaren på grund av lockouten haft rätt att göra avdrag på lönen för ett antal arbetstagare som den aktuella konfliktdagen skulle ha haft fridag.
1995-06-07 - AD 1995 nr 79
Vid revisionsförhandlingar i ett landsting överlämnade den fackliga organisationen en handling med underlag för sina yrkanden. Landstingets företrädare överlämnade på arbetstagarpartens begäran en handling med minnesanteckningar från förhandlingen och upprättade ett protokoll, vari angavs att parterna hade kommit överens. Handlingarna med underlag och minnesanteckningar samt protokollet innehåller till en viss del likalydande sifferuppgifter. Varken handlingen med minnesanteckningar eller protokollet har underskrivits. Fråga dels om överenskommelse i anledning av revisionsförhandlingarna måste ha kollektivavtals form, dels om kollektivavtal har uppkommit.
1995-06-14 · citeras av 1 - AD 1995 nr 82
Har ett landsting haft saklig grund för uppsägning av en överläkare med hänvisning till förhållanden som var att hänföra till denne personligen? Bl.a. fråga huruvida landstinget åsidosatt sin omplaceringsskyldighet enligt 7 § andra stycket anställningsskyddslagen: - "Det får därför anses vara klarlagt att det under omplaceringsdiskussionerna uppstått ett missförstånd, som vållats av att man från landstingets sida inte tillräckligt klart redovisat de möjligheter till fortsatt anställning som i och för sig hade kunnat erbjudas (A) som alternativ till uppsägningen. Vid sådant förhållande måste landstinget finna sig i att det inte kan anses ha fullgjort sin omplaceringsskyldighet. Det skall tilläggas att denna bedömning i förevarande fall inte kan påverkas av vad landstinget i målet har anfört därom, att det skulle ha varit fråga om att tillskapa en särskild tjänst för (A). Av (B:s) uppgifter har nämligen framgått att man från landstingets sida var beredd att göra detta. En sådan situation faller otvivelaktigt under bestämmelsen om en arbetsgivares omplaceringsskyldighet i 7 § andra stycket anställningsskyddslagen".
1995-06-14 · citeras av 1 - AD 1995 nr 84
Genom sitt handlande ingav en person två arbetstagare som arbetade i en restaurangrörelse föreställningen att han var arbetstagarnas nye arbetsgivare i egenskap av förvärvare av restaurangen. Han erbjöd dem emellertid inte uttryckligen fortsatt anställning. Omständigheterna var emellertid sådana att det hade ankommit på personen i fråga att förklara för arbetstagarna att de inte anställdes av honom för arbete fortsättningsvis i restaurangen. Genom att något sådant besked inte lämnades uppkom ett anställningsförhållande mellan honom och arbetstagarna. Arbetsdomstolen tillade att ställningstagandet inte påverkades av att personen vid tidpunkten för anställningsförhållandets uppkomst inte hade förvärvat restaurangen och ej heller senare kom att göra detta.
1995-06-21 - AD 1995 nr 86
Fråga om tolkning av överenskommelse mellan en arbetsgivare och en arbetstagare. - Vidare fråga om skäligheten av yrkad ersättning för rättegångskostnader.
1995-06-21 · citeras av 1 - AD 1995 nr 88
I verkstadsavtalet finns bestämmelser om rätt till sjuklön. Enligt dessa skall en arbetare som är frånvarande på grund av sjukdom styrka sjukdomen med läkarintyg, vilket utvisar att arbetsoförmåga föreligger samt sjukperiodens längd för att arbetaren skall ha rätt till sjuklön. Arbetsgivaren kan, också enligt avtalet, anvisa särskild läkare att utfärda sådant läkarintyg.
1995-06-21 - AD 1995 nr 89
En kassörska i en Pressbyråbutik har avskedats på grund av vad som förekommit i samband med en kontroll utförd av bolagets säkerhetschef. Arbetsdomstolen finner att det inte förelegat tillräckliga skäl för avskedande men att arbetsgivaren haft saklig grund för att säga upp kassörskan.
1995-06-21 · citeras av 1 - AD 1995 nr 90
Innebörden av att ett avskedande ogiltigförklaras är att anställningen består på samma villkor som tidigare. Anställningen skall alltså fortgå som om avskedandet aldrig hade skett. I enlighet härmed har arbetsdomstolen vid prövning av en invändning om preskription funnit att ersättning som en avskedad arbetstagare har fordrat för tid efter avskedandet men före ogiltigförklaringen skall betraktas som lön och inte som ekonomiskt skadestånd.
1995-06-21 · citeras av 1 - AD 1995 nr 95
Riksavtalet avseende frisörbranschen (frisöravtalet) innehåller utbildningsregler. Enligt dessa gäller bl.a. att en av frisöravtalet bunden frisörföretagare, som tar emot en elev i den 3-åriga gymnasiala frisörutbildningen för det tredje utbildningsårets företagspraktik, är skyldig att anställa eleven och att till denne utge den lön m.m. som frisöravtalet föreskriver för s.k. 3-årselever. - De nu nämnda reglerna har befunnits tillämpliga även i fall då den 3-åriga gymnasiala frisörutbildningen ägt rum vid ett vuxengymnasium, hos vilket en länsarbetsnämnd med stöd av förordningen (1987:406) om arbetsmarknadsutbildning upphandlat utbildningen som en s.k. uppdragsutbildning. Frisörföretagare som tagit emot elever i den ifrågavarande utbildningen för det tredje årets företagspraktik utan att utge lön m.m. till eleverna har befunnits skyldiga till brott mot frisöravtalet och har på grund därav ålagts att utge skadestånd såväl till eleverna som till den arbetstagarorganisation som är part i frisöravtalet. - Med hänsyn till omständigheterna har frisörföretagarna dock inte ålagts att utge allmänt skadestånd till eleverna, varjämte det allmänna skadestånd som de förpliktats att utge till arbetstagarorganisationen har bestämts till ett relativt lågt belopp.
1995-07-05 - AD 1995 nr 96
Yrkande om interimistiskt förordnande. Ett företag innehade entreprenader för linjetrafik inom tre skilda områden. Efter förnyad upphandling gick företaget emellertid miste om entreprenaderna, som övertogs av andra entreprenörer. Företaget sade med anledning härav upp ett antal anställda på grund av arbetsbrist. Arbetstagarsidan har anfört att skiftet i de tre fallen av entreprenör utgör en sådan övergång av verksamhet som avses med de nya bestämmelserna om arbetstagares ställning vid övergång av företag, verksamheter och delar av verksamheter som gäller fr.o.m. den 1 januari 1995 och att företaget därför haft att iaktta bestämmelsen i 7 § tredje stycket anställningsskyddslagen om förbud mot uppsägning vid övergång av verksamhet. - Arbetsdomstolen finner att det inte har ägt rum någon övergång av verksamhet i de tre aktuella fallen i den mening som avses i 6 b § anställningsskyddslagen. Något hinder har därför inte förelegat för företaget att säga upp anställda på grund av arbetsbrist som följd av att de tre entreprenaderna förlorades.
1995-07-26 - AD 1995 nr 97
Prövning av yrkande om interimistiskt förordnande. Ett företag handhade driften och bemanningen av bostadsplattformar enligt ett managementavtal. Som följd av att plattformarna överläts till annat företag upphörde avtalet att gälla. Arbetsbrist uppstod hos företaget och anställda sades upp. Uppsägningarna ägde rum innan de nya bestämmelserna i anställningsskyddslagen om arbetstagares ställning vid övergång av verksamhet hade trätt i kraft. Rörande en av plattformarna skedde emellertid förändringen beträffande driften och bemanningen efter ikraftträdandet. Den uppkomna situationen har givit arbetsdomstolen anledning att gå in på frågan om verkan enligt de nya bestämmelserna av tidigare arbetsgivares uppsägning mot arbetsgivare till vilken verksamhet gått över. Domstolen finner att uppsägningen inte har någon rättsverkan mot denne.
1995-08-11 · citeras av 1 - AD 1995 nr 100
Fråga om en verksamhet övergått från en arbetsgivare till en annan så att arbetstagare ägt rätt att vid beräkning av anställningstid hos den senare tillgodoräkna sig tiden hos den förre.
1995-08-23 - AD 1995 nr 101
En kommun underrättar en anställd som arbetat som barnomsorgschef om att denne fortsättningsvis i stället skall fullgöra arbetsuppgifter i befattning som verksamhetschef för familjehems-, kontaktfamiljs- och feriebarnsverksamhet. Fråga om kommunen därigenom skilt arbetstagaren från dennes anställning och - när denna fråga besvarats nekande - om det förelegat vägande skäl för förflyttningen av arbetstagaren.
1995-08-23 · citeras av 3 - AD 1995 nr 102
Vid en MBL-förhandling om bl.a. neddragning av tjänster vid ett sjukhus accepterade arbetsgivaren ett förslag från Svenska Hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund (SHSTF) om att sköterskebemanningen nattetid på sjukhusets akutmottagning skulle bestå enbart av sjuksköterskor, vilket innebar att några undersköterskor inte längre skulle arbeta där under natten. Fråga om det enligt § 6 mom. 1 andra stycket AB 89 förelegat vägande skäl för den stadigvarande förflyttning av ett antal undersköterskor som följde härefter.
1995-08-23 - AD 1995 nr 104
Fråga om avskedande enligt 11 kap. 1 § lagen (1976:600) om offentlig anställning av en polisman som utom tjänsten gjort sig skyldig till grovt rattfylleri. Betydelsen av polismannens alkoholberoende och av rehabiliteringsinsatser.
1995-08-23 · citeras av 1 - AD 1995 nr 106
Mellan Scanair och de svenska, danska och norska pilotföreningarna har träffats en överenskommelse om inhyrning av externa flygbolag. Tvist huruvida Scanair i visst fall har åsidosatt vad som överenskommits om förhandlingsskyldighet före inhyrning.
1995-08-30 - AD 1995 nr 107
Fråga huruvida en arbetsgivares uppsägning av en arbetstagare stått i strid med turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen. Tillräckliga kvalifikationer för viss chefsbefattning?
1995-08-30 - AD 1995 nr 108
I ett företag har inför uppsägningar av anställda på grund av arbetsbrist upprättats en turordningslista. Listan har överlämnats till fackklubbens ordförande för granskning. Denne har därefter i brev lämnat ett för arbetsgivaren positivt besked om granskningen. Arbetsdomstolen finner att ett kollektivavtal därmed har kommit till stånd mellan arbetsgivaren och fackklubben. - Fråga huruvida lokalt träffade kollektivavtal rörande företrädesrätt till återanställning varit förenliga med det mellan SAF och PTK gällande trygghetsavtalet (numera ersatt av omställningsavtalet den 1 september 1994). - Arbetsdomstolen har ansett att inför förestående uppsägningar träffade kollektivavtal om avvikelse från anställningsskyddslagens regler om företrädesrätt till återanställning utgjort en sådan urholkning av arbetstagares rättigheter som måste anses stridande mot lagens grunder och därmed ogiltiga. I domen görs uttalanden rörande föreliggande begränsning i möjligheterna att göra avsteg från semidispositiva lagbestämmelser i eljest tvingande arbetsrättslig lagstiftning.
1995-09-06 · citeras av 4 - AD 1995 nr 112
I kollektivavtal rörande lön och allmänna anställningsvillkor m.m. på det kommunala området (ÖLA) ingår Allmänna Bestämmelser (AB). Enligt dessa bestämmelser utges kompensation för övertidsarbete i form av ledighet eller kontant ersättning. Har arbetsgivaren eller den enskilda arbetstagaren rätt att välja kompensationsform? - I domen berörs frågan om en valrätt för arbetsgivaren kan grundas på arbetsledningsrätten.
1995-09-20 - AD 1995 nr 113
Sedan en arbetstagare avskedats inleds förhandlingar mellan denne och arbetsgivaren. Under dessa berörs inte frågan om preskription. Så snart den preskriptionstid som följer av 41 § anställningsskyddslagen löpt ut avbröt arbetsgivaren förhandlingarna och avvisade arbetstagarens krav. Arbetsdomstolen har ansett att arbetsgivaren i detta fall får anses ha medgett arbetstagaren en förlängning av preskriptionstiden samt att arbetstagaren, som väckt talan vid domstol inom en månad från det att förhandlingarna avslutades, inte på grund av preskription förlorat sin talan. Arbetsdomstolen har också gjort uttalanden av innebörd att tingsrätten bort pröva preskriptionsfrågan i mellandom.
1995-09-20 · citeras av 2 - AD 1995 nr 116
Fråga om skyldighet för Stockholms stad att enligt regler om förslagsersättning till två arbetstagare hos staden utge ersättning för ett av dem till staden avgivet förslag. - 1) Var staden gentemot arbetstagarna bunden av regler om rätt till ersättning för förslag? - 2) Uppfyllde förslaget kriterierna för rätt till ersättning enligt tillämpliga regler?
1995-09-27 - AD 1995 nr 118
Fråga huruvida arbetstagare som har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist haft tillräckliga kvalifikationer för befattning som projektadministratör på annonsbyrå.
1995-10-04 - AD 1995 nr 120
Fråga huruvida arbetsdomstolen är behörig att pröva en tvist av internationell karaktär. - Talan har väckts mot ett i Danmark registrerat aktiebolag med yrkande om skadestånd till vissa arbetstagare under påstående att bolaget inte har iakttagit deras på bestämmelser i anställningsskyddslagen grundade företrädesrätt till återanställning. Bolaget har invänt att bolaget har hemvist i Danmark och att svensk domstol därför saknar domsrätt i tvisten. - Arbetsdomstolen finner att domsrätt för svensk domstol föreligger. För att komma till denna slutsats har domstolen beaktat vissa bestämmelser i Luganokonventionen, vilken inte är direkt tillämplig i tvisten.
1995-10-04 · citeras av 2 - AD 1995 nr 121
En arbetsgivare - bryggeriföretag - har ansetts ha haft laga skäl för avskedande av en utkörare som befinns övertygad om att olovligen ha tillgripit fyra kartonger starköl ur arbetsgivarens lager.
1995-10-04 · citeras av 6 - AD 1995 nr 122
En kapten vid Försvarsmakten har sagts upp och avstängts från sin anställning som officer. Bakom Försvarsmaktens beslut låg omständigheter hänförliga till kaptenens medlemskap i en motorcykelklubb och denna klubbs ansökan om medlemskap i motorcykelorganisationen Hell´s Angels. - På grundval av den utredning som arbetsdomstolen fått tillgång till i målet kommer arbetsdomstolen fram till att Försvarsmakten inte haft vare sig saklig grund för uppsägningen eller rätt att avstänga kaptenen. I målet är även fråga om Försvarsmakten fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen och om vissa ordningsföreskrifter följts.
1995-10-05 · citeras av 9 - AD 1995 nr 127
Kammarrätten i Jönköping fattade beslut om att på grund av medelsbrist säga upp samtliga assessorer där. Kammarrätten grundade sitt beslut på att alla assessorer tillhörde en turordningskrets. Beslutet innebar att kammarrätten inte avsåg att samtidigt säga upp några jurister inom den s.k. utbildningskretsen, till vilken man räknade fiskalsaspiranter, fiskaler och adjungerade ledamöter. Innan beslutet om uppsägning har verkställts väcker JUSEK talan hos arbetsdomstolen och yrkar att domstolen skall fastställa att turordningskretsen skall omfatta inte bara kammarrättens assessorer utan även dess adjungerade ledamöter och fiskaler som påbörjat eller avslutat tjänstgöring i länsrätt. Vidare yrkar JUSEK interimistiskt förordnande enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken att kammarrättens beslut om uppsägning av assessorerna tills vidare inte skall få verkställas. - Arbetsdomstolen kommer i sitt beslut fram till att det inte finns något rättsligt stöd för att ta upp yrkandet om interimistiskt förordnande till prövning. Domstolen finner vidare på grundval av de uppgifter som föreligger i målet att det inte kan anses vara av avsevärd betydelse för JUSEK att få sin fastställelsetalan upptagen till prövning. JUSEK:s talan avvisas därför i sin helhet.
1995-10-11 · citeras av 1 - AD 1995 nr 130
Ett kollektivavtals - vägavtalet - bestämmelser om reskostnadsersättning innehåller en regel om att rätt till sådan ersättning inte föreligger vid arbetstagares dagliga resor från bostaden till fast tjänsteställe. Vid ett företag har emellertid i stor omfattning med avvikelse från kollektivavtalsregeln träffats överenskommelser mellan arbetsgivaren och enskilda arbetstagare om reskostnadsersättning. Arbetsgivaren upphörde vid en senare tidpunkt med att utge ersättning under hänvisning till kollektivavtalsregeln. Den huvudsakliga tvistefrågan i målet gäller om överenskommelserna varit ogiltiga i enlighet med 27 § medbestämmandelagen såsom en otillåten avvikelse från kollektivavtalet. - Vägavtalets bestämmelser om reseersättning och traktamente är likalydande med motsvarande bestämmelser i byggnadsavtalet. Dessa senare bestämmelser har normerande verkan. Vilken betydelse har detta förhållande för tolkningen av vägavtalet? I målet berörs också frågan om betydelsen av lokal praxis.
1995-10-20 - AD 1995 nr 131
En arbetstagare yrkade i en ansökan om stämning vid tingsrätten ogiltigförklaring av avskedande/uppsägning alternativt att rätten skulle förordna att han återinsattes på sin gamla arbetsplats. Samma dag som sammanträde för muntlig förberedelse hölls i målet sade arbetsgivaren upp arbetstagaren. Arbetstagaren återkallade då sin tidigare väckta talan, varefter tingsrätten avskrev målet från vidare handläggning och förordnade att vardera parten skulle bära sin rättegångskostnad. - I arbetsdomstolen yrkar arbetsgivaren ersättning för sina rättegångskostnader vid tingsrätten. Arbetsdomstolen uttalar i sitt beslut att bestämmelserna i 5 kap. 2 § första stycket lagen om rättegången i arbetstvister om kvittning av rättegångskostnader inte kan tillämpas i andra fall än då domstolen företagit målet till avgörande i sak. Arbetsdomstolen förpliktar arbetstagaren enligt 18 kap. 5 § rättegångsbalken att utge ersättning för arbetsgivarens rättegångskostnader i tingsrätten.
1995-10-06 · citeras av 7 - AD 1995 nr 132
Fråga om en person som genom beslut av länsarbetsnämnd anvisats en ungdomspraktikplats hos en arbetsgivare kan betraktas som arbetstagare hos denne.
1995-10-25 · citeras av 1 - AD 1995 nr 133
Fråga om en avdelningsföreståndare som arbetat vid en vårdcentral avstängts från arbetet i strid mot kollektivavtal och senare avskedats utan laga grund eller i vart fall förflyttats i strid mot avtalet genom att omplaceras till en tjänst som sjuksköterska.
1995-10-25 · citeras av 2 - AD 1995 nr 134
I mål vid arbetsdomstolen angående ogiltigförklaring av avskedande m.m. är tvistigt huruvida övergång av verksamhet i den mening som avses i 6 b § anställningsskyddslagen har ägt rum. Part har yrkat att till ledning för tvistens prövning förhandsavgörande från EG-domstolen skall inhämtas i vissa närmare angivna frågor rörande tolkningen av det s.k. överlåtelsedirektivet. - Arbetsdomstolen finner att fråga visserligen uppkommer i målen om att tolka överlåtelsedirektivet. Enligt domstolens mening ger dock tidigare domar från EG-domstolen tillräcklig vägledning för bedömningen av de EG-rättsliga tolkningsfrågor som måste lösas för att målen skall kunna avgöras. Yrkandet om inhämtande av förhandsavgörande avslås.
1995-10-25 - AD 1995 nr 135
I ett avtal om anställning i en tjänst som innefattar telefonförsäljning till privatpersoner har tagits in en skiljeklausul. Fråga om klausulen utgör ett rättegångshinder.
1995-10-27 · citeras av 2 - AD 1995 nr 137
Fråga om en arbetsgivare haft grund för att avskeda en kypare som påstås ha stulit en flaska eau de toilette i tax-free butiken ombord på det fartyg där denne var anställd.
1995-11-15 - AD 1995 nr 138
Fråga om en arbetsgivare genom att dröja med betalning av ersättning till en facklig förtroendeman brutit mot förtroendemannalagen eller kollektivavtal.
1995-11-15 - AD 1995 nr 140
Fråga om en arbetsgivare haft saklig grund för att säga upp en arbetstagare som varit hemma från arbetet utan att iaktta sin skyldighet att anmäla sjukfrånvaro och att förete s.k. förstadagsintyg för arbetsgivaren.
1995-11-29 - AD 1995 nr 146
Fråga om saklig grund förelegat för uppsägning av försäljare av flygbiljetter. Även fråga huruvida arbetsgivarens i sammanhanget vidtagna indragning av arbetstagarens personalbiljettförmån utgjort en mot 62 § medbestämmandelagen stridande disciplinpåföljd.
1995-12-06 · citeras av 1 - AD 1995 nr 147
Fråga huruvida arbetaravtal eller tjänstemannaavtal är tillämpliga på det arbete som sedan den 1 oktober 1993 utförs av ett antal arbetstagare inom s.k. hem för vård och boende, vilka drivs av Landstinget i Älvsborg. Tvisten gäller närmare bestämt frågan om arbetet är att anse som sådant arbete som utförs av "vårdare i behandlingsarbete" och som hör till Svenska Kommunalarbetareförbundets avtalsområde eller om arbetet är sådant som utförs av "behandlingsassistenter" enligt Svenska Kommunaltjänstemannaförbundets avtal.
1995-12-06 - AD 1995 nr 148
En arbetstagare avskedades i februari 1994 från sin anställning hos den statliga myndigheten Postverket. Den 1 mars samma år genomfördes en bolagering avseende Postverkets verksamhet. Den del av verksamheten inom vilken arbetstagaren hade varit sysselsatt fördes till Posten Distribution AB. Senare samma månad väckte arbetstagaren talan mot detta bolag med yrkande om ogiltigförklaring av avskedandet. Fråga om talan väckts mot rätt part. - Arbetsdomstolen har funnit att Posten Distribution AB inte vid tidpunkten för bolagiseringen hade övertagit Postverkets rättigheter och skyldigheter på grund av arbetstagarens anställningsavtal med Postverket. I domen behandlas frågan om arbetstagarens anställning har övergått till det nämnda bolaget med tillämpning av rättsregler som blivit gällande som följd av Sveriges anslutning till EES-avtalet.
1995-12-13 · citeras av 3 - AD 1995 nr 149
Fråga om en uppsägning varit sakligt grundad. Vid bedömningen härav har den avgörande frågeställningen varit huruvida uppsägningen, som arbetsgivaren påstått, berott på arbetsbrist eller om den , som arbetstagarsidan gjort gällande, berott på förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen.
1995-12-13 · citeras av 2 - AD 1995 nr 152
En arbetstagare har blivit uppsagd från sin anställning under åberopande av arbetsbrist. Skedde uppsägningen i själva verket av personliga skäl? Hade arbetsgivaren fullgjort sin omplaceringsskyldighet?
1995-12-13 · citeras av 1 - AD 1995 nr 153
Kommun har funnits berättigad att avskeda två vårdare vid ett kommunalt vårdhem för bl.a. utvecklingsstörda omsorgstagare. Avskedandena grundades på att de båda vårdarna, i samband med att de tillsammans med två av omsorgstagarna vid vårdhemmet besökte en fritidsstuga, hade för pengar som tillhörde de båda omsorgstagarna inköpt 10 burkar starköl och tre flaskor lättvin, medfört dessa drycker till stugan och under vistelsen där själva förtärt en del av dryckerna.
1995-12-13 - AD 1995 nr 154
En tingsrätt beslutade att inte pröva arbetstagares lönefordran utan samtidig prövning av arbetsgivarens kvittningsinvändning och ett av arbetsgivaren väckt genkäromål ävensom att sammanlägga målet med andra tvistemål. Beslutet överklagades av arbetstagaren med stöd av 49 kap. 7 § rättegångsbalken. Arbetsdomstolen finner att prövningen av arbetstagarens lönefordran oskäligt uppehålles, om kvittningsinvändningen, genkäromålet och andra tvistemål skall prövas samtidigt. Domstolen förordnar om att kvittningsinvändningen skall avvisas, att prövningen av genkäromålet skall anstå till dess lönefordringen prövats och att målet om lönefordringen skall särskiljas från övriga tvistemål.
1995-12-01 · citeras av 1 - AD 1995 nr 156
Fråga om det i ett visst fall har skett en övergång av en verksamhet eller del därav.
1995-12-20 · citeras av 1 - AD 1995 nr 157
Enligt 4 § i 1974 års allmänna pensionsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän är den som avses i avtalet skyldig att underkasta sig de ändrade bestämmelser som kan komma att gälla genom avtal om ändring i pensionsavtalet eller genom nytt avtal. Arbetsgivarverket och de statsanställdas huvudorganisationer träffade den 25 maj 1993 med stöd av nämnda paragraf ett kollektivavtal om viss sänkning av pensionernas nivå. Genom riksdagsbeslut hade pensionsutbetalningarna enligt den allmänna pensioneringen reducerats i samma utsträckning. - Tvist huruvida 1993 års avtal kan göras gällande mot en pensionstagare som vid avtalets tillkomst börjat uppbära pensionsförmåner enligt pensionsavtalet. Arbetsdomstolen finner att 4 § i pensionsavtalet inte innehåller något bemyndigande för kollektivavtalsparterna som ger behörighet att träffa ett sådant avtal som 1993 års avtal. Vidare anför domstolen att den statliga pensionsrätten är att uppfatta som en form av uppskjuten lön och pensionsförmånerna därmed som hänförliga till området för pensionstagarens "enskilda rätt", varför ett förfogande över förmånerna kräver ett särskilt bemyndigande. Domstolen anser vidare att den statliga pensionsrätten inte kan betraktas som villkorad och pensionsförmånernas storlek beroende av om avtalsparterna sänker nivån på utgående förmåner. Domstolens slutsats är att 1993 års avtal inte kunnat åberopas mot pensionstagaren.
1995-12-20 - AD 1995 nr 158
En kvinnlig förvaltningsekonom vid en kommuns stadsbyggnadsförvaltning har lägre lön än en manlig förvaltningsekonom vid samma kommuns socialförvaltning. Fråga huruvida lönediskriminering enligt 18 § jämställdhetslagen skall anses föreligga. Arbetsdomstolen finner att de bägge ekonomerna utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Det föreligger alltså enligt paragrafens första stycke en presumtion för otillåten könsdiskriminering. Vid prövning enligt andra stycket i samma paragraf finner domstolen vidare att kommunen inte har visat att löneskillnaden mellan de bägge ekonomerna till någon del beror på skillnader i deras sakliga förutsättningar för arbetet eller på någon annan saklig grund, som varken direkt eller indirekt har samband med könstillhörighet. Domstolens slutsats blir att otillåten könsdiskriminering skall anses föreligga. Kommunen förpliktas att betala allmänt och ekonomiskt skadestånd till den kvinnliga förvaltningsekonomen.
1995-12-20 · citeras av 1 - AD 1995 nr 163
Ett företag A bedrev för viss tidsperiod enligt entreprenadavtal med Länstrafiken i Malmöhus län linjetrafik med buss inom två skilda områden. Vid upphandling avseende senare tid förlorade företaget A entreprenaderna till företagen B och C. Tvist huruvida entreprenörsskiftet från företaget A till företagen B och C är att anse som en övergång av verksamhet i den mening som avses i 6 b § anställningsskyddslagen och det inom EU gällande överlåtelsedirektivet. Arbetsdomstolen konstaterar att varken företaget B eller företaget C har övertagit vare sig arbetskraft, administration, fordon, fastigheter eller andra materiella tillgångar från företaget A. Dessa förhållanden talar enligt domstolens mening med avsevärd styrka för att "verksamheten" inte bevarat sin identitet vid entreprenörsskiftet. Domstolen finner sammantaget att någon övergång av verksamhet i överlåtelsedirektivets mening inte har ägt rum och därmed inte heller i anställningsskyddslagens mening.
1995-12-20 · citeras av 3