105 avgöranden.
- AD 1993 nr 2
Tolkning i en tvist om ferielön av bestämmelser om övergången vid årsskiftet 1990/91 från statlig reglering av anställningsvillkoren för ungdomsskolans lärarpersonal till kommunal reglering.
1993-01-15 - AD 1993 nr 3
Fråga om arbetstagare gjort sig skyldiga till olovlig stridsåtgärd genom nedsättning av arbetstakten, s.k. maskning. Även fråga om en lokal arbetstagarorganisation medverkat till stridsåtgärd och underlåtit att verka för dess upphörande.
1993-01-20 · citeras av 1 - AD 1993 nr 8
En arbetsgivare befinns ha gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning genom att ogrundat hota arbetstagare, som följt sin fackliga organisations beslut om blockad av visst arbete, med disciplinåtgärder och ev. uppsägning samt genom att i samband därmed upprätta rapporter som varit ägnade att understryka allvaret i hoten om påföljder för ett respekterande av blockaden. -
1993-01-22 · citeras av 2 - AD 1993 nr 9
Mellan en arbetsgivare och en anställd träffades överenskommelse om att den senares anställning skulle upphöra med utgången av påföljande dag och att arbetsgivaren skulle betala lön till och med samma dag samt dessutom utge ett vederlag om 150 000 kr. I överenskommelsen angavs ytterligare att den anställde i och med överenskommelsen inte hade några ytterligare ekonomiska eller andra krav gentemot bolaget. I tvist om rätt till innestående semesterersättning finner arbetsdomstolen att överenskommelsen inte innebar att den anställde avstod från semesterersättningen.
1993-01-27 - AD 1993 nr 12
Fråga om ett rederi haft rätt att avskeda två befälhavare och två överstyrmän som påstås ha planerat och vidtagit förberedelser för etablerandet av en med rederiet konkurrerande verksamhet.
1993-02-03 · citeras av 6 - AD 1993 nr 14
Fråga om förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen rörande dels förberedande av ett sammanförande av företagets verksamhet med ett konkurrentföretags verksamhet, dels överlåtelse av maskiner och inventarier m.m., dels nedläggning av verksamheten och dels underhandsackord.
1993-02-03 - AD 1993 nr 15
En arbetstagarorganisation har lämnat varsel om stridsåtgärd till en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal. Interimistisk prövning av stridsåtgärdens tillåtlighet.
1993-02-04 · citeras av 2 - AD 1993 nr 18
Fråga huruvida det funnits grund för att avskeda eller säga upp en frisör som för egen del utfört klippningar på sin fritid. I målet åberopar arbetsgivarsidan bl.a. bestämmelserna i § 12 e) i riksavtalet mellan Sveriges Frisörföretagare och Handelsanställdas förbund, i vilket sägs att anställd inte äger rätt att under semester eller annan fritid utföra arbete inom yrket. Även fråga om frisörens arbetsgivare före avskedandet fullgjort sin skyldighet att överlägga med den lokala arbetstagarorganisationen.
1993-02-10 · citeras av 7 - AD 1993 nr 19
En barnmorska förordnades som avdelningsföreståndare och basenhetschef vid en mödravårdscentral. Sedan hälso- och sjukvårdslagen ändrats så att det vid en enhet för diagnostik eller vård och behandlingskall finnas en särskild läkare som svarar för den samlade ledningen av verksamheten när detta behövs med hänsyn till patientsäkerheten upphävde landstinget beslutet att barnmorskan skulle vara basenhetschef. Fråga om åtgärden var att bedöma som ett avskedande samt om den stred mot tillämpligt kollektivavtal eller god sed på arbetsmarknaden.
1993-02-10 - AD 1993 nr 22
Fackförening har påkallat förhandling hos lokal polismyndighet. Förhandling har också ägt rum. Polismyndigheten saknade emellertid behörighet att företräda staten vid förhandlingen. Arbetsdomstolen konstaterade att omständigheterna var sådana att fackföreningen inte borde lastas för att någon tvisteförhandling i formellt riktig ordning ej kom till stånd. Hinder ansågs inte föreligga att ta upp tvisten till prövning.
1993-02-17 · citeras av 2 - AD 1993 nr 24
Fråga om arbetsgivares primära förhandlingsskyldighet enligt 11 § första stycket första meningen medbestämmandelagen. - En arbetsgivare är sedan år 1982 medlem i en arbetsgivarorganisation och därmed bunden av kollektivavtal avseende löner och andra anställningsvillkor i förhållande till arbetstagarorganisationen A.A.rbetsgivaren är vidare bunden av ett år 1989 av arbetsgivaren ingånget kollektivavtal med arbetstagarorganisationen B avseende löner och andra anställningsvillkor. Oavsett huruvida de båda kollektivavtalen är s.k. konkurrerande kollektivavtal med företräde vid avtalstillämpningen för avtalet med organisationen A har arbetsgivaren funnits förhandlingsskyldig enligt 11 § medbestämmandelagen (även) i förhållande till organisationen B, som när förhandlingsskyldigheten aktualiserades hade en medlem anställd hos arbetsgivaren.
1993-02-17 · citeras av 3 - AD 1993 nr 28
Det franskregistrerade motorfartyget Estoril har utsatts för stridsåtgärder
1993-02-19 · citeras av 1 - AD 1993 nr 30
En kvinnlig arbetstagare har sagt upp sin anställning vid ett bolag som är bundet av verkstadsavtalet. Innan uppsägningstiden ännu gått ut frånträdde hon anställningen. Från arbetstagarsidan görs gällande i första hand att uppsägningen är att jämställa med en uppsägning gjord av bolaget och i andra hand att kvinnan haft rätt att häva anställningsavtalet. I målet yrkas skadestånd för brott mot anställningsskyddslagen eller dess grunder och mot verkstadsavtalet. - Fråga är i målet dels om kvinnans åtgärder varit orsakade av att kvinnan utsatts för sexuella trakasserier på arbetsplatsen och dels om vilka åtgärder bolaget vidtagit sedan bolaget fått uppgift om de påstådda trakasserierna. Arbetsdomstolen gör i domen principiella uttalanden om arbetsgivares utredningsskyldighet i sistnämnda hänseende.
1993-02-24 · citeras av 4 - AD 1993 nr 31
Ett företag som utför taktäckningsarbeten inställde arbetet under ett antal dagar som följd av otjänlig väderlek. Företaget lämnade besked till arbetstagarna att de skulle kvarstanna på arbetsplatsen för att återuppta arbetet, om vädret senare under dagen skulle tillåta detta. Betalning utgavs i form av väntetidsersättning. Fråga huruvida företaget hade varit skyldigt enligt byggnadsavtalet att i stället permittera arbetstagarna och utge permitteringslön.
1993-02-24 - AD 1993 nr 34
Fråga huruvida en omplacering av en arbetstagare haft så ingripande verkningar för arbetstagaren och företagits av sådan anledning att det krävts godtagbara skäl foromplaceringen (jfr AD 1978 nr 89). Har godtagbara skäl förelegat?
1993-02-24 · citeras av 1 - AD 1993 nr 35
Mellan Elektriska Arbetsgivareföreningen (EA) och Svenska Elektrikerförbundet (SEF) har sedan länge för tid efter annan slutits kollektivavtal avseende elektriska installationsarbeten, det s.k. installationsavtalet med därtill hörande bilagor. Det nu gällande installationsavtalet, med giltighetstid Fr.o.m. den 1 januari 1991 t.o.m. den 31 mars 1993, slöts den 14 mars 1991. Installationsavtalet tillfördes då - som en nyhet för avtalsområdet - ett Avtal om permittering och permitteringslön (permitteringsavtalet) som utgör Bilaga 7 till installationsavtalet. Samtidigt ändrades installationsavtalets bestämmelser om lön s.k. väntetid (väntetidsersättning) så, att väntetidsersättning numera enligt huvudregeln i avtalets 7 kap. 7 § kan betalas för högst 16 timmar per arbetstagare under en och samma avlöningsperiod (fyra kalenderveckor). Det förekommer att en arbetstagare, för vilken den nyss nämnda 16-timmarsgränsen för väntetidsersättning passerats under en avlöningsperiod, därefter drabbas av ytterligare tid av sysslolöshet under samma avlöningsperiod. Fråga huruvida arbetstagaren därvid, ifall då sådan ytterligare tid av sysslolöshet avser endast del av en arbetsdag, är enligt installationsavtalet och permitteringsavtalet berättigad till den lön som enligt permitteringsavtalet gäller för permittering.
1993-02-24 · citeras av 1 - AD 1993 nr 39
En av ett landsting anställd hantverkare har genom ett beslut fråntagits viss beredskapstjänstgöring, som han haft vid sidan av sitt arbete på ordinarie arbetstid. Fråga om detta inneburit en stadigvarande förflyttning eller en avstängning i strid mot bestämmelser i det tillämpliga kollektivavtalet, AB 89. Fråga också om åtgärden vidtagits i bestraffningssyfte samt om arbetsgivaren förfarit otillbörligt och i strid mot god sed på arbetsmarknaden och därigenom brutit mot de principer på vilka kollektivavtalet vilar och mot 7 § anställningsskyddslagen och grunderna för detta lagrum.
1993-03-03 · citeras av 1 - AD 1993 nr 40
I ett avtal som slutits i anledning av att en anställd direktör slutat sin anställning har intagits en konkurrensklausul. Fråga om arbetstagaren brutit mot konkurrensklausulen, om arbetstagarens åtagande sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt enligt 38 § avtalslagen och om det finns skäl att med stöd av 36 § avtalslagen jämka klausulen.
1993-03-03 · citeras av 2 - AD 1993 nr 41
En arbetstagare har blivit uppsagd från sin anställning. Tvist har uppstått om uppsägningen. En uppgörelse träffas, som innebär att arbetstagaren förlikningsvis erhåller ett avgångsvederlag. Arbetstagaren begår härefter en mot arbetsgivaren riktad förfalskningsåtgärd. Arbetsdomstolen finner att det inträffade inte har givit arbetsgivaren rätt att häva förlikningsavtalet.
1993-03-03 - AD 1993 nr 42
Fråga huruvida ett bolag som driver elinstallationsverksamhet haft saklig grund för att säga upp två montörer som på grund av förslitningsskador respektive kärlförträngningar i fingrarna (s.k. vita fingrar) inte kunde utföra vissa vanligt förekommande arbetsmoment. Från arbetstagarpartens sida åberopas bl.a. de skyldigheter en arbetsgivare har för arbetsanpassning och rehabilitering.
1993-03-03 · citeras av 10 - AD 1993 nr 43
En arbetstagares uppsägning av sitt anställningsavtal har med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet med tillämpning av 36 § avtalslagen funnits böra lämnas utan avseende och inte kunna av arbetsgivaren göras gällande mot arbetstagaren. I målet även frågor huruvida uppsägningen varit ogiltig enligt lagen (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under inflytande av rubbad själsverksamhet eller enligt30 § eller 33 § jämförd med 39 § avtalslagen.
1993-03-03 · citeras av 2 - AD 1993 nr 47
Arbetsdomstolen finner att ersättning för tillfälligtvis beordrat övertidsarbete inte skall inräknas i underlaget vid beräkning av sjuklön enligt 6 § första stycket sjuklönelagen.
1993-03-10 · citeras av 1 - AD 1993 nr 49
Fråga huruvida en statlig arbetsgivare- Statens Invandrarverk- i strid med 2 och 3 §§ 1979 års jämställdhetslag gjort sig skyldig till könsdiskriminering vid tillsättning av tjänst som biträdande förläggningschef vid en flyktingförläggning.
1993-03-12 - AD 1993 nr 52
Arbetsdomstolen finner att förmånen på en arbetsplats av fri lunch, som utgår även under tid då arbetstagaren är sjuk, inte skall inräknas i underlaget vid beräkning av sjuklön enligt 6 § första stycket sjuklönelagen.
1993-03-24 - AD 1993 nr 53
En polisman har dömts till villkorlig dom och böter för bokföringsbrott. Arbetsdomstolen har ansett att polismannen inte får avskedas.
1993-03-24 - AD 1993 nr 54
Fråga om tolkningen av ett lokalt kollektivavtal om nytt lönesystem vid Telub Aktiebolag.
1993-03-24 - AD 1993 nr 55
I kollektivavtal mellan Sveriges Skogsindustriförbund och Svenska Pappersindustriarbetareförbundet finns bl.a. en regel som innebär att lokala ackordsöverenskommelser kan sägas upp under vissa förutsättningar. Fråga om en arbetsgivare i ett visst fall haft rätt att säga upp en sådan överenskommelse. Fråga också om arbetsgivaren brutit mot kollektivavtal genom att inte utlämna arbete på ackord.
1993-03-24 - AD 1993 nr 56
Fråga huruvida ett aktiebolag haft grund för att avskeda sin verkställande direktör med hänsyn till verksamhet som denne bedrivit vid sidan av sin anställning hos bolaget.
1993-03-24 - AD 1993 nr 57
Fråga i mål om uppsägning huruvida en hos ett aktiebolag anställd arbetstagares fader intagit en sådan ställning i bolaget att han är att betrakta som arbetsgivare vid tillämpning av familjemedlemsundantaget i 1 § andra stycket 2 anställningsskyddslagen.
1993-03-31 · citeras av 2 - AD 1993 nr 61
I anställningsavtal har funnits regler om rätt för den anställde att disponera en av arbetsgivarens bilar på sin fritid. Arbetsgivaren har önskat avveckla bilförmånen. För att åstadkomma detta erbjöd arbetsgivaren ett engångsbelopp mot att den anställde avstod från bilförmånen. Några anställda accepterade erbjudandet. Anställda som avvisade erbjudandet sades upp med erbjudande om återanställning utan bilförmån. Är överenskommelserna om avveckling av bilförmånen ogiltiga enligt 27 § medbestämmandelagen såsom stridande mot kollektivavtalet? Är uppsägningarna sakligt grundade enligt 7 § första stycket anställningsskyddslagen?
1993-03-31 · citeras av 4 - AD 1993 nr 64
Rikspolisstyrelsens personalansvarsnämnd beslutade med stöd av lagen om offentlig anställning om disciplinåtgärd i form av varning för en polisman anställd vid en polismyndighet. Talan väcktes vid arbetsdomstolen med yrkande att beslutet skulle undanröjas. Därefter, men innan målet avgjorts av domstolen, upphörde anställningen vid den första polismyndigheten samtidigt som polismannen anställdes vid en annan polismyndighet. Arbetsdomstolen finner frågan om disciplinpåföljd förfallen och undanröjer beslutet om sådan påföljd.
1993-04-07 - AD 1993 nr 65
En kassörska anställd i en livsmedelsbutik har avskedats efter att hon utsatts
1993-04-07 - AD 1993 nr 67
Fråga huruvida det varit tillåtet för ett av de större byggföretagen i landet att säsongsanställa arbetstagare för vissa arbeten inom anläggningsavtalets område.
1993-04-07 - AD 1993 nr 68
Kollektivavtalstolkning. Fråga om innebörden av en regel om lönegaranti införd i ett avtal mellan å ena sidan Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet och å andra sidan Lärarnas Riksförbund i anledning av att anställningsvillkor för lärare m.fl. överflyttades från det statliga till det kommunala avtalsområdet.
1993-04-21 - AD 1993 nr 70
Fråga huruvida uppsägning av arbetstagare var sakligt grundad. Bevisfråga. Har obestyrkta uppgifter om visst handlande från arbetstagares sida med hänsyn till uppgifternas art och naturen hos arbetsgivarens ifrågavarande verksamhet kunnat läggas till grund för uppsägning?
1993-04-21 - AD 1993 nr 71
Enligt 6§ sjuklönelagen utgör beräkningsunderlaget för sjuklön (sjuklöneunderlaget) den lön och andra anställningsförmåner som en arbetstagare gått miste om tillföljd av nedsättningen i arbetsförmågan under sjuklöneperioden. Fråga huruvida i sjuklöneunderlaget för en arbetstagare skall inräknas sådan lön för helgdag (helglön), som arbetstagaren enligt kollektivavtal ostridigt gått miste om på grund av sjukfrånvaro på de dagar som enligt kollektivavtalet utgör kvalifikationsdagar för rätten till helglön.
1993-04-21 - AD 1993 nr 73
Fråga huruvida det förelegatsaklig grund, för uppsägning av en arbetstagare som enligt arbetsgivaren visat bristande förmåga eller vilja att utföra sina arbetsuppgifter. Även, fråga om arbetsgivaren, fullgjort sina skyldigheter i omplaceringshänseende.
1993-04-28 - AD 1993 nr 75
I en förhandlingsuppgörelse om nytt kollektivavtal infördes en bestämmelse av innebörd att avtalet skulle tillföras regler om att "den individuella 4veckorslönen" skulle utgöra "bibehållen lön" vid tillämpning av anställningsskyddslagen, permissionsregler etc. En regel motsvarande innehållet i bestämmelsen kom att intas i avtalstrycket som. en anmärkning under kollektivavtalets regler om permission. Bestämmelsen intogs inte på annan plats i kollektivavtalet. Har avtalsparterna avtalat om löneförmånernas storlek under uppsägningstid enligt anställningsskyddslagen?
1993-04-28 - AD 1993 nr 79
Kollektivavtalstolkning. Fråga om innebörden för deltidstjänstgörande arbetstagare av en regel om s.k. arbetsplatsförlagd tid för lärare införd i ett avtal mellan å ena sidan Svenska Kommunförbandet och Landstingsförbundet och å andra sidan Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Svenska Civilingenjörsförbundet i samband med att anställningsvillkor för lärare överflyttades från det statliga till det kommunala avtalsområdet.
1993-05-05 - AD 1993 nr 80
Ett företag beslutar minska sin personal. I samband härmed säger företaget bl., a upp en facklig klubbordförande, trots att dennes organisation hävdat att han i egenskap av facklig ordförande skulle ges företräde enligt 8§ första stycket förtroendemannalagen till fortsatt arbete. Fråga huruvida uppsägningen av den facklige ordföranden skett av personliga skäl hänförliga till dennes fackliga verksamhet och om denne bortgodta ett omplaceringserbjudande som företaget lämnat.
1993-05-05 · citeras av 1 - AD 1993 nr 81
Preskriptionsfråga. Enligt byggnadsavtalets § 1O f 1 räknas såvitt i målet är ifråga preskriptionstiden för väckande av talan i en tvist från den dag då "slutjusterat" protokoll från centralförhandling i tvisten, föreligger. I ettfall då protokollet,från den centrala förhandlingen skulle justeras av båda parterna har arbetsdomstolen funnit att den naturliga utgångspunkten vid tolkningen av bestämmelsen måste vara att slutjusteratprotokoll föreliggersedan parternas justeringsförklaringar har utväxlats. Fråga dock om betydelsen i preskriptionshänseende av att den sist justerande parten vid sin justering av protokollet har tillfögat en justeringsanmärkning som föranlett motparten att på nytt förklara sig justera protokollet med en egen justeringsanmärkning.
1993-05-05 - AD 1993 nr 85
Enligt 3 § kollektivavtalet om turordning för arbetstagare hos staten (TurAS) gäller att turordning vid uppsägning av arbetsbrist skall omfatta arbetstagare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter hos myndigheten på den ort där arbetsbristen finns. Fråga om tillämpning av denna bestämmelse i visst fall avseende två arbetstagare som båda arbetade som företagsekonomer vid en länsstyrelses lantbruksenhet men inom olika sektioner.
1993-05-12 - AD 1993 nr 86
En polisman har fällts till ansvar,för otukt med barn, misshandel, snatteri och åverkan. Domstolen har ansett att polismannen därigenom visat sig vara uppenbarligen olämplig att inneha anställning som polisman. En talan om ogiltigförklaring av avskedande av polismannen har därför avslagits.
1993-05-12 - AD 1993 nr 88
Fråga om, facklig, förtroendeman vid driftsinskränkning har ägt rätt till företräde till fortsatt arbete enligt 8 § förtroendemannalagen.
1993-05-12 - AD 1993 nr 89
Enligt 3§ i kollektivavtalet om turordning för arbetstagare hos staten (TurA-S) gäller - i stället för reglerna i 22 § tredje stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd - att turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall omfatta arbetstagare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter hos myndigheten på den ort där arbetsbristen finns. - Fråga bl.a. om tillämpningen av denna kollektivavtalsbestämmelse i visst, fall avseende en kontorschef vid en länsstyrelse.
1993-05-12 - AD 1993 nr 91
l mål vid tingsrätt om uppsägning av anställningsavtal har svaranden gjort invändning om att kärandens talan gått förlorad på grund av preskription. Efter avslutandet av huvudförhandling i målet har svaranden begärt att fortsatt huvudförhandling skall hållas eftersom han erinrat sig att preskriptionsavbrott skett på sätt som tidigare inte uppgivits i målet. Tingsrätten avslog framställningen. Fråga i arbetsdomstolen huruvida rättegångsfel förekommit i tingsrätten.
1993-05-14 · citeras av 1 - AD 1993 nr 92
En arbetstagare yrkade vid tingsrätt ogiltigförklaring av en uppsägning. Sedan arbetsgivaren invänt att uppsägningen följt en avtalsturlista, yrkade arbetstagaren alternativt ekonomiskt skadestånd för turordningsbrott. Arbetsgivaren ansåg att fråga var om en otillåten taleändring och att det alternativa yrkandet därför skulle avvisas. - Fråga huruvida det alternativa yrkandet skulle få tas upp till prövning.
1993-05-14 · citeras av 2 - AD 1993 nr 96
Ett landsting har sagt upp ett köksbiträde, som under flera år varit sjukskriven och senare även uppburit sjukbidrag på grund av bröstryggbesvär. Arbetstagaren hade vid uppsägningstillfället bestämt sig för att återgå i arbete på halvtid, men vägrade infinna sig för arbete på den arbetsplats som landstinget anvisade. Landstinget hade dessförinnan vid flera tillfällen anmodat arbetstagaren att inställa sig för arbetsprövning på samma arbetsplats. - I målet uppkommer bl.a. frågan vilken betydelse det har att en arbetstagare som uppbär sjukbidrag vägrar att inställa sig för arbetsprövning som arbetsgivaren erbjuder. Även fråga om landstinget haft rätt att tilldela arbetstagaren varning enligt AB 89 för att denne vägrat inställa sig för arbetsprövning.
1993-05-26 · citeras av 1 - AD 1993 nr 97
Frågor dels om underrättelse enligt 40 ¢ andra stycket anställningsskyddslagen lämnats senast en månad efter anställningstidens utgång, dels om arbetsgivaren gått in i förhandling utan att göra preskriptionsinvändning.
1993-05-26 - AD 1993 nr 99
Fråga om innebörden av begreppen "ort" och "driftsenhet" i 22 § anställningsskyddslagen.
1993-05-26 - AD 1993 nr 100
Enligt en bestämmelse i arbetstidslagen skall arbetstagare beredas minst trettiosex timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila). På grund av denna bestämmelse har arbetstagare som haft beredskap eller arbetat övertid beretts tillfälle till veckovila under sin ordinarie arbetstid. Fråga om dessa arbetstagare enligt det mellan parterna gällande kollektivavtalet, det s.k. installationsavtalet, skulle erhålla lön under denna veckovila.
1993-05-26 · citeras av 2 - AD 1993 nr 101
Skattemyndigheten i Västmanlands län sade den 1 juni 1992 upp ett antal assistenter med placering vid myndighetens kontor i Västerås. Som grund för uppsägningarna åberopades arbetsbrist. Fråga huruvida uppsägningarna varit sakligt grundade. Allmänna uttalanden om arbetsbrist som uppsägningsgrund och om domstols möjligheter att närmare pröva det berättigade från företagsekonomisk, organisatorisk eller därmed jämförligsynpunkt i arbetsgivarens bedömningar av behovet av att genomföra en förändring av arbetsgivarens verksamhet eller att genomföra den på det sätt som arbetsgivaren funnit lämpligt.
1993-05-26 · citeras av 3 - AD 1993 nr 104
Vid prövning av, fråga om brott mot anställningsskyddslagens turordningsbestämmelser har arbetsdomstolen funnit att det inte förelåg någon omplaceringssituation och att det därför inte fanns anledning att närmare bedöma arbetstagarens kvalifikationer för det fortsatta arbetet.
1993-06-02 - AD 1993 nr 105
Fråga huruvida kollektivavtal om turordningen vid uppsägning på grund av arbetsbrist har giltig verkan med avseende på viss arbetstagare. I målet uppkommer fråga huruvida en riksklubb inom SIF:s område vid arbetsgivarens huvudkontor i Stockholm varit behörig arbetstagarorganisation när det gäller visst driftsstället i landsorten.
1993-06-02 - AD 1993 nr 109
Kollektivavtalstolkning. I en av kollektivavtalsparter gemensamt utformad kommentar till ett kollektivavtal finns uttalanden som saknar motsvarighet i kollektivavtalstexten. Fråga om kollektivavtalet har den innebörd som kommentaren ger uttryck för.
1993-06-09 - AD 1993 nr 113
En statlig myndighet beslutade med stöd av 7 kap. 4 § lagen om offentlig anställning att entlediga en arbetstagare. Arbetstagaren väckte talan vid domstol. Beslutet fick därför inte verkställas. När målet prövas av arbetsdomstolen visas det att arbetstagarens arbetsförmåga åtminstone vid tidpunkten för domstolens prövning inte kan anses nedsatt. Arbetsdomstolen upphäver beslutet om entledigande.
1993-06-16 - AD 1993 nr 116
Fråga huruvida en arbetsgivare gjort sig skyldig till förhandlingsvägran. - Vidare, fråga om en arbetstagares rätt till semesterersättning. Därvid tvist bl.a. huruvida arbetstagaren under anställningen åtnjutit mer semesterledighet än hon påstått.
1993-06-16 · citeras av 2 - AD 1993 nr 118
En kommun anordnade undersköterskeutbildning för vårdbiträden. Fråga om arbetstagarna enligt regler om ledighet och, förmåner vid utbildning i det tillämpliga kollektivavtalet, Allmänna bestämmelser (AB 89), har rätt till bibehållen lön under utbildningen. å ven fråga om jämkning enligt36 § avtalslagen.
1993-06-23 - AD 1993 nr 121
Enligt ett mellan Statens Arbetsgivarverk och Sveriges Akademikers Centralorganisation träffat ramavtal om löner m.m. (RALS 1991-93) skall för individuella löner den I januari 1991 utges ett icke nivåhöjande utrymme (INU) om 1,15 procent såsom en generell lönehöjning räknat på månadslön. Tvist om denna lönehöjning skall utges till arbetstagare som anställts efter den I januari 1991. Fråga om betydelsen av en från förslaget till stabiliseringsavtal hämtad regel av innehåll att beträffande nytillsatta befattningar tillämpas samma lönenormer som för redan anställda i motsvarande befattningar.
1993-06-23 - AD 1993 nr 122
Fråga huruvida en -I: e stiftsjägmästare efter beslut av stiftsstyrelsen fått sitt anställningsförhållande i så väsentlig grad försämrat att han därigenom fick anses avskedad.
1993-06-23 - AD 1993 nr 123
Mellan Scandinavian Airlines System (SAS) och de danska, norska och svenska pilotföreningarna har träffats en överenskommelse om inhyrning av externa flygbolag samt en tillämpningsöverenskommelse till denna. Tvist huruvida SAS i visst fåll har åsidosatt vad som överenskommits om förhandlingsskyldighet före inhyrning.
1993-06-30 - AD 1993 nr 124
Frågor om rätt till övertidsersättning och om fel eller försummelse i tjänsten förekommit från arbetstagares sida och i så fall om en varning varit befogad.
1993-06-30 - AD 1993 nr 127
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en inköpare vid ett företag, vilken dömts till fängelse i ett år och åtta månader för misshandel, grov misshandel och övergrepp i rättssak riktad mot familjemedlemmar. Betydelsen av bl.a. frihetsstraffets längd och brottslighetens art.
1993-07-07 · citeras av 6 - AD 1993 nr 128
I det mellan Biltrafikens Arbetsgivareförbund (BA) och Svenska Transportarbetareförbundet gällande åkeri-, billots- och maskinförareavtalet finns bestämmelser om bl.a. arbetstid. Av dessa framgår att ordinarie arbetstid kan förläggas till tid som anges i ett på förhand upprättat arbetstidsschema. I avtalet finns också bestämmelser om beräkningen av lön vid infallande helgdagar och om omfördelning av arbetstiden i anledning av infallande helgdag. Sådan omfördelning får ske endast efter medgivande av den anställde. - Ett åkeri i Skåne, medlem i BA, brukade lägga ut arbete för en av sina chaufförer så att bl.a. en körning från Skåne till Stockholm påbörjades på eftermiddagen söndag kväll med ankomst i Stockholm måndag morgon och återfärd till Skåne samma dags eftermiddag och ankomst till Skåne tisdag morgon. Fredagen i samma vecka brukade då vara arbetsfri. År 1991 inföll påskdagen på en söndag och annandag påsk på en måndag. åkeriet lade därför inte ut någon körning söndag kväll till tisdag morgon, men lade ut arbete under fredagen. Något medgivande från den anställde härtill hinns inte. Tvisten i målet gäller om åkeriet genom sitt handlande omfördelat arbetstiden för chauffören och, om så varit fallet, om det krävts medgivande från denne till omfördelningen.
1993-07-07 - AD 1993 nr 129
Enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) skall varje kommun svara, för den kommunala räddningstjänsten inom kommunen, och normalt skall det i varje kommun finnas en räddningskår, bestående av en räddningschef och en eller flera räddningsstyrkor med anställd personal. För varje kommun skall det enligt lagen finnas en räddningstjänstplan som skall antas av kommunfullmäktige efter samråd med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. - För Gotlands kommun gällde Fr.o.m. den 1 januari 1988 en av kommunfullmäktige antagen räddningstjänstplan, enligt vilken det skulle finnas räddningsstyrkor på olika platser inom kommunen, bl.a. i Dalhem och Garda. Mot bakgrund av vid kommunens budgetarbete uppställda s.k. effektivitetsbeting för räddningstjänsten beslöt kommunstyrelsen den 7 juli 1992 att brandstationerna och räddningsstyrkorna i Dalhem och Garda skulle avvecklas Fr.o.m. den 1 januari 1993. Samtidigt beslöt styrelsen att ge räddningschefen i uppdrag att utarbeta förslag till ändringar i räddningstjänstplanen, för beslut i kommunfullmäktige, samråda om ändringarna och säga upp personal. Kommunstyrelsens beslut vann laga kraft. Till följd av beslutet sade kommunen i augusti 1992 upp ett antal brandmän och brandförmän vid brandstationerna i Dalhem och Garda. Deras anställningar skulle enligt uppsägningarna upphöra vid olika tidpunkter fr.o.m. den 1 januari 1993 och framåt. Som grund för uppsägningarna åberopades arbetsbrist. Den 23 november 1992 beslöt kommunfullmäktige att ändra kommunens räddningstjänstplan i enlighet med kommunstyrelsens beslut den 7 juli 1992 om avveckling av brandstationerna och räddningsstyrkorna i Dalhem och Garda fr.o.m. den 1 januari 1993. - Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägningarna eller om dessa - med hänsyn till att de skett innan kommunfullmäktige efter räddningstjänstlagen, föreskrivet samråd beslutat om ändring av räddningstjänstplanen - varit att bedöma som sådana uppsägningar "för säkerhets skull" som enligt rätt
1993-07-07 - AD 1993 nr 130
Uppsägning av arbetstagare som bl.a. vid upprepade tillfällen kommit för sent till arbetet har ansetts sakligt grundad. Fråga tillika huruvida arbetstagaren avstängts från arbetet.
1993-07-07 - AD 1993 nr 131
Den 1 september 1988 överlät SSAB Svenskt Stål AB dotterbolaget SSAB Profiler AB (Profilbolaget) med verksamhet i Borlänge och Luleå till Ovako Steel AB. I samband därmed träffades mellan bolaget i SSAB-koncernen och där företrädda arbetstagarorganisationer kollektiva överenskommelser om villkor som skulle gälla för de arbetstagare som vid överlåtelsen övergick från moderbolagsanställningar hos SSAB Svenskt Stål AB till anställningar inom Ovako-koncernen, nämligen hos det överlåtna Profilbolaget. I överenskommelserna intogs bl.a. bestämmelser om en återanställningsgaranti eller återanställningsrätt (här kallade återanställningsgarantin eller återanställningsgarantierna) under en tid av fyra är för de arbetstagare som sålunda lämnade sina anställningar inom SSAB-koncernen. - År 1990 beslöt Ovako-koncernen att flytta Profilbolagets verksamhet i Borlänge till Luleå. Flyttningen var genomförd i juni 1991. Sedan Profilbolaget därefter på grund av ekonomiska problem ställts inför nedläggning
1993-08-11 - AD 1993 nr 133
Mellan parterna gäller kollektivavtal.
1993-08-25 - AD 1993 nr 134
I ett kollektivavtal avseende löner och anställningsvillkor i övrigt för innehavare av kyrkliga tjänster (AKT) finns en anmärkning om ersättning, särskilt fridagstillägg, för arbetstid utöver den för begränsningsperioden disponibla arbetstiden. Fråga om anmärkningen innefattar en materiell regel som ger rätt till övertidsersättning.
1993-08-25 - AD 1993 nr 135
Kollektivavtalstolkning. Fråga om rätt för tidningsföretag att publicera text- och bildmaterial i företagets tidningar.
1993-08-25 - AD 1993 nr 137
En arbetsgivare har hävt ett anställningsavtal med stöd av avtalslagens regler om rättshandlingars ogiltighet och därvid inte iakttagit anställningsskyddslagens formföreskrifter. Anställningsskyddslagens preskriptionsbestämmelser har inte ansetts tillämpliga på arbetstagarens skadeståndstalan med anledning härav.
1993-09-01 - AD 1993 nr 138
Enligt 3 § i kollektivavtalet för arbetstagare hos staten (TurA-S) gäller i stället för reglerna i 22 § tredje stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd - att turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall omfatta arbetstagare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter hos myndigheten på den ort där arbetsbristen finns. - Fråga om tillämpning av denna bestämmelse på skilda arbetstagare vid länsstyrelsen i Stockholms län. Arbetstagarna hade hänförts till turordningskretsar med bl.a. följande beteckningar: "Allmänna kontorsgöromål inkl. utskriftsarbete", "Handläggare vid handels- och föreningsregistren" och "Handläggare vid bil- och båtregistren". - Särskild fråga om saklig grund enligt 7§ anställningsskyddslagen förelegat. Har uppsägningar på grund av arbetsbrist skett ¿för säkerhets skull"?
1993-09-15 · citeras av 1 - AD 1993 nr 139
Vid bestämmande av turordning för uppsägning på grund av arbetsbrist skall enligt 23 § lagen om anställningsskydd arbetstagare som har nedsatt arbetsförmåga och som på grund därav har beretts särskild sysselsättning hos arbetsgivaren få företräde till fortsatt arbete oberoende av turordningen, om det kan ske utan allvarliga olägenheter. Fråga huruvida arbetstagare, som ostridigt haft nedsatt arbetsförmåga på grund av sömnrubbningar och som därför medgetts särskilda arrangemang ifråga om arbetstid m.m., haft rätt till företräde till fortsatt arbete enligt nämnda lagrum. Arbetsdomstolen finner att ett sådant företräde för arbetstagaren skulle medföra allvarliga olägenheter för arbetsgivaren. Frågan huruvida arbetstagaren "beretts särskild sysselsättning" hos arbetsgivaren har därför inte prövats.
1993-09-15 - AD 1993 nr 140
Fråga om avskedande enligt 11 kap. 1 § lagen om offentlig anställning av en polisman som under tjänsteutövning misshandlat en liggande och fängslad person genom några sparkar på kroppen och på benen.
1993-09-15 - AD 1993 nr 141
En skiljeklausul har tagits in i en fristående regelsamling som gällt för samtliga anställda vid ett företag. Arbetsdomstolen finner att klausulen infogats i regelsamlingen på ett sådant sätt att de krav på tydlighet som måste ställas inte har uppfyllts och att klausulen därmed inte blivit en del av arbetstagares anställningsavtal.
1993-09-15 · citeras av 4 - AD 1993 nr 142
Avskedande av maskinförare på grund av illojal konkurrens bestående i
1993-09-15 - AD 1993 nr 143
En arbetstagare med förordnande som postkassör kom att som ett led i en rehabilitering sysselsättas med kontorsadministrativt arbete. Fråga om inordnande i turordningskrets med tillämpning av 3 § TurA-S. Fråga om allmänt skadestånd för avstängning i strid med 34 § andra stycket anställningsskyddslagen.
1993-09-22 - AD 1993 nr 144
En förrådsarbetare på ett pappersbruk har på arbetsplatsen av utländska lastbilschaufförer vid några tillfällen köpt enstaka flaskor sprit för eget bruk. Han har på grund härav sagts upp från sin anställning. Saklig grund för uppsägning har inte ansetts föreligga. Förrådsarbetarens beteende har beaktats vid bestämmande av det allmänna skadeståndet.
1993-09-29 - AD 1993 nr 146
Personalansvarsnämnd beslutade att ålägga en befattningshavare disciplinpåföljd. Beslutet tillkom efter anmälan av justitieombudsman. Befattningshavaren sökte ändring vid tingsrätt i beslutet. Fråga om rättegångsfel vid tingsrättens handläggning av målet.
1993-09-29 - AD 1993 nr 147
Stockholms kyrkliga samfällighet upplöstes och dess verksamhet innefattande viss löneadministration avvecklades. Enskede församling byggde i samband därmed upp en löneadministrativ verksamhet. Skedde därmed en sådan övergång av del av företags verksamhet som åsyftas i 25 § andra stycket anställningsskyddslagen och som kan föranleda företrädesrätt till återanställning?
1993-09-29 - AD 1993 nr 148
Tolkning av kollektivavtal i fråga om rätten till s.k. förrättningstillägg vid endagsförrättning. - I målet är fråga om ett kollektivavtal som slutits av två organisationer på arbetstagarsidan, SACO och SF, vilka enligt vad utredningen visar vid förhandlingarna om avtalet uppträtt gemensamt i förhållande till arbetsgivarparten i avtalet, Sjöfartsverket. Av A:s och B:s uppgifter har framgått bl.a. att det på arbetstagarsidan varit åsyftat att allt vad som förekom under förhandlingarna med arbetsgivarsidan skulle redovisas arbetstagarorganisationerna emellan. Förhandlingarna resulterade också i ett enda, för de båda arbetstagarorganisationerna gemensamt avtal med Sjöfartsverket. Avtalet innehåller inga särbestämmelser för medlemmar tillhörande endera arbetstagarorganisationen. Det är givet att det därmed får antas vara bäst överensstämmande med vad de förhandlande parterna på ömse sidor själva åsyftat, att avtalet vid tvist om dess innebörd skall tolkas lika i förhållande till båda organisationerna på arbetstagarsidan. - Vid en sådan förhandlingsgemenskap på endera partssidan som här har förelegat måste enligt arbetsdomstolens mening därför som regel gälla, att motparten till de gemensamt förhandlande parterna är berättigad att utgå från att sådant som motparten uttryckligen har klargjort för en av dessa ifråga om den av honom avsedda innebörden av en avtalsbestämmelse också har blivit känt för den andra av de gemensamt förhandlande parterna. Detta bör i vart fåll gälla så länge motparten inte i det enskilda fallet på grund av särskilda omständigheter inser eller bör inse, att en av de gemensamt förhandlande parterna faktiskt svävar i okunnighet om vad som har klargjorts för den andra."
1993-09-29 - AD 1993 nr 150
Fråga huruvida det förelegat saklig grund för att säga upp en djurskötare som påstås ha brutit mot gällande arbetstidsschema, haft samarbetssvårigheter och underlåtit att följa givna direktiv för arbetet m.m.
1993-10-06 - AD 1993 nr 151
Enligt det till byggnadsavtalet hörande anställningsskyddsavtalet skall arbetsgivaren vid uppsägning på grund av arbetsbrist iaktta turordningsregler som innebär bl.a. att turordningen fastställs för arbetstagare särskilt för varje yrkesgrupp (turordningsenhet) inom det verksamhetsområde (turordningsområde), varom överenskommelse träffats med berörd MB-gruppkontaktombud eller om sådan saknas, med lokal facklig organisation med beaktande av företagets organisatoriska uppbyggnad. Kan sådan överenskommelse inte träffas, gäller som turordningsområde förutvarande arbetsförmedlingsdistriktets verksamhetsområde. - Fråga huruvida en tillsvidareanställd byggnadsarbetare varit arbetsskyldig utanför det enligt anställningsskyddsavtalet fastställda och geografiskt bestämda turordningsområde som han tillhörde. Arbetsdomstolen finner inte att det av anställningsskyddsavtalet - direkt eller indirekt - kan anses följa att arbetstagarens arbetsskyldighet geografiskt är begränsad till turordningsområdet. Domstolen har därefter prövat huruvida det av en vid det aktuella, företaget träffad överenskommelse om bl.a. turordningsområden följde, att arbetstagaren enligt sitt enskilda anställningsavtal inte var skyldig att utföra ett i målet aktuellt arbete på viss plats.
1993-10-06 · citeras av 1 - AD 1993 nr 158
I ett antal fall har skriftliga överenskommelser träffats mellan ett bolag och
1993-10-13 - AD 1993 nr 160
En arbetsgivare omplacerade en arbetstagare till nya arbetsuppgifter. Arbetsgivaren hade uppfattningen att arbetstagaren var skyldig att utföra de nya uppgifterna. Arbetstagaren och hans organisation hyste motsatt uppfattning men tolkningsföreträde enligt 34§ medbestämmandelagen utövades inte. Fråga om arbetstagaren kunde anses skild från sin anställning genom omplaceringsbeslutet.
1993-10-20 · citeras av 2 - AD 1993 nr 162
Fråga huruvida en arbetsgivare har haft saklig grund för att säga upp en anställd på grund av samarbetsproblem,
1993-10-20 - AD 1993 nr 170
Fråga om återbetalningsskyldighet avseende felaktigt utbetald lön.
1993-11-03 · citeras av 2 - AD 1993 nr 172
En ingenjör vid Luftfartsverket har blivit uppsagd från sin anställning. Som grund för uppsägningen har angivits arbetsbrist. I målet uppkommer frågor om uppsägningen i själva verket berott på personliga förhållanden, om Luftfartsverket åsidosatt omplaceringsskyldigheten enligt 7 § andra stycket anställningsskyddslagen och om uppsägningen innefattat ett brott mot turordningsreglerna i 3 § i kollektivavtalet om turordning för arbetstagare hos staten (Tur-A-S).
1993-11-03 - AD 1993 nr 173
Ett byggnadsföretag som var bundet av byggnadsavtalet tillämpade försöksvis en ordning med närvaropremier på några arbetsplatser vid vilka utfördes nybyggnadsarbete på ackord. Närvaropremien utgjordes av ett tillägg till den enskilda arbetstagarens timförtjänst. Premien betalades utför varje fjortondagarsperiod under vilken arbetstagaren var hundraprocentigt närvarande. Fråga om närvaropremien enligt byggnadsavtalet utgjort en del av ackordsersättningen och om ordningen med närvaropremier kunnat införas utan godkännande av Byggnadsarbetareförbundets lokalavdelning. Invändning att närvaropremien utgjort en gratifikation.
1993-11-03 - AD 1993 nr 179
Tvist om företrädesrätt till återanställning i verksamhet som övergått till en ny arbetsgivare. Innebörden av avgränsningen i 25 § tredje stycket anställningsskyddslagen med hänsyn till kollektivavtalsområden.
1993-11-10 - AD 1993 nr 180
Våren 1991 överlät Malmö kommun samtliga aktier i det av kommunen helägda energibolaget. Fråga huruvida kommunen brutit mot den primära förhandlingsskyldigheten i 11 § medbestämmandelagen genom att inte före beslutet om försäljningen påkalla och genomföra förhandlingar med berörd arbetstagarorganisation.
1993-11-10 - AD 1993 nr 184
Enligt det till byggnadsavtalet hörande anställningsskyddsavtalet är en arbetstagare som bryter mot sistnämnda avtal genom att lämna sin anställning utan att iaktta föreskriven uppsägningstid skyldig att till arbetsgivaren utge skadestånd enligt en schablonregel. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort. - Fråga om jämkning av sådant skadestånd bl.a. på grund av arbetsgivarens eget agerande sedan två arbetstagare under pågående ackordsarbete lämnat sina anställningar utan att iaktta uppsägningstid. Därvid fråga om tillämpligheten och betydelsen av en under byggnadsavtalets bestämmelser om ackord och förverkande av ackordsandel intagen protokollsanteckning, vari huvudorganisationerna uttalat angelägenheten av att arbetsgivaren omedelbart anmäler avvikelser från arbetet hos sin lokala organisation, vilken i sin tur skall anmäla saken hos arbetarnas lokala organisation för att denna skall kunna påverka arbetaren att återgå till arbetet.
1993-11-17 - AD 1993 nr 185
Fråga huruvida en arbetsgivare ådragit sig skadeståndsskyldighet mot en arbetstagare för brott mot grunderna för anställningsskyddslagen. Påstående att arbetstagaren, vars anställning alltjämt består, i anställningen utsatts för trakasserier och s.k. mobbning i syfte att förmå henne att lämna anställningen.
1993-11-17 - AD 1993 nr 191
Enligt en överenskommelse utgår under vissa förutsättningar omplaceringsersättning "till anställd som omplaceras efter förhandling eller som av läkare och arbetsledning bedöms ej kunna utföra dittillsvarande arbete och till följd därav stadigvarande omplaceras till lägre betalt arbete". Fråga om överenskommelsen ger rätt till ersättning vid omplaceringar enligt 22 § anställningsskyddslagen.
1993-11-24 · citeras av 1 - AD 1993 nr 194
Ett bolag i måleribranschen försätts i konkurs. Bolaget var då bundet av kollektivavtalet för måleriyrket mellan Målaremästarnas Riksförening och Svenska Målareförbundet. I detta avtal, finns bl.a. bestämmelser om skyldighet för arbetsgivaren att erlägga arbetsmarknadsavgifter. - Konkursboet säger upp de anställda i bolaget, men driver verksamheten vidare med de uppsagda arbetstagarna under de uppsägningstider som gäller för dem. Boet har ostridigt inte varit arbetsgivare för dem. Tvisten i målet gäller huruvida konkursboet är skyldigt att enligt kollektivavtalet utge arbetsmarknadsavgifter till Svenska Målareförbundet och den häri ingående frågan om en fordran på en sådan avgift utgör en konkurs- eller massafordran enligt konkurslagen.
1993-11-24 - AD 1993 nr 197
Fråga huruvida uppsägningar av anställda på grund av arbetsbrist har inneburit att arbetsgivaren åsidosatt turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen.
1993-11-24 · citeras av 1 - AD 1993 nr 200
Arbetsdomstolen finner att ersättning för övertidsarbete som utförts av en vikarie för en sjuk arbetstagare skall ingå i underlaget vid beräkningen av arbetstagarens sjuklön när övertidsarbetet är förutsebart och återkommande och övertidsersättningen därför måste anses vara en normalt utgående förmån.
1993-12-01 · citeras av 1 - AD 1993 nr 201
Mellan ett byggföretag och fyra arbetstagare på en arbetsplats träffades en överenskommelse om att arbetstagarnas löner skulle bestämmas med tillämpning av ett meritvärderingssystem. Tvisten gäller i första hand huruvida överenskommelsen är en ackordsöverenskommelse som strider mot byggnadsavtalet samt i andra hand, för den händelse fråga är om tidlön, huruvida bestämmelser om tidlön i byggnadsavtalet har blivit åsidosatta.
1993-12-01 - AD 1993 nr 203
Fråga huruvida aktiebolag haft saklig grund för uppsägning av en arbetstagare som var anställd som sekreterare åt bl.a. bolagets verkställande direktör. Påståenden om samarbetssvårigheter m.m. Betydelsen av att arbetstagaren vid uppsägningstillfället och i anslutning till detta led av psykiska besvär av sjukdoms karaktär, vilka måste antas ha i viss utsträckning inverkat på hennes beteende?
1993-12-01 - AD 1993 nr 212
En arbetsgivare vill säga upp bl.a. tre fackliga förtroendemän på grund av arbetsbrist. Arbetstagarsidan gör anspråk på, företräde till fortsatt arbete för de tre. Frågor i visst fall om hur långt skyldigheten att omplacera sträcker sig och om det är av särskild betydelse för den fackliga verksamheten på arbetsplatserna att de tre förtroendemännen bereds fortsatt arbete.
1993-12-15 - AD 1993 nr 213
I det till byggnadsavtalet hörande avtalet om anställningsskydd finns en sexmånadersregel rörande tidsbegränsade anställningar. Regeln innehåller att överenskommelse om anställning för viss tid eller visst arbete kan träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare vid anställning som beräknas pågå höst sex månader. Tvist om innebörden av sexmånadersregeln.
1993-12-15 - AD 1993 nr 214
Vid ett regemente företas uppsägningar av civilanställd personal på grund av arbetsbrist. Frågan i målet är om det förelegat saklig grund för uppsägningarna. Ett skäl för uppsägningarna var att myndigheten räknade med att tilldelas en ny kategori värnpliktiga för tjänstgöring i mobiliserings- och förplägnadsförband. Arbetsdomstolen kommer bl.a. inpå frågan vilken betydelse en order från Chefen för Armen hade för myndighetens beslut om uppsägningarna och frågan om betydelsen av att regeringen vid tiden för uppsägningarna avlämnat propositioner som rörde den aktuella, nya typen av värnpliktstjänstgöring men att propositionerna då ännu inte hade behandlats av riksdagen.
1993-12-15 · citeras av 1 - AD 1993 nr 215
Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning av en arbetstagare främst på grund av samarbetssvårigheter. Även fråga om bl.a. arbetsgivarens omplaceringsskyldighet.
1993-12-15 - AD 1993 nr 220
Enligt 3 § kollektivavtalet om turordning för arbetstagare hos staten (TurAS) gäller att turordning vid uppsägning p.g.a. arbetsbrist skall omfatta arbetstagare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter hos myndigheten på den ort där arbetsbristen finns. Fråga om tillämpning av denna bestämmelse avseende fem arbetstagare i olika befattningar hos Televerket.
1993-12-22 - AD 1993 nr 228
Sedan en tjänsteman i sin tjänst i Sverige fått i uppdrag att se till att ett översättningsarbete blev gjort har han på sin fritid själv utfört översättningen samt därefter fakturerat arbetsgivaren för arbetet med en faktura, som utfärdats under en av honom påhittad firma och på hans initiativ undertecknats av en annan person, så att fakturan gav sken av att arbetet utförts av en person eller ett företag i Österrike. Han har därefter låtit den person som undertecknat, fakturan sända denna från Österrike till arbetsgivaren. Betalningen skulle enligt fakturan ske till den förmenta fakturautfärdaren i Österrike, men tjänstemannens avsikt var att betalningen slutligt skulle komma honom själv till godo. Enligt tjänstemannen var syftet med förfarandet att han skulle undgå skatt på den, fakturerade ersättningen. Förfarandet uppdagades och fakturan blev därför inte betald av arbetsgivaren, men det förelåg en betydande risk för att den skulle ha blivit betald i enlighet med sitt innehåll. - Arbetsdomstolen finner med hänsyn till omständigheterna att tjänstemannens förfarande inneburit en sådan illojalitet mot arbetsgivaren och varit ägnat att i så hög grad rubba det förtroende som arbetsgivaren måste kunna hysa för tjänstemannen som anställd, att arbetsgivaren haft saklig grund för att säga upp tjänstemannen från hans anställning. Det har inte ansetts skäligen kunnat krävas att arbetsgivaren skulle söka omplacera tjänstemannen. Ett påstående att arbetsgivaren försuttit månadsfristen enligt 7§ tredje stycket anställningsskyddslagen har befunnits ogrundat.
1993-12-29 · citeras av 2